22.2.2008   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 49/16

(1)

Den 12 februari 2008 granskade rådet Sveriges uppdaterade konvergensprogram, som omfattar perioden 2007-2010.

(2)

Den svenska ekonomin har under de senaste åren uppvisat goda resultat. Under 2007 gick ekonomin in i en mer mogen fas, vilket avspeglas av en stabil inhemsk efterfrågan som lyfts upp av hög investeringsaktivitet och hög privat konsumtionstillväxt. Mot denna bakgrund har de svenska offentliga finanserna också varit starka med stabila och betydande överskott i de offentliga finanserna.

De sunda offentliga finanserna har understötts av en stabilitetsinriktad makroekonomisk ram, god ekonomisk tillväxt och en nationell regelbaserad budgetram. Även om den ekonomiska tillväxten beräknas minska gradvis under de kommande åren, förväntas både ekonomiska fundamenta och situationen för de offentliga finanserna fortsätta att utvecklas gynnsamt. Mot denna bakgrund är det viktigt att det manöverutrymme som starka offentliga finanser ger inte används för att varaktigt öka de offentliga konsumtionsutgifterna. Särskilt om kommunerna skulle öka utgifterna i goda tider skulle detta kunna leda till varaktigt högre offentliga utgifter i framtiden, vilket skulle kunna störa planerna på en måttlig långsiktig minskning av utgiftskvoten och regeringens strategi att genom att sänka skatterna göra det mer lönsamt att arbeta.

(3)

Programmet innehåller tre olika scenarier för de makroekonomiska beräkningarna och budgetberäkningarna: Ett ”basscenario”, ett ”lågtillväxtscenario” och ett ”högtillväxtscenario”. Basscenariot betraktas som referensscenario för bedömningen av budgetberäkningarna, men även om det är grundat på nu tillgänglig information (2), förefaller det vara baserat på något optimistiska tillväxtantaganden. I detta scenario antas den reala BNPtillväxten sjunka något, från 3,2 % 2007 till i genomsnitt 2,6 % under återstoden av programperioden. Inflationsberäkningarna i programmet, enligt vilka inflationstakten förväntas öka och överstiga riksbankens inflationsmål på 2 %, förefaller också realistiska. En högre löneökningstakt i förening med svagare produktivitetstillväxt än under de senaste åren förväntas höja enhetsarbetskostnaderna, vilket skulle kunna öka inflationstrycket.

(4)

Enligt kommissionens höstprognos 2007 beräknas överskottet i den offentliga sektorns finanser för 2007 uppgå till 3,0 % av BNP, vilket kan jämföras med målet på 1,2 % av BNP i den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet. Att saldot blev bättre än planerat förklaras särskilt av en basårseffekt (en avspegling av att utfallet 2006 blev bättre än vad som beräknats i det tidigare programmet) och av att arbetsmarknaden utvecklades bättre än beräknat under 2007, vilket fick en mer gynnsam effekt på de offentliga inkomsterna och, i mindre utsträckning, på de offentliga utgifterna än förväntat.

I linje med den implicita uppmaning som gällde den finanspolitiska inriktningen i rådets yttrande av den 27 februari 2007 om den föregående uppdateringen av konvergensprogrammet (3), beräknas det strukturella saldot förbättras betydligt under 2007, vilket tyder på att den finanspolitik som förts under 2007 inte varit konjunkturförstärkande.

(5)

Huvudmålet för den medelfristiga strategin för de offentliga finanserna i programmet är att uppnå ett offentligt överskott i nominella termer på i genomsnitt 1 % av BNP över konjunkturcykeln, med stöd av fleråriga statliga utgiftstak och ett budgetbalanskrav på kommunerna. Detta överskottsmål motsvarar Sveriges medelfristiga mål för saldot i de offentliga finanserna på 1 % av BNP i strukturella termer (dvs. konjunkturrensat överskott justerat för engångsåtgärder och andra tillfälliga åtgärder), vilket förväntas uppfyllas med god marginal under programperioden. Det medelfristiga målet för de offentliga finanserna har reducerats i förhållande till målet på 2 % i den föregående uppdateringen till följd av genomförandet av Eurostats beslut från mars 2004 om att premiepensionssystemet från och med april 2007 ska redovisas utanför den offentliga sektorn (4). Denna omläggning är enbart av teknisk natur och i det nya målet bekräftas samma ambitionsnivå vad gäller de offentliga finanserna. Överskottet i den offentliga sektorns finanser beräknas minska något för 2008 till 2,8 %, från 3,0 % av BNP 2007. Därefter beräknas saldot åter gradvis öka till 3,6 % år 2010. Försvagningen under 2008 avspeglar betydande inkomstskattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare genom ett utökat jobbskatteavdrag, vilket endast delvis finansieras av andra inkomstförstärkande och utgiftsminskande åtgärder. För resten av programperioden grundas beräkningarna på ett antagande om oförändrad politik, som innebär att både inkomst- och utgiftskvoterna visar en gradvis sjunkande trend. Till följd av de bättre än väntade utfallen 2006 och 2007 är dessa beräknade överskott mycket högre än i den föregående uppdateringen mot bakgrund av en likartad makroekonomisk situation. Det primära och strukturella saldot följer i stort sett samma utveckling som det övergripande saldot.

(6)

Riskerna i programmets beräkningar över de offentliga finanserna verkar i stort sett uppväga varandra. BNP-tillväxten beräknas i programmet komma att gradvis dämpas under programperioden (5), men samtidigt beräknas tillväxtens sammansättning förbli gynnsam med avseende på de offentliga finanserna, särskilt till följd av den solida privata konsumtionstillväxten. Budgetberäkningarna bärs dessutom upp av goda tidigare meriter när det gäller att uppnå uppsatta mål, delvis med hjälp av de ovan nämnda utgiftstaken, samtidigt som beräkningarna av skatteintäkterna förefaller rimliga.

(7)

Mot bakgrund av denna riskbedömning förefaller den finanspolitiska inriktningen i programmet göra det möjligt att uppnå det medelfristiga målet för de offentliga finanserna med god marginal under hela programperioden. Samtidigt finns det dock en risk för att den finanspolitiska inriktningen i programmet kan visa sig bli svagt konjunkturförstärkande under 2008, när det förväntas råda ekonomiskt goda tider. Det något svagare saldot för de offentliga finanserna 2008 är en följd av fortsatta strukturella reformer som syftar till att stimulera arbetskraftsutbudet genom att minska skattekilen och på så sätt höja ekonomins tillväxtpotential. Den senaste informationen som pekar på lägre tillväxtutsikter antyder att risken med en konjunkturförstärkande finanspolitisk inriktning under 2008 är mycket begränsad. Försämringen av de offentliga finanserna under 2008 skulle dessutom bli tillfällig eftersom den inte förväntas få övervältringseffekter på efterföljande år.

(8)

Risken med avseende på de offentliga finansernas hållbarhet förefaller för Sveriges del vara låg. De långsiktiga effekterna på de offentliga finanserna av befolkningens åldrande är lägre i Sverige än genomsnittet i EU, och pensionsutgifterna, som andel av BNP, beräknas på lång sikt hålla sig relativt stabila, bland annat tack vare den betydande utgiftssänkande effekten av den reform av pensionssystemet som antogs 1998. Programmets uppskattade saldo i de offentliga finanserna för 2007 med ett högt primärt överskott bidrar till att minska bruttoskulden. Sunda offentliga finanser med fortsatta överskott enligt planerna i programmet bidrar till att begränsa riskerna med avseende på de offentliga finansernas hållbarhet.

(9)

Konvergensprogrammet är helt integrerat med genomföranderapporten från oktober 2007 för det nationella reformprogrammet. Båda dokumenten innehåller finanspolitiska åtgärder som syftar till att öka drivkrafterna för att arbeta och öka arbetskraftsutbudet. Med fokus på de åtgärder som direkt påverkar de offentliga finanserna planeras en ytterligare sänkning av inkomstskatterna under 2008 och både systemen för arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring ska reformeras för att på ett bättre sätt integrera människor som för närvarande står utanför arbetsmarknaden. Det uppdaterade konvergensprogrammet innehåller också en kvalitativ beskrivning av det nationella reformprogrammets totala effekter inom ramen för den medelfristiga strategin för de offentliga finanserna, särskilt vad gäller det ökade arbetsutbudets effekter på de offentliga finanserna som helhet och tillväxtpotentialen i ekonomin.

(10)

När det gäller uppgiftskraven i uppförandekoden för stabilitets- och konvergensprogram innehåller programmet samtliga obligatoriska uppgifter och de flesta av de frivilliga uppgifterna (6).