1.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 318/9

(1)

Världsmarknadspriserna för socker har legat på en nivå nära eller till och med över sockerpriset på unionens inre marknad sedan flera månader tillbaka. De prognoser som har gjorts på grundval av världsmarknadspriserna på New Yorks och Londons terminsmarknad för socker för mars, maj och juli 2012 tyder dessutom på att världsmarknadspriset kommer att fortsätta att ligga konstant högt. Den import från tredje länder som gynnas av vissa förmånsavtal förväntas därför bara öka måttligt under regleringsåret 2011–2012.

(2)

I prognoserna för sockerbalansen i EU för regleringsåret 2011/2012 identifieras en negativ skillnad på ungefär 700 000 ton mellan användningen av kvotsocker och den mängd som borde vara tillgänglig. Resultatet blir att de låga slutlagren hotar att störa utbudet på unionens sockermarknad och driva upp sockerpriset på unionens inre marknad.

(3)

Å andra sidan har de goda skördarna i vissa delar av unionen gett en sockerproduktion på nästan fem miljoner ton mer än den kvot som fastställs i artikel 56 i förordning (EU) nr 1234/2007. Med beaktande av uppskattningar av de åtaganden i form av leveransavtal som sockerproducenterna har gjort i förhållande till vissa industriella användare i enlighet med artikel 62 i förordning (EG) nr 1234/2007 och exportåtagandena för utomkvotssocker för 2011/2012 kommer det fortfarande att finnas stora kvantiteter av utomkvotssocker på cirka 1 000 000 ton tillgängliga. En del av detta socker kan göras tillgängligt på unionens sockermarknad, så att en del av efterfrågan kan tillgodoses och onödiga prisökningar undvikas.

(4)

Enligt artikel 187 i förordning (EG) nr 1234/2007 får kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för sektorn när prisnoteringar eller priser på världsmarknaden för socker når en nivå som stör eller hotar att störa försörjningen av EU-marknaden. I detta sammanhang begränsas inte eventuella åtgärder till den uttryckligen nämnda åtgärd som utgörs av fullständig eller delvis befrielse från importtullar.

(5)

Regleringsåret 2010/2011 låg världsmarknadspriset för socker nära eller till och med över det genomsnittliga sockerpriset på EU-marknaden under vissa tidsperioder. Mot denna bakgrund och med beaktande av transportkostnader och förseningar i samband med importer räcker det kanske inte med enbart minskade importtullar för att lösa problemet med bristen på kvotsocker och pressen uppåt på priserna på EU-marknaden.

(6)

Genom artikel 64.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 bemyndigas kommissionen att fastställa överskottsavgiften för socker och isoglukos som produceras utöver kvoterna till en så hög nivå att överskottskvantiteter inte ackumuleras. Genom artikel 3.1 i kommissionens förordning (EG) nr 967/2006 av den 29 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 318/2006 i fråga om sockerproduktion utöver kvoterna (2) fastställs överskottsavgiften till 500 euro per ton.

(7)

Tack vare de fortsatt låga sockerförsörjningsnivåerna på den inre marknaden under regleringsåret 2011–2012 kan en försäljning av 400 000 ton utomkvotssocker komma att tillåtas på den inre marknaden. Eftersom den bristande tillgången är mindre allvarlig än under regleringsåret 2010/2011 och åtgärden vidtas i ett tidigare skede jämfört med regleringsåret 2010/2011 och det fortfarande råder viss osäkerhet angående de exakta kvantiteter som är tillgängliga på EU-marknaden, är det lämpligt att fastställa en nedsatt avgift för att undvika risken för att kvantiteterna ackumuleras. För en så begränsad kvantitet socker som producerats utöver kvoten bör en nedsatt överskottsavgift fastställas på en nivå per ton som motsvarar skillnaden mellan det senast allmänt tillgängliga genomsnittliga EU-priset och världsmarknadspriset.

(8)

Då det i förordning (EG) nr 1234/2007 fastställs kvoter för både socker och isoglukos bör en liknande åtgärd gälla för en lämplig kvantitet isoglukos som producerats utöver kvoten, med tanke på att isoglukos i viss mån fungerar som ett kommersiellt substitut för socker.

(9)

Av den anledningen och för att öka utbudet bör socker- och isoglukosproducenterna lämna en ansökan till medlemsstaternas behöriga myndigheter om licenser för att få sälja vissa kvantiteter, som producerats utöver kvoterna, på unionsmarknaden, med en nedsatt överskottsavgift.

(10)

Licensernas giltighet bör vara tidsbegränsad för att omgående främja en ökad tillgång.

(11)

Genom att det fastställs övre gränser för hur stora kvantiteter en enskild producent kan ansöka om, och genom att licenserna begränsas till att endast omfatta producentens egen produktion, bör det vara möjligt att förhindra spekulation inom ramen för det system som inrättas genom denna förordning.

(12)

Genom ansökningarna bör sockerproducenterna förbinda sig att betala minimipriset för de sockerbetor som används för att producera det socker som ansökan avser. Minimiurvalskriterierna för ansökningarna bör anges.

(13)

Medlemsstaternas behöriga myndigheter bör till kommissionen anmäla de ansökningar som de får in. För att förenkla och standardisera anmälningarna, bör det finnas förlagor.

(14)

Kommissionen bör se till att det endast utfärdas licenser inom de kvantitativa begränsningar som fastställs i denna förordning. Vid behov bör kommissionen därför kunna fastställa en tilldelningskoefficient som kan tillämpas på de ansökningar som har kommit in.

(15)

Medlemsstaterna bör omedelbart underrätta den sökande om huruvida den ansökta kvantiteten har godkänts i sin helhet eller bara till viss del.

(16)

Den nedsatta överskottsavgiften ska betalas ut efter det att ansökan har godtagits och innan licensen utfärdas.

(17)

De behöriga myndigheterna bör till kommissionen anmäla de kvantiteter för vilka licenser med en nedsatt överskottsavgift har utfärdats. Kommissionen bör ta fram förlagor för den informationen.

(18)

De kvantiteter av socker som släpps ut på unionsmarknaden utöver de kvantiteter som omfattas av de licenser som utfärdats enligt denna förordning bör omfattas av den överskottsavgift som avses i artikel 64.2 i förordning (EG) nr 1234/2007. Det är därför lämpligt att föreskriva att varje sökande som inte uppfyller åtagandet att på unionsmarknaden släppa ut den kvantitet som licensen omfattar också bör erlägga en avgift på 500 euro per ton. Denna konsekventa strategi syftar till att förhindra missbruk av det styrmedels som införs genom denna förordning.

(19)

För att fastställa genomsnittspriserna för kvotsocker och utomkvotssocker på unionsmarknaden i enlighet med artikel 13.1 i kommissionens förordning (EG) nr 952/2006 av den 29 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 318/2006 i fråga om förvaltningen av den inre marknaden för socker och kvotsystemet (3), bör socker som omfattas av en licens som utfärdats i enlighet med denna förordning betraktas som kvotsocker.

(20)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den samlade marknadsordningen inom jordbruket.

a)

Ansökan ska innehålla följande:

b)

De kvantiteter, uttryckt i ton vitsockerekvivalenter och i ton isoglukos i torkad form, som ansökan avser för denna ansökningsperiod får inte överstiga 50 000 ton när det gäller socker och 2 500 ton isoglukos.

c)

Om ansökan avser socker ska den sökande förbinda sig att erlägga minimipriset för sockerbetor enligt artikel 49 i förordning (EG) nr 1234/2007 för de sockerkvantiteter som omfattas av licenser som har utfärdats i enlighet med artikel 6 i denna förordning.

d)

Ansökan ska avfattas på det eller de officiella språken i den medlemsstat där ansökan lämnas in.

e)

Ansökan ska innehålla en hänvisning till den här förordningen och uppgift om tidsfristen för inlämning av ansökningar för den aktuella ansökningsperioden.

f)

Sökanden får inte införa några ytterligare villkor utöver dem som fastställs i den här förordningen.

a)

fastställa en tilldelningskoefficient som medlemsstaten ska tillämpa på de kvantiteter som ingår i var och en av de licensansökningar som medlemsstaten anmält till kommissionen,

b)

avslå de ansökningar som medlemsstaten ännu inte anmält till kommissionen, och

c)

avsluta ansökningsomgången.