16.12.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 332/1

(1)

Efter en antisubventionsundersökning (nedan kallad den ursprungliga undersökningen) införde rådet genom förordning (EG) nr 1628/2004 (2) en slutgiltig utjämningstull på import av vissa grafitelektroder, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex85451100, och nipplar som används för sådana elektroder, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex85459090, med ursprung i Indien (nedan kallade de slutgiltiga utjämningsåtgärderna). Åtgärderna infördes i form av en värdetull på 15,7 %, med undantag av ett företag, för vilket tullsatsen var 7 %.

(2)

Rådet införde genom förordning (EG) nr 1629/2004 (3) slutgiltiga antidumpningstullar på import av vissa grafitelektroder, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex85451100, och nipplar som används för sådana elektroder, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex85459090, med ursprung i Indien (nedan kallade de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna). Åtgärderna infördes i form av en värdetull på 0 %.

(3)

Efter en partiell interimsöversyn på eget initiativ av utjämningsåtgärderna, ändrade rådet, genom förordning (EG) nr 1354/2008 (4), rådets förordningar (EG) nr 1628/2004 och (EG) nr 1629/2004. De slutgiltiga utjämningstullarna ändrades till 6,3 % och 7,0 % på import från individuellt namngivna exportörer, med en övrig tull på 7,2 %. De slutgiltiga antidumpningstullarna ändrades till 9,4 % och 0 % på import från individuellt namngivna exportörer, med en övrig tull på 8,5 %.

(4)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de nu gällande slutgiltiga utjämningsåtgärderna snart skulle upphöra att gälla (5), mottog kommissionen den 18 juni 2009 en begäran om inledandet av en översyn av dessa åtgärder enligt artikel 18 i grundförordningen. Begäran om översyn ingavs av tre unionstillverkare av den likadana produkten, Graftech International, SGL Carbon GmbH, och Tokai ERFTCARBON GmbH (nedan kallade sökandena), som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 90 %, av den sammanlagda tillverkningen i unionen av vissa grafitelektrodsystem.

(5)

Begäran motiverades med att åtgärdernas upphörande sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande subventionering och skada för unionsindustrin.

(6)

Före inledandet av översynen vid giltighetstidens utgång underrättade kommissionen i enlighet med artiklarna 22.1 och 10.7 i grundförordningen Indiens regering om att den hade mottagit en korrekt dokumenterad begäran om översyn och bjöd in Indiens regering till samråd i syfte att klargöra situationen när det gäller innehållet i begäran och uppnå en ömsesidigt tillfredsställande lösning. Den indiska regeringen godtog inbjudan till samråd som därefter hölls den 16 september 2009. Vid samrådet fann man ingen lösning som kunde godtas av båda parter. Kommissionen beaktade emellertid de indiska myndigheternas synpunkter.

(7)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång och offentliggjorde den 17 september 2009 i Europeiska unionens officiella tidning  (6) ett tillkännagivande om inledande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) av en översyn vid giltighetstidens utgång enligt artikel 18 i grundförordningen.

(8)

Genom ett tillkännagivande i Europeiska unionens officiella tidning den 17 september 2009 (7) meddelade kommissionen också att den enligt artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 av den 30 november 2009 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen (8) inledde en översyn vid giltighetstidens utgång av de slutgiltiga antidumpningsåtgärderna.

(9)

Undersökningen beträffande fortsatt eller återkommande subventionering omfattade perioden från och med den 1 juli 2008 till och med den 30 juni 2009 (nedan kallad översynsperioden eller i tabeller ÖP). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2006 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(10)

Kommissionen underrättade officiellt sökandena, andra kända unionstillverkare, exporterande tillverkare, importörer, de användare som den visste var berörda och den indiska regeringen om att en undersökning vid giltighetstidens utgång hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna sina synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledandet.

(11)

Alla berörda parter som begärde att bli hörda och som visade att det fanns särskilda skäl att höra dem gavs tillfälle att bli hörda.

(12)

Med tanke på det stora antalet icke-närstående importörer ansågs det lämpligt att i enlighet med artikel 27 i grundförordningen undersöka om huruvida ett stickprovsförfarande borde användas. För att kommissionen skulle kunna besluta om huruvida ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de ovannämnda parterna att i enlighet med artikel 27 i grundförordningen ge sig till känna inom 15 dagar efter det att översynerna hade inletts och till kommissionen lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande. Inga icke-närstående importörer gav sig emellertid till känna för att förklara sig villiga att samarbeta. Något stickprovsförfarande behövdes därför inte.

(13)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som såvitt känt var berörda och som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar på frågeformuläret inkom från tre grupper av unionstillverkare (dvs. sökandena), en exporterande tillverkare och 17 användare samt den indiska regeringen. Ingen av importörerna gav sig till känna under stickprovsförfarandet och inga övriga importörer lämnade några uppgifter till kommissionen eller gav sig till känna under undersökningen.

(14)

Bara en av de två kända exporterande tillverkarna i Indien, nämligen HEG Limited (HEG) samarbetade fullt ut i översynen genom att lämna in ett svar på frågeformuläret. Det ska noteras att i den ursprungliga undersökningen var detta företags officiella namn Hindustan Electro Graphite Limited. Företaget har senare ändrat sitt namn till HEG Limited. Den andra exporterande tillverkaren som samarbetade i den ursprungliga undersökningen, nämligen Graphite India Limited (GIL) beslöt att inte lämna in något svar på frågeformuläret i denna översyn.

(15)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande subventionering och skada och för fastställandet av unionens intresse. Kontrollbesök gjordes på plats hos följande berörda parter:

(16)

Den produkt som berörs av denna översyn är samma som den i den ursprungliga undersökningen, nämligen grafitelektroder av det slag som används för elektriska ljusbågsugnar, med en skenbar täthet av minst 1,65 g/cm3 och en elektrisk resistans på högst 6,0 μ.Ω.m, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex85451100, och nipplar som används för sådana elektroder, för närvarande klassificerade enligt KN-nummer ex85459090, oavsett om de importeras tillsammans eller separat, med ursprung i Indien (nedan kallad den berörda produkten).

(17)

Liksom i den ursprungliga undersökningen bekräftades det i denna undersökning att den berörda produkten och den produkt som tillverkas och säljs på Indiens inhemska marknad samt den produkt som unionstillverkarna tillverkar och säljer i unionen har samma grundläggande fysiska och tekniska egenskaper och användningsområden, och att dessa produkter således utgör likadana produkter i den mening som avses i artikel 2 c i grundförordningen.

(18)

På grundval av uppgifterna i begäran om översyn och svaren på kommissionens frågeformulär undersökte kommissionen följande system som påstods innebära subventioner:

(19)

Systemen i led a–c grundar sig på Foreign Trade (Development and Regulation) Act no 22 från 1992, som trädde i kraft den 7 augusti 1992 (Foreign Trade Act; lagen om utrikeshandel). Genom denna lag bemyndigas den indiska regeringen att utfärda tillkännagivanden om export- och importpolitiken. Dessa sammanfattas i dokument om export- och importpolitiken (Foreign Trade Policy) som utfärdas av handelsministeriet vart femte år och uppdateras regelbundet. Två dokument om export- och importpolitiken är relevanta för översynsperioden i detta ärende, dvs. FT-policy 04-09 och FT-policy 09-14. Det senare trädde i kraft i april 2009. Den indiska regeringen sammanfattar också förfarandena rörande FT-policy 04-09 och FT-policy 09-14 i en handbok för förfaranden (Handbook of Procedures, Volume I) (HOP I 04-09 respektive HOP I 09-14). Handboken för förfaranden uppdateras även den med regelbundna mellanrum.

(20)

Det system som anges under led d ovan administreras av myndigheterna i delstaten Madhya Pradesh.

(21)

Under undersökningen framkom det att den indiska samarbetsvilliga tillverkaren inte beviljades några förmåner enligt AAS-systemet under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna undersökning.

(22)

En detaljerad beskrivning av DEPBS återfinns i punkt 4.3 i FT-policy 04-09 och FT-policy 09-14 samt i kapitel 4 i HOP I 04-09 och HOP I 09-14.

(23)

Alla tillverkande exportörer och exporterande handlare är stödberättigade enligt detta system.

(24)

En stödberättigad exportör kan ansöka om DEPBS-krediter, vilka beräknas som en procentsats av värdet av de produkter som exporteras enligt detta system. De indiska myndigheterna har fastställt sådana DEPBS-procentsatser för de flesta produkter, bl.a. den berörda produkten. Beräkningen av dessa satser grundar sig på standardnormer för input/output (Standard Input Output Norm, SION), med hänsyn tagen till den mängd importerad insatsvara som exportprodukten antas innehålla och tullsatsen för denna förmodade import, oavsett om sådan tull faktiskt har betalats eller inte.

(25)

För att kunna beviljas förmåner inom ramen för detta system måste ett företag exportera. Vid exporttillfället måste exportören lämna en deklaration till de indiska myndigheterna med uppgift om att exporten sker inom ramen för DEPBS-systemet. För att varorna ska kunna exporteras utfärdar de indiska tullmyndigheterna en exporthandling i samband med avsändningsförfarandet. Denna handling innehåller bl.a. uppgifter om storleken på den DEPBS-kredit som ska beviljas för exporttransaktionen i fråga. Vid denna tidpunkt vet exportören hur stor förmån företaget kommer att få. Så snart tullmyndigheterna utfärdat en exporthandling, kan den indiska regeringen inte längre påverka beviljandet av en DEPBS-kredit. Vid beräkningen av förmånen ska den DEPBS-procentsats användas som var tillämplig vid den tidpunkt då exportdeklarationen lämnades in. Det är därför inte möjligt att retroaktivt ändra förmånens storlek.

(26)

Det konstaterades att det enligt indiska redovisningsprinciper är möjligt att periodisera DEPBS-krediterna och bokföra dem som inkomster i affärsredovisningen, efter det att exportåtagandet uppfyllts. Sådana krediter kan användas för betalning av tull för efterföljande import av alla slags varor som får importeras utan begränsning, med undantag av kapitalvaror. Varor som importeras med användning av sådana krediter kan säljas på den inhemska marknaden (och påläggs då mervärdesskatt) eller användas på annat sätt. DEPBS-krediter får överföras fritt och gäller under en period på tolv månader från och med utfärdandedagen.

(27)

En ansökan om DEPBS-krediter lämnas på elektronisk väg och får omfatta ett obegränsat antal exporttransaktioner. Det finns i praktiken inga fasta tidsfrister för ansökningar om DEPBS-krediter. Det elektroniska system som används för DEPBS utesluter inte automatiskt exporttransaktioner som äger rum efter utgången av de ansökningsperioder som anges i kapitel 4.47 i HOP I 04-09 och HOP I 09-14. Såsom uttryckligen fastställs i kapitel 9.3 i HOP I 04-09 och HOP I 09-14, kan vidare ansökningar som kommer in efter det att tidsfristen för att lämna in ansökningar har löpt ut alltid beaktas mot tillägg av en mindre förseningsavgift (dvs. 10 % av krediten).

(28)

Man fann att den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren använde detta system under översynsperioden.

(29)

DEPBS innebär att subventioner beviljas i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och artikel 3.2 i grundförordningen. En DEPBS-kredit utgör ett finansiellt bidrag från den indiska regeringen, eftersom krediten slutligen kommer att användas för att avräkna importtullar, vilket minskar de tullintäkter som den indiska regeringen annars skulle ha tagit ut. DEPBS-krediterna innebär dessutom att exportörerna beviljas en förmån, eftersom deras likviditet förbättras.

(30)

DEPBS-systemet är vidare rättsligt knutet till exportresultat och betraktas därför som selektivt och utjämningsbart enligt artikel 4.4 första stycket a i grundförordningen.

(31)

Detta system kan inte betraktas som ett godkänt restitutionssystem eller godkänt restitutionssystem som tillåter substitution i den mening som avses i artikel 3.1 a ii i grundförordningen, såsom den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren hävdar. Det uppfyller inte de strikta reglerna i led i i bilaga I, bilaga II (definition av och regler rörande restitutionssystem) och bilaga III (definition av och regler rörande restitutionssystem som tillåter substitution) till grundförordningen. En exportör har ingen skyldighet att faktiskt förbruka de tullfritt importerade varorna i tillverkningsprocessen, och krediten beräknas inte på grundval av de faktiskt använda insatsvarorna. Det finns inte heller något system eller förfarande för att kontrollera vilka insatsvaror som förbrukats vid tillverkningen av exportprodukten eller om det skett en alltför stor återbetalning av importtullar enligt led i i bilaga I och bilagorna II och III till grundförordningen. Slutligen är exportörerna berättigade till DEPBS-förmåner även om de inte importerar några insatsvaror över huvud taget. En exportör erhåller förmånen genom att helt enkelt exportera varor, dvs. utan att behöva visa att insatsvaror importerats. Exportörer som köper alla sina insatsvaror på den inhemska marknaden och inte importerar några varor som kan användas som insatsvaror är således ändå berättigade till DEPBS-förmåner.

(32)

I enlighet med artiklarna 3.2 och 5 i grundförordningen beräknades storleken på den utjämningsbara subventionen som den förmån som mottagaren konstaterats erhålla under översynsperioden. I detta avseende ansåg man att mottagaren erhåller förmånen vid den tidpunkt när en exporttransaktion sker enligt detta system. I samma ögonblick blir den indiska regeringen förpliktad att avstå från att driva in tullen, vilken utgör ett finansiellt bidrag enligt artikel 3.1 a ii i grundförordningen.

(33)

Mot bakgrund av ovanstående bör DEPBS-förmånen beräknas som summan av alla krediter som förvärvats i samband med exporttransaktioner inom ramen för detta system under översynsperioden.

(34)

Den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren hävdade att i deras fall hade alla DEPBS-krediter som företaget fått använts för att importera varor som enbart använts vid tillverkningen av den berörda produkten, trots att det i princip var tillåtet att sälja dem eller använda dem för import av andra varor. Företaget menade att DEPBS därför var ett normalt tullrestitutionssystem och att endast alltför stora eftergifter borde utjämnas. Påståendet måste emellertid avvisas, eftersom DEPBS inte kan betraktas som ett godkänt restitutionssystem eller godkänt restitutionssystem som tillåter substitution (se skäl 31), vilket också den indiska regeringen medger. Det är därför inte relevant vad exportören faktiskt gör med de licenser som erhålls enligt detta system. Det är vid den tidpunkt när en exporttransaktion sker inom ramen för detta system som en exportör har en oåterkallelig rättighet till förmåner, inte vid den tidpunkt när licensen senare används.

(35)

I de fall väl underbyggda ansökningar hade lämnats in, drog man vid beräkningen av subventionsbeloppen (täljare) av sådana avgifter som var nödvändiga för att få subventioner från de krediter som fastställts, i enlighet med artikel 7.1 a i grundförordningen.

(36)

I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen fördelades dessa subventionsbelopp över den totala exportomsättningen under översynsperioden (nämnare), eftersom subventionen var knuten till exportresultatet och inte beviljades på grundval av tillverkade, framställda, exporterade eller transporterade kvantiteter.

(37)

Den subventionsnivå som under översynsperioden fastställdes avseende detta system för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren uppgår till 5,7 %.

(38)

En detaljerad beskrivning av EPCGS återfinns i kapitel 5 i FT-policy 04-09 och FT-policy 09-14 samt i kapitel 5 i HOP I 04-09 och HOP I 09-14.

(39)

Tillverkande exportörer, exporterande handlare som ”har anknytning till” stödjande tillverkare samt tjänsteleverantörer är stödberättigade enligt detta system.

(40)

På villkor att ett företag gör ett exportåtagande får det importera kapitalvaror (nya och, sedan april 2003, begagnade kapitalvaror som är högst tio år gamla) till en reducerad tullsats. I detta syfte utfärdar den indiska regeringen, efter ansökan och mot betalning av en avgift, en EPCGS-licens. Sedan april 2000 innebär systemet att en reducerad importtullsats på 5 % tas ut på samtliga kapitalvaror som importeras enligt systemet. Fram till och med den 31 mars 2000 tillämpades en effektiv tullsats på 11 % (inklusive en tilläggsavgift på 10 %) eller, i fråga om import till ett högt värde, nolltullsats. För att exportåtagandet ska anses vara fullgjort måste företaget använda de importerade kapitalvarorna för att tillverka en viss kvantitet exportvaror under en viss period. Enligt en ny FT-policy 09-14 kan kapitalvarorna importeras med 0 % tullsats enligt EPCGS-systemet, men i så fall blir tidsperioden för fullgörande av exportåtagandet kortare.

(41)

Innehavaren av en EPCGS-licens kan också anskaffa kapitalvarorna på den inhemska marknaden. I detta fall kan den inhemska tillverkaren av kapitalvarorna ta i anspråk en rätt till tullfri import av sådana komponenter som behövs för att tillverka kapitalvarorna. Alternativt kan den inhemska tillverkaren ta i anspråk förmånen av den leverans likställd med export som anses ha ägt rum till följd av leverans av kapitalvaror till en innehavare av en EPCGS-licens.

(42)

Man fann att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren använde detta system under översynsperioden.

(43)

EPCGS-systemet innebär att subventioner beviljas i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och artikel 3.2 i grundförordningen. Tullsänkningen utgör ett finansiellt bidrag från den indiska regeringen, eftersom den innebär en minskning av de tullinkomster som den indiska regeringen annars skulle ha fått. Tullsänkningen innebär också att exportören får en förmån, eftersom de tullar som inte behöver betalas vid import förbättrar företagets likviditet.

(44)

EPCGS-systemet är vidare rättsligt sett knutet till exportresultat, eftersom licenserna i fråga inte kan erhållas utan ett exportåtagande. Systemet anses följaktligen vara selektivt och utjämningsbart enligt artikel 4.4 första stycket a i grundförordningen. Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren har hävdat att EPCGS-subventioner för köp av kapitalvaror, där exportåtagandet redan hade uppfylls före översynsperioden, inte längre skulle vara knutna till exportresultatet. De bör därför inte behandlas som selektiva subventioner och inte bli föremål för utjämning. Detta påstående måste följaktligen avvisas. Det måste understrykas att subventionen i sig var knuten till exportresultatet, dvs. den skulle inte ha beviljats om företaget inte hade gjort ett visst exportåtagande.

(45)

EPCGS-systemet kan inte betraktas som ett godkänt restitutionssystem eller godkänt restitutionssystem som tillåter substitution i den mening som avses i artikel 3.1 a ii i grundförordningen. Kapitalvaror omfattas inte av räckvidden för godkända system enligt led i i bilaga I till grundförordningen, eftersom de inte förbrukas vid tillverkningen av exportprodukterna.

(46)

I enlighet med artikel 7.3 i grundförordningen beräknades subventionsbeloppet på grundval av beloppet av obetalda tullar på importerade kapitalvaror, fördelat över en period som motsvarar en normal avskrivningstid för sådana kapitalvaror i den berörda industrin. Räntor lades till detta belopp, så att förmånens hela värde över tiden skulle återspeglas. För detta ändamål ansågs den normala marknadsräntan i Indien under översynsperioden vara lämplig.

(47)

I enlighet med artikel 7.2 och 7.3 i grundförordningen fördelades detta subventionsbelopp på exportomsättningen under översynsperioden (nämnare), eftersom subventionen är knuten till exportresultat.

(48)

Den subventionsnivå som fastställdes rörande detta system för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren under översynsperioden uppgår till 0,9 %.

(49)

Inom ramen för 2004 års industrifrämjande politik (Industrial Promotion Policy of 2004) erbjuder delstaten Madhya Pradesh befrielse från avgift på elektricitet åt de industriföretag som investerar i elproduktion för företagsintern förbrukning.

(50)

EDES-systemet beskrivs närmare i Notification No 29 av den 21 juli 2006 och Order No 4238-XIII-2006 bilaga C av den 12 juli 2006 från Madhya Pradeshs regering.

(51)

Alla tillverkare som investerar ett visst kapital för att bygga ett kraftverk i delstaten Madhya Pradesh är berättigade till denna förmån.

(52)

EDES-systemet innebär en befrielse från avgift på elektricitet – lokal mervärdesskatt som normalt sett måste betalas i Madhya Pradesh – för företag som investerar ett visst kapital för att bygga ett kraftverk. Avgiftsbefrielsen beviljas under en viss period, beroende på investeringens värde. Syftet med systemet är att utveckla infrastruktur, eftersom de statsägda kraftverken inte kan förse företagen i området med tillräcklig elektricitet. Avgiftsbefrielsen beviljas bara för företagsintern energiförbrukning.

(53)

Man fann att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren använde detta system under översynsperioden.

(54)

EDES-systemet innebär att subventioner beviljas i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och artikel 3.2 i grundförordningen. Avgiftsbefrielsen utgör ett finansiellt bidrag från delstaten Madhya Pradeshs regering, eftersom den innebär en minskning av de avgiftsinkomster som delstatens regering annars skulle ha fått. Minskningen av avgiften innebär dessutom att exportören beviljas en förmån, eftersom den avgift vid köp av elektricitet som inte behöver betalas förbättrar deras likviditet.

(55)

EDES-systemet är inte rättsligt knutet till exportresultatet. Rättsligt sett är det inte heller begränsat till vissa geografiska områden i delstaten Madhya Pradesh eller till vissa företag eller industribranscher. Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren hävdade därför att systemet inte skulle betraktas som selektivt och därför inte vara föremål för utjämning, eftersom rätten att komma i fråga för bidrag baseras på objektiva och neutrala ekonomiska kriterier.

(56)

Beroende på att regeringen i delstaten Madhya Pradesh inte velat samarbeta, har kommissionen inte kunnat dra någon definitiv slutsats om detta system, när det gäller dess selektivitet och lagens praktiska tillämpning samt vilken grad av handlingsfrihet den beviljande myndigheten har när den beslutar om ansökningarna. Det kan inte med säkerhet avgöras om kriterierna i artikel 4.2 första stycket b har uppfyllts, eftersom det inte kunde fastställas om delstaten Madhya Pradeshs regering tillämpade objektiva kriterier eller villkor vid beviljandet av subventionen. Även om man kunde konstatera att systemet rättsligt sett inte är selektivt, är det fortfarande inte klart om systemet inte är selektivt i praktiken. Systemet anses följaktligen vara selektivt och utjämningsbart enligt artikel 4.2 första stycket c och artikel 4.2 fjärde stycket i grundförordningen.

(57)

Subventionsbeloppet beräknades därför i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen på grundval av den obetalda mervärdesskatten på elektricitet som köptes under översynsperioden (täljaren) och företagets totala omsättning (nämnaren), eftersom EDES-systemet inte är knutet till exportresultatet och förbrukningen av elektriciteten inte heller begränsad till den berörda produkten.

(58)

Den subventionsnivå som fastställdes rörande detta system för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren under översynsperioden uppgår till 0,5 %.

(59)

I enlighet med bestämmelserna i grundförordningen fastställs storleken på de utjämningsbara subventionerna, uttryckt i värde, för den undersökta exporterande tillverkaren till 7,1 %. Dessa subventionsbelopp överstiger det tröskelvärde som anges i artikel 14.5 i grundförordningen.

(60)

Den subventionsnivå som fastställs i detta förfarande motsvarar den subventionsnivå på 7,2 % som konstaterades för samma exporterande tillverkare under den senaste interimsöversynen.

(61)

Följaktligen anses det att subventioneringen fortsatte under översynsperioden, i den mening som avses i artikel 18 i grundförordningen.

(62)

I enlighet med artikel 18.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om ett upphörande av de gällande åtgärderna sannolikt skulle leda till fortsatt eller återkommande subventionering.

(63)

I detta hänseende erinras det om att bara en av de två exporterande tillverkarna av den berörda produkten samarbetade. Det fastslogs att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren under översynsperioden fortsatte att få utjämningsbara subventioner av de indiska myndigheterna. De subventionssystem som analyserats ovan ger återkommande förmåner och det finns inget som tyder på att dessa program kan komma att fasas ut eller ändras inom överskådlig framtid, eller att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren skulle sluta få förmåner enligt dessa system. Systemen i fråga finns fortfarande kvar i FT-policy 09-14.

(64)

Enligt begäran om översyn fortsatte den andra kända exporterande tillverkaren i Indien att få förmåner enligt de subventionssystem som analyseras ovan. Det finns inga tillgängliga uppgifter som tyder på att detta inte skulle vara fallet. Slutsatsen dras därför att subventioneringen på landsomfattande nivå fortsatte.

(65)

Mot bakgrund av de resultat som beskrivs ovan dras slutsatsen att subventioneringen fortsatte under översynsperioden och troligen kommer att fortsätta i framtiden.

(66)

Eftersom det har visats att subventioneringen fortsatte under översynsperioden och troligen kommer att fortsätta i framtiden, är frågan om sannolikheten för återkommande subventionering irrelevant.

(67)

Inom unionen framställs den likadana produkten av fem företag eller företagsgrupper, vars produktion utgör unionens sammanlagda tillverkning av den likadana produkten i den mening som avses i artikel 9.1 i grundförordningen.

(68)

Två av de fem företagsgrupperna gav sig inte till känna för att stödja begäran och samarbetade inte i översynsundersökningen, genom att lämna in ett besvarat frågeformulär. Följande tre grupper av tillverkare ingav begäran och samtyckte till att samarbeta: Graftech International, SGL Carbon GmbH och Tokai ERFTCARBON GmbH.

(69)

Dessa tre grupper av tillverkare svarar för en betydande del av den sammanlagda tillverkningen i unionen av den likadana produkten, eftersom de svarar för mer än 90 % den sammanlagda tillverkningen i unionen av vissa grafitelektrodsystem (se skäl 4). De anses därför utgöra unionsindustrin i den mening som avses i artiklarna 9.1 och 10.8 i grundförordningen och kommer hädanefter att kallas unionsindustrin.

(70)

Eftersom det endast var en indisk exporterande tillverkare av den berörda produkten som samarbetade i undersökningen, kunde man inte använda exakta siffror i uppgifterna om import till unionen av den berörda produkten med ursprung i Indien, eftersom konfidentiella uppgifter måste skyddas enligt artikel 29 i grundförordningen.

(71)

Situationen i grafitelektrodindustrin är nära förbunden med situationen i stålsektorn, eftersom grafitelektroderna i första hand används i den elektriska stålindustrin. Det bör i detta sammanhang noteras att under 2007 och fram till det fjärde kvartalet 2008 rådde mycket gynnsamma marknadsförhållanden i stålsektorn, och till följd av detta också i grafitelektrodindustrin.

(72)

Det bör noteras att försäljningsvolymerna av grafitelektroder mer eller mindre följer volymerna i stålproduktionen. Leveransavtalen för grafitelektroder, som reglerar priser och kvantiteter, förhandlas oftast fram för perioder om 6–12 månader. Det finns därför i allmänhet en tidsförskjutning mellan den utveckling av försäljningsvolymerna som blir resultatet av förändringar i efterfrågan och en eventuell efterföljande effekt på priserna.

(73)

Förbrukningen i unionen fastställdes på grundval av unionsindustrins försäljningsvolym på unionsmarknaden, en uppskattning av de övriga unionstillverkarnas försäljningsvolym på unionsmarknaden, importuppgifter från Eurostat och uppgifter som samlats in enligt artikel 24.6 i grundförordningen. Liksom i den ursprungliga undersökningen (9), tog man inte med en del av importen, eftersom det, med utgångspunkt i tillgängliga uppgifter, inte verkade röra sig om den undersökta produkten.

(74)

Mellan 2006 och översynsperioden, minskade unionens förbrukning med nära 25 %, och den främsta minskningen ägde rum mellan 2008 och översynsperioden. Beroende på mycket positiva marknadsförhållanden i början av skadeundersökningsperioden, låg unionens förbrukning på mycket höga nivåer och ökade med 30 % mellan undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen och 2006.

Tabell 1

(75)

Volymen import med ursprung i Indien (nedan kallat det berörda landet) ökade stadigt med 143 procentenheter under skadeundersökningsperioden och nådde en nivå på mellan 5 000 och 7 000 ton under översynsperioden. Marknadsandelen för importen från det berörda landet mer än tredubblades mellan 2006 och översynsperioden, när den nådde en nivå på ungefär 5 %. Marknadsandelen ökade fortfarande under översynsperioden, trots den stora minskningen av efterfrågan. Priserna på importen från det berörda landet ökade med 52 % under skadeundersökningsperioden, vilket följer trenden för unionsindustrins priser, men förblev ändå genomgående lägre än unionsindustrins priser. Uppgifterna i tabell 2 lämnas av konfidentiella skäl inte i form av exakta uppgifter, eftersom det bara finns två exporterande tillverkare i Indien.

Tabell 2

(76)

I enlighet med artikel 8.5 i grundförordningen undersökte kommissionen alla ekonomiska faktorer och förhållanden av betydelse för unionsindustrins situation.

(77)

Under översynsperioden minskade tillverkningen med 29 % jämfört med 2006. Unionsindustrins tillverkning ökade först med 2 % 2007, jämfört med 2006, för att därefter kraftigt minska, särskilt under översynsperioden.

Tabell 3

(78)

Produktionskapaciteten minskade marginellt (med sammanlagt 2 %) mellan 2006 och översynsperioden. Eftersom tillverkningen också minskade under 2008, och särskilt under undersökningsperioden, uppvisade det resulterande kapacitetsutnyttjandet en sammanlagd minskning på 25 procentenheter mellan 2006 och översynsperioden.

Tabell 4

(79)

Unionsindustrins utgående lager förblev stabilt under 2007, jämfört med 2006, och minskade sedan med 10 % under 2008. Under översynsperioden ökade det utgående lagret något, men var fortfarande 5 % mindre än under 2006.

Tabell 5

(80)

Unionsindustrins försäljning på unionsmarknaden till oberoende kunder minskade med 39 % under skadeundersökningsperioden. Försäljningen var mycket hög i början av skadeundersökningsperioden, eftersom den hade ökat med nära 70 % jämfört med undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen. Försäljningsvolymerna minskade något under 2007 och 2008, men förblev på en ganska hög nivå (2008 låg de fortfarande 47 % över nivån som konstaterades för undersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen). Försäljningsvolymerna minskade emellertid avsevärt mellan 2008 och översynsperioden (med närmare en tredjedel).

Tabell 6

(81)

Unionsindustrins marknadsandel minskade successivt med nära 16 procentenheter mellan 2006 och översynsperioden (från 84,6 % till 68,7 %).

Tabell 7

(82)

Mellan 2006 och översynsperioden minskade unionsindustrins förbrukning med nära 25 %. Unionsindustrin förlorade ungefär 16 procentenheter av sin marknadsandel samtidigt som den berörda importens marknadsandel ökade med 3,4 procentenheter.

(83)

Sysselsättningsnivån inom unionsindustrin minskade med 7 % mellan 2006 och översynsperioden.

Tabell 8

(84)

Produktiviteten hos de anställda inom unionsindustrin, mätt som produktion per anställd och år, minskade med 24 % mellan 2006 och översynsperioden. Produktiviteten ökade något under 2007 och 2008, för att därefter minska med nära 25 % under översynsperioden.

Tabell 9

(85)

Unionsindustrins försäljningspriser per enhet uppvisar en positiv trend, efter att ha ökat med 40 % under skadeundersökningsperioden. Detta beror på: i) den allmänna prisnivån på marknaden, ii) behovet av att hämta in kostnadsökningarna, och iii) det sätt som leveransavtalen upprättas på.

(86)

Under 2007 och 2008 kunde unionsindustrin öka sina priser i samband med de allmänt ökande marknadspriserna, som berodde på en fortsatt stor efterfrågan på grafitelektroder. Efterfrågan var en följd av de mycket gynnsamma marknadsförhållandena i stålsektorn under de första tre kvartalen 2008 (se skäl 71).

(87)

Priserna ökade också under 2007 och 2008, delvis för att göra det möjligt att hämta in de ökande produktionskostnaderna, särskilt på råvaror. Kostnaderna ökade med 23 % från 2006 till 2008. Unionsindustrin kunde emellertid täcka dessa kostnader genom att höja priserna avsevärt (+ 33 %).

(88)

Priserna gick ändå upp, men i mindre utsträckning (+ 5 %) under översynsperioden. Det faktum att priserna inte föll under en period när efterfrågan minskade förklaras av hur leveransavtalen upprättas på marknaden och det faktum att de flesta leveransavtalen för 2009 slöts redan 2008. Såsom anges i skäl 72, följer försäljningsvolymerna av grafitelektroder mer eller mindre volymerna i stålproduktionen. Slutandet av leveransavtal för grafitelektroder för perioder om 6–12 månader kan emellertid leda till en försening när det gäller effekten på priserna av en eventuell förändring (ökning eller minskning) av efterfrågan. Avtal sluts på grundval av förväntade försäljningsvolymer, som kan skilja sig från de faktiskt uppnådda försäljningsnivåerna, vilket får till följd att pristrenden under en viss period inte nödvändigtvis följer trenden när det gäller försäljningsvolymerna under samma period. Detta var fallet under översynsperioden när försäljningsvolymerna minskade men priserna förblev höga, framför allt därför att de flesta leveransavtalen för 2009 slöts 2008 och en del leveranser som planerades till 2008 sköts upp till 2009. Prisökningen på 5 % under översynsperioden räckte ändå inte till för att täcka kostnadsökningarna (+ 13 %), såsom var fallet under de tidigare perioderna. Priserna förhandlades om på lägre nivåer efter översynsperioden.

(89)

Såsom förklarades i skäl 75, följde priserna på importen från det berörda landet en liknande trend som unionsindustrins priser, men de förblev dock genomgående lägre än unionsindustrins priser.

Tabell 10

(90)

Mellan 2006 och översynsperioden ökade den genomsnittliga lönen per anställd med 15 %.

Tabell 11

(91)

Mellan 2006 och översynsperioden ökade det årliga flödet av investeringar i den berörda produkten som gjordes av unionsindustrin med 37 %. Under översynsperioden minskade emellertid investeringarna med 14 % i förhållande till 2008.

Tabell 12

(92)

Med en kostnadsökning på 40 % under skadeundersökningsperioden, lyckades unionsindustrin mellan 2006 och 2007 ändå öka sina priser mer än kostnaderna ökade. Detta ledde till en vinstökning från en nivå på 19 % 2006 till 26 % 2007. Mellan 2007 och 2008 ökade priser och kostnader i samma proportioner, så att unionsindustrins marginal förblev på samma nivå som 2007. Vinsterna minskade sedan igen till 19 % under översynsperioden, beroende på att kostnaderna påverkades av det lägre kapacitetsutnyttjandet och de högre råvarupriserna. Vinsterna minskade ytterligare under 2009, eftersom unionsindustrin blev tvungen att justera sina priser nedåt för att återspegla den allmänna nedgång i försäljningspriserna på marknaden för grafitelektroder som berodde på den krympande efterfrågan i stålsektorn.

(93)

Räntabiliteten ökade från en nivå på 71 % 2006 till 103 % 2007. Under 2008 ökade nivån till 119 %, för att sedan minska till 77 % under översynsperioden. Totalt sett ökade räntabiliteten bara med 6 procentenheter mellan 2006 och översynsperioden.

Tabell 13

(94)

Kassaflödet (netto) från den operationella verksamheten ökade mellan 2006 och 2007. Ökningen fortsatte under 2008 för att sedan minska under översynsperioden. Överlag var kassaflödet under översynsperioden 28 % högre än i början av skadeundersökningsperioden.

(95)

Det fanns inga indikationer på att unionsindustrin hade svårigheter att anskaffa kapital, mest beroende på att en del av tillverkarna ingår i större koncerner.

Tabell 14

(96)

Med tanke på volym, marknadsandel och priser på importen från Indien, kan de faktiska subventionsmarginalernas effekt på unionsindustrin inte anses vara försumbara.

(97)

De ovan undersökta indikatorerna visar att det har skett en viss förbättring av unionsindustrins ekonomiska och finansiella situation sedan de slutgiltiga utjämnings- och antidumpningsåtgärderna infördes 2004. Särskilt mellan 2006 och 2008 kunde unionsindustrin dra fördel av ökade priser och vinster. Detta berodde på mycket positiva marknadsförhållanden, som tillät att en hög pris- och lönsamhetsnivå upprätthölls, även om unionsdustrins marknadsandel minskade (se skäl 81). Trots åtgärderna ökade emellertid under samma period den indiska importens marknadsandel och indiska produkter importerades till priser som var lägre än unionsindustrins priser. Under översynsperioden började unionsindustrins vinster redan att minska och föll sedan ytterligare under 2009, beroende på ökade kostnader och begränsade prisökningar.

(98)

Trots att förbrukningen i unionen minskade under skadeundersökningsperioden, mer än fördubblades importvolymen från det berörda landet och marknadsandelen för denna import mer än tredubblades (se skäl 75). Om antidumpnings- och utjämningstullarna inte beaktas, underskred priserna på importen från det berörda landet unionsindustrins priser under översynsperioden, även om det bara var med mindre än 2 %.

(99)

Beroende på de mycket positiva ekonomiska villkor som rådde i stålindustrin och närbesläktade branscher, inklusive grafitelektrodbranschen, under 2007 och de tre första kvartalen 2008, var unionsindustrin i ett relativt gott skick när den ekonomiska krisen började i slutet av 2008. Det faktum att leveransavtalen för grafitelektroder vanligtvis förhandlas fram för perioder om 6–12 månader betyder att det uppstår en försening när det gäller effekten på priserna av en eventuell förändring (ökning eller minskning) av efterfrågan. Eftersom avtalen för översynsperioden förhandlades fram när effekterna av den ekonomiska krisen ännu inte kunde förutses, inverkade den ekonomiska krisen under översynsperioden huvudsakligen på volymerna, eftersom unionsindustrin, när det gäller priser, skulle ha påverkats med en försening. I detta sammanhang bör det noteras att unionsindustrins situation på en del sätt försämrades, även under perioden med positiva ekonomiska villkor, genom att man förlorade marknadsandelar till importen från det berörda landet. Det faktum att försämringen inte fick några större negativa verkningar berodde delvis på den höga nivån på efterfrågan under 2007–2008, vilken gjorde att unionsindustrin kunde behålla stora försäljnings- och produktionsvolymer, och delvis på att priserna beroende på tidsförskjutningen (se ovan) kunde upprätthållas när volymerna minskade under översynsperioden.

(100)

På grund av att de tillgängliga uppgifterna baserade på KN-nummer i Eurostats importstatistik också innehåller andra produkter än den undersökta produkten, har följande analys gjorts utifrån importuppgifter baserade på Taric-nummer, tillsammans med uppgifter som samlats in enligt artikel 24.6 i grundförordningen. En del import fick man bortse från, eftersom den enligt tillgängliga uppgifter inte verkade vara den undersökta produkten.

(101)

Man uppskattar att volymen import från andra tredjeländer ökade med 63 % från ungefär 11 000 ton 2006 till ungefär 18 500 ton under översynsperioden. Marknadsandelen för import från andra länder ökade från 6,6 % 2006 till 14,4 % under översynsperioden. Det genomsnittliga priset på importen från andra tredjeländer ökade med 42 % mellan 2006 och översynsperioden. Den största delen av importen verkar komma från Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina), Ryssland, Japan och Mexiko, som var de enda länder som hade individuella marknadsandelar på mer än 1 % under översynsperioden. Importen från dessa länder undersöks närmare i de följande skälen. Importen från nio andra länder har en sammanlagd marknadsandel på bara ungefär 2 % och undersöks därför inte närmare.

(102)

Marknadsandelen för importen från Kina ökade med 2,4 procentenheter under skadeundersökningsperioden (från 0,2 % till 2,6 %). Enligt de tillgängliga uppgifterna skedde denna import till priser som var lägre än unionsindustrins priser och likaså lägre än priserna på importen med ursprung i Indien.

(103)

Marknadsandelen för importen från Ryssland ökade med 4,2 procentenheter under skadeundersökningsperioden (från 1,9 % till 6,1 %). Enligt tillgängliga uppgifter skedde denna import till priser som var något lägre än unionsindustrins priser, men högre än priserna på importen med ursprung i Indien.

(104)

Marknadsandelen för importen från Japan ökade med 0,4 procentenheter under skadeundersökningsperioden (från 2,0 % till 1,6 %). Enligt tillgängliga uppgifter skedde denna import till priser som var desamma som eller högre än unionsindustrins priser och likaså högre än priserna på importen med ursprung i Indien.

(105)

Marknadsandelen för importen från Mexiko ökade med 1,0 procentenheter under skadeundersökningsperioden (från 0,9 % till 1,9 %). Enligt tillgängliga uppgifter skedde denna import till priser som var högre än unionsindustrins priser och likaså högre än priserna på importen med ursprung i Indien.

(106)

Det kan därför inte uteslutas att utvecklingen av importen från Kina och Ryssland i viss utsträckning kan ha bidragit till försämringen av unionsindustrins marknadsandel. Eftersom de tillgängliga uppgifterna i importstatistiken var av så allmän karaktär att de inte möjliggjorde en prisjämförelse per produkttyp på samma sätt som den för Indien på basis av de detaljerade uppgifterna från den exporterande tillverkaren, kunde emellertid importen från Kina och Ryssland inte fastställas med säkerhet.

Tabell 15

(107)

Såsom anges i skäl 75 mer än fördubblades importvolymen från det berörda landet mellan 2006 och översynsperioden. Eftersom förbrukningen minskade med nära 25 % under samma period, resulterade detta i en kraftig ökning av de indiska exportörernas marknadsandel, från ungefär 1,5 % under 2006 till ungefär 5 % under översynsperioden. De indiska exportpriserna till unionen ökade visserligen avsevärt under skadeundersökningsperioden till följd av allmänt högre marknadspriser, men de underskred fortfarande unionsindustrins priser.

(108)

Trots de befintliga antidumpnings- eller utjämningsåtgärderna, utvecklades mellan 2006 och översynsperioden ett antal skadeindikatorer negativt: Produktions- och försäljningsvolymerna minskade med 29 % respektive 39 %, kapacitetsutnyttjandet sjönk med 28 % och följdes av en minskning av sysselsättningen och produktiviteten. Även om en del av denna negativa utveckling kan förklaras av den starka tillbakagången i förbrukning, som minskade kraftigt med närmare 25 % under skadeundersökningsperioden, måste unionsindustrins kraftiga tillbakagång när det gäller marknadsandel (ner med 15,9 procentenheter mellan 2006 och översynsperioden) också tolkas i ljuset av den konstanta ökningen av den indiska importens marknadsandel.

(109)

När det gäller den relativt höga vinstnivån under översynsperioden, berodde den i huvudsak på den fortsatt höga prisnivån, av de orsaker som anges i skäl 88. Slutsatsen dras att unionsindustrins situation försämrades genomgående under skadeundersökningsperioden och att unionsindustrin var i en bräcklig situation i slutet av översynsperioden, trots en ganska hög vinstnivå vid den tidpunkten, när dess ansträngningar att upprätthålla försäljningsvolymerna och en tillräcklig prisnivå i en situation med minskande efterfrågan hämmades av den ökande indiska subventionerade importen.

(110)

Såsom redan konstaterats har införandet av utjämningsåtgärderna bara till en viss grad gjort det möjligt för unionsindustrin att återhämta sig från den skada den lidit. När den höga förbrukning som unionen hade under större delen av skadeundersökningsperioden minskade under översynsperioden, framstod unionsindustrins situation som bräcklig och sårbar och fortfarande utsatt för den skadliga effekten av den subventionerade importen från Indien. Det var särskilt unionsindustrins förmåga att täcka sina ökade kostnader som försvagades under översynsperioden.

(111)

Man kunde konstatera att det genomsnittliga exportpriset för den indiska försäljningen till icke EU-länder var lägre än det genomsnittliga exportpriset till unionen och även lägre än priserna på hemmamarknaden. Den indiska exportören sålde ansenliga mängder till icke EU-länder och denna försäljning svarade för större delen av dess sammanlagda exportförsäljning. Kommissionen ansåg därför att om åtgärderna skulle upphöra skulle detta stimulera de indiska exportörerna att dirigera om stora mängder av exporten från andra tredjeländer till den mer attraktiva unionsmarknaden till prisnivåer som, även om de var högre än priserna till tredjeländer, troligen fortfarande skulle vara lägre än de nuvarande exportpriserna till unionen.

(112)

Den samarbetsvilliga indiska tillverkaren hade betydande outnyttjad kapacitet och planerade att öka sin kapacitet 2010/2011. Det finns därför kapacitet att i betydande utsträckning öka exportkvantiteterna till unionen, särskilt som det inte finns några indikationer på att marknader i tredjeländer eller hemmamarknaden skulle kunna absorbera en eventuell ökning av tillverkningen.

(113)

I sina synpunkter på meddelandet av uppgifter hävdade den samarbetsvilliga indiska tillverkaren att dess outnyttjade kapacitet i huvudsak berodde på den ekonomiska krisen med tillhörande minskad efterfrågan. En stor del av företagets kapacitetsutnyttjande kan emellertid förklaras av det faktum att företaget avsevärt ökade sin kapacitet mellan 2006 och översynsperioden. Vidare bör det noteras att företaget har planerat att ytterligare öka sin kapacitet. Det bör också påpekas att det finns en annan indisk tillverkare som inte samarbetade och som har liknande kapacitet och kapacitetsutnyttjande och som också nyligen tillkännagivit en ännu större ökning av kapaciteten.

(114)

Tillverkarna i det berörda landet har därför möjlighet att öka och/eller dirigera om sina exportvolymer till unionsmarknaden. Priserna på den indiska exporten till tredjeländer är dessutom lägre än priserna på exporten till unionen. Undersökningen visade, på grundval av jämförbara produkttyper, sålde den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren den berörda produkten till ett avsevärt lägre pris än unionsindustrins priser. Det är högst troligt att dessa låga priser skulle minska i överensstämmelse med de lägre priser som tas ut i resten av världen. Ett sådant prisbeteende, tillsammans med den förmåga som exportörerna i det berörda landet har att leverera betydande kvantiteter av den berörda produkten till unionsmarknaden, skulle med all sannolikhet få negativa verkningar för unionsindustrins ekonomiska situation.

(115)

Såsom framgår ovan är unionsindustrin fortfarande sårbar och bräcklig. Om unionsindustrin skulle utsättas för ökad import till subventionerade priser från det berörda landet, skulle detta troligen resultera i en försämring av dess försäljning, marknadsandel och försäljningspriser och därigenom en konsekvent försämrad ekonomisk situation ner till de nivåer som konstaterades i den ursprungliga undersökningen. Detta innebär att om åtgärderna skulle upphävas, skulle detta med all sannolikhet leda till att den redan bräckliga situationen skulle försämras och den väsentliga skadan för unionsindustrin skulle återkomma.

(116)

I enlighet med artikel 31 i grundförordningen undersöktes det om huruvida ett bibehållande av de gällande utjämningsåtgärderna skulle strida mot unionens intresse som helhet. Unionens intresse fastställdes på grundval av en bedömning av alla de olika parternas intressen, dvs. unionsindustrins, importörernas och användarnas intresse.

(117)

Det erinras om att införandet av åtgärder inte ansågs strida mot unionens intresse i den ursprungliga undersökningen. Genom att den nu aktuella undersökningen är en översyn, där man analyserar en situation i vilken utjämningsåtgärder redan tillämpas, är det möjligt att bedöma om de gällande utjämningsåtgärderna har några oberättigade negativa verkningar för de berörda parterna.

(118)

På denna grund undersöktes det därför om det, trots slutsatserna om sannolikheten för fortsatt eller återkommande skadevållande subventionering, fanns några tvingande skäl att dra slutsatsen att det inte ligger i unionens intresse att behålla åtgärderna i detta särskilda fall.

(119)

Unionsindustrin har visat sig vara en strukturellt bärkraftig industri. Detta bekräftades av den positiva utveckling som noterades när det gäller dess ekonomiska situation efter det att utjämningsåtgärder infördes 2004. Det faktum att unionsindustrins ökade sin lönsamhet under åren närmast före översynsperioden står i skarp kontrast till den situation som föregick införandet av åtgärder. Unionsindustrin förlorade emellertid genomgående marknadsandelar, medan importen från det berörda landet ökade sin marknadsandel betydligt under skadeundersökningsperioden. Utan åtgärder skulle unionsindustrin troligen vara i en ännu värre situation.

(120)

Ingen av de nio icke-närstående importörerna gav sig till känna för att samarbeta.

(121)

Sjutton användare gav sig till känna för att lämna in svar på frågeformuläret. Även om de flesta användarna inte har köpt grafitelektroder från Indien på många år, och därför var neutrala i förhållande till ett eventuellt bibehållande av åtgärderna, har sex användare, åtminstone i viss utsträckning, använt indiska grafitelektroder. Fyra användare hävdade att en fortsatt tillämpning av åtgärderna skulle få negativa verkningar för konkurrensen. En sammanslutning (Eurofer) opponerade sig kraftigt mot fortsatta åtgärder och hävdade att åtgärderna har resulterat i att de indiska exportörerna i stor utsträckning har dragit sig tillbaka från EU-marknaden. Sammanslutningen hävdar att fortsatta åtgärder skulle hindra ståltillverkarna från att utveckla alternativa försörjningskällor och göra att unionsindustrin kan fortsätta att ha en dominerande ställning, som närmar sig ett duopol. Det framgår emellertid tydligt av utvecklingen av den indiska importen efter införandet av åtgärder att något sådant tillbakadragande inte har ägt rum, utan importen från Indien har i stället ökat betydligt under skadeundersökningsperioden. Undersökningen har dessutom visat att grafitelektroderna i ökande grad kommer in på unionsmarknaden från ett antal andra tredjeländer. När det gäller unionsindustrins ställning på marknaden, erinras det om att marknadsandelen minskade med nära 16 procentenheter under skadeundersökningsperioden (se skäl 81). Slutligen medgav denna sammanslutning att grafitelektroderna bara utgör en relativt liten del av ståltillverkarnas sammanlagda kostnader.

(122)

Det erinras vidare om att det i den ursprungliga undersökningen konstaterades att konsekvenserna av att åtgärder införs inte skulle bli betydande för användarna (10). Trots att åtgärder har varit i kraft under fem år, fortsatte importörer och användare i unionen att skaffa leveranser från bland annat Indien. Det framkom inga indikationer på att det skulle ha varit svårt att hitta andra källor. När det gäller konsekvenserna för användarna av ett eventuellt införande av åtgärder drogs i den ursprungliga undersökningen dessutom slutsatsen att, eftersom kostnaderna för grafitelektroder har försumbara verkningar för användarindustrierna, var det osannolikt att en ökning av dessa kostnader skulle få några betydande konsekvenser för användarindustrin. Inga indikationer på motsatsen konstaterades efter det att åtgärderna hade införts. Därför dras slutsatsen att det inte är troligt att upprätthållandet av utjämningsåtgärderna skulle få några betydande konsekvenser för importörerna och användarna i unionen.

(123)

Mot bakgrund av ovanstående dras slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl för att inte behålla de nuvarande utjämningsåtgärderna.

(124)

Alla berörda parter informerades om de fakta och hänsyn som låg till grund för avsikten att rekommendera att de befintliga åtgärderna bibehålls. Parterna beviljades även en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter meddelandet av uppgifter. Alla inlagor och synpunkter beaktades noga när så var berättigat.

(125)

Av ovanstående följer att i enlighet med artikel 18.2 i grundförordningen bör de utjämningsåtgärder som tillämpas på import av vissa grafitelektroder med ursprung i Indien behållas. Det erinras om att dessa åtgärder består av värdetullar.

(126)

De individuella företagsspecifika utjämningstullsatser som anges i den här förordningen gäller endast import av den berörda produkten som tillverkats av dessa företag, det vill säga de specifika rättsliga enheter som nämns. Import av den berörda produkten som tillverkats av något annat företag som inte särskilt nämns med namn och adress i den här förordningens normativa del, inbegripet enheter som är närstående de särskilt nämnda företagen, kan inte omfattas av dessa satser utan bör i stället omfattas av den tullsats som gäller för ”alla övriga företag”.

(127)

Eventuella ansökningar om tillämpning av de individuella företagsspecifika utjämningstullsatserna (t.ex. till följd av att enhetens namn ändrats eller nya tillverknings- eller försäljningsenheter inrättats) bör snarast inges till kommissionen (11) tillsammans med alla relevanta upplysningar, särskilt om eventuella förändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med t.ex. namnändringen eller ändringen i tillverknings- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter, vid behov, att ändras i enlighet därmed genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.