32004A0219(06)

Rådets yttrande

av den 10 februari 2004

om Greklands uppdaterade stabilitetsprogram för 2003-2006

(2004/C 43/06)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR AVGIVIT FÖLJANDE YTTRANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1), särskilt artikel 5.3 i denna,

med beaktande av kommissionens rekommendation, och efter att ha hört Ekonomiska och finansiella kommittén.

HÄRIGENOM FRAMFÖRS FÖLJANDE.

Den 10 februari 2004 granskade rådet 2003 års uppdatering av Greklands stabilitetsprogram för perioden 2003-2006. Det uppdaterade programmet uppfyller till stor del kraven för stabilitets- och konvergensprogrammens innehåll och utformning. En uppdatering av analysen av de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt skulle ha varit lämplig mot bakgrund av den tidigare bedömningen som klart pekade på en risk för obalanser på lång sikt.

Den finanspolitiska inriktning som bildar underlag för uppdateringen baseras på ett bibehållande av höga primära överskott över programperioden, förenliga med en sänkning av utgiftskvoten och en snabbare sänkning av skuldkvoten. Samtidigt förväntas ett omfattande offentligt investeringsprogram genomföras.

I 2003 års uppdatering beräknas BNP-tillväxten i reala termer öka från uppskattade 4,0 % 2003 till 4,2 % 2004 och därefter avta något, och i genomsnitt ligga på 4 % under perioden 2004-2006 jämfört med en förväntad genomsnittlig tillväxttakt på 3,8 % i 2002 års uppdatering av stabilitetsprogrammet. Sysselsättningstillväxten förväntas minska från 1,7 % 2004 till 1,2 % i genomsnitt för perioden 2005-2006. Inflationen förväntas gradvis minska och deflatorn för den privata konsumtionen sjunka till 2,6 % 2006 från 3,0 % 2004. På grundval av nu tillgänglig information förefaller det makroekonomiska scenariot i uppdateringen optimistiskt. I synnerhet avspeglar utvecklingen av den potentiella tillväxttakten på medellång sikt tämligen gynnsamma antaganden om bidraget från investeringar. I ett sammanhang med så stark efterfrågan kan dessutom trycket på kostnader och priser bli starkare än vad som förväntas i uppdateringen, vilket i ännu högre grad äventyrar möjligheterna att kontrollera vissa offentliga utgiftsposter och hotar därmed ekonomins yttre konkurrenskraft. I detta avseende ökade vissa offentliga utgiftsposter, exempelvis den offentliga lönesumman, väsentligt under 2003 och de bör därför hållas tillbaka under kommande år.

Uppdateringen anger som målsättning ett underskott i de offentliga finanserna på 1,2 % av BNP för 2004, jämfört med ett förväntat underskott på 1,4 % av BNP 2003. Uttryckt i konjunkturrensade termer, baserat på kommissionens beräkningar i enlighet med den allmänt vedertagna metoden, kommer det konjunkturrensade underskottet under 2004 att ligga kvar på 1,7 % av BNP. För 2005 och 2006 beräknas nominella underskott på 0,5 % av BNP respektive balans i de offentliga finanserna 2006. I konjunkturrensade termer uppgår de motsvarande underskotten till 1,2 % respektive 0,9 % av BNP. Mot bakgrund av den höga skuldkvoten, är den totala föreslagna anpassningen begränsad medan en mer balanserad "utformning av den ekonomiska politiken" skulle kräva en stramare finanspolitik och ett effektivt utnyttjande av de möjligheter som de gynnsamma tillväxtutsikterna skapar.

Även om de mål för de offentliga finanserna som anges i programmet förefaller att erbjuda en tillräcklig säkerhetsmarginal till referensvärdet på 3 % av BNP för det offentliga underskottet vid normala konjunktursvängningar under hela programperioden finns det risker som sammanhänger med det makroekonomiska scenariet, det troligen underskattade underskottet 2003 samt bristen på information om vilka åtgärder som planeras för att hålla tillbaka de primära utgifterna. Det skall emellertid noteras att lägre primära utgifter efter de olympiska spelen 2004 bör underlätta en minskning av underskotten. Vid rimliga makroekonomiska och budgetmässiga antaganden kommer stabilitets- och tillväxtpaktens mål på medellång sikt med offentliga finanser som är nära balans eller visar överskott inte att kunna uppnås under programperioden.

Den offentliga skuldkvoten beräknas gradvis sjunka från 101,7 % av BNP 2003 till 90,5 % av BNP 2006. Skuldkvoten kommer troligen att uppvisa en mindre gynnsam utveckling än beräknat, med hänsyn till risken för ett försämrat utfall för underskottet och en möjlig negativ utveckling i fråga om stock-flödesjusteringar, något som har varit en ständig källa till skuldackumulering under senare år.

På grundval av den aktuella ekonomiska politiken föreligger en risk för att det i framtiden uppstår svårartade obalanser i de offentliga finanserna i Grekland till följd av en åldrande befolkning, och med hänsyn till den höga skuldkvoten. Därför bör de utmaningar som befolkningens ökande medelålder utgör för de offentliga finanserna bemötas med en heltäckande strategi som inbegriper en ytterligare reform av pensionssystemet.

Den ekonomiska politik som redovisas i 2003 års uppdaterade program är inte fullt förenlig med rekommendationerna i de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken, särskilt dem som gäller offentliga finanser, inklusive kravet att förbättra den konjunkturrensade finansiella situationen med åtminstone 0,5 % av BNP varje år beräknat i enlighet med den allmänt vedertagna metoden. Dessutom är den beräknade minskningen i skuldkvoten förenad med risker och det finns ett behov av en effektiv kontroll av de offentliga löpande primära utgifterna, särskilt av dess oelastiska beståndsdelar såsom den offentliga lönesumman och de sociala transfereringarna.

(1) EGT L 209, 2.8.1997.