20.12.2011   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 372/1

1.

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2008 om vuxenutbildning: Det är aldrig för sent att lära, där medlemsstaterna uppmanas att främja kunskapsinhämtning och utveckla en kultur för livslångt lärande, i synnerhet genom att föra en jämställdhetspolitik som gör vuxenutbildningen mer attraktiv, mer åtkomlig och mer effektiv.

2.

Rådets slutsatser från maj 2008 (2) om vuxenutbildning, där man för första gången fastställde en rad gemensamma prioriteringar inom vuxenutbildningssektorn, banade väg för ett intensifierat europeiskt samarbete mellan olika intressenter samt föreslog en rad särskilda åtgärder för perioden 2008–2010 (nedan kallad handlingsplanen) som syftar till att öka deltagandet i och höja kvaliteten på vuxenutbildningen.

3.

Resolutionen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, av den 21 november 2008 om ”Bättre integrering av livslång vägledning i strategierna för livslångt lärande”, där man betonade vikten av vägledning som en kontinuerlig process som låter medborgarna, oavsett ålder och under hela livscykeln, bestämma sina färdigheter, sin kompetens och sina intressen, besluta om utbildning och sysselsättning och själva planera sitt liv genom inlärning, på arbetsplatsen och i andra sammanhang.

4.

Rådets slutsatser av den 12 maj 2009 (3), som inrättade en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”) som stämmer helt överens med Europa 2020- strategin och vars fyra mål – med avseende på livslångt lärande och rörlighet, kvalitet och effektivitet, lika möjligheter för alla, social sammanhållning och aktivt medborgarskap liksom kreativitet och innovationsförmåga – alla är lika relevanta för vuxenlärandet.

5.

2010-års gemensamma lägesrapport från rådet och kommissionen om genomförandet av arbetsprogrammet Utbildning 2010 (4), där det framhölls att det också är viktigt för vuxenlärandet att utbudet täcker hela skalan av nyckelkompetenser och noterades att en mycket viktig uppgift består i att se till att alla inlärare, inbegripet de som deltar i vuxenlärande, får dra fördel av innovativa metoder.

6.

Europa 2020-strategins huvudinitiativ:

7.

Rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om utbildningens sociala dimension (5), där det noterades att bättre tillgång till vuxenutbildning kan skapa nya möjligheter till aktiv integration och ökat socialt deltagande.

8.

Rådets beslut av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (6), där man försöker främja effektiva incitament för livslångt lärande för dem som befinner sig såväl i som utanför arbetslivet för att på så sätt ”ge alla vuxna möjlighet att skola om sig eller förbättra sina kvalifikationer”.

9.

Rådets slutsatser av den 18–19 november 2010 om ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning (7), där man aktivt uppmuntrar till ett större enskilt deltagande i yrkesinriktad fortbildning, ökade investeringar i utvecklingen av mänskliga resurser, utbildning inom företag och arbetsbaserat lärande samt närmare samarbete mellan utbildningsinstitutioner och arbetsgivare, framför allt i fråga om utbildning för lågutbildade arbetstagare.

—

Reformer inom vuxenlärandet förankras i allt större utsträckning i den övergripande utvecklingen på utbildningsområdet, särskilt genom utveckling av nationella kvalifikationsramar och strategier för livslångt lärande.

—

Kvalitetssäkring har tagits upp som en viktig fråga inom vuxenlärandet, och framsteg görs med att utveckla yrkesprofilen och utbildningen för personal inom vuxenlärandet liksom med ackrediteringen av anordnare av vuxenlärande och förbättrade vägledningstjänster för vuxna.

—

Uppsökande verksamhet och utbildning riktar sig i allt större utsträckning till dem som har lägst kvalifikationsnivåer och ger dem på så vis bättre utsikter att integreras i arbetslivet och samhället.

—

Icke-formellt och informellt lärande, som utgör en stor del av vuxenlärandet, erkänns och befästs i allt större utsträckning, men fortfarande utnyttjas inte möjligheterna till detta i tillräckligt hög grad.

—

Förbättringar har inletts med avseende på övervakningen inom vuxenlärandesektorn.

i)

förbättra möjligheterna för vuxna, oavsett kön, personliga förhållanden och familjeförhållanden, att vid vilken tidpunkt som helst i livet ges tillgång till lärande av hög kvalitet i syfte att främja personlig och yrkesmässig utveckling, ökad delaktighet, anpassningsförmåga, anställbarhet och aktivt deltagande i samhället,

ii)

skapa en ny syn på vuxenutbildning med fokus på lärandemålen och inlärarens ansvar och autonomi,

iii)

skapa större medvetenhet bland vuxna om att lärandet är en livslång strävan som de regelbundet bör ägna sig åt under livet, särskilt i samband med arbetslöshet eller byte av yrkesbana,

iv)

främja utvecklingen av effektiva system för livslång vägledning, liksom integrerade system för godkännande av icke-formellt och informellt lärande,

v)

se till att det tillhandahålls högkvalitativ, formell och icke-formell vuxenutbildning som syftar till förvärv av nyckelkompetenser eller som leder till kvalifikationer på alla nivåer inom den europeiska referensramen för kvalifikationer och att denna utbildning stöds av det civila samhället och arbetsmarknadens parter samt av lokala myndigheter,

vi)

se till att det finns flexibla arrangemang som är anpassade till olika utbildningsbehov hos vuxna, däribland utbildning inom företag och arbetsplatsbaserat lärande,

vii)

främja en större medvetenhet hos arbetsgivare om att vuxenlärande bidrar till att främja produktivitet, konkurrenskraft, kreativitet, innovation och företagaranda, och att det är en viktig faktor för att förbättra anställbarheten och rörligheten på arbetsmarknaden för deras anställda,

viii)

uppmuntra högre utbildningsanstalter att ta emot mindre traditionella grupper av inlärare, t.ex. vuxna inlärare, som ett sätt att visa socialt ansvar och större öppenhet gentemot samhället i stort samt anta de demografiska utmaningarna och tillgodose behoven i ett åldrande samhälle,

ix)

främja den roll som arbetsmarknadens parter och det civila samhället spelar när det gäller att formulera utbildningsbehov och utveckla lärandemöjligheter för vuxna och att optimera centrala, regionala och lokala myndigheters deltagande,

x)

främja en balanserad fördelning av utbildningsresurserna under hela livscykeln på grundval av delat ansvar och ett starkt offentligt åtagande, särskilt i fråga om möjligheter till en andra chans och utveckling av grundläggande färdigheter,

xi)

engagera arbetsmarknadens parter och öka deras medvetenhet om de fördelar som lärande på arbetsplatsen, även i fråga om grundläggande färdigheter, medför även för dem,

xii)

tillhandahålla välutvecklade lärandemöjligheter för äldre i syfte att främja ett aktivt, självständigt och hälsosamt åldrande, som innebär att de äldres kunskap, erfarenhet samt sociala och kulturella kapital kommer hela samhället tillgodo,

xiii)

engagera sig starkt för att främja vuxenlärande som ett sätt att skapa solidaritet mellan olika åldersgrupper (till exempel genom en ”pakt mellan generationerna”) samt mellan kulturer och människor med olika bakgrund.

1.

Under perioden 2012–2014 inrikta sina ansträngningar på de prioriterade områden som anges i bilagan och på så sätt bidra till genomförandet av de fyra prioriteringarna i den strategiska ramen Utbildning 2020 i överensstämmelse med nationella förhållanden och nationell lagstiftning.

2.

Säkerställa effektiva förbindelser med berörda ministerier och intressenter, arbetsmarknadens parter, företag, berörda icke-statliga organisationer och det civila samhällets organisationer i syfte att förbättra samstämmigheten mellan vuxenlärandepolitiken och den socioekonomiska politiken i stort.

3.

Samarbeta aktivt på EU-nivå för att stödja en framgångsrik tillämpning inom ovan nämnda prioriterade områden, särskilt genom att

i)

säkerställa komplementaritet och samstämmighet mellan de politiska initiativ som vidtas i enlighet med denna resolution och dem som utvecklas i samband med andra relevanta politiska processer inom den strategiska ramen för Utbildning 2020, Köpenhamnsprocessen, Bolognaprocessen, EU:s moderniseringsagenda för högre utbildning samt initiativ i likhet med dem som avser läs- och skrivkunnighet och skolavhopp som kräver ett samlat angreppssätt som omfattar skolutbildning och vuxenlärande och som främjar vuxenlärandedimensionen inom dessa processer,

ii)

upprätta nära och kontinuerliga förbindelser med de nationella samordnare som utses i medlemsstaterna och andra deltagarländer,

iii)

göra det möjligt för de medlemsstater och organisationer som stöder vuxenlärande att dela information om sin politik och praxis samt om utvärderingen av dessa, både genom att organisera peer learning- och peer review-verksamhet, konferenser, workshoppar och andra lämpliga instrument och genom att med tillgängliga medel förbättra insamlingen av uppgifter om vuxenlärande som en del av den uppdaterade och sammanhängande ram av indikatorer och riktmärken som planeras till 2013,

iv)

förbättra kunskapsbasen för vuxenlärande i Europa genom att beställa undersökningar och stärka kapaciteten inom befintliga forskningsstrukturer som är av relevans för en analys av frågor som rör vuxenlärande, däribland samarbetet med Eurydice och Cedefop och andra relevanta institutioner, samt utnyttja deras informations- och forskningskapacitet fullt ut,

v)

fortsätta med och intensifiera samarbetet med berörda internationella organisationer, såsom OECD (bör särskilt genom att utnyttja resultaten från programmet för internationell utvärdering av vuxnas kompetens (Programme for the International Assessment of Adult Competences – PIAAC), FN (särskilt Unesco) och Europarådet, liksom andra relevanta regionala eller världsomspännande initiativ, såsom det euroasiatiska ”navet” för livslångt lärande (Asem),

vi)

utnyttja de medel som finns tillgängliga på europeisk nivå till stöd för genomförandet av denna agenda för vuxenlärande,

vii)

rapportera om genomförandet av agendan som en del av den gemensamma lägesrapporten om Utbildning 2020.