4.11.2011

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 287/36

---

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT

av den 3 november 2011

om medgivande av ett undantag på begäran av Italien för regionerna Emilia-Romagna, Lombardiet, Piemonte och Venetos räkning i enlighet med rådets direktiv 91/676/EEG om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket

[delgivet med nr K(2011) 7770]

(Endast den italienska texten är giltig)

(2011/721/EU)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (1), särskilt punkt 2 tredje stycket i bilaga 3, och

av följande skäl:

(1)

Om den mängd stallgödsel som en medlemsstat avser sprida per hektar och år skiljer sig från den mängd som anges i punkt 2 andra stycket första meningen och i punkt 2 a i bilaga 3 till direktiv 91/676/EEG, bör mängden fastställas så att den inte inverkar på möjligheten att uppnå de mål som anges i artikel 1 i det direktivet. Den måste också vara motiverad på grundval av objektiva kriterier, exempelvis, såsom i detta fall, lång vegetationsperiod och grödor med stor kväveupptagningsförmåga.

(2)	Italien har för regionerna Emilia-Romagnas, Lombardiets, Piemontes och Venetos räkning lämnat in en begäran om undantag till kommissionen enligt punkt 2 tredje stycket i bilaga 3 till direktiv 91/676/EEG.

(3)

Det begärda undantaget gäller Italiens planer på att i regionerna Emilia-Romagna, Lombardiet, Piemonte och Veneto tillåta spridning av upp till 250 kg kväve per hektar och år från stallgödsel och separerad grisgödsel på gårdar där andelen grödor med högt kvävebehov och lång vegetationsperiod uppgår till minst 70 %. Undantaget kan komma att omfatta ungefär 10 313 nötkreatursgårdar och 1 241 grisuppfödningar i Emilia-Romagna, Lombardiet, Piemonte och Veneto, vilket motsvarar ungefär 15,9 % respektive 9,7 % av det totala antalet nötkreatursgårdar och grisuppfödningar, 10,7 % av den utnyttjade jordbruksarealen, 29,1 % av det totala antalet mjölkkor samt 49,3 % av det totala antalet grisar i dessa regioner. Även åkerbruk kan komma att omfattas av undantaget.

(4)

Den lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG och som inrättar åtgärdsprogrammen i Emilia-Romagna (beslut nr 1273/2011 5.9.2011), Lombardiet (beslut nr IX/2208, 14.9.2011), Piemonte (beslut 18–2612, 19.9.2011) och Veneto (beslut nr 1150, 26.7.2011) har antagits och ska tillämpas tillsammans med detta beslut under perioden 2012–2015.

(5)	Den förteckning över känsliga områden som åtgärdsprogrammen gäller omfattar cirka 63 % av den utnyttjade jordbruksarealen i Emilia-Romagna, 82 % av den utnyttjade jordbruksarealen i Lombardiet, 38 % av den utnyttjade jordbruksarealen i Piemonte och 87 % av den utnyttjade jordbruksarealen i Veneto.

(6)

Uppgifter om vattenkvalitet som har redovisats för grundvattnet i Emilia-Romagna, Lombardiet, Piemonte och Veneto visar att 89 % av grundvattenförekomsterna har nitrathalter som ligger under 50 mg/l, och 63 % har genomsnittliga nitrathalter som ligger under 25 mg/l. När det gäller ytvattnet har över 98 % av övervakningsstationerna genomsnittliga nitrathalter som ligger under 25 mg/l, och inga stationer har nitrathalter som ligger över 50 mg/l.

(7)

Mer än 70 % av alla produktionsdjur i Italien finns i regionerna Emilia-Romagna, Lombardiet, Piemonte och Veneto, närmare bestämt 67,1 % av alla mjölkkor, 60,6 % av alla övriga nötkreatur, 81 % av alla grisar och 79,4 % av alla fjäderfän. Antalet produktionsdjur minskade under perioden 1982–2007 (i genomsnitt 20 % i de fyra regionerna).

(8)	Under perioden 1979–2008 minskade användningen av kemiskt kväve och mineralfosforgödsel, där de senare har minskat med 70 %.

(9)	Vall, majs som skördas till spannmål, majsensilage och höstspannmål odlas på cirka 53 % av den totala jordbruksarealen i Emilia-Romagna, Lombardiet, Piemonte och Veneto.

(10)

Det underlagsmaterial som presenteras i begäran om undantag visar att den föreslagna mängden på 250 kg kväve per hektar och år från stallgödsel och separerad grisgödsel är motiverad utifrån objektiva kriterier såsom högt nederbördsöverskott, lång vegetationsperiod och stora skördar av grödor med stor kväveupptagningsförmåga.

(11)

Kommissionen anser efter att ha gjort en granskning av begäran att den föreslagna mängden på 250 kg kväve per hektar och år från stallgödsel och separerad grisgödsel inte inverkar på möjligheten att uppnå de mål som anges i direktiv 91/676/EEG, under förutsättning att vissa strikta villkor uppfylls.

(12)	De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från den nitratkommitté som inrättades enligt artikel 9 i direktiv 91/676/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det undantag som Italien har begärt för regionerna Emilia-Romagnas, Lombardiets, Piemontes och Venetos räkning genom skrivelser av den 10 mars 2011 och den 28 juli 2011, i avsikt att tillåta en större mängd stallgödsel än vad som anges i punkt 2 andra stycket första meningen och i punkt 2 a i bilaga 3 till direktiv 91/676/EEG, medges under förutsättning att de villkor som anges i detta beslut uppfylls.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut avses med

a)   gårdar: jordbruksföretag med eller utan djuruppfödning,

b)   skifte: ett enskilt fält eller en samling fält som är likartade i fråga om grödor, jordtyp och gödslingsmetoder,

c)   vall: permanent eller tillfällig vall (tillfällig vall ligger vanligen mindre än fyra år),

d)   majs som mognar sent: majs av klass FAO 600–700, som planteras från mitten av mars till början av april och som har en vegetationsperiod på 145–150 dagar,

e)   majs eller sorghum följd av höstgräs: majs eller sorghum som mognar i mitten av säsongen, sent eller tidigt följd av höstgräs, t.ex. italienskt rajgräs, korn, rågvete eller höstråg,

f)   höstspannmål följd av sommargräs: höstvete, höstråg eller rågvete följt av sommargräs, t.ex. majs, sorghum, kolvhirs eller hirs,

g)   grödor med högt kvävebehov och lång vegetationsperiod: vall, majs som mognar sent, majs eller sorghum följd av höstgräs och höstspannmål följd av sommargräs,

h)   stallgödsel: stallgödsel som har utsöndrats av nötkreatur, inklusive under betning eller i bearbetad form,

i)   gödselseparering: process där grisgödsel delas upp i två fraktioner, en fast och en flytande fraktion, och som utförs för att förbättra spridningen på mark och återvinna mer kväve och fosfor,

j)   separerad gödsel: den flytande fraktion som erhålls vid gödselseparering och som har ett minsta förhållande kväve/fosfat (N/P2O5) på 2,5,

k)   separerad gödsel med kväveavskiljning: separerad gödsel med en kvävehalt på mindre än 30 % av kvävehalten i oseparerad grisgödsel,

l)   jordar med låg halt av organisk substans: jordar med en halt av organiskt kol som är lägre än 2 % i ett övre lager på 30 centimeter jord,

m)   saltfria jordar och jordar med låg salthalt: jordar med en elektrisk ledningsförmåga på ECe < 4 mS/cm i mättade jorddegsextrakt, eller en elektrisk ledningsförmåga på EC 1:2 < 1 ms/cm i vätskeextrakt med ett förhållande jord/vatten på 1:2, eller områden som definieras som utom all risk för försaltning enligt den karta över jordar som har framställts på regional nivå,

n)   kväveupptagning: den totala andel kväve som sprids genom stallgödsel och som grödorna har möjlighet att ta upp under det år som det sprids.

Artikel 3

Tillämpningsområde

Detta beslut ska tillämpas från fall till fall, och enligt de villkor som anges i artiklarna 4–7, på gårdar där grödor med högt kvävebehov och lång vegetationsperiod odlas på 70 % eller mer av gårdens arealer.

Artikel 4

Årlig ansökan och åtagande

1.   Jordbrukare som vill medges ett undantag enligt detta beslut ska varje år senast den 15 februari lämna in en ansökan till de behöriga myndigheterna.

2.   I samband med denna årliga ansökan ska de skriftligen åta sig att uppfylla villkoren i artiklarna 5–7.

Artikel 5

Gödselseparering

1.   Jordbrukare som har beviljats ett undantag för spridning av separerad grisgödsel ska varje år till de behöriga myndigheterna lämna in följande uppgifter:

a)	Typen av gödselseparering.

b)	Separeringsanläggningens kapacitet och huvudegenskaper, inklusive dess effektivitet.

c)	Mängden gödsel som har sänts till separering.

d)	Mängden och sammansättningen för den fasta fraktionen, inklusive dess kväve- och fosforhalt samt bestämmelseort.

e)	Mängden och sammansättningen för den separerade gödseln, inklusive dess kväve- och fosforhalt samt bestämmelseort.

f)	En uppskattning av gasförlusterna under separeringen.

2.   Den fasta fraktion som erhålls vid gödselsepareringen ska stabiliseras i syfte att reducera lukt och andra utsläpp, förbättra de jordbrukstekniska och hygieniska egenskaperna, underlätta hanteringen och förbättra grödornas upptag av kväve och fosfat. Den produkt som erhålls får inte spridas på gårdar som har beviljats undantag. De behöriga myndigheterna ska vidta åtgärder för att främja att stabiliserad fast fraktion används på jordar med låg halt av organisk substans. Kartor som visar var dessa jordar finns ska framställas på regional nivå och ställas till jordbrukarnas förfogande.

3.   De behöriga myndigheterna ska fastställa metoderna för att bedöma den separerade gödselns sammansättning, variationerna i sammansättningen och effektiviteten i separationen för varje gård som omfattas av ett enskilt undantag.

4.   Ammoniak och andra utsläpp från gödselseparering ska övervakas av de behöriga myndigheterna på representativa platser för varje separeringsteknik. Utifrån övervakningsresultaten ska de behöriga myndigheterna upprätta en förteckning över utsläpp.

Artikel 6

Spridning av stallgödsel och andra gödselmedel

1.   Den mängd stallgödsel och separerad gödsel som varje år sprids på gårdar som omfattas av ett undantag, inklusive stallgödsel som sprids av djuren själva, får inte överskrida en mängd gödsel som innehåller 250 kg kväve per hektar, enligt de villkor som anges i punkterna 2–12.

2.   Den totala kvävetillförseln får inte överskrida den berörda grödans beräknade näringsbehov. Den ska ta hänsyn till kvävetillförseln från marken och den ökade kvävemängden från stallgödsel till följd av separeringen. Den får inte överskrida de högsta tillåtna mängder som fastställs i de åtgärdsprogram som gården omfattas av.

3.   Den totala fosfortillförseln får inte överskrida den berörda grödans beräknade näringsbehov och ska ta hänsyn till fosfortillförseln från marken. Fosfor i handelsgödsel får inte spridas på gårdar som har beviljats undantag.

4.   Varje gård ska senast den 15 februari ha upprättat en gödslingsplan som beskriver växtföljden på jordbruksmarken och den planerade spridningen av stallgödsel och mineralhaltiga gödselmedel.

Gödslingsplanen ska omfatta följande:

a)	Antalet djur och en beskrivning av inhysnings- och lagringssystemen, inklusive lagringskapaciteten (volym) och typen av lager.

b)	En beräkning av kväve- och fosformängderna i den stallgödsel som produceras på gården.

c)	En beskrivning av gödselsepareringen och den separerade gödselns egenskaper (om tillämpligt).

d)	Mängd, typ och egenskaper för den stallgödsel som skickas från eller tas emot på gården.

e)	Växtföljd och areal för skiften med grödor med högt kvävebehov och lång vegetationsperiod och för skiften med andra grödor.

f)	Den beräknade avkastningen för varje gröda som odlas, beroende på tillgången till vatten och näringsämnen samt lokala förhållanden som klimat, jordtyp osv.

g)	Grödornas beräknade kväve- och fosforbehov för varje skifte.

h)	En beräkning av kväve- och fosformängder i den stallgödsel som ska spridas på varje skifte.

i)	En beräkning av kvävemängden från den handelsgödsel som ska spridas på varje skifte.

j)

En beräkning av den mängd vatten som krävs för bevattning och en noggrann angivelse av vattenkällan samt godkännandet av vattenuttag eller vattenanvändningsavtalet med det relevanta ”vattenkonsortiet” eller en karta som visar att gården ligger inom områden där det ytliga grundvattnet står i kontakt med rotzonen.

Planerna ska ses över senast sju dagar efter det att ändringar i jordbruksmetoderna företagits, för att garantera att planerna överensstämmer med de använda jordbruksmetoderna.

5.   Varje gård ska ha en bokföring över gödselanvändningen på varje skifte. Den ska innehålla vilka mängder stallgödsel och handelsgödsel som sprids och under vilken tid.

6.   Godkännandet av vattenuttag eller avtalet för vattenanvändning med det relevanta ”vattenkonsortiet” eller den karta som visar att gården ligger inom områden där det ytliga grundvattnet står i kontakt med rotzonen ska vara tillgängliga på gården. Den mängd vatten som godkännandet eller avtalet omfattar, där så är tillämpligt, ska vara tillräcklig för att uppnå den skörd som skulle ha uppnåtts utan begränsad tillgång på vatten.

7.   Varje gård som har beviljats ett undantag ska tillhandahålla resultat från jordanalyser av kväve- och fosforhalterna. Jordproverna och jordanalyserna av kväve- och fosforhalterna ska genomföras före den 1 juni och minst vart fjärde år för varje område inom gården som är likartat när det gäller växtföljd och markförhållanden. Minst en analys ska göras per fem hektar mark.

8.   Stallgödsel som sprids på gårdar som har beviljats ett undantag ska ha en kväveupptagning på minst 65 % för slam och 50 % för fast gödsel.

9.   Stallgödsel och handelsgödsel får inte spridas efter den 1 november på gårdar som har beviljats ett undantag.

10.   Minst två tredjedelar av mängden kväve från stallgödsel, med undantag för kväve från stallgödsel från betesdjur, ska spridas före den 30 juni varje år. I detta syfte ska gårdar som har beviljats ett undantag ha tillräckligt med kapacitet att lagra minst den stallgödsel som produceras under de perioder då spridning är förbjuden.

11.   Flytgödsel, inklusive separerad gödsel och slam, ska spridas med spridningstekniker som orsakar låga utsläpp. Fast gödsel ska brukas ned inom 24 timmar.

12.   I syfte att skydda jordar från risk för försaltning ska spridning av separerad gödsel med kväveavskiljning endast vara tillåten på saltfria jordar och jordar med låg salthalt. I detta syfte ska jordbrukare som planerar att sprida separerad gödsel med kväveavskiljning mäta den elektriska ledningsförmågan i de jordar där gödseln ska spridas minst vart fjärde år, och de ska bifoga resultaten till den ansökan som avses i artikel 4.1. De behöriga myndigheterna ska upprätta ett protokoll som jordbrukarna ska använda för att mäta elektrisk ledningsförmåga. De behöriga myndigheterna ska framställa kartor över vilka områden som löper risk för försaltning.

Artikel 7

Brukningsmetoder

Jordbrukare som medges ett undantag ska se till att följande villkor är uppfyllda:

a)	På 70 % eller mer av gårdens arealer ska grödor med högt kvävebehov och lång vegetationsperiod odlas.

b)	Tillfällig vall ska plöjas på våren.

c)	Tillfällig och permanent vall får inte innehålla mer än 50 % baljväxter eller andra växter som binder atmosfäriskt kväve.

d)	Majs som mognar sent ska skördas (hela växten).

e)	Höstgräs, t.ex. italienskt rajgräs, korn, rågvete eller höstråg, ska sås inom två veckor efter att majs eller sorghum har skördats, och ska skördas tidigast två veckor innan majs eller sorghum sås.

f)	Sommargräs, t.ex. majs, sorghum, kolvhirs eller hirs ska sås senast två veckor efter att höstspannmål har skördats och ska skördas tidigast två veckor innan höstspannmål sås.

g)	En gröda med högt kvävebehov ska sås inom två veckor efter att vall har plöjts, och gödselmedel får inte spridas det år då permanent vall plöjs.

Artikel 8

Andra åtgärder

1.   De behöriga myndigheterna ska se till att de undantag som medges för spridning av separerad gödsel är förenliga med separeringsanläggningarnas kapacitet.

2.   De behöriga myndigheterna ska se till att varje beviljat undantag är förenligt med den godkända vattenanvändningen på den gård som undantaget gäller.

Artikel 9

Åtgärder när det gäller gödseltransport

1.   De behöriga myndigheterna ska se till att transporter av stallgödsel till och från gårdar som har beviljats ett undantag registreras med hjälp av geografiska positioneringssystem eller registreras i följedokument som innehåller uppgifter om gödselns ursprung och bestämmelseort. Registreringen med hjälp av geografiska positioneringssystem är obligatorisk vid transportsträckor på över 30 km.

2.   De behöriga myndigheterna ska se till att ett dokument som anger den mängd stallgödsel som transporteras samt gödselns kväve- och fosforhalt är tillgängligt under transporten.

3.   De behöriga myndigheterna ska se till att separerad gödsel och fasta fraktioner som erhålls vid gödselseparering analyseras i syfte att fastställa deras kväve- och fosforhalt. Analysen ska utföras av erkända laboratorier. Analysresultaten ska meddelas de behöriga myndigheterna och den mottagande jordbrukaren. Ett intyg på analysen ska vara tillgängligt vid varje transport.

Artikel 10

Övervakning

1.   De behöriga myndigheterna ska se till att kartor över procentandelen gårdar, procentandelen djur, procentandelen jordbruksmark som omfattas av enskilda undantag samt kartor över lokal markanvändning i varje kommun framställs och uppdateras varje år. Uppgifter om växtföljder och jordbruksmetoder på gårdar som omfattas av enskilda undantag ska samlas in och uppdateras varje år.

2.   Ett övervakningsnät för provtagning av ytvatten och ytligt grundvatten ska inrättas och upprätthållas i syfte att bedöma undantagets effekter på vattenkvaliteten. Utkastet till övervakningsnät ska lämnas in till kommissionen. Antalet ursprungliga övervakningsstationer får inte minskas, och stationernas placering får inte ändras under den period som detta beslut gäller.

3.   En skärpt vattenövervakning ska genomföras i avrinningsområden som ligger nära mycket känsliga vattenförekomster, vilka ska anges av de behöriga myndigheterna.

4.   Övervakningsstationer ska inrättas för att samla in uppgifter om kväve- och fosforhalter i markvatten, om mineralkväve i markprofilen och motsvarande kväve- och fosforförluster genom rotzonen ut i grundvattnet samt om kväve- och fosforförluster genom avrinning på och under markytan, både i områden som omfattas av undantag och i övriga områden. Övervakningsstationerna ska omfatta de viktigaste jordarterna, gödslingsmetoderna och grödorna. Utkastet till övervakningsnät ska lämnas in till kommissionen. Antalet ursprungliga övervakningsstationer får inte minskas, och stationernas placering får inte ändras under den period som detta beslut gäller.

Artikel 11

Kontroll

1.   De behöriga myndigheterna ska se till att alla ansökningar om undantag genomgår en administrativ kontroll. Om kontrollen visar att villkoren i artiklarna 5–7 inte är uppfyllda ska den sökande informeras. I sådana fall ska ansökan anses ha avslagits.

2.   Det ska upprättas ett fältkontrollprogram grundat på riskanalys, resultat från tidigare års kontroller och resultat från allmänna stickprovskontroller av efterlevnaden av den lagstiftning som genomför direktiv 91/676/EEG. Fältkontroller ska göras på minst 5 % av de gårdar som omfattas av ett undantag och ska avse de villkor som anges i artiklarna 5–7 i detta beslut.

3.   De behöriga myndigheterna ska, grundat på en riskbedömning och resultaten av de administrativa kontroller som avses i punkt 1, se till att minst 1 % av gödseltransporterna kontrolleras på plats. Dessa kontroller ska minst omfatta granskning av följedokument, kontroll av stallgödselns ursprung och bestämmelseort samt provtagning på den transporterade gödseln.

4.   De behöriga myndigheterna ska ges de befogenheter och resurser som krävs för att kontrollera att villkoren i detta beslut uppfylls. Om kontrollen visar att villkoren i detta beslut inte har uppfylls ska de behöriga myndigheterna vidta de åtgärder som krävs för att ställa detta till rätta. I synnerhet ska de jordbrukare som inte uppfyller villkoren i artiklarna 5–7 inte beviljas något undantag för följande år.

Artikel 12

Rapportering

De behöriga myndigheterna ska varje år i december, och för 2015 i september, lämna in en rapport till kommissionen som innehåller följande uppgifter:

a)	En utvärdering av tillämpningen av villkoren i undantaget genom kontroller på gårdsnivå och genom kontroller av gödseltransporter, samt uppgifter om gårdar som inte uppfyller villkoren grundat på administrativa kontroller och fältkontroller.

b)	Uppgifter om gödselseparering, inklusive vidare bearbetning och användning av den fasta fraktionen, detaljerade uppgifter om separeringssystemens egenskaper och deras effektivitet, den separerade gödselns sammansättning samt den fasta fraktionens bestämmelseort.

c)	Kartor över områden med låg halt av organisk substans samt en beskrivning av vilka åtgärder som har vidtagits för att främja att stabiliserad fast fraktion används på jordar med låg halt av organisk substans enligt artikel 5.2.

d)	Vilka metoder som har använts för att bedöma den separerade gödselns sammansättning, variationerna i sammansättningen och effektiviteten i separationen för varje gård som omfattas av ett enskilt undantag enligt artikel 5.3.

e)	Förteckningen över ammoniak och andra utsläpp från gödselseparering enligt artikel 5.4.

f)	Det protokoll som jordbrukare ska använda för att mäta elektrisk ledningsförmåga och de kartor över områden som löper risk att drabbas av försaltning enligt artikel 6.12.

g)	Vilka metoder som används för att kontrollera att de beviljade undantagen är förenliga med separeringsanläggningarnas kapacitet enligt artikel 8.1.

h)	Vilka metoder som används för att kontrollera att varje beviljat undantag är förenligt med den godkända vattenanvändningen på den gård som omfattas av undantaget enligt artikel 8.2.

i)	Kartor över procentandelen gårdar, procentandelen djur och procentandelen jordbruksmark som omfattas av undantag, kartor över lokal markanvändning samt uppgifter om växtföljder och jordbruksmetoder på gårdar som omfattas av undantag enligt artikel 10.1.

j)	Resultaten av vattenövervakningen, inklusive uppgifter om trenderna för vattenkvaliteten i grund- och ytvattnet samt om undantagets effekter på vattenkvaliteten enligt artikel 10.2.

k)	Listan över mycket känsliga vattenförekomster enligt artikel 10.3.

l)	En sammanfattning och utvärdering av de uppgifter som har samlats in vid de övervakningsstationer som avses i artikel 10.4.

Artikel 13

Tillämpning

Detta beslut ska tillämpas tillsammans med den lagstiftning som genomför åtgärdsprogrammen för Emilia-Romagna (beslut nr 1273/2011 5.9.2011), Lombardiet (beslut nr IX/2208, 14.9.2011), Piemonte (beslut 18–2612, 19.9.2011) och Veneto (beslut nr 1150, 26.7.2011).

Detta beslut ska tillämpas från och med den 1 januari 2012.

Det upphör att gälla den 31 december 2015.

Artikel 14

Detta beslut riktar sig till Republiken Italien.

---

(1)  EGT L 375, 31.12.1991, s. 1.

---