EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32008R0687

Kommissionens förordning (EG) nr 687/2008 av den 18 juli 2008 om fastställande av förfarandet och villkoren för de utbetalande organens eller interventionsorganens övertagande av spannmål samt analysmetoderna för kvalitetsbestämning (kodifierad version)

EUT L 192, 19.7.2008, p. 20–48 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 30/06/2010; upphävd genom 32009R1272

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2008/687/oj

19.7.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 192/20


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 687/2008

av den 18 juli 2008

om fastställande av förfarandet och villkoren för de utbetalande organens eller interventionsorganens övertagande av spannmål samt analysmetoderna för kvalitetsbestämning

(kodifierad version)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (”enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden”) (1), särskilt artikel 43 jämförd med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens förordning (EG) nr 824/2000 av den 19 april 2000 om fastställande av förfarandet och villkoren för interventionsorganens övertagande av spannmål samt analysmetoderna för kvalitetsbestämning (2) har ändrats flera gånger på ett väsentligt sätt (3). För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

(2)

Interventionspriset på vete, durumvete, korn, majs och sorghum bör fastställas för de kvaliteter som i största möjliga utsträckning motsvarar genomsnittskvaliteterna för spannmål som skördas inom gemenskapen.

(3)

För att förenkla det normala interventionsförfarandet och i synnerhet för att få homogena partier av varje spannmålsslag som erbjuds till intervention, bör en lägsta kvantitet fastställas under vilken det utbetalande organet eller interventionsorganet inte har skyldighet att acceptera erbjudandet. Det kan emellertid vara nödvändigt att för vissa medlemsstater föreskriva en större lägsta kvantitet för att organen ska kunna ta hänsyn till förhållanden och praxis i partihandelsledet i dessa länder.

(4)

Det bör fastställas vilka metoder som krävs för att bestämma kvaliteten på vete, durumvete, korn, majs och sorghum.

(5)

Genom artikel 11.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1234/2007 begränsas de kvantiteter majs som får köpas upp av de utbetalande organen eller interventionsorganen i hela gemenskapen till sammanlagt 700 000 ton under regleringsåret 2008/09 och 0 ton från och med regleringsåret 2009/10.

(6)

För att säkra en god förvaltning av ordningen för interventionsuppköp av majs och för att ge ekonomiska aktörer i alla medlemsstater tillträde till ordningen på lika villkor bör det föreskrivas detaljerade bestämmelser om fördelningen av de kvantiteter majs som kan bli föremål för intervention. Det bör därför införas ett system för fördelning av de aktuella kvantiteterna under de perioder under ett regleringsår då samtliga aktörer kan erbjuda kvantiteter. Aktörerna bör ges tillräckligt långa tidsfrister för att lämna in erbjudanden och det bör dessutom kunna fastställas en enhetlig fördelningskoefficient för alla anbudsgivare då större kvantiteter erbjuds än vad som kan köpas upp. Det bör föreskrivas att erbjudandena ska gås igenom under två etapper och det bör fastställas en tidsplan för när erbjudandena beträffande majs ska lämnas in liksom en tidsplan för leverans och övertag av de aktuella kvantiteterna.

(7)

Med tanke på de perioder då interventionsuppköp får ske enligt artikel 11.1 första stycket i förordning (EG) nr 1234/2007 och för att se till att alla aktörer behandlas på samma sätt bör det föreskrivas att etapp 1 för inlämning av erbjudanden avseende majs börjar löpa den 1 augusti i Grekland, Spanien, Italien och Portugal, den 1 december i Sverige och den 1 november i övriga medlemsstater, och att den 31 december är sista dag för inlämning av erbjudanden i alla medlemsstater. I slutet av denna första etapp måste kommissionen i tillämpliga fall fastställa en fördelningskoefficient för godtagbara erbjudanden som lämnats under etapp 1 och avbryta interventionen under resten av regleringsåret om de kvantiteter som erbjudits överskrider den kvantitet som fastställs i artikel 11.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1234/2007. För att motverka att de utbetalande organen eller interventionsorganen och aktörerna drabbas av administrativa och ekonomiska bördor, till exempel i form av säkerheter som inte behövs om inga kvantiteter kan tilldelas, bör det föreskrivas att inga erbjudanden får lämnas in mellan den 1 januari och det datum då det i Europeiska unionens officiella tidning offentliggörs vilken återstående kvantitet som kan komma ifråga för intervention under etapp 2.

(8)

Med tanke på den tid som krävs för att när så är nödvändigt fastställa fördelningskoefficienten för etapp 1, bör etapp 2 för inlämning av erbjudanden börja löpa dagen efter den dag då det i Europeiska unionens officiella tidning offentliggörs vilken återstående kvantitet som kan komma ifråga för intervention, vilket är den första dagen för inlämning av erbjudanden i alla medlemsstater. Under denna andra etapp bör erbjudanden godtas varje vecka från och med den första fredagen efter det att den aktuella kvantiteten har offentliggjorts, på grundval av de erbjudanden som lämnats in av aktörer senast fredag klockan 12.00 (lokal tid i Bryssel). Senast onsdag varje vecka bör kommissionen på sin webbplats lägga ut information till aktörerna om vilken återstående kvantitet som kan komma ifråga för intervention. Om den kvantitet som fastställs i artikel 11.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1234/2007 överskrids måste kommissionen fastställa och offentliggöra en fördelningskoefficient och avbryta interventionen för det pågående regleringsåret. Med tanke på de perioder för interventionsuppköp som fastställs i artikel 11.1 första stycket i förordning (EG) nr 1234/2007 bör etapp 2 för inlämning av erbjudanden i alla händelser avslutas senast den 30 april i Grekland, Spanien, Italien och Portugal, den 30 juni i Sverige och den 31 maj i övriga medlemsstater.

(9)

För att fördelningsmekanismen ska kunna förvaltas på ett effektivt sätt bör det föreskrivas att erbjudandena beträffande majs inte får ändras eller dras tillbaka. För att säkerställa att erbjudandena är seriösa bör det också krävas en säkerhet för erbjudandena och fastställas villkor för kontroll av erbjudandena och frisläppande av säkerheten. Denna kontroll bör göras enligt samma bestämmelser och villkor som gäller för kontroller av lager inom ramen för offentlig lagring enligt kommissionens förordning (EG) nr 884/2006 av den 21 juni 2006 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1290/2005 när det gäller finansiering genom Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) av interventionsåtgärder i form av offentlig lagring och bokföring av transaktioner för offentlig lagring som görs av medlemsstaternas utbetalande organ (4). Det är möjligt att det går flera månader mellan det datum då erbjudanden kan börja lämnas under den första etappen och den 31 december. För att aktörerna inte ska drabbas av för stora kostnader i samband med att de lämnar ett erbjudande under etapp 1 bör det, när den säkerhet som måste ställas då erbjudandet lämnas ställs i form av en banksäkerhet, fastställas att den inte kan krävas förrän dagen efter den sista dagen för inlämnande av erbjudanden.

(10)

Vanligt vete och durumvete är spannmål för vilka det fastställts minimikrav för kvalitet med avseende på livsmedelsbruk och som måste uppfylla de hälsonormer som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel (5). Övriga spannmål är huvudsakligen avsedda att användas som foder och ska vara förenliga med Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG av den 7 maj 2002 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (6). Det bör föreskrivas att dessa normer ska gälla när de berörda produkterna övertas inom ramen för den nuvarande interventionsordningen.

(11)

Spannmål som erbjuds men som inte håller tillräckligt god kvalitet för att kunna användas eller lagras bör inte godkännas för intervention. Hänsyn bör tas till situationen när det gäller intervention, som framför allt hänger samman med långtidslagring av vissa spannmål och lagringens effekter på produkternas kvalitet.

(12)

Det är därför nödvändigt att skärpa kvalitetskriterierna för majs, så att interventionsprodukterna inte förstörs så lätt och håller längre. Man bör därför minska den maximala vattenhalten liksom den maximala andelen sönderslagna kärnor och kärnor som värmeskadats vid torkning. På grund av likheterna ur agronomisk synvinkel mellan sorghum och majs bör för konsekvensens skull samma bestämmelser föreskrivas för sorghum.

(13)

För att förbättra lagringsvillkoren och säkra kvaliteten från inlämningen av erbjudanden bör de platser där spannmålen lagras då erbjudandena lämnas in garantera optimal lagring, framför allt när det gäller lagring av majs under en lång period. Det är därför nödvändigt att begränsa möjligheten att överta spannmål i anbudsgivarens lager och att tillåta ett sådant övertagande endast när spannmålen finns hos lagerhållare i den mening som avses i artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 884/2006. I detta fall bör anbudsgivaren åta sig att i förhållande till lagerhållaren i tillämpliga delar tillämpa samma bestämmelser och villkor för lagring och kontroll som gäller enligt förordning (EG) nr 884/2006 från och med det att erbjudandet lämnas.

(14)

Utvecklingsmöjligheterna för mykotoxiner visar sig vara knutna till särskilda förhållanden som i allt väsentligt kan fastställas på grundval av de klimatförhållanden som konstateras under spannmålens tillväxt, framför allt under blomningen.

(15)

De utbetalande organen eller interventionsorganen kan, med hjälp av de uppgifter som lämnas av anbudsgivarna och sina egna analyskriterier, bedöma de inneboende riskerna för att den högsta tillåtna halten av främmande ämnen överskrids. I syfte att begränsa kostnaderna är det därför berättigat att före intervention inte kräva några andra analyser under organens ansvar än sådana som grundar sig på en riskanalys som gör det möjligt att garantera produkternas kvalitet vid den tidpunkt då de övertas för intervention.

(16)

För att undvika att åtskillnad görs mellan olika producenter bör villkoren för erbjudande av spannmål till utbetalande organ eller interventionsorgan och för organens övertagande av spannmålet vara så enhetliga som möjligt inom hela gemenskapen.

(17)

Tillämpandet av pristillägg och prisavdrag vid interventionstillfället bör avspegla de kvalitetsrelaterade prisskillnaderna på marknaden.

(18)

Medlemsstaterna bör förvissa sig om interventionslagrens tillstånd, som ett komplement till den årliga inventering som föreskrivs i kommissionens förordning (EG) nr 884/2006.

(19)

Ansvarsbestämmelser fastställs i artikel 2, artikel 6.2 d och artikel 7.2 b i förordning (EG) nr 884/2006 och i bilaga XII.1 till den förordningen. I nämnda artiklar och i nämnda bilaga fastställs särskilt att medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att produkter som har varit föremål för intervention förvaras på rätt sätt och att alla kvantiteter som försämrats på grund av de fysiska förhållandena vid lagring eller för lång lagring bokförs som utlagrade från interventionslagret den dag då kvalitetsförsämringen konstaterades. En produkt ska enligt dessa bestämmelser bedömas som försämrad om den inte längre uppfyller de kvalitetskrav som gällde vid uppköpet. Gemenskapsbudgeten täcker endast sådana försämringar som berörs av dessa bestämmelser. Ett olämpligt beslut med avseende på den riskanalys som krävs enligt den här lagstiftningen och som fattats av en medlemsstat vid uppköpet av en produkt, bör alltså leda till att medlemsstaten själv blir ansvarig om det i efterhand visar sig att produkten inte uppfyllde minimikraven. Ett sådant beslut gör det inte möjligt att garantera produktens kvalitet och därmed inte heller att se till att den bibehålls i gott skick. Villkoren för när medlemsstaten själv blir ansvarig bör därför fastställas.

(20)

För att det varje vecka ska kunna upprättas en statistisk rapport över situationen i interventionslagren av spannmål bör man precisera innehållet i de meddelanden som medlemsstaterna ska lämna till kommissionen.

(21)

För att uppnå en effektiv förvaltning av systemet bör överföringen av de uppgifter som kommissionen kräver ske elektroniskt.

(22)

Det måste också finnas och upprättas en förteckning över viss information på harmoniserad regional bas. Det är lämpligt att tillämpa de regionala nivåer som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 837/90 av den 26 mars 1990 om medlemsstaternas statistiska rapportering om spannmålsproduktion (7) och begära att medlemsstaterna lämnar sådana uppgifter till kommissionen.

(23)

Det bör även fastställas att överföringen av de uppgifter som kommissionen behöver ska ske med hjälp av förlagor som innehåller de uppgifter som behövs för förvaltningen av interventionsuppköpen och som kommissionen ställt till medlemsstaternas förfogande och att dessa förlagor är tillämpliga efter det att förvaltningskommittén har informerats och de eventuellt anpassats och uppdaterats av kommissionen på samma villkor.

(24)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ERBJUDANDEN OCH ÖVERTAGANDEN AV INTERVENTIONSSPANNMÅL

Artikel 1

Varje innehavare av ett homogent parti på minst 80 ton vete, korn, majs eller sorghum eller 10 ton durumvete, skördade inom gemenskapen, ska vara berättigad att erbjuda partiet till det utbetalande organet eller interventionsorganet (nedan gemensamt kallade interventionsorgan) under de tidsperioder som anges i artikel 11.1 första stycket i förordning (EG) nr 1234/2007.

Interventionsorganen får emellertid fastställa en större lägsta kvantitet.

Artikel 2

1.   För att vara giltigt ska varje erbjudande som avser försäljning till intervention lämnas på en av interventionsorganet utfärdad blankett, som bland annat ska innehålla följande uppgifter:

a)

Anbudsgivarens namn.

b)

Vilket spannmålsslag som erbjuds.

c)

Platsen där den erbjudna spannmålen lagras.

d)

Den erbjudna spannmålens kvantitet, huvudsakliga egenskaper och skördeår.

e)

Vilken interventionsort som anbudet avser och, när artikel 6.1 andra stycket i den här förordningen tillämpas, anbudsgivarens åtagande att i förhållande till lagerhållaren garantera att bestämmelserna och villkoren för lagring och kontroll enligt artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 884/2006 tillämpas i tillämpliga delar när det gäller den lagringsplats som avses i led c i denna punkt.

På blanketten ska det även intygas att produkterna har sitt ursprung inom gemenskapen eller, i det fall spannmål godkänns för intervention på särskilda villkor beroende på produktionsområde, ska uppgift lämnas om i vilken region det är producerat.

Interventionsorganet får emellertid även godta anbud som lämnas i någon annan skriftlig form, som via telekommunikation, under förutsättning att samtliga uppgifter som ska lämnas på den blankett som avses i första stycket finns medtagna.

Utan att det påverkar giltigheten från inlämningsdagen för ett anbud enligt tredje stycket, får medlemsstaterna begära att anbudet följs av att den blankett som avses i första stycket insänds eller direkt överlämnas till behörigt organ.

2.   Om ett erbjudande inte är giltigt ska interventionsorganet underrätta den berörda aktören inom fem arbetsdagar efter det att erbjudandet mottagits.

3.   Om ett erbjudande godtas ska aktörerna snarast möjligt underrättas om vid vilket lager spannmålen ska övertas samt om tidsplanen för leverans.

Interventionsorganet får ändra denna tidsplan på begäran av anbudsgivaren eller lagerhållaren.

4.   När det gäller andra spannmål än majs som erbjudits för intervention ska slutleveransen göras före utgången av den fjärde månaden efter den månad då erbjudandet mottogs, dock senast den 1 juli i Spanien, Grekland, Italien och Portugal och den 31 juli i övriga medlemsstater.

När det gäller majs ska leveransen äga rum mellan den 1 februari och den 30 april för erbjudanden som lämnats in under etapp 1 i enlighet med artikel 3 och senast vid utgången av den tredje månaden efter mottagandet för erbjudanden som lämnats in under etapp 2 i enlighet med artikel 3; leveranserna får emellertid inte göras efter den 1 juli i Spanien, Grekland, Italien och Portugal och efter den 31 juli i övriga medlemsstater.

Artikel 3

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 2 i denna förordning ska de kvantiteter majs som kan komma i fråga för intervention enligt artikel 11.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1234/2007 beträffande regleringsåret 2008/09 fördelas på två etapper, dvs. etapp 1 och etapp 2, i enlighet med de villkor och på det sätt som anges i punkterna 2–5 i den här artikeln.

Etapp 1 ska börja den 1 augusti i Grekland, Spanien, Italien och Portugal, den 1 december i Sverige och den 1 november i övriga medlemsstater och ska löpa till den 31 december, som ska vara sista dag för inlämnande av erbjudanden inom denna etapp i samtliga medlemsstater.

Etapp 2 ska börja dagen efter den dag då den återstående kvantitet som kan komma ifråga för intervention under etappen offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning enligt punkt 2 andra stycket. Denna dag ska vara den första dagen för inlämnande av erbjudanden i alla medlemsstater och etappen ska avslutas senast den 30 april i Grekland, Spanien, Italien och Portugal, den 30 juni i Sverige och den 31 maj i övriga medlemsstater.

2.   Vid utgången av etapp 1 ska kommissionen registrera alla godtagbara erbjudanden beträffande majs som aktörerna lämnat in till interventionsorganen i medlemsstaterna fram till och med den 31 december kl. 12.00 (lokal tid i Bryssel), och för detta ska kommissionen använda de uppgifter som medlemsstaterna varje vecka meddelar enligt artikel 13.1 a i.

Om den sammanlagda kvantitet som erbjudandena avser överskrider de maximala kvantiteter som fastställs i artikel 11.1 andra stycket i förordning (EG) nr 1234/2007 ska kommissionen senast den 25 januari fastställa och offentliggöra en fördelningskoefficient med sex decimaler. Om kvantiteterna inte överskrids ska fördelningskoefficienten vara lika med 1 och kommissionen ska offentliggöra den återstående kvantitet som kan komma ifråga för intervention under etapp 2.

Senast den 31 januari ska interventionsorganet i medlemsstaten meddela anbudsgivaren att erbjudandet har godtagits för den kvantitet som anges i erbjudandet multiplicerad med fördelningskoefficienten.

3.   Från och med den första onsdagen i februari ska kommissionen varje vecka registrera alla godtagbara erbjudanden beträffande majs som aktörerna lämnat in till interventionsorganen i medlemsstaterna fram till och med kl. 12.00 (lokal tid i Bryssel) fredagen föregående vecka och för detta ska kommissionen använda de uppgifter som medlemsstaterna meddelar enligt artikel 13.1 a i.

Om den återstående kvantitet som kan komma ifråga för intervention överskrids ska kommissionen senast den fjärde arbetsdagen efter den sista dagen för inlämnande av erbjudanden fastställa och offentliggöra en fördelningskoefficient med sex decimaler. Om kvantiteten inte överskrids ska fördelningskoefficienten vara lika med 1, de kvantiteter som erbjudits anses vara godtagna och kommissionen senast onsdag varje vecka på sin webbplats http://ec.europa.eu/agriculture/markets/crops/index_fr.htm ge aktörerna information om vilken återstående kvantitet som finns tillgänglig för intervention under den aktuella veckan.

Senast den nionde arbetsdagen efter det att tidsfristen för inlämnande av erbjudanden har gått ut ska interventionsorganet i medlemsstaten meddela anbudsgivaren att erbjudandet har godtagits för den kvantitet som anges i erbjudandet, multiplicerad med fördelningskoefficienten.

4.   De erbjudanden som avses i punkterna 2 och 3 ska registreras av det behöriga interventionsorganet samma dag som de inkommer.

När ett erbjudande har lämnats får det varken ändras eller återtas.

5.   För att erbjudandena ska kunna godtas ska det till dem fogas en handling som styrker att det har ställts en säkerhet på 15 EUR per ton. Säkerheten ska ställas samtidigt som erbjudandet lämnas men om den ställs under etapp 1 i form av en banksäkerhet kan den inte krävas förrän dagen efter sista dag för inlämning av de erbjudanden som avses i punkt 2.

6.   Den ska omfatta de kvantiteter som anbudsgivaren erbjudit i enlighet med punkterna 2 och 3.

Utom i fall av force majeure eller i undantagsfall ska hela säkerheten tillföras gemenskapsbudgeten i följande fall:

a)

När de kvantiteter som finns på lagringsplatsen mellan det att erbjudandet lämnas in och det att majsen övertas är mindre än de kvantiteter som uppgivits av anbudsgivaren, i enlighet med artikel 2.1, med förbehåll för en tolerans på 5 %.

b)

När de tilldelade kvantiteterna inte levererats av anbudsgivaren för övertag av interventionsorganet enligt artiklarna 4 och 6.

För tillämpningen av andra stycket a i denna punkt ska interventionsorganet genomföra kontrollen av de kvantiteter som finns på lagringsplatserna genom att i tillämpliga delar tillämpa de bestämmelser och villkor som fastställs i förordning (EG) nr 884/2006 när det gäller kontroller av den fysiska närvaron av produkter som lagras inom ramen för offentlig lagring, framför allt bestämmelserna och villkoren i punkt B.III i bilaga I till den förordningen. Dessa kontroller ska göras av minst 5 % av erbjudandena och 5 % av de erbjudna kvantiteterna och på grundval av en riskanalys. Dessa miniminivåer för kontroll ska endast tillämpas under etapp 1.

Säkerheten ska frisläppas i sin helhet

a)

för erbjudna kvantiteter som inte kommer att köpas upp,

b)

för erbjudna kvantiteter som kommer att köpas upp, så snart minst 95 % av dessa kvantiteter faktiskt har övertagits av interventionsorganet.

Artikel 4

1.   För att spannmålen ska godkännas för intervention ska den vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet.

2.   Spannmålen ska anses vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet om den har den typiska färgen för spannmålen i fråga, är fri från onormal lukt och levande skadedjur (inbegripet kvalster) i alla utvecklingsstadier, uppfyller minimikraven för kvalitet som anges i bilaga I, och om halten av främmande ämnen, inklusive radioaktivitet, inte överstiger de gränsvärden som fastställs i gemenskapsbestämmelserna. I detta sammanhang får följande gränsvärden för halten av främmande ämnen inte överskridas:

a)

När det gäller vanligt vete och durumvete: De gränsvärden som fastställs i förordning (EEG) nr 315/93, inte heller de gränsvärden för Fusarium-toxiner som fastställs i punkterna 2.4–2.7 i bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 (8),

b)

När det gäller korn, majs och sorghum: De gränsvärden som fastställs i direktiv 2002/32/EG.

Medlemsstaterna ska kontrollera halten av främmande ämnen, inklusive radioaktivitet, på grundval av en riskanalys, särskilt med beaktande av de uppgifter som lämnats av anbudsgivarna och med hänsyn till deras åtaganden i fråga om kravens uppfyllande, särskilt när det gäller anbudsgivarnas analysresultat. Vid behov ska den takt och den omfattning i vilka kontrollåtgärderna ska genomföras fastställas enligt förfarandet i artikel 195.2 i förordning (EG) nr 1234/2007, särskilt om situationen på marknaden riskerar att utsättas för allvarliga störningar på grund av de främmande ämnena.

Om analyserna då visar att Zeleny-talet för ett parti vete ligger mellan 22 och 30 måste deg av detta vara icke-klistrig och maskinbearbetningsbar för att anses vara av sund, god och marknadsmässig kvalitet enligt punkt 1 i denna artikel.

3.   Definitionerna av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet ska, vad avser denna förordning, vara de som anges i bilaga II.

Kärnor av basspannmål och andra spannmål som är skadade, angripna av mjöldrygor eller skämda ska klassificeras som ”andra orenheter”, även om de har fel som tillhör andra kategorier.

Artikel 5

Följande metoder ska användas för att bestämma kvaliteten på spannmål som enligt förordning (EG) nr 1234/2007 erbjuds interventionsorganen:

a)

Referensmetoden för bestämning av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet ska vara den som anges i bilaga III.

b)

Referensmetoden för bestämning av vattenhalten ska vara den som anges i bilaga IV. Dock får medlemsstaterna också använda andra metoder baserade på principen enligt bilaga IV, metod ISO 712:1998 eller någon metod baserad på infraröd teknik. Vid tvist ska metoden i bilaga IV tillämpas.

c)

Referensmetoden för bestämning av tanninhalten i sorghum ska vara ISO 9648:1988.

d)

Referensmetoden för att fastställa om deg av vete är icke-klistrig och maskinbearbetningsbar ska vara den som anges i bilaga V.

e)

Referensmetoden för att fastställa proteininnehållet i malda kärnor av vete ska vara den som International Association for Cereal Chemistry (ICC) godkänner, för vilken standarder fastställs enligt nr 105/2: ”metod för bestämning av proteininnehållet i spannmål och spannmålsprodukter”.

Medlemsstaterna får även använda andra metoder. De ska i så fall för kommissionen först kunna visa att ICC intygat att dessa metoder ger likvärdiga resultat.

f)

Zeleny-talet för malda kärnor av vete ska fastställas enligt ISO 5529:1992.

g)

Bestämning av falltal enligt Hagberg (amylasaktivitetstest) ska göras enligt ISO 3093:2004.

h)

Referensmetoden för att fastställa om durumvete har glasaktigt utseende ska vara den som anges i bilaga VI.

i)

Referensmetoden för att fastställa rymdvikten ska vara ISO 7971/2:1995.

j)

De provtagningsmetoder och referensanalysmetoder som ska användas för att fastställa halten av mykotoxiner ska vara de som anges i bilagan till förordning (EG) nr 1881/2006 och fastställs i bilagorna I och II till kommissionens förordning (EG) nr 401/2006 (9).

Artikel 6

1.   Vad avser produkter som levereras till interventionslagret ska den erbjudna spannmålen övertas av interventionsorganet först när interventionsorganet eller dess representant har fastställt hela partiets kvantitet samt minimiegenskaper enligt bilaga I.

Detta övertagande får ske vid det lager där spannmålen finns då erbjudandet lämnas förutsatt att lagringen sker i lokaler som tillhör en lagerhållare i den mening som avses i artikel 2.2 a i förordning (EG) nr 884/2006 och att samma bestämmelser och villkor som gäller dessa lokaler efter övertagandet av interventionsspannmålen gäller så snart erbjudandet lämnats.

När det gäller majs får den kvantitet som övertas inte överstiga den kvantitet som tilldelats enligt artikel 3.2 och 3.3 i den här förordningen.

2.   Kvalitetsegenskaperna ska fastställas på grundval av ett prov som är representativt för det erbjudna partiet och som består av stickprover varav ett ska tas från varje leverans, dock minst ett prov per 60 ton.

3.   Leveransen ska vägas in i närvaro av anbudsgivaren och en i förhållande till anbudsgivaren oberoende representant för interventionsorganet.

Representanten för interventionsorganet får även vara lagerhållare, varvid följande gäller:

a)

Interventionsorganet ska inom 45 dagar efter övertagandet utföra en egen kontroll som minst inbegriper en volymkontroll. Eventuell skillnad mellan invägd kvantitet och den som beräknats med hjälp av volymkontrollmetoden får inte överstiga 5 %.

b)

Om toleransgränsen inte överstigs ska lagerhållaren bära samtliga kostnader för kvantiteter som vid en senare vägning eventuellt kan saknas i förhållande till den vid övertagandet bokförda vikten.

c)

Om toleransgränsen överstigs ska en vältning snarast göras. Om den fastställda vikten understiger den bokförda, ska lagerhållaren bära samtliga kostnader för vältningen, i annat fall ska medlemsstaten göra det.

4.   Om spannmålen övertas vid det lager där den finns då anbudet lämnas, får kvantiteten fastställas utifrån lagerbokföringen, som ska uppfylla branschens och interventionsorganets krav samt följande villkor:

a)

Av lagerbokföringen ska framgå den vikt som noterats vid vältning, fysiska kvalitetsegenskaper vid vägningstidpunkten, särskilt vattenhalt, eventuella förflyttningar samt utförda behandlingar. Vältningen får inte ha utförts för mer än tio månader sedan.

b)

Lagerhållaren ska intyga att det erbjudna partiet i alla avseenden motsvarar uppgifterna i lagerbokföringen.

c)

Kvalitetsegenskaperna som fastställts vid tidpunkten för vältning ska överensstämma med det representativa provets, bestående av de prover som interventionsorganet eller dess representant tagit minst en gång per 60 ton.

5.   Om punkt 4 tillämpas gäller följande:

a)

Den vikt som registreras ska vara densamma som införts i lagerbokföringen, vid behov justerad med hänsyn till eventuella skillnader mellan den vattenhalt och/eller den halt av andra orenheten (Schwarzbesatz) som noterats vid invältning och den halt som noterats för det representativa provet. En skillnad mellan halterna av andra orenheten får bara beaktas för att justera den vikt som införts i lagerbokföringen.

b)

Interventionsorganet ska inom fyrtiofem dagar efter övertagandet utföra en egen kontroll som minst inbegriper en volymkontroll. Eventuell skillnad mellan invägd kvantitet och den som beräknats med hjälp av volymkontrollmetoden får inte överstiga 5 %.

c)

Om toleransgränsen inte överstigs, ska lagerhållaren bära samtliga kostnader för kvantiteter som vid en senare vältning eventuellt kan saknas i förhållande till den vid övertagandet bokförda vikten.

d)

Om toleransgränsen överskrids ska en vägning snarast göras. Om den fastställda vikten understiger den bokförda ska samtliga kostnader för vägningen bäras av lagerhållaren och i annat fall av Europeiska garantifonden för jordbruket, med beaktande av den toleransgräns som anges i bilaga XI.1 första strecksatsen till förordning (EG) nr 884/2006.

6.   Det sista övertagandet ska, när det gäller annan spannmål än majs, ske senast vid utgången av den andra månaden efter den slutleverans som avses i artikel 2.4 första stycket och när det gäller majs senast vid utgången av den andra månaden efter var och en av de slutleveranser som avses i artikel 2.4 andra stycket, dock senast den 31 juli i Spanien, Grekland, Italien och Portugal och den 31 augusti i övriga medlemsstater.

Artikel 7

1.   Interventionsorganet ska ansvara för att provernas fysiska och tekniska egenskaper analyseras inom 20 arbetsdagar från den dag det representativa provet togs.

2.   Anbudsgivaren ska stå för kostnaderna för

a)

bestämning av tanninhalten i sorghum,

b)

amylasaktivitetstest (Hagberg),

c)

bestämning av proteininnehållet i durumvete och vete,

d)

Zeleny-test,

e)

test av maskinbearbetningsbarhet,

f)

analyserna av främmande ämnen.

3.   Om det av analyserna enligt punkt 1 framgår att den erbjudna spannmålen inte motsvarar den lägsta kvalitet som krävs för intervention, ska denna spannmål återtas på anbudsgivarens bekostnad. Anbudsgivaren ska även stå för samtliga uppkomna kostnader.

4.   Vid tvist ska interventionsorganet återigen låta utföra de tester som behövs på spannmålen i fråga, varvid kostnaderna ska bäras av den förlorande parten.

Artikel 8

Interventionsorganet ska utfärda ett övertagandedokument för varje anbud, av vilket följande ska framgå:

a)

Datum för kontroll av kvantitet och minimiegenskaper.

b)

Levererad vikt.

c)

Antalet prover som tagits för det representativa provet.

d)

De konstaterade fysiska egenskaperna.

e)

Det organ som ansvarar för analys av tekniska kriterier och för analysresultaten.

Dokumentet ska dateras och sändas till lagerhållaren för kontrasignering.

KAPITEL II

BETALNINGSVILLKOR OCH KONTROLLÅTGÄRDER

Artikel 9

1.   Utan att det påverkar bestämmelserna i punkt 2, ska anbudsgivaren erhålla ett pris motsvarande det referenspris som avses i artikel 8.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007, som gäller en vara levererad till lager före lossning den dag som anges som den första leveransdagen i meddelandet om att den erbjudna spannmålen godkänns. Priset ska justeras med hänsyn till de pristillägg och prisavdrag som avses i artikel 10 i denna förordning.

Vid leverans under en månad då referenspriset understiger det referenspris som gällde den månad då erbjudandet lämnades, ska emellertid det sistnämnda priset gälla. För sorghum som erbjuds under augusti och september ska bestämmelsen i detta stycke inte tillämpas.

2.   När ett interventionsorgan mottagit ett anbud enligt artikel 10.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007, ska det besluta om var spannmålen ska övertas och om den första dagen för övertagandet.

Det är anbudsgivaren som ska bekosta transporten från det lager där varan vid anbudstillfället är lagrad till den interventionsort dit den på billigaste sätt ska transporteras.

Om den plats för övertagande som interventionsorganet fastställt inte överensstämmer med den interventionsort till vilken varan på billigaste sätt ska transporteras, ska interventionsorganet fastställa och även bekosta de extra transportkostnaderna. I så fall ska interventionsorganet fastställa de transportkostnader som avses i andra stycket.

Om interventionsorganet i samråd med anbudsgivaren lagrar den övertagna varan i det lager där den vid anbudstillfället är lagrad, ska interventionspriset minskas med de kostnader som avses i tredje stycket andra meningen samt med kostnaderna för utlagring, vilka ska beräknas utifrån de omkostnader som faktiskt konstaterats i den berörda medlemsstaten.

3.   Betalning ska erläggas mellan trettio och trettiofem dagar efter den i artikel 6 angivna dagen för övertagande.

Artikel 10

Tillägg och avdrag, tillämpade på det pris som betalas till anbudsgivaren, ska uttryckas i euro per ton och tillämpas i förening, enligt de nedan föreskrivna beloppen:

a)

Om vattenhalten i spannmål som erbjuds till intervention understiger 13 % när det gäller majs och sorghum och 14 % när det gäller övriga spannmål, ska tillägg göras enligt tabell I i bilaga VII. Om vattenhalten i nämnda spannmål som erbjuds till intervention överstiger 13 % respektive 14 %, ska avdrag göras enligt tabell II i bilaga VII.

b)

Om rymdvikten för spannmål som erbjuds till intervention avviker från 76 kg/hl när det gäller vete och 64 kg/hl när det gäller korn, ska avdrag göras enligt tabell III i bilaga VII.

c)

Om andelen sönderslagna kärnor överstiger 3 % för durumvete, vete och korn respektive 4 % för majs och sorghum, ska ett avdrag göras på 0,05 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 procentenhet.

d)

Om andelen orenheter bestående av kärnor överstiger 2 % för durumvete, 4 % för majs och sorghum samt 5 % för vete och korn, ska ett avdrag göras på 0,05 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 procentenhet.

e)

Om andelen grodda kärnor överstiger 2,5 %, ska ett avdrag göras på 0,05 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 procentenhet.

f)

Om andelen andra orenheter (Schwarzbesatz) överstiger 0,5 % för durumvete och 1 % för vanligt vete, korn, majs och sorghum, ska ett avdrag göras på 0,1 EUR för varje ytterligare avvikelse på 0,1 %.

g)

Om för durumvete andelen mjöliga kärnor överstiger 20 %, ska ett avdrag göras på 0,2 EUR för varje ytterligare avvikelse på 1 procentenhet eller del av 1 procentenhet.

h)

Om proteininnehållet i vete understiger 11,5 %, ska avdrag göras enligt tabell IV i bilaga VII.

i)

Om tanninhalten i sorghum som erbjuds till intervention överstiger 0,4 % av torrsubstansen, ska avdraget beräknas enligt den metod som anges i bilaga VIII.

Artikel 11

1.   Aktörer som lagrar uppköpta produkter för interventionsorganets räkning ska regelbundet kontrollera produkternas skick och att de är intakta och ska utan dröjsmål underrätta organet om eventuella problem i detta hänseende.

2.   Interventionsorganet ska minst en gång om året kontrollera den lagrade produktens kvalitet. Prover för detta ändamål får tas i samband med den årliga inventering som föreskrivs i bilaga I.A.I till förordning (EG) nr 884/2006.

3.   När de kontroller som föreskrivs i den här förordningen ska utföras på grundval av en riskanalys enligt artikel 4.2 andra stycket, är det medlemsstaten som har det yttersta ekonomiska ansvaret för de ekonomiska konsekvenserna av att gränsvärdena för halten av främmande ämnen inte iakttas. Detta ansvar gäller oberoende av medlemsstatens egna åtgärder mot anbudsgivare eller lagerhållare som inte har uppfyllt sina åtaganden eller skyldigheter.

När det gäller ochratoxin A och aflatoxin övergår det ekonomiska ansvaret till gemenskapsbudgeten, om den berörda medlemsstaten, på ett för kommissionen tillfredsställande sätt, kan bevisa att normerna har iakttagits vid inlagringen, att det har sörjts för normala lagringsförhållanden och att lagerhållaren har uppfyllt sina övriga skyldigheter.

Artikel 12

Interventionsorganen ska vid behov fastställa kompletterande förfaranden och villkor för övertagande som är förenliga med denna förordning för att ta hänsyn till särskilda förhållanden i berörd medlemsstat. De får bland annat begära periodiska lagerrapporter.

KAPITEL III

MEDDELANDE TILL KOMMISSIONEN

Artikel 13

1.   För vart och ett av de spannmål som avses i artikel 10.1 a i förordning (EG) nr 1234/2007 ska alla medlemsstater på elektronisk väg meddela de uppgifter som behövs för förvaltningen av interventionen, enligt följande:

a)

Senast varje onsdag kl. 12.00 (lokal tid i Bryssel)

i)

de kvantiteter som erbjudits för intervention av aktörer senast klockan 12.00 (lokal tid i Bryssel) fredagen föregående vecka, i enlighet med artiklarna 2 och 3 i den här förordningen,

ii)

de kvantiteter av andra spannmål än majs som erbjudits, men för vilka aktörerna dragit tillbaka sina erbjudanden efter det att interventionsperioden inleddes,

iii)

de totala kvantiteter spannmål som erbjudits för intervention efter det att interventionsperioden inleddes, med avdrag för de kvantiteter som avses i led ii, och

iv)

de totala kvantiteter som övertagits sedan interventionsperioden inleddes i enlighet med artikel 6 i den här förordningen.

b)

Onsdagen efter det att meddelandet om anbudsinfordran har offentliggjorts, de kvantiteter spannmål som bjudits ut till försäljning i enlighet med artikel 2.2 i kommissionens förordning (EEG) nr 2131/93 (10).

c)

Onsdagen efter den dag då medlemsstaterna har fastställt de berörda partierna, de spannmålskvantiteter som är avsedda för gratis utdelning till de sämst ställda i gemenskapen, i enlighet med artikel 27 i förordning (EG) nr 1234/2007.

d)

Senast vid utgången av månaden efter den sista dag för övertagande som anges i artikel 6.6 i denna förordning, för varje region enligt bilaga III till förordning (EEG) nr 837/90, de genomsnittliga resultat när det gäller rymdvikt, vattenhalt, andel sönderslagna kärnor och proteininnehåll som konstaterats för de spannmålspartier som övertagits.

2.   Meddelanden enligt punkt 1 ska skickas även om ingen kvantitet har erbjudits för intervention. Om inget meddelande om de uppgifter som avses i punkt 1 a i inkommer ska kommissionen anse att inget erbjudande har inkommit i den aktuella medlemsstaten.

3.   Utformningen av och innehållet i de meddelanden som avses i punkt 1 ska följa de förlagor som kommissionen ställer till medlemsstaternas förfogande. Dessa förlagor ska tillämpas efter det att den kommitté som avses i artikel 195.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 har informerats. Kommissionen ska anpassa och uppdatera förlagorna på samma villkor.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 14

Förordning (EG) nr 824/2000 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga X.

Artikel 15

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 juli 2008.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 18 juli 2008.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 510/2008 (EUT L 149, 7.6.2008, s. 61).

(2)  EGT L 100, 20.4.2000, s. 31. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 883/2007 (EUT L 195, 27.7.2007, s. 3).

(3)  Se bilaga IX.

(4)  EUT L 171, 23.6.2006, s. 35. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 721/2007 (EUT L 164, 26.6.2007, s. 4).

(5)  EGT L 37, 13.2.1993, s. 1. Förordningen ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(6)  EGT L 140, 30.5.2002, s. 10. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2006/77/EG (EUT L 271, 30.9.2006, s. 53).

(7)  EGT L 88, 3.4.1990, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1791/2006 (EUT L 363, 20.12.2006, s. 1).

(8)  EUT L 364, 20.12.2006, s. 5.

(9)  EUT L 70, 9.3.2006, s. 12.

(10)  EGT L 191, 31.7.1993, s. 76.


BILAGA I

MINIMIKRAV FÖR KVALITET SOM AVSES I ARTIKEL 4.2

 

Durumvete

Vete

Korn

Majs

Sorghum

A.

Maximal vattenhalt

14,5 %

14,5 %

14,5 %

13,5 %

13,5 %

B.

Högsta tillåtna andel som inte är basspannmål av felfri kvalitet, varav:

12 %

12 %

12 %

12 %

12 %

1.

Sönderslagna kärnor

6 %

5 %

5 %

5 %

5 %

2.

Orenheter bestående av kärnor (andra än de som avges i punkt 3),

5 %

7 %

12 %

5 %

5 %

varav:

 

 

 

 

 

a)

skrumpna kärnor

 

 

 

b)

främmande spannmålsslag

3 %

 

5 %

c)

kärnor angripna av skadedjur

 

 

 

 

 

d)

kärnor med missfärgat groddanlag

 

 

e)

kärnor värmeskadade vid torkning

0,50 %

0,50 %

3 %

0,50 %

0,50 %

3.

Fläckiga och/eller mögelangripna kärnor,

5 %

varav:

 

 

 

 

 

mögelangripna kärnor

1,5 %

4.

Grodda kärnor

4 %

4 %

6 %

6 %

6 %

5.

Andra orenheter (Schwarzbesatz),

3 %

3 %

3 %

3 %

3 %

varav:

 

 

 

 

 

a)

ogräsfrö:

 

 

 

 

 

skadliga

0,10 %

0,10 %

0,10 %

0,10 %

0,10 %

annat

 

 

 

 

 

b)

skadade kärnor:

 

 

 

 

 

kärnor som förstörts genom spontan upphettning eller alltför kraftig torkning

0,05 %

0,05 %

 

 

 

annat

 

 

 

 

 

c)

främmande beståndsdelar

 

 

 

 

 

d)

skal

 

 

 

 

 

e)

mjöldrygor

0,05 %

0,05 %

f)

skämda kärnor

 

 

g)

döda insekter och insektsdelar

 

 

 

 

 

C.

Högsta procentandel mjöliga kärnor, helt eller delvis

27 %

D.

Högsta tanninhalt (1)

1 %

E.

Lägsta rymdvikt (kg/hl)

78

73

62

 

F.

Lägsta proteininnehåll (1):

 

 

 

 

 

regleringsår 2002/03 och följande

11,5 %

10,5 %

 

 

 

G.

Lägsta falltal i sekunder (Hagberg)

220

220

 

 

 

H.

Lägsta Zeleny-värde (ml)

22


(1)  I % av torrsubstans.


BILAGA II

1.   DEFINITION PÅ ANDRA BESTÅNDSDELAR ÄN BASSPANNMÅL AV FELFRI KVALITET

1.1   Sönderslagna kärnor

Alla kärnor på vilka endospermet delvis är frilagt ska betraktas som sönderslagna kärnor. Kärnor som skadats vid tröskning och kärnor från vilka grodden har avlägsnats hör också till denna grupp.

För majs förstås därmed kärnor eller delar av kärnor som rinner igenom en rundhålssikt med 4,5 mm håldiameter.

För sorghum förstås därmed kärnor eller delar av kärnor som rinner igenom en rundhålssikt med 1,8 mm håldiameter.

1.2   Orenheter bestående av kärnor

a)

Skrumpna kärnor:

Kärnor som sedan alla övriga beståndsdelar som anges i denna bilaga avlägsnats från provet ska betraktas som skrumpna kärnor, om de passerar genom siktar med följande slitsbredd: vete 2,0 mm, durumvete 1,9 mm, korn 2,2 mm.

Som undantag från denna definition ska med skrumpna kärnor även förstås:

korn från Estland, Lettland, Finland och Sverige med en rymdvikt av minst 64 kilo/hl och som erbjuds till intervention i dessa medlemsstater, eller

korn med en högsta vattenhalt av 12,5 %,

kärnor som, efter eliminering av alla andra beståndsdelar som anges i bilagan, kan passera genom en sikt med slitsbredden 2,0 mm.

Till denna grupp hör vidare frostskadade och omogna (gröna) kärnor.

b)

Andra spannmål:

Med andra spannmål avses alla kärnor som inte hör till det provtagna spannmålsslaget.

c)

Kärnor angripna av skadedjur:

Till kärnor angripna av skadedjur räknas djurätna kärnor. Till denna grupp räknas även lusangripna kärnor.

d)

Kärnor med missfärgad grodd, fläckiga kärnor och mögelangripna kärnor:

Kärnor med missfärgad grodd är kärnor med bruna till brunsvarta missfärgningar i skalet och i vilka grodden är normal och inte på väg att gro. För vete ska kärnor med missfärgad grodd inte beaktas förrän andelen överstiger 8 %.

För durumvete ska

fläckiga kärnor anses vara kärnor med bruna till brunsvarta missfärgningar på annan plats än på själva grodden,

mögelangripna kärnor anses vara kärnor vars fruktvägg är angripen av mycel av mögelsvamp, där kärnorna framstår som lätt skrumpna, skrynkliga och har otydliga fläckar, oskarpa konturer och är rosa- eller vitfärgade.

e)

Kärnor värmeskadade vid torkning är kärnor som uppvisar yttre tecken på brändhet men som inte är skadade kärnor.

1.3   Grodda kärnor

Med grodda kärnor avses kärnor i vilka rotanlaget eller bladanlaget tydligt kan urskiljas med blotta ögat. Vid bedömning av provets innehåll av grodda kärnor ska dock hänsyn tas till provets allmänna utseende. Vissa spannmålsslag, t.ex. durumvete, har utskjutande grodd och det skal som täcker grodden spricker när spannmålspartiet skakas. Dessa kärnor liknar grodda kärnor men ska inte räknas till denna grupp. Grodda kärnor är endast de kärnor där grodden har genomgått klart synliga förändringar, som gör det lätt att skilja den grodda kärnan från en normal kärna.

1.4   Andra orenheter (Schwartzbesatz)

a)

Ogräsfrön

Ogräsfrön är frön av växter, även odlade, med undantag av spannmål. De omfattar frön som inte är värda att återvinna, frön som kan användas till djurfoder samt skadliga frön.

Som skadliga frön betraktas frön som är giftiga för djur och människor, frön som hindrar rensning och malning av spannmål samt frön som påverkar kvaliteten på bearbetade spannmålsprodukter.

b)

Skadade kärnor

Som skadade kärnor betraktas kärnor som på grund av röta, mögel- eller bakterieangrepp eller andra orsaker blivit otjänliga som människoföda och, vad avser fodersäd, som djurfoder.

Till denna grupp hör också kärnor som skadats genom spontan upphettning eller alltför kraftig torkning. Dessa upphettade eller värmeskadade kärnor är fullt utvuxna kärnor vars skal har en gråbrun till svart färg, medan ett tvärsnitt av kärnan uppvisar en gulgrå till brunsvart färg.

Kärnor som angripits av vetemygga ska endast betraktas som skadade kärnor, om mer än hälften av kärnans yta har en grå till svart färg till följd av sekundära svampangrepp. Om missfärgningen täcker mindre än halva kärnans yta, ska kärnan räknas till kärnor angripna av skadedjur.

c)

Främmande beståndsdelar

Som främmande beståndsdelar ska betraktas alla de beståndsdelar i ett spannmålsprov som kvarhålls av en sikt med 3,5 mm slitsbredd (med undantag av kärnor av andra spannmål och särskilt stora kärnor av basspannmål) samt de beståndsdelar som passerar genom en sikt med 1,0 mm slitsbredd. I denna grupp ingår även stenar, sand, delar av halmstrån och andra orenheter i proven som passerar genom en sikt med 3,5 mm slitsbredd och som kvarhålls av en sikt med 1,0 mm slitsbredd.

Denna definition gäller inte för majs. För majs gäller att alla de beståndsdelar i ett prov som passerar genom en sikt med 1 mm slitsbredd samt alla främmande beståndsdelar som nämns i första stycket ska betraktas som främmande beståndsdelar.

d)

Skal (för majs: delar av kolvar).

e)

Mjöldrygor.

f)

Skämda kärnor.

g)

Döda insekter och insektsdelar.

1.5   Levande skadedjur

1.6   Mjöliga kärnor

Som mjöliga kärnor av durumvete betraktas kärnor vars skal inte kan anses som alltigenom glasaktigt.

2.   BESTÅNDSDELAR SOM PER SÄDESSLAG INGÅR I DEFINITIONEN PÅ ORENHETER

2.1   Durumvete

Som orenheter bestående av kärnor ska betraktas skrumpna kärnor, kärnor av andra spannmålsslag, kärnor angripna av skadedjur, kärnor med missfärgad grodd, fläckiga eller mögelangripna kärnor och kärnor som värmeskadats vid torkning.

Som andra orenheter ska betraktas ogräsfrö, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, mjöldrygor, skämda kärnor, döda insekter och insektsdelar.

2.2   Vete

Som orenheter bestående av kärnor ska betraktas skrumpna kärnor, kärnor av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur, kärnor med missfärgad grodd och kärnor som värmeskadats vid torkning.

Som andra orenheter ska betraktas ogräsfrö, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, mjöldrygor, skämda kärnor, döda insekter och insektsdelar.

2.3   Korn

Som orenheter bestående av kärnor ska betraktas skrumpna kärnor, kärnor av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur och kärnor som värmeskadats vid torkning.

Som andra orenheter ska betraktas ogräsfrö, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, döda insekter och insektsdelar.

2.4   Majs

Som orenheter bestående av kärnor ska betraktas kärnor av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur och vid torkning värmeskadade kärnor.

För detta spannmålsslag ska som främmande beståndsdelar betraktas alla beståndsdelar i ett prov som passerar genom en sikt med 1,0 mm slitsbredd.

Som andra orenheter ska betraktas ogräsfrö, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, döda insekter och insektsdelar.

2.5   Sorghum

Som orenheter bestående av kärnor ska betraktas kärnor av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur och vid torkning värmeskadade kärnor.

Som andra orenheter ska betraktas ogräsfrö, skadade kärnor, främmande beståndsdelar, skal, döda insekter och insektsdelar.


BILAGA III

REFERENSMETOD FÖR BESTÄMNING AV ANDRA BESTÅNDSDELAR ÄN BASSPANNMÅL AV FELFRI KVALITET

1.

För vanligt vete, durumvete och korn, ska ett genomsnittsprov om 250 g siktas genom två siktar med 3,5 mm respektive 1 mm slitsbredd, i båda fallen under en halv minut.

För att säkerställa en konstant siktning är det lämpligt att använda en mekanisk sikt, t.ex. ett skakbord med påmonterade siktar.

De beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 3,5 mm slitsbredd och de som passerar genom sikten med 1,0 mm slitsbredd ska vägas tillsammans och betraktas som främmande beståndsdelar. Om de beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 3,5 mm slitsbredd omfattar delar som hör till gruppen ”andra spannmål” eller särskilt stora kärnor av basspannmålen, ska dessa delar eller kärnor återföras till det siktade provet. Under siktningen genom sikten med 1,0 mm slitsbredd ska förekomst av levande skadedjur noggrant kontrolleras.

Från det siktade provet uttages med hjälp av en provdelare ett prov om 50 till 100 g. Detta delprov ska vägas.

Därefter sprids delprovet ut på ett bord med hjälp av en pincett eller en hornspatel och sönderslagna kärnor, andra spannmål, grodda kärnor, kärnor angripna av skadedjur, frostskadade kärnor, kärnor med missfärgad grodd, fläckiga kärnor, ogräsfrö, mjöldrygor, skadade kärnor, skämda kärnor, skal, levande skadedjur och döda insekter avlägsnas.

Om delprovet innehåller kärnor som fortfarande har skal ska dessa skalas för hand och de därvid erhållna skalen betraktas som delar av skal. Stenar, sand och delar av halmstrån ska betraktas som främmande beståndsdelar.

Delprovet ska siktas under en halv minut i en sikt med slitsbredden 2,0 mm för vete, 1,9 mm för durumvete och 2,2 mm för korn. Beståndsdelar som passerar genom denna sikt ska betraktas som skrumpna kärnor. Frostskadade samt omogna gröna kärnor hör till gruppen ”skrumpna kärnor”.

2.

Ett genomsnittsprov om 500 g för majs och 250 g för sorghum skakas under en halv minut i en sikt med 1,0 mm slitsbredd. Kontrollera om levande skadedjur eller döda insekter förekommer.

Från de beståndsdelar som kvarhålls av sikten med 1,0 mm slitsbredd avlägsnas med hjälp av en pincett eller en hornspatel stenar, sand, delar av halmstrån och andra främmande beståndsdelar.

De på detta sätt avlägsnade orenheterna återförs till de beståndsdelar som passerat genom sikten med 1,0 mm slitsbredd och dessa vägs tillsammans.

Med hjälp av en provdelare tas från det siktade provet ut ett delprov om 100 till 200 g vad avser majs och 25 till 50 g vad avser sorghum. Väg detta delprov. Sprid ut provet i ett tunt lager på ett bord. Med hjälp av en pincett eller hornspatel avlägsnas delar av andra spannmål, kärnor angripna av skadedjur, frostskadade kärnor, grodda kärnor, ogräsfrö, skadade kärnor, skal, levande skadedjur och döda insekter.

Sikta därefter detta delprov genom en rundhålssikt med 4,5 mm håldiameter för majs och 1,8 mm för sorghum. Beståndsdelar som passerar genom denna sikt ska betraktas som sönderslagna kärnor.

3.

De grupper av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet, som bestäms enligt de metoder som anges i punkterna 1 och 2, ska vägas så exakt som möjligt med en noggrannhet på 0,01 g och beräknas som procentandelar av genomsnittsprovet. De uppgifter som lämnas i analysrapporten ska anges med en noggrannhet på 0,1 %. Kontrollera om levande skadedjur förekommer.

I princip ska två analyser genomföras för varje prov. Vad avser summan av de ovannämnda beståndsdelarna får dessa analyser inte avvika från varandra med mer än 10 %.

4.

Vid de metoder som anges i punkterna 1, 2 och 3 ska följande apparatur användas:

a)

Provdelare, t.ex. en konisk eller räfflad provdelare.

b)

Precisions- och probervåg.

c)

Siktar med en slitsbredd på 1,0 mm, 1,8 mm, 1,9 mm, 2,0 mm, 2,2 mm och 3,5 mm samt rundhålssiktar med en håldiameter på 1,8 mm och 4,5 mm. Siktarna kan eventuellt monteras på ett skakbord.


BILAGA IV

REFERENSMETOD FÖR BESTÄMNING AV VATTENHALT

1.   Princip

Produkten torkas vid en temperatur på 130–133 °C vid normalt atmosfärtryck under en i förhållande till partiklarnas storlek passande tidsrymd.

2.   Tillämpningsområde

Denna torkningsmetod gäller för krossad spannmål, varav minst 50 % passerar genom en sikt med en maskvidd på 0,5 mm och högst 10 % kvarhålls av en rundhålssikt med 1,0 mm håldiameter. Metoden används även för mjöl.

3.   Apparatur

Precisionsvåg.

En kross gjord av ett material som inte suger upp fukt, är lätt att rengöra, gör det möjligt att genomföra krossningen snabbt och likformigt utan alltför kraftig uppvärmning, så långt möjligt begränsar kontakten med omgivande luft och uppfyller de krav som anges i punkt 2 (t.ex. en avtagbar valskvarn).

Behållare av korrosionsbeständig metall eller glas, försedd med ett slipat lock. Arbetsytan ska vara sådan att det är möjligt att fördela provet med 0,3 g/cm2.

Eluppvärmt isotermiskt värmeskåp, inställt på en temperatur på 130–133 °C (1), med tillräcklig ventilation (2).

Exsickator med en tjock och perforerad platta av metall eller eventuellt porslin, innehållande ett effektivt torkmedel.

4.   Metod

Torkning

I det på förhand vägda kärlet uppvägs med en noggrannhet på 1 mg ca 5 g av den krossade småkärniga spannmålen eller 8 g av den krossade majsen. Placera kärlet och locket i ett torkskåp uppvärmt till 130–133 °C. För att förhindra att värmeskåpets temperatur faller för mycket, ska behållaren ställas in så snabbt som möjligt. Sedan torkskåpet åter har uppnått en temperatur på 130–133 °C torkas småkärnig spannmål under två timmar och majs under fyra timmar. Tag ut kärlet ur torkskåpet, sätt snabbt på locket, låt det svalna under 30 till 45 minuter i en exsickator och väg det sedan (med en noggrannhet på 1 mg).

5.   Beräkningsmetod och formler

E

=

provets ursprungliga vikt i gram,

M

=

provets vikt i gram efter beredning,

M′

=

provets vikt i gram efter krossning,

m

=

provets vikt i gram efter torkning.

Produktens vattenhalt, uttryckt i procent är lika med:

utan föregående beredning (E – m) × 100/E

med föregående beredning [(M′ – m)M/M′ + E – M] × 100/E = 100 (1 – Mm/EM′)

Minst två analyser ska genomföras.

6.   Upprepning

Skillnaden mellan de värden som erhålls vid två bestämningar, som utförs samtidigt eller i snabb följd av samma laborant, får inte överstiga 0,15 g vatten per 100 g prov. Om detta värde överskrids ska bestämningarna upprepas.


(1)  Lufttemperaturen i värmeskåpet.

(2)  Värmeskåpet ska ha en sådan värmekapacitet att det när det är förinställt på 130–133 °C, kan återuppnå denna temperatur på mindre än 45 minuter, sedan största möjliga antal prover samtidigt har placerats i värmeskåpet för torkning. Ventilationen ska vara av sådan art att när alla prover av småkärnig spannmål (vanligt vete, durumvete, korn och sorghum) som skåpet rymmer torkas under två timmar, eller fyra timmar för majs, ska för prover av gryn eller eventuellt majs de resultat som uppnås vid torkning under två timmar inte skilja mer än 0,15 % från de resultat som uppnås vid torkning under tre timmar för småkärnig spannmål, eller fem timmar för majs.


BILAGA V

METOD FÖR ATT FASTSTÄLLA OM DEG AV VETE ÄR ICKE-KLISTRIG OCH MASKINBEARBETNINGSBAR

1.   Titel

Metod för provbakning av vete.

2.   Användningsområde

Metoden används för mjöl, framställt i laboratoriekvarn för framställning av jästbröd.

3.   Princip

En deg görs av mjöl, vatten, jäst, salt och socker i en särskild knådmaskin. Efter delning och ältning får degstyckena vila i 30 min. De formas, placeras på bakplåtar och bakas sedan. Degens beskaffenhet bedöms. Brödens volym och höjd mäts.

4.   Ingredienser

4.1   Jäst

Aktiv torrjäst av Saccharomyces cerevisiae, av typen DHW-Hamburg-Wansbeck, eller en produkt med motsvarande egenskaper.

4.2   Vattenledningsvatten

4.3   Socker-salt-askorbinsyralösning

Lös upp 30 ± 0,5 g natriumklorid (handelskvalitet), 30 ± 0,5 g socker (handelskvalitet) och 0,040 ± 0,001 g askorbinsyra i 800 ± 5 g vatten. Bered färsk lösning varje dag.

4.4   Sockerlösning

Lös upp 5 ± 0,1 g sackaros (handelskvalitet) i 95 ± 1 g vatten. Bered färsk lösning varje dag.

4.5   Enzymaktivt maltmjöl

Handelskvalitet.

5.   Utrustning och apparatur

5.1   Bakrum

Där temperaturen kan hållas mellan 22 och 25 °C.

5.2   Kylskåp

Som kan hålla en temperatur på 4 ± 2 °C.

5.3   Våg

Maximal belastning 2 kg, noggrannhet 2 g.

5.4   Våg

Maximal belastning 0,5 kg, noggrannhet 0,1 g.

5.5   Analysvåg

Noggrannhet 0,1 × 10–3 g.

5.6   Knådmaskin

Stephan UMTA 10 med knådarm modell ”Detmold” (Stephan Söhne GmbH) eller liknande utrustning med motsvarande egenskaper.

5.7   Jäsningsskåp

Som kan hålla en temperatur på 30 ± 1 °C.

5.8   Öppna plastlådor

Tillverkade av polymetylmetakrylat (Plexiglas, Perspex). Invändigt mått 25 × 25 cm, höjd 15 cm, väggtjocklek 0,5 ± 0,05 cm.

5.9   Fyrkantiga plastplattor

Tillverkade av polymetylmetakrylat (Plexiglas, Perspex). Minst 30 × 30 cm, tjocklek 0,5 ± 0,05 cm.

5.10   Rundrivare

Rundrivare Brabender ball homogeniser (Brabender OHG) eller liknande utrustning med motsvarande egenskaper.

6.   Provtagning

Enligt ICC-standard nr 101.

7.   Förfarande

7.1   Bestämning av vattenbindande förmåga

Bestäm den vattenbindande förmågan enligt ICC-standard nr 115/1.

7.2   Bestämning av tillsättning av maltmjöl

Bestäm mjölets falltal enligt ISO 3093/1982. Om falltalet är högre än 250, bestäm med hjälp av en rad mjölblandningar med stigande andel maltmjöl den kvantitet maltmjöl som behöver tillsättas för att ett falltal på 200–250 ska erhållas (punkt 4.5). Om falltalet är lägre än 250 behöver inget maltmjöl tillsättas.

7.3   Reaktivering av aktiv torrjäst

Justera sockerlösningens (punkt 4.4) temperatur till 35 ± 1 °C. Häll en viktdel av den aktiva torrjästen i fyra viktdelar av den tempererade sockerlösningen. Skaka inte. Vid behov, rör försiktigt.

Låt stå i 10 ± 1 min. Skaka därefter om tills en homogen suspension erhålls. Använd denna suspension inom 10 min.

7.4   Temperaturjustering av mjöl och degvätska

Mjölets och vattnets temperatur ska vara sådan att degen efter knådning har en temperatur på 27 ± 1 °C.

7.5   Degsammansättning

Väg med en noggrannhet av 2 g upp 10 y/3 g mjöl med föreliggande vattenhalt (motsvarande 1 kg mjöl med 14 % vattenhalt), där y är den mjölkvantitet som används i farinograftestet (se ICC-standard nr 115/1). Väg med en noggrannhet av 0,2 g upp den kvantitet maltmjöl som krävs för att erhålla ett falltal i området 200-250 (punkt 7.2).

Väg upp 430 ± 5 g socker-salt-askorbinsyralösning (punkt 4.3) och tillsätt vatten till en sammanlagd vikt av (x – 9) 10 y/3 g (se 10.2), där x är den kvantitet vatten som används i farinograftestet (se ICC-standard nr 115/1). Denna sammanlagda vikt (normalt mellan 450 och 650 g) ska invägas med noggrannhet av 1,5 g.

Väg upp 90 ± 1 g jästsuspension (punkt 7.3).

Notera degens sammanlagda vikt (P), som är summan av vikten av mjöl, socker-salt-askorbinsyralösning plus vatten, jästsuspension och maltmjöl.

7.6   Knådning

Före start tempereras knådmaskinen med hjälp av en lämplig kvantitet ljummet vatten till 27 ± 1 °C.

Häll sedan de flytande ingredienserna i knådmaskinen och strö mjölet och maltmjölet överst.

Starta knådmaskinen (hastighet 1, 1 400 varv/min) och låt den gå i 60 sekunder. 20 sekunder efter det att knådningen påbörjats vänds skrapan som sitter i locket till knådmaskinens skål två varv.

Mät degens temperatur. Om den inte ligger i intervallet 26–28 °C, kasta degen och knåda en ny efter det att ingrediensernas temperatur har justerats.

Bedöm degens beskaffenhet med hjälp av något av följande uttryck:

Icke-klistrig och maskinbearbetningsbar.

Klistrig och inte maskinbearbetningsbar.

För att den ska anses vara ”icke-klistrig och maskinbearbetningsbar” efter knådningen, ska degen utgöra en sammanhängande massa som knappt klibbar fast vid knådmaskinens skål och knådarm. Degen ska kunna samlas ihop för hand och tas ur knådmaskinens skål i en enda rörelse utan betydande förluster.

7.7   Delning och ältning

Väg med en noggrannhet av 2 g upp tre degstycken enligt följande formel:

p = 0,25 P, där

p

=

det uppvägda degstyckets vikt

P

=

degens totala vikt.

Älta omedelbart degstyckena i 15 sekunder i rundrivaren (punkt 5.10) och lägg dem under 30 ± 2 min på de fyrkantiga plastplattorna (punkt 5.9), täckta av de uppochnervända plastlådorna (punkt 5.8) i jäsningsskåpet (punkt 5.7).

Strö inte över mjöl.

7.8   Formning

För över degstyckena på plastplattorna, fortfarande täckta av de uppochnervända lådorna, till rundrivaren (punkt 5.10) och älta varje degstycke på nytt i 15 sekunder. Ta inte av den täckande plastlådan från något degstycke. Notera degens beskaffenhet igen med hjälp av något av följande uttryck:

Icke-klistrig och maskinbearbetningsbar.

Klistrig och inte maskinbearbetningsbar.

För att den ska anses vara ”icke-klistrig och maskinbearbetningsbar” ska degen knappt eller inte alls klibba fast vid sidorna i rundrivarens kammare, så att den när maskinen arbetar, fritt kan rotera runt sig själv och forma en regelbunden boll. Efter ältningen ska degen inte klibba fast vid sidorna i rundrivarens kammare när locket till kammaren lyfts av.

8.   Testrapport

I testrapporten ska anges

degens beskaffenhet efter knådning och vid formning,

mjölets falltal utan tillsats av maltmjöl,

eventuella avvikelser från det normala som observeras.

Där ska vidare anges

vilken metod som har använts,

alla närmare upplysningar som är nödvändiga för att identifiera provet.

9.   Allmänna anmärkningar

9.1   Formeln för beräkning av mängden degvätska baseras på följande:

 

Tillsättning av x ml vatten till en mjölmängd som motsvarar 300 g mjöl med en vattenhalt på 14 % ger den önskade konsistensen. Då 1 kg mjöl (14 % vattenhalt) används vid baktestet, men x baseras på 300 g mjöl, behövs det för baktestet x g dividerat med 3 och multiplicerat med 10 g vatten, alltså 10 x/3 g.

 

430 g socker-salt-askorbinsyralösning innehåller 15 g salt och 15 g socker. Dessa 430 g lösning ingår i degvätskan. För att tillsätta 10 x/3 g vatten till degen ska (10 x/3 + 30) g degvätska tillsättas, bestående av 430 g socker-salt-askorbinsyralösning och extra vatten.

 

Även om en del av det vatten som tillsätts med jästsuspensionen absorberas av jästen, innehåller denna suspension även ”fritt” vatten. Det anses uppskattningsvis att 90 g jästsuspension innehåller 60 g ”fritt” vatten. Mängden degvätska ska justeras för dessa 60 g ”fritt” vatten i jästsuspensionen, så att (10 x/3 + 30) – 60 g slutligen tillsätts. Detta kan skrivas om på följande sätt: (10 x/3 + 30) – 60 = 10 x/3 – 30 = (x/3 – 3) 10 = (x – 9) 10/3, vilket motsvarar formeln i 7.5. Om t.ex. vattentillsatsen x i farinograftestet bestämdes till 165 ml, ska detta värde sättas in i formeln så att det till 430 g socker-salt-askorbinsyralösning tillsätts en total mängd vatten av:

(165 – 9) 10/3 = 156 × 10/3 = 520 g

9.2   Denna metod är inte direkt användbar för vete. Följande förfarande ska användas för bestämning av vetes bakegenskaper:

 

Rensa vetet och bestäm det rensade vetets vattenhalt. Om vattenhalten ligger inom området 15,0–16,0 %, temperera inte vetet. Om vattenhalten inte ligger inom detta område, justera vattenhalten till 15,5 ± 0,5 %, minst tre timmar före malningen.

 

Mal vetet till mjöl med hjälp av en laboratoriekvarn Bühler MLU 202 eller Brabender Quadrumat Senior eller liknande utrustning med motsvarande egenskaper.

 

Välj ett malningsförfarande som ger ett mjöl med en utmalningsgrad på minst 72 %, och ett askinnehåll på 0,50 till 0,60 % beräknat på torrsubstansen.

 

Bestäm mjölets askinnehåll enligt bilaga II till kommissionens förordning (EG) nr 1501/95 (EGT L 147, 30.6.1995, s. 7) och vattenhalten i den här förordningen. Beräkna utmalningsgraden med hjälp av följande ekvation:

E = [((100 - f) F)/(100 - w) W] × 100 %

där:

E

=

utmalningsgrad,

f

=

mjölets vattenhalt,

w

=

vetets vattenhalt,

F

=

den framställda mjölmängden med vattenhalten f,

W

=

den malda vetemängden med vattenhalten w.

Anm.: Upplysningar om de ingredienser och den utrustning som ska användas finns i dokument T/77.300 av den 31 mars 1977 från Instituut voor Graan, Meel en Brood, TNO – Postbus 15, Wageningen (Nederländerna).


BILAGA VI

BESTÄMNING AV GRADEN AV FÖRLORAT GLASAKTIGT UTSEENDE MED HJÄLP AV POHLS KÄRNSKÄRARE

1.   Princip

Endast en del av provet används för bestämning av den andel kärnor som helt eller delvis förlorat sitt glasaktiga utseende. Kärnorna skärs itu med hjälp av Pohls kärnskärare.

2.   Utrustning och apparatur

Pohls kärnskärare eller motsvarande utrustning,

pincetter, skalpell.

bricka eller fat.

3.   Förfarande

a)

Bestämning görs av ett prov om 100 g, sedan andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet har avlägsnats.

b)

Sprid ut provet på en bricka och blanda väl.

c)

Sätt in en platta i kärnskäraren och sprid ut en handfull kärnor på gallret. Knacka kraftigt så att endast en kärna ligger i varje hål. Sänk den rörliga delen så att kärnorna hålls på plats och skär sedan itu dem.

d)

Förbered plattor så att minst 600 kärnor skärs itu.

e)

Räkna antalet kärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga).

f)

Beräkna den procentuella andelen kärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga).

4.   Resultatangivelse

I

=

vikten i gram av andra beståndsdelar än basspannmål av felfri kvalitet, och

M

=

den procentuella andelen rensade kärnor som helt eller delvis har förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga),

5.   Resultat

Den procentuella andelen kärnor som helt eller delvis förlorat sitt glasaktiga utseende (mjöliga) arbetsprovet

(M × (100 – I))/100 = …


BILAGA VII

TABELL I

Tillägg för vattenhalt

Majs och sorghum

Andra spannmål än majs och sorghum

Vattenhalt (%)

Tillägg EUR/ton

Vattenhalt (%)

Tillägg EUR/ton

13,4

0,1

13,3

0,2

13,2

0,3

13,1

0,4

13,0

0,5

12,9

0,6

12,8

0,7

12,7

0,8

12,6

0,9

12,5

1,0

12,4

0,1

12,4

1,1

12,3

0,2

12,3

1,2

12,2

0,3

12,2

1,3

12,1

0,4

12,1

1,4

12,0

0,5

12,0

1,5

11,9

0,6

11,9

1,6

11,8

0,7

11,8

1,7

11,7

0,8

11,7

1,8

11,6

0,9

11,6

1,9

11,5

1,0

11,5

2,0

11,4

1,1

11,4

2,1

11,3

1,2

11,3

2,2

11,2

1,3

11,2

2,3

11,1

1,4

11,1

2,4

11,0

1,5

11,0

2,5

10,9

1,6

10,9

2,6

10,8

1,7

10,8

2,7

10,7

1,8

10,7

2,8

10,6

1,9

10,6

2,9

10,5

2,0

10,5

3,0

10,4

2,1

10,4

3,1

10,3

2,2

10,3

3,2

10,2

2,3

10,2

3,3

10,1

2,4

10,1

3,4

10,0

2,5

10,0

3,5


TABELL II

Avdrag för vattenhalt

Majs och sorghum

Andra spannmål än majs och sorghum

Vattenhalt (%)

Avdrag EUR/ton

Vattenhalt (%)

Avdrag EUR/ton

13,5

1,0

14,5

1,0

13,4

0,8

14,4

0,8

13,3

0,6

14,3

0,6

13,2

0,4

14,2

0,4

13,1

0,2

14,1

0,2


TABELL III

Avdrag för rymdvikt

Spannmål

Rymdvikt (kg/hl)

Prisavdrag EUR/ton

Vete

Mindre än 76 till 75

0,5

Mindre än 75 till 74

1,0

Mindre än 74 till 73

1,5

Korn

Mindre än 64 till 62

1,0


TABELL IV

Avdrag för proteininnehåll

Proteininnehåll (1) (N × 5,7)

Avdrag (EUR/ton)

mindre än 11,5 till 11,0

2,5

mindre än 11,0 till 10,5

5


(1)  I % av torrsubstans.


BILAGA VIII

Metod för hur interventionsorganen ska beräkna prisavdrag för sorghum

1.   Grunddata

P

=

stickprovets tanninhalt uttryckt som procentandel av torrsubstans,

0,4 %

=

lägsta tanninhalt för tillämpning av prisavdrag,

11 % (1)

=

avdrag motsvarande 1 % tannin i torrsubstans.

2.   Metod för avdragsberäkning

Det avdrag (i euro) som görs på referenspriset ska beräknas med hjälp av följande formel:

11 (P – 0,40)


(1)  Avdrag som funktion av tanninhalten i 1 000 g torrsubstans:

a)

Omsättbar energi för fjäderfän i 1 000 g torrsubstans av sorghum, med en teoretisk tanninhalt av 0 %: 3 917 kcal.

b)

Minskning av omsättbar energi för fjäderfän, per ökad tanninhalt, avseende 1 000 g torrsubstans av sorghum: 419 kcal.

c)

Skillnaden mellan maximal tanninhalt i sorghum som övertagits för intervention och tanninhalten i sorghum av standardkvalitet: 1,0 – 0,30 = 0,70

d)

Skillnaden i procent mellan omsättbar energi för fjäderfän avseende sorghum med en tanninhalt av 1,0 % och tanninhalten i sorghum av standardkvalitet (0,30 %)

Formula

e)

Avdrag motsvarande en tanninhalt på 1 % i torrsubstans och överstigande 0,30 %

Formula

BILAGA IX

Upphävd förordning och en förteckning över dess efterföljande ändringar

Kommissionens förordning (EG) nr 824/2000

(EGT L 100, 20.4.2000, s. 31)

 

Kommissionens förordning (EG) nr 336/2003

(EGT L 49, 22.2.2003, s. 6)

 

Kommissionens förordning (EG) nr 777/2004

(EUT L 123, 27.4.2004, s. 50)

Endast artikel 10

Kommissionens förordning (EG) nr 1068/2005

(EUT L 174, 7.7.2005, s. 65)

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1572/2006 (1)

(EUT L 290, 20.10.2006, s. 29)

 

Kommissionens förordning (EG) nr 883/2007

(EUT L 195, 27.7.2007, s. 3)

 


(1)  Förordningen delvis ogiltigförklarad genom förstainstansrättens dom av den 15 november 2007 i mål T 310/06.


BILAGA X

JÄMFÖRELSETABELL

Förordning (EG) nr 824/2000

Denna förordning

Artikel 1

Artikel 1

Artikel 2.1

Artikel 4.1

Artikel 2.2 första stycket inledande meningarna

Artikel 4.2 första stycket inledande meningarna

Artikel 2.2 första stycket första strecksatsen

Artikel 4.2 första stycket a

Artikel 2.2 första stycket andra strecksatsen

Artikel 4.2 första stycket b

Artikel 2.2 andra och tredje styckena

Artikel 4.2 andra och tredje styckena

Artikel 2.3

Artikel 4.3

Artikel 3 inledande orden

Artikel 5 inledande orden

Artikel 3 punkt 3.1.

Artikel 5 punkt a

Artikel 3 punkt 3.2.

Artikel 5 punkt b

Artikel 3 punkt 3.3.

Artikel 5 punkt c

Artikel 3 punkt 3.4.

Artikel 5 punkt d

Artikel 3 punkt 3.5.

Artikel 5 punkt e

Artikel 3 punkt 3.6.

Artikel 5 punkt f

Artikel 3 punkt 3.7.

Artikel 5 punkt g

Artikel 3 punkt 3.8.

Artikel 5 punkt h

Artikel 3 punkt 3.9.

Artikel 5 punkt i

Artikel 3 punkt 3.10.

Artikel 5 punkt j

Artikel 3a

Artikel 3

Artikel 4

Artikel 2

Artikel 5

Artikel 6

Artikel 6

Artikel 7

Artikel 7

Artikel 8

Artikel 8

Artikel 9

Artikel 9

Artikel 10

Artikel 10

Artikel 11

Artikel 11

Artikel 12

Artikel 11a

Artikel 13

Artikel 12

Artikel 14

Artikel 13

Artikel 15

Bilaga I

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga II

Bilaga III

Bilaga III

Bilaga IV

Bilaga IV

Bilaga V

Bilaga V

Bilaga VI

Bilaga VI

Bilaga VII

Bilaga VII

Bilaga VIII

Bilaga VIII

Bilaga IX

Bilaga X


Top