8.10.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 311/1

(1)

Rådet införde genom förordning (EG) nr 1312/98 (2) slutgiltiga antidumpningsåtgärder på import av rep av syntetfibrer med ursprung i Indien.

(2)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande (3) om att giltighetstiden snart skulle löpa ut för de antidumpningsåtgärder som var i kraft tog kommissionen emot en begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång, vilken ingivits av Liaison Committee of E.U. Twine, Cordage and Netting industries (Eurocord) såsom företrädare för tio tillverkare som tillsammans svarar för en betydande del (53 %) av gemenskapens sammanlagda produktion av rep av syntetfibrer. I begäran om översyn hävdades det att skadevållande dumpning av import med ursprung i Indien sannolikt skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla.

(3)

Kommissionen fastslog efter samråd med rådgivande kommittén att bevisningen var tillräcklig för att motivera att en översyn inleds och inledde sedan en undersökning (4) enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(4)

Undersökningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden från och med den 1 juli 2002 till och med den 30 juni 2003 (nedan kallad ”undersökningsperioden”). Undersökningen av de utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2000 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad ”skadeundersökningsperioden”).

(5)

Kommissionen underrättade officiellt de sökande gemenskapstillverkarna, övriga gemenskapstillverkare, exportörerna och de exporterande tillverkarna i Indien samt de importörer och handlare, användare och råvaruleverantörer, som såvitt känt var berörda, om att översynen hade inletts.

(6)

Kommissionen begärde uppgifter från alla dessa parter och från de andra parter som gav sig till känna inom den tidsperiod som angavs i tillkännagivandet om inledande av förfarandet. Kommissionen gav även de parter som var direkt berörda tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(7)

Kommissionen sände frågeformulär till alla parter som den visste var berörda, dvs. till fyra exporterande tillverkare i Indien, sex icke-närstående importörer och handlare i EU, elva råvaruleverantörer i EU och 23 användare i EU. Ingen av dessa berörda parter besvarade frågeformuläret.

(8)

Kommissionen sände också frågeformulär till fem företag inom gemenskapsindustrin som utgjorde ett representativt urval av de gemenskapstillverkare som stödde begäran om denna översyn vid giltighetstidens utgång. Dessutom begärdes uppgifter från elva gemenskapstillverkare som inte stödde begäran. Samtliga fem företag som ingick i stickprovet besvarade frågeformuläret, medan ingen av de tillverkare som inte stödde begäran svarade.

(9)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg var nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för att fastställa gemenskapens intresse. Kontrollbesök gjordes hos följande gemenskapstillverkare:

(10)

Den berörda produkten är densamma som i den undersökning som ledde till införandet av de åtgärder som för närvarande är i kraft vid import av rep av syntetfibrer från Indien (nedan kallad ”den ursprungliga undersökningen”). Den berörda produkten definieras som surrningsgarn och tågvirke, även flätade och impregnerade, överdragna eller belagda med gummi eller plast, av polyeten eller polypropen, annat än skördegarn, med en längdvikt av mer än 50 000 decitex (5 g/m), samt av andra syntetfibrer av nylon eller andra polyamider eller av polyester med en längdvikt av mer än 50 000 decitex (5 g/m). Den klassificeras för närvarande enligt KN-nummer 5607 49 11, 5607 49 19, 5607 50 11 och 5607 50 19. Den berörda produkten har ett stort antal marina och industriella användningsområden, särskilt inom sjöfart (framför allt vid förtöjning) och fiskeindustri.

(11)

Såsom framgick av den tidigare undersökningen och bekräftas genom denna undersökning har den berörda produkten samma grundläggande fysiska och kemiska egenskaper som, och är med andra ord i alla avseende identisk med, de rep av syntetfibrer som tillverkas och säljs av de exporterande tillverkarna i Indien på deras inhemska marknad och de som tillverkas och säljs av gemenskapens tillverkare inom gemenskapen. De betraktas därför som likadan produkt i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(12)

En berörd part hävdade att rep av syntetfibrer som tillverkas och säljs av exporterande tillverkare i Indien inte i alla avseenden är identiska med de som tillverkas inom gemenskapen, eftersom det är en viss kvalitetsskillnad mellan de båda produkterna.

(13)

Det faktum att kvaliteten på den berörda produkten när den importerats från Indien inte är densamma som kvaliteten när den tillverkats av gemenskapsindustrin utesluter inte att produkterna betraktas som likadana, i den mån de har samma grundläggande fysiska, tekniska och kemiska kännetecken eller i hög grad liknar varandra.

(14)

Dessutom konstaterades det i denna undersökning – liksom i den undersökning som ledde till att de åtgärder som nu är i kraft infördes – att rep av syntetfibrer som tillverkas av gemenskapsindustrin och de som exporteras från Indien konkurrerar med varandra. Argumentet avvisas således.

(15)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersöktes det om det var sannolikt att dumpningen skulle återkomma om åtgärderna upphörde att gälla. Eftersom de exporterande tillverkarna i Indien inte samarbetade fick denna undersökning grundas på uppgifter som gjordes tillgängliga för kommissionen via andra källor.

(16)

En av de fyra exporterande tillverkare i Indien som anges i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång angav i början av undersökningen att den inte hade exporterat den berörda produkten till gemenskapen under undersökningsperioden. Kommissionen rådde företaget att ändå tillhandahålla de övriga uppgifter som efterfrågades i frågeformuläret, men företaget avböjde. Ett annat företag angav också att det inte hade exporterat till gemenskapen under undersökningsperioden, men svarade först när tidsfristen för inlämning av svaren på frågeformulären hade löpt ut. Ett tredje företag angav att det inte hade exporterat till gemenskapen under undersökningsperioden och att dess verksamhet dessutom hade upphört, vilket gjorde att det inte kunde svara på frågeformuläret. Alla företag i fråga underrättades om att bristande samarbete kunde leda till att resultatet grundades på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen.

(17)

Eftersom inte någon av de exporterande tillverkarna i Indien svarade på kommissionens frågeformulär användes tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, däribland uppgifter som hade lämnats in av gemenskapsindustrin när den begärde översyn vid giltighetstidens utgång.

(18)

Importen av den berörda produkten från Indien sjönk till obetydliga nivåer i och med införandet av antidumpningstullar år 1998. Under undersökningsperioden uppgick importen till mindre än 20 ton per år, dvs. mindre än 0,1 % av förbrukningen inom gemenskapen.

(19)

Eftersom exporten till gemenskapsmarknaden var obetydlig undersöktes det istället hur importen av rep av syntetfibrer från Indien skulle utvecklas om giltighetstiden för åtgärderna tilläts löpa ut. Denna analys omfattade både exportpriser och exportvolym.

(20)

Det erinras om att dumpningsmarginalerna vid den ursprungliga undersökningen fastställdes till 53,0 % för det samarbetande företaget och till 82,0 % för de övriga exporterande tillverkarna. För att undanröja sådana dumpningsnivåer skulle det krävas antingen betydligt höjda exportpriser eller en minskning av normalvärdet under perioden efter det att de ursprungliga åtgärderna infördes.

(21)

Normalvärdena i den ursprungliga undersökningen var för det mesta grundade på de inhemska priser på den indiska marknaden som det samarbetande företaget angivit. Enligt uppgifterna i begäran om översyn vid giltighetstidens utgång har priserna sjunkit med mellan 10 %och 20 % under de fem år som gått sedan den ursprungliga undersökningen genomfördes. Därför, och med tanke på den bristande samarbetsviljan hos de indiska exportörerna av den berörda produkten, har slutsatsen dragits att normalvärdet också har sjunkit med liknande procentandelar under de fem år som gått sedan den ursprungliga undersökningen genomfördes.

(22)

Enligt indisk exportstatistik har genomsnittspriserna för den indiska exporten av produkter ur de båda berörda kategorierna (dvs. som klassificeras enligt KN-nummer 5607 49 och 5607 50) till alla länder sjunkit med 46 % respektive 51 % mellan åren 1997/98 och 2002/2003. Liknande prisminskningar kan under denna period konstateras på var och en av Indiens största exportmarknader, såsom Norge och Förenta staterna. Dessa minskningar är mer uttalade än den minskning av normalvärdet som nämns i skäl 21, och därför är det inte troligt att den dumpning som förekom när den ursprungliga undersökningen genomfördes har upphört. Dessutom var det indiska normalvärdet för vissa typer av den berörda produkten högre under undersökningsperioden än priserna på EU-marknaden under samma period. Om de indiska exportörerna återupptar exporten till EU är det därför troligt att de skulle göra det till ett pris som ligger under normalvärdet, dvs. till dumpade priser, i alla fall för någon av produkttyperna.

(23)

I de noggrannare beräkningar per varunummer som lämnats in av gemenskapsindustrin och som gäller export från Indien till Förenta staterna och Norge under undersökningsperioden, tas hänsyn till skillnaderna i priser och normalvärden mellan olika typer av rep av syntetfibrer. Enligt dessa beräkningar dumpas den indiska exporten till tredjeländer fortfarande med marginaler på mellan 53,4 % och 222,2 %.

(24)

Eftersom i stort sett ingen export skett och ingen av de indiska exportörerna av den berörda produkten har samarbetat i undersökningen har ingen dumpningsnivå fastställts för undersökningsperioden. Mot bakgrund av att priserna vid export från Indien till andra tredjeländer har sjunkit betydligt under de fem år som gått sedan den ursprungliga undersökningen genomfördes och av att de inhemska priserna har sjunkit något under samma period, anses det troligt att dumpningsnivån för den berörda produkten vid export till gemenskapen under undersökningsperioden skulle ha legat högre än den dumpningsnivå som konstaterades vid den ursprungliga undersökningen.

(25)

Den indiska exporten till andra länder har i allmänhet ökat under de fem år som gått sedan den ursprungliga undersökningen genomfördes. Volymen exporterade produkter klassificerade enligt KN-nummer 5607 49 och 5607 50, till största delen bestående av den berörda produkten, ökade enligt indisk exportstatistik med 104 % mellan åren 1997/98 och 2002/2003.

(26)

De priser som noterats vid export från Indien till tredjeländers exportmarknader ligger 17 till 61 % lägre än gemenskapsindustrins priser. Detta tyder på att exportörer i Indien skulle ha ett starkt motiv att lägga om sin export till gemenskapsmarknaden om åtgärderna upphörde att gälla.

(27)

Det förefaller som om den exporterande tillverkare som samarbetade vid den ursprungliga undersökningen bara i ringa grad har ökat sin produktionskapacitet under de senaste fem åren. Det finns emellertid offentliga uppgifter som tyder på att vissa av de andra större tillverkarna i Indien har ökat sin kapacitet betydligt mer, eller att de avser göra det inom en snar framtid. I sin begäran om översyn vid giltighetstidens utgång uppskattade gemenskapsindustrin att de indiska tillverkarnas totala produktionskapacitet ligger på mer än 110 000 ton, dvs. mycket över den nuvarande produktionsnivån på omkring 40 000 ton och motsvarande omkring 275 % av förbrukningen inom gemenskapen. På grund av den bristande samarbetsviljan hos de exporterande tillverkarna i Indien och i avsaknad av mer tillförlitliga uppgifter tyder detta på att en stor överkapacitet finns, vilket i sin tur tyder på att det är sannolikt att exporten till gemenskapen skulle återupptas om åtgärderna upphörde att gälla.

(28)

Inga uppgifter om indiska exportörers nyligen gjorda eller planerade investeringar av betydelse för produktionskapaciteten var tillgängliga för kommissionen.

(29)

Gemenskapsindustrin hävdar att samtidigt som exporten av de produkter enligt KN-nummer 5607 (”surrningsgarn och tågvirke […]”) som omfattas av åtgärder upphörde, ökade exporten av produkter enligt KN-nummer 5609 (”varor av […] surrningsgarn eller tågvirke […]”) betydligt, från 200 ton till 800 ton mellan 1997 och 2002, samtidigt som genomsnittspriset sjönk från 2,51 till 1,58 euro per ton. Varor som exporteras enligt KN-nummer 5609 tillverkas av samma industri som de produkter som omfattas av åtgärderna och kan till den grad likna dessa att det ger upphov till problem vid tullklassificering och tullkontroll. Det är ett problem som gemenskapsindustrin har tagit upp till diskussion med Europeiska kommissionen och med de nationella tullmyndigheterna i Italien och Förenade kungariket, vilket har lett till att en del fall av felaktig klassificering har bekräftats och till att åtgärder har vidtagits av EU:s tullförvaltningar för att undvika att de befintliga antidumpningsåtgärderna kringgås.

(30)

Oavsett det påstådda kringgåendet kan detta agerande tas som ett tecken på att de exporterande tillverkarna i Indien har ett stort intresse av att komma in på gemenskapsmarknaden.

(31)

De uppgifter som kommissionen har tillgång till i avsaknad av samarbetsvilja hos de exporterande tillverkarna i Indien tyder på att exporten till tredjeländer fortfarande sker till dumpade priser, med dumpningsmarginaler som ligger högre än de som konstaterades vid den ursprungliga undersökningen. Det faktum att de genomsnittliga exportpriserna har sjunkit snabbare än normalvärdet tyder på att de indiska exportörernas dumpning inte har upphört efter 1997, utan t.o.m. har ökat på marknader i tredjeländer.

(32)

Tecknen på att tillverkare i Indien har ett strategiskt intresse av den europeiska marknaden liksom den enorma ytterligare produktionskapacitet som finns tillgänglig gör det troligt att dessa tillverkare på nytt skulle börja exportera stora kvantiteter till gemenskapen om åtgärderna upphörde att gälla. Med hänsyn till tillgängliga uppgifter om de indiska exportörernas prissättning på tredjeländers marknader och om det sjunkande normalvärdet samt till det faktum att normalvärdet för vissa typer av den berörda produkten är högre än priserna på EU-marknaden är det mycket troligt att återupptagen export skulle ske till dumpade priser. Slutsatsen blir därmed att det är troligt att den dumpade exporten återkommer om åtgärderna upphör att gälla.

(33)

De tio gemenskapstillverkare på vars vägnar begäran om översyn vid giltighetstidens utgång lämnades in av Eurocord samarbetade i undersökningen. Medan undersökningen pågick blev det uppenbart att de uppgifter som en av gemenskapstillverkarna lämnat var otillförlitliga och bristande samarbete kunde konstaterades enligt artikel 18.1 i grundförordningen. Därmed uteslöts denna gemenskapstillverkare ur definitionen av gemenskapsindustrin. De nio kvarvarande företagens sammanlagda produktion utgör 53 % av de rep av syntetfibrer som tillverkas i gemenskapen och utgör således gemenskapsindustrin i den mening som avses i artiklarna 4.1 och 5.4 i grundförordningen.

(34)

Eftersom antalet gemenskapstillverkare som stödde begäran om en översyn vid giltighetstidens utgång var så stort och i enlighet med artikel 17 i grundförordningen beslutade kommissionen att genomföra undersökningen på ett urval av gemenskapstillverkarna. Urvalet baserades på den största representativa produktions- och försäljningsvolym som rimligen kunde undersökas under den tid som stod till förfogande.

(35)

Såsom angivits i skäl 8 gjordes ursprungligen ett urval av fem företag grundat på de siffror för produktions- och försäljningsvolym som företagen lämnade in efter det att översynen inletts. Av de anledningar som anges i skäl 33 ansågs en gemenskapstillverkare inte tillhöra gemenskapsindustrin och uteslöts därmed ur stickprovet. De kvarvarande fyra företagen i stickprovet står för 66 % av tillverkningen och 62 % av försäljningen för gemenskapsindustrin bestående av de nio i skäl 33 avsedda företag som stödde begäran. Det slutliga stickprovet utgjordes av följande företag, alla belägna i Portugal:

(36)

I den tidigare undersökningen utgjordes stickprovet, som även då var grundat på produktions- och försäljningsvolymer, av åtta företag. Alla ovannämnda företag utom Cerfil ingick i stickprovet i den tidigare undersökningen.

(37)

Den synbara förbrukningen i gemenskapen av rep av syntetfibrer fastställdes som summan av gemenskapsindustrins och andra gemenskapstillverkares försäljningsvolymer på gemenskapsmarknaden plus import från Indien och andra tredjeländer till gemenskapen, enligt uppgifter från Eurostat.

(38)

Mellan år 2000 och undersökningsperioden minskade den synbara gemenskapsförbrukningen med 9,4 %, från 39 825 ton år 2000 till 36 093 ton för undersökningsperioden. En av huvudanledningarna till att förbrukningen minskade är fisknätsindustrins minskade efterfrågan på rep av syntetfibrer, vilken i sin tur beror på de minskade fiskekvoterna inom gemenskapen. Fiskekvoterna har gradvis minskats under skadeundersökningsperioden från ungefär 4,99 miljoner ton år 2000 till 4,12 miljoner ton år 2003, dvs. med nästan 17,4 %.

(39)

Efter det att åtgärderna hade införts år 1998 minskade importen med ursprung i Indien betydligt och låg, med en marknadsandel på 0,1 %, på en försumbar nivå under hela skadeundersökningsperioden.

(40)

Importen från andra tredjeländer har ökat med 44 % under skadeundersökningsperioden, dvs. från 8 280 ton år 2000 till 11 893 ton för undersökningsperioden. Detta motsvarar en ökning av marknadsandelen från 20,8 % år 2000 till 33,0 % för undersökningsperioden. De mest betydande exportländerna under undersökningsperioden var de anslutande länderna Tjeckien, Polen och Ungern, följda av Kina och Tunisien. Genomsnittspriserna för de nämnda länderna minskade från 3,3 euro/kg till 2,8 euro/kg under skadeundersökningsperioden.

(41)

Sedan den ursprungliga undersökningen genomfördes har flera klagande företag upphört med sin verksamhet och lagts ner, t.ex. Ostend Stores (Belgien), Brindon Marine (Förenade kungariket), Irish Ropes (Irland), Lima (Portugal) och Carlmark (Sverige).

(42)

Alla de skadeindikatorer som anges i artikel 3.5 i grundförordningen har analyserats för företagen i stickprovet. En del av dessa skadeindikatorer (tillverkning, försäljning, marknadsandelar, sysselsättning och produktivitet) har dessutom även analyserats för gemenskapsindustrin som helhet och inte enbart för de fyra företagen i stickprovet.

(43)

I linje med den minskade förbrukningen inom gemenskapen minskade också försäljningsvolymen för gemenskapsindustrin på gemenskapsmarknaden under skadeundersökningsperioden, dock inte i samma omfattning. Medan förbrukningen inom gemenskapen minskade med 9,4 % minskade gemenskapsindustrins försäljningsvolym från 16 587 ton år 2000 till 15 457 ton för undersökningsperioden, dvs. med 6,8 %.

(44)

Gemenskapsindustrins tillverkning av den likadana produkten minskade under skadeundersökningsperioden med 3,9 %, från 18 782 ton år 2000 till 18 053 ton för undersökningsperioden.

(45)

Eftersom förbrukningen inom gemenskapen minskade mer mellan år 2000 och undersökningsperioden än gemenskapsindustrins försäljning minskade, ledde det till att gemenskapsindustrins marknadsandelar ökade något, från 41,6 % år 2000 till 42,8 % för undersökningsperioden.

(46)

Antalet sysselsatta inom gemenskapsindustrin minskade under skadeundersökningsperioden; år 2000 var 1 076 personer sysselsatta inom denna industri jämfört med 992 personer för undersökningsperioden. Under samma tid ökade emellertid produktiviteten, mätt i produktion per år och anställd, från 17 454 kg till 18 194 kg.

(47)

Samtidigt som produktionskapaciteten förblev stabil under skadeundersökningsperioden minskade produktionsvolymen för företagen i stickprovet med 1,7 %, från 12 136 ton år 2000 till 11 928 ton för undersökningsperioden, vilket ledde till att kapacitetsutnyttjandet minskade något, från 87 % år 2000 till 85 % för undersökningsperioden.

(48)

Tillverkarna av rep av syntetfibrer håller i allmänhet nivån på sina lager under 10 % av produktionsvolymen eftersom den största delen av tillverkningen sker på beställning. Trots detta var utvecklingen för lagren i allmänhet negativ under skadeundersökningsperioden och lagren ökade med 18 %, från 853 ton år 2000 till 1 007 ton för undersökningsperioden.

(49)

Försäljningsvolymen minskade med 7,5 %, från 10 484 ton år 2000 till 9 699 ton för undersökningsperioden. Marknadsandelen förbättrades emellertid för företagen i stickprovet, liksom för gemenskapsindustrin som helhet, och ökade något, från 26,3 % år 2000 till 26,9 % för undersökningsperioden.

(50)

Genomsnittspriset för den likadana produkt som såldes inom gemenskapen låg oförändrat kvar på 2,2 euro/kg under skadeundersökningsperioden. Oaktat den stabila prisnivån sjönk vinstmarginalen före skatt betydligt, från 9,8 % av omsättningen år 2000 till 0,7 % för undersökningsperioden, huvudsakligen till följd av ökade genomsnittskostnader.

(51)

Främst berodde de stagnerande priserna på, å ena sidan, den minskade efterfrågan och, å andra sidan, den starka konkurrensen på marknaden, som gjorde det omöjligt att höja priserna till den nivå de låg på innan åtgärderna infördes år 1998 när skadevållande dumpning från Indien ägde rum.

(52)

Trots den negativa utvecklingen för ovannämnda skadeindikatorer ökade investeringarna från 809 432 euro år 2000 till 1 768 029 euro för undersökningsperioden, dvs. med 118,4 %. De företag som ingick i stickprovet angav inte att de hade några svårigheter att få tillgång till nytt kapital.

(53)

I linje med den negativa lönsamhetstrenden försämrades också räntabiliteten från 12 % år 2000 till 3 % för undersökningsperioden.

(54)

Några av karaktärsdragen hos denna industri är att den är kapitalintensiv och konsekvent har höga nedskrivningsbelopp, något som direkt påverkar kassaflödet. Under hela skadeundersökningsperioden förblev kassaflödet positivt, även om det minskade från 4,66 miljoner euro år 2000 till 2,23 miljoner euro för undersökningsperioden.

(55)

Det framgår av analysen av gemenskapsindustrin som helhet att dess sysselsättningsläge har försämrats. Detsamma gäller för fyra av företagen i stickprovet. Sysselsättningen minskade med 7,1 %, från 747 anställda år 2000 till 694 för undersökningsperioden. Produktiviteten per anställd ökade med 5,8 % under skadeundersökningsperioden. Den ökade produktiviteten måste ses som ett resultat av de investeringar i högteknologiska maskiner för reptillverkning som gjordes under skadeundersökningsperioden.

(56)

Samtidigt som antalet anställda i de företag som ingick i stickprovet minskade mellan år 2000 och undersökningsperioden, utvecklades den totala arbetskraftskostnaden i motsatt riktning och ökade från 4,49 miljoner euro till 4,84 miljoner euro, dvs. med 7,8 %.

(57)

Ingen dumpningsmarginal har kunnat fastställas, eftersom importen av den berörda produkten från Indien var försumbar under undersökningsperioden.

(58)

Det undersöktes huruvida gemenskapsindustrin fortfarande håller på att återhämta sig från verkningarna av tidigare dumpning. Med beaktande av de olika negativa ekonomiska indikatorer som undersökts för både gemenskapsindustrin som helhet och gemenskapstillverkarna i stickprovet, blev slutsatsen att det är troligt att gemenskapsindustrin ännu inte har återhämtat sig fullständigt från de skadliga verkningarna av tidigare dumpning, även om läget delvis har förbättrats.

(59)

Trots att effektiva antidumpningstullar införts på import från Indien anser gemenskapsindustrin att den fortfarande befinner sig i en sårbar situation, även om vissa indikatorer uppvisar en förbättring jämfört med de ursprungliga slutgiltiga undersökningsresultaten (lönsamhet) och vissa andra uppvisar en tydlig positiv utveckling (marknadsandelar, investeringar och produktivitet).

(60)

Med undantag av marknadsandelar och investeringar, som har ökat, och produktionskapacitet, genomsnittspriser och förmåga att anskaffa kapital, som har legat stabilt, har övriga skadeindikatorer utvecklats negativt. De faktorer som har analyserats både för hela gemenskapsindustrin och för företagen i stickprovet visar på liknande tendenser.

(61)

Denna negativa utveckling för industrin kan på grund av de tullar som faktiskt är i kraft inte tillskrivas importen från Indien. Istället kan den svaga ekonomiska situationen för gemenskapsindustrin tillskrivas följande faktorer: i) Den minskade efterfrågan, som främst följer av nedskärningarna i den europeiska fiskeflottan och av minskade fiskekvoter. ii) Den anmärkningsvärda ökningen av importen från andra länder än Indien (främst från de anslutande länderna) och av dessa länders marknadsandelar, vilket leder till motsvarande minskade försäljningsvolymer för gemenskapsindustrin. iii) Det faktum att priserna aldrig på nytt nådde upp till nivåerna före dumpningen på grund av den starka konkurrens på denna marknad som orsakas av att importen från andra länder än Indien har ökat. iv) Den nedåtgående utvecklingen inom ekonomin som helhet från och med år 2001.

(62)

Å andra sidan konstaterades det att utvecklingen av gemenskapsindustrins lönsamhet var mindre gynnsam under skadeundersökningsperioden i den ursprungliga undersökningen (dvs. från januari 1993 till maj 1997) än under skadeundersökningsperioden i denna översyn. Det tyder på att läget relativt sett har förbättrats för gemenskapsindustrin efter det att tullarna infördes.

(63)

Investeringar är en viktig aspekt vid undersökningar av livskraften hos gemenskapsindustrin i allmänhet. Investeringarna har mer än fördubblats under skadeundersökningsperioden, vilket tyder på att industrin fortfarande anser sig vara livskraftig. Dessutom visar gemenskapsindustrins ökade produktivitet och ökade marknadsandel att denna, trots den våldsamma konkurrensen från andra tredjeländer, har klarat att inte bara behålla sin position på gemenskapsmarknaden utan även har kunnat stärka den.

(64)

Med avseende på de sannolika följderna för gemenskapsindustrin om de åtgärder som nu är i kraft upphör att gälla har ett antal faktorer beaktats i linje med de förutsättningar som sammanfattas i skälen 31 och 32.

(65)

Såsom redan har angivits skulle dumpningen återupptas vid import av den berörda produkten från Indien om antidumpningsåtgärderna upphörde. Framför allt finns det tydliga tecken på att volymen dumpad import till gemenskapen skulle öka betydligt om antidumpningsåtgärderna upphörde att gälla, och detta på grund av den enorma ytterligare produktionskapacitet som tillverkarna i Indien besitter. Som redan har förklarats i skäl 27 besitter de exporterande tillverkarna i Indien en ytterligare kapacitet på uppskattningsvis 70 000 ton, vilket är nästan dubbelt så mycket som gemenskapsmarknadens storlek under undersökningsperioden (36 093 ton).

(66)

En analys av indisk export till tredjeländer (Förenta staterna och Norge), som sker till priser som påstås vara dumpade, visar tydliga tecken på att priset på exporterade varor från Indien skulle underskrida gemenskapsindustrins priser om exporten till gemenskapen återupptogs. I enlighet med offentlig handelsstatistik från Förenta staterna och Norge låg det viktade genomsnittliga exportpriset för den berörda produkten på 1,73 euro/kg vid export till Förenta staterna och på 1,70 euro/kg vid export till Norge. Dessa genomsnittliga priser skulle underskrida gemenskapsindustrins genomsnittliga priser för den likadana produkten med 21 respektive 22 %.

(67)

Gemenskapsindustrin befinner sig fortfarande i en svår situation, särskilt när det gäller lönsamheten, som tydligt förbättrades vid införandet av de åtgärder som denna undersökning gäller men som därefter åter försämrades av de orsaker som uppgivits i skäl 51.

(68)

Mot bakgrund av detta kan det fastställas att det, om åtgärderna tillåts upphöra att gälla, är troligt att skadan återkommer genom förnyad import av den berörda produkten från Indien.

(69)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes huruvida en förlängning av de gällande antidumpningsåtgärderna skulle strida mot gemenskapens intresse som helhet. Till grund för denna analys låg en undersökning av alla de olika berörda intressena, dvs. intressena för gemenskapsindustrin, andra gemenskapstillverkare, importörer eller handlare samt för användare och råvaruleverantörer av den berörda produkten.

(70)

Vid den ursprungliga undersökningen ansågs det inte att införandet av åtgärder stred mot gemenskapens intresse. Vid denna översyn gjordes därför en analys av huruvida gemenskapens intresse hade påverkats negativt av att dessa åtgärder infördes.

(71)

Mot bakgrund av detta undersöktes det om det finns tvingande skäl som skulle leda till slutsatsen att det inte ligger i gemenskapens intresse att behålla befintliga åtgärder i detta särskilda fall, trots sannolikheten för att skadevållande dumpning återkommer.

(72)

Trots att den ekonomiska situationen har utvecklats negativt för gemenskapsindustrin under skadeundersökningsperioden är industrin i fråga strukturellt livskraftig eftersom den har kunna behålla en betydande marknadsandel. Dessutom visar den stora investeringsökningen under skadeundersökningsperioden att gemenskapsindustrin själv också betraktar sig som livskraftig. Mot bakgrund av slutsatserna i skälen 59 och 61 när det gäller situationen för gemenskapsindustrin, särskilt industrins extremt låga vinstnivå, och i enlighet med de argument som anges i avsnitt G, anses det troligt att den ekonomiska situationen för gemenskapsindustrin skulle förvärras om inga åtgärder var i kraft. Med tanke på de volymer av den berörda produkten som troligtvis skulle importeras från Indien och på priset för denna import skulle gemenskapsindustrin ställas inför ytterligare risker om åtgärderna upphörde att gälla; den skulle få se sina marknadsandelar minska, sina priser sjunka och sin lönsamhet utvecklas lika negativt som under skadeundersökningsperioden vid den ursprungliga undersökningen. Därmed dras slutsatsen att det inte skulle strida mot gemenskapsindustrins intresse att behålla de befintliga åtgärderna.

(73)

Kommissionen begärde uppgifter från elva tillverkare i gemenskapen som inte stödde begäran. Ingen av dem besvarade frågeformuläret.

(74)

De kvantiteter av den berörda produkten som troligtvis skulle exporteras från Indien till gemenskapen om åtgärderna upphörde att gälla skulle, liksom priset på produkterna, göra att även de tillverkare av den likadana produkten som inte stödde begäran fick se sin marknadsandel minska och sin ekonomiska situation försämras.

(75)

Under dessa omständigheter och eftersom det inte finns några tecken som strider mot detta dras slutsatsen att fortsatta åtgärder inte skulle ha någon negativ inverkan på gemenskapstillverkare som inte stödde begäran.

(76)

Kommissionen sände frågeformulär till sex icke-närstående importörer och handlare och till elva råvaruleverantörer.

(77)

Endast en av de sex icke-närstående importörerna och handlarna, vars inköp av den berörda produkten under undersökningsperioden motsvarade 0,07 % av förbrukningen inom gemenskapen, lade fram argument mot fortsatta tullar. Detta företag lämnade emellertid inte in några uppgifter om eller någon bevisning för hur införandet av åtgärderna hade påverkat dess verksamhet och det utvärderade inte heller ordentligt i vilken utsträckning fortsatta tullar skulle påverka dess ställning som importör. De övriga fem icke-närstående importörerna lämnade inte in några synpunkter eller uppgifter.

(78)

Å andra sidan gav en råvaruleverantör uttryckligen sitt stöd för fortsatta åtgärder.

(79)

Under dessa omständigheter dras slutsatsen att fortsatta åtgärder inte skulle ha någon negativ inverkan på de icke-närstående importörerna och handlarna och inte heller på råvaruleverantörerna.

(80)

Kommissionen sände frågeformulär till 23 användare av den berörda produkten, främst inom fiske- och sjöfartsindustrin. Ingen användare lämnade in ett fullständigt svar på frågeformuläret. En av användarna motsatte sig fortsatta åtgärder, dock utan att underbygga sitt ställningstagande.

(81)

På grund av att nästan totala bristen på samarbetsvilja hos användarna och av att tullarna är försumbara i förhållande till användarindustrins mer betydande kostnader (värdeminskning på fartygen, bränsle, försäkringar, arbetskraft och underhåll) dras slutsatsen att fortsatta åtgärder inte skulle ha någon negativ inverkan på dessa användare.

(82)

Effekterna av fortsatta åtgärder kan förväntas hjälpa gemenskapsindustrin att öka sin lönsamhet, vilket i sin tur skulle ha gynnsamma effekter för konkurrensförhållandena på gemenskapsmarknaden och innebära att risken för ytterligare nedläggningar och förluster av sysselsättningstillfällen skulle minska. De gynnsamma effekterna förväntas också hjälpa gemenskapstillverkarna att dra full nytta av de investeringar de gjort under senare år och att fortsätta utveckla nya högteknologiska produkter för nya och specialiserade användningsområden.

(83)

Mot bakgrund av dessa slutsatser när det gäller hur fortsatta åtgärder påverkar olika aktörer på gemenskapsmarknaden dras slutsatsen att fortsatta åtgärder inte strider mot gemenskapens intresse.

(84)

Alla berörda parter underrättades om de viktigaste omständigheter och överväganden som låg till grund för beslutet att rekommendera att de gällande åtgärderna bibehålls i sin nuvarande form. Parterna gavs också en tidsfrist inom vilken de kunde lämna synpunkter efter utlämnandet av dessa uppgifter, men ingen lämnade synpunkter som skulle ha motiverat att slutsatserna ändrades.

(85)

Av detta följer, i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen, att de antidumpningstullar som införs genom förordning (EG) nr 1312/98 bör bibehållas.

—

Garware Wall Ropes Ltd: 53,0 % (Taric-tilläggsnummer 8755),

—

övriga tillverkare: 82,0 % (Taric-tilläggsnummer 8900).