This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32015D0440
Council Decision (CFSP) 2015/440 of 16 March 2015 extending the mandate of the European Union Special Representative for the Horn of Africa
Rådets beslut (Gusp) 2015/440 av den 16 mars 2015 om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för Afrikas horn
Rådets beslut (Gusp) 2015/440 av den 16 mars 2015 om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för Afrikas horn
EUT L 72, 17.3.2015, pp. 32–36
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
|
17.3.2015 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 72/32 |
RÅDETS BESLUT (GUSP) 2015/440
av den 16 mars 2015
om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för Afrikas horn
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 33 och 31.2,
med beaktande av förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och
av följande skäl:
|
(1) |
Den 8 december 2011 antog rådet beslut 2011/819/Gusp (1) om utnämning av Alexander RONDOS till Europeiska unionens särskilda representant (nedan kallad den särskilda representanten) för Afrikas horn. Den särskilda representantens uppdrag löper ut den 28 februari 2015. |
|
(2) |
Den särskilda representantens uppdrag bör förlängas ytterligare till och med den 31 oktober 2015. |
|
(3) |
Den särskilda representanten kommer att genomföra uppdraget under omständigheter som kan komma att förvärras och hindra uppnåendet av de mål för unionens yttre åtgärder som anges i artikel 21 i fördraget. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Europeiska unionens särskilda representant
Alexander RONDOs uppdrag som särskild representant för Afrikas horn förlängs till och med den 31 oktober 2015. Rådet får, på grundval av en bedömning av kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) och på förslag av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten), besluta att den särskilda representantens uppdrag kan avslutas tidigare.
Inom ramen för den särskilda representantens uppdrag avses Afrikas horn omfatta Republiken Djibouti, Staten Eritrea, Demokratiska förbundsrepubliken Etiopien, Republiken Kenya, Förbundsrepubliken Somalia, Republiken Sudan, Republiken Sydsudan och Republiken Uganda. I frågor av vidare regional betydelse ska den särskilda representanten vid behov inleda dialoger med länder och regionala enheter utanför Afrikas horn.
Artikel 2
Politiska mål
1. Den särskilda representantens uppdrag ska grundas på unionens politiska mål för Afrikas horn, vilka fastställs i den strategiska ram som antogs den 14 november 2011 och i relevanta slutsatser från rådet, nämligen att bidra aktivt till regionala och internationella ansträngningar för att uppnå fredlig samexistens och varaktig fred, säkerhet och utveckling inom och mellan länderna i regionen. Den särskilda representanten ska dessutom söka förbättra kvaliteten på, intensiteten i, resultaten av och synligheten hos unionens mångfacetterade engagemang i Afrikas horn.
2. De politiska målen ska bland annat inbegripa följande:
|
a) |
Fortsatt stabilisering av Somalia, särskilt ur ett regionalt perspektiv. |
|
b) |
Sudans och Sydsudans fredliga samexistens som två livskraftiga och välmående stater med robusta och ansvarsskyldiga politiska strukturer. |
|
c) |
Att lösa de nuvarande konflikterna och undvika potentiella konflikter mellan eller inom länderna i regionen. |
|
d) |
Att stödja det politiska, säkerhetsrelaterade och ekonomiska regionala samarbetet. |
Artikel 3
Uppdrag
1. För att uppnå unionens politiska mål i fråga om Afrikas horn ska den särskilda representantens uppdrag vara följande:
|
a) |
Inleda en dialog med alla relevanta aktörer i regionen, regeringar, regionala myndigheter, internationella och regionala organisationer, det civila samhället och befolkningsgrupper på flykt, i syfte att främja unionens mål och bidra till en bättre förståelse för unionens roll i regionen. |
|
b) |
Företräda unionen inom relevanta internationella forum efter behov och se till att unionens stöd till krishantering, konfliktlösning och konfliktförebyggande synliggörs. |
|
c) |
Uppmuntra till och stödja ett effektivt samarbete i politiska och säkerhetsrelaterade frågor och en ekonomisk integrering i regionen via unionens partnerskap med Afrikanska unionen (AU) och regionala organisationer, särskilt den mellanstatliga utvecklingsmyndigheten (Igad). |
|
d) |
Följa den politiska utvecklingen i regionen och bidra till att utforma unionens politik gentemot regionen, bland annat när det gäller Somalia, Sudan, Sydsudan, den etiopisk-eritreanska gränsfrågan och tillämpningen av Algeravtalet samt Nilbäckeninitiativet och andra frågor inom regionen som påverkar dess säkerhet, stabilitet och välfärd. |
|
e) |
I fråga om Somalia, i nära samordning med EU:s särskilda sändebud för Somalia och relevanta regionala och internationella partner, inbegripet Förenta nationernas (FN) generalsekreterares särskilda representant för Somalia och AU, bidra aktivt till insatser och initiativ som leder till ytterligare stabilisering och arrangemang efter övergången för Somalia, med tonvikt på att främja en samordnad och konsekvent internationell hållning gentemot Somalia, bygga goda grannskapsförbindelser och stödja utvecklingen av säkerhetssektorn i Somalia, bl.a. genom Europeiska unionens militära uppdrag i syfte att bidra till utbildning av somaliska säkerhetsstyrkor (EUTM Somalia), den EU-ledda marina styrkan (Eunavfor Atalanta), Europeiska unionens uppdrag för regional maritim kapacitetsuppbyggnad på Afrikas horn (Eucap Nestor) och unionens fortsatta stöd till Afrikanska unionens uppdrag i Somalia (Amisom), i nära samarbete med medlemsstaterna. |
|
f) |
I fråga om Sudan och Sydsudan, i nära samarbete med unionens respektive delegationschefer, bidra till konsekvens och effektivitet i unionens politik gentemot Sudan och Sydsudan och stödja en fredlig samexistens dem emellan, särskilt genom genomförandet av de överenskommelser som ingicks i Addis Abeba och en lösning på de kvarstående frågorna efter det övergripande fredsavtalet, däribland Abyei, politiska lösningar av de pågående konflikterna, särskilt i Darfur, Södra Kurdufan och Blå Nilen, institutionsuppbyggnad i Sydsudan och nationell försoning. I detta avseende ska den särskilda representanten, i nära samarbete med AU, särskilt AU:s högnivåpanel för Sudan, FN och andra ledande regionala och internationella aktörer bidra till en konsekvent internationell hållning. |
|
g) |
Uppmärksamt följa de gränsöverskridande utmaningar som påverkar Afrikas horn, vilket inbegriper terrorism, radikalisering, sjöfartsskydd och piratverksamhet, organiserad brottslighet, vapensmuggling, flykting- och migrationsflöden samt alla politiska och säkerhetsmässiga följder av humanitära kriser. |
|
h) |
Främja tillträdet för humanitärt bistånd i hela regionen. |
|
i) |
Bidra till genomförandet av rådets beslut 2011/168/Gusp (2) och unionens politik för mänskliga rättigheter i samarbete med Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter, inbegripet EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter, särskilt EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt samt EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och flickor och bekämpning av alla former av diskriminering av dem, samt unionens politik när det gäller FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) inbegripet genom att övervaka och rapportera om utvecklingen samt utarbeta rekommendationer i detta hänseende. |
2. För fullgörandet av sitt uppdrag ska den särskilda representanten bland annat
|
a) |
ge råd och rapportera om fastställandet av unionens ståndpunkter i internationella forum efter behov i syfte att proaktivt främja en konsekvent politisk hållning gentemot Afrikas horn från unionens sida, |
|
b) |
upprätthålla en överblick över unionens alla verksamheter. |
Artikel 4
Genomförande av uppdraget
1. Den särskilda representanten ska under ledning av den höga representanten ansvara för uppdragets genomförande.
2. Kusp ska upprätthålla en privilegierad förbindelse med den särskilda representanten och vara den främsta kontaktpunkten med rådet. Kusp ska, utan att det påverkar den höga representantens befogenheter, ge den särskilda representanten strategisk och politisk vägledning inom ramen för uppdraget.
3. Den särskilda representanten ska nära samordna sitt arbete med Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) och dess berörda avdelningar, unionens delegationer i regionen och med kommissionen.
Artikel 5
Finansiering
1. Det finansiella referensbelopp som är avsett att täcka utgifterna i samband med den särskilda representantens uppdrag under perioden från och med den 1 mars 2015 till och med den 31 oktober 2015 ska uppgå till 1 770 000 EUR.
2. Utgifterna ska förvaltas i enlighet med de förfaranden och regler som gäller för unionens allmänna budget.
3. Förvaltningen av utgifterna ska regleras genom avtal mellan den särskilda representanten och kommissionen. Den särskilda representanten ska ansvara för alla utgifter inför kommissionen.
Artikel 6
Stabens inrättande och sammansättning
1. Inom ramen för den särskilda representantens uppdrag och de ekonomiska medel som ställs till förfogande ska den särskilda representanten ansvara för inrättandet av sin stab. Staben ska inbegripa experter i särskilda policyfrågor och säkerhetsfrågor i enlighet med vad som krävs för uppdraget. Den särskilda representanten ska utan dröjsmål och regelbundet informera rådet och kommissionen om stabens sammansättning.
2. Medlemsstaterna, unionens institutioner och utrikestjänsten får föreslå att personal ska utstationeras för att arbeta tillsammans med den särskilda representanten. Lönen till sådan utstationerad personal ska betalas av respektive medlemsstat, den av unionens institutioner som berörs eller av utrikestjänsten. Experter som medlemsstaterna har utstationerat till unionens institutioner eller utrikestjänsten får också placeras hos den särskilda representanten. Internationell kontraktsanställd personal ska vara medborgare i en medlemsstat.
3. All utstationerad personal ska administrativt lyda under den utsändande medlemsstaten, den utsändande unionsinstitutionen eller utrikestjänsten och ska utföra sina uppgifter och agera på ett sätt som gagnar den särskilda representantens uppdrag.
4. Den särskilda representantens personal ska samlokaliseras med berörda avdelningar inom utrikestjänsten eller berörda unionsdelegationer för att bidra till konsekvensen och samstämmigheten i deras respektive verksamheter.
Artikel 7
Immunitet och privilegier för den särskilda representanten och den särskilda representantens personal
Immunitet, privilegier och andra garantier som är nödvändiga för att den särskilda representanten och dennes medarbetare utan hinder ska kunna fullfölja sitt uppdrag ska på lämpligt sätt fastställas i en överenskommelse med värdländerna. Medlemsstaterna och utrikestjänsten ska lämna allt stöd som behövs för detta.
Artikel 8
Säkerheten för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter
Den särskilda representanten och medlemmarna av dennes stab ska respektera de säkerhetsprinciper och miniminormer som fastställs i rådets beslut 2013/488/EU (3).
Artikel 9
Tillgång till information och logistiskt stöd
1. Medlemsstaterna, kommissionen, utrikestjänsten och rådets generalsekretariat ska se till att den särskilda representanten får tillgång till all information av betydelse.
2. Unionens delegationer i regionen och medlemsstaterna ska vid behov tillhandahålla logistiskt stöd i regionen.
Artikel 10
Säkerhet
I enlighet med unionens policy för säkerheten för personal som är utstationerad utanför unionen i en operativ insats enligt avdelning V i fördraget ska den särskilda representanten, i överensstämmelse med sitt mandat och utifrån säkerhetssituationen i det geografiska ansvarsområdet, vidta alla åtgärder som rimligen kan genomföras för säkerheten för all den personal som lyder direkt under den särskilda representanten, särskilt genom att
|
a) |
upprätta en uppdragsspecifik säkerhetsplan grundad på vägledning från utrikestjänsten och som inbegriper uppdragsspecifika fysiska, organisatoriska och procedurmässiga säkerhetsåtgärder för hanteringen av en säker personalförflyttning till och inom det geografiska området såväl som hanteringen av säkerhetsincidenter och en beredskaps- och evakueringsplan för uppdraget, |
|
b) |
se till att all personal utstationerad utanför unionen är högriskförsäkrad i enlighet med vad som krävs för förhållandena i uppdragsområdet, |
|
c) |
se till att alla medlemmar av den särskilda representantens stab som ska utstationeras utanför unionen, inbegripet lokalt kontraktsanställd personal, genomgår lämplig säkerhetsutbildning före eller vid ankomsten till uppdragsområdet, grundat på den riskklassificering som utrikestjänsten tilldelat uppdragsområdet, |
|
d) |
se till att alla överenskomna rekommendationer som lämnas i samband med regelbundna säkerhetsbedömningar tillämpas och skriftligen rapportera till rådet, den höga representanten och kommissionen om genomförandet av dessa och om andra säkerhetsfrågor inom ramen för lägesrapporten och rapporten om uppdragets genomförande. |
Artikel 11
Rapportering
1. Den särskilda representanten ska regelbundet lämna muntliga och skriftliga rapporter till den höga representanten och Kusp. Den särskilda representanten ska också vid behov rapportera till rådets arbetsgrupper. Regelbundna rapporter ska spridas via Coreu-nätet. Den särskilda representanten kan avge rapporter till rådet (utrikes frågor). I enlighet med artikel 36 i fördraget får den särskilda representanten medverka när Europaparlamentet informeras.
2. Den särskilda representanten ska i samordning med unionens delegationer i regionen rapportera om hur man på bästa sätt bör fullfölja unionsinitiativ, t.ex. unionens bidrag till reformer, vilket inbegriper de politiska aspekterna av unionens relevanta utvecklingsprojekt.
Artikel 12
Samordning
1. Den särskilda representanten ska bidra till enhetlighet, samstämmighet och effektivitet i unionens åtgärder och bistå med att säkerställa att unionens samtliga instrument och medlemsstaternas åtgärder fungerar samstämt för att uppnå unionens politiska mål. Den särskilda representantens verksamhet ska samordnas med den verksamhet som bedrivs av unionens delegationer och kommissionen. Den särskilda representanten ska ha regelbundna genomgångar med medlemsstaternas beskickningar och unionens delegationer i regionen.
2. På fältet ska nära kontakter upprätthållas med cheferna för unionens delegation samt med beskickningscheferna för medlemsstaternas uppdrag. Dessa ska vidta alla åtgärder som krävs för att bistå den särskilda representanten vid genomförandet av uppdraget. Den särskilda representanten ska i nära samordning med de relevanta unionsdelegationerna ge styrkechefen för Eunavfor Atalanta, EU:s uppdragschef för EUTM Somalia och uppdragschefen för Eucap Nestor lokal politisk vägledning. Den särskilda representanten, EU:s operationschefer och den civila operationschefen ska vid behov rådgöra med varandra.
3. Den särskilda representanten ska nära samarbeta med myndigheterna i de berörda länderna, FN, AU, Igad och övriga nationella, regionala och internationella aktörer samt även med det civila samhället i regionen.
Artikel 13
Översyn
Genomförandet av detta beslut och dess samstämmighet med andra insatser från unionens sida i regionen ska regelbundet ses över. Den särskilda representanten ska senast den 31 augusti 2015 för rådet, den höga representanten och kommissionen lägga fram en övergripande rapport om genomförandet av uppdraget.
Artikel 14
Ikraftträdande
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Det ska tillämpas från och med den 1 mars 2015.
Utfärdat i Bryssel den 16 mars 2015.
På rådets vägnar
F. MOGHERINI
Ordförande
(1) Rådets beslut 2011/819/Gusp av den 8 december 2011 om utnämning av Europeiska unionens särskilda representant för Afrikas horn (EUT L 327, 9.12.2011, s. 62).
(2) Rådets beslut 2011/168/Gusp av den 21 mars 2011 om Internationella brottmålsdomstolen och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2003/444/Gusp (EUT L 76, 22.3.2011, s. 56).
(3) Rådets beslut 2013/488/EU av den 23 september 2013 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 274, 15.10.2013, s. 1).