32001D0803

Kommissionens beslut

av den 25 april 2001

om det statliga stöd som Finland genomfört till förmån för Ojala-Yhtymä Oy

[delgivet med nr K(2001) 1139]

(Endast de finska och svenska texterna är giltiga)

(Text av betydelse för EES)

(2001/803/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 88.2 första stycket i detta,

med beaktande av Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, särskilt artikel 62.1 a i detta,

efter att i enlighet med nämnda artiklar ha gett berörda parter tillfälle att yttra sig(1), och

av följande skäl:

I. FÖRFARANDE

(1) Finland anmälde ovannämnda stöd till kommissionen enligt artikel 88.3 i EG-fördraget genom en skrivelse av den 23 september 1999. Kommissionen begärde ytterligare upplysningar från Finland genom skrivelser av den 11 oktober 1999 och 8 december 1999. Finland svarade genom skrivelser av den 12 november 1999 och 12 januari 2000.

(2) Enligt de uppgifter som Finland lämnat hade företaget redan fått en del av det planerade stödet då anmälan gjordes. Därför registrerades ärendet som icke anmält stöd.

(3) Genom en skrivelse av den 17 april 2000 meddelade kommissionen Finland att den hade beslutat att inleda förfarandet enligt artikel 88.2 i EG-fördraget med avseende på stödet. Finland lämnade sina synpunkter i skrivelser av den 17 och 19 maj 2000. Ytterligare upplysningar lämnades i skrivelser av den 22 december 2000 och 20 mars 2001.

(4) Kommissionens beslut att inleda förfarandet offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning(2). Kommissionen uppmanade berörda parter att inkomma med synpunkter på stödet.

(5) Kommissionen fick inga synpunkter från berörda parter.

II. DETALJERAD BESKRIVNING AV STÖDET

(6) Stödprojektet i fråga går ut på att företaget Ojala-Yhtymä Oy skall bygga en ny anläggning för pressgjutning av aluminium i Haapajärvi stad. För perioden 2000-2006 klassificeras Haapajärvi som mål 2-område i fråga om regionalt stöd. Anläggningen skall vara av en helt ny typ som inte finns någon annanstans i de nordiska länderna. Den kommer att tillverka komponenter genom pressgjutning av aluminium. Den kommer att ha en total kapacitet på [...](3) och bör vara i drift senast vid slutet av 2001. Ojala-Yhtymä Oy kommer att sysselsätta 80 personer i slutet av 2001 och 100 personer i slutet av 2003. Investeringen påbörjades 1999 och bör vara slutförd i slutet av 2003.

(7) Ojala-Yhtymä Oys omsättning 1998-1999 var 212 miljoner finska mark (36 miljoner euro) och vinsten var 17 miljoner mark (2,8 miljoner euro). Omkring 95 % av omsättningen härrörde från Finland. Företaget hade 260 anställda 1999.

(8) Ojala-Yhtymä Oy tillhör Ojala-koncernen. Ojala-koncernen tillverkar metallkomponenter av tunnplåt. Företag som tillhör Ojala-koncernen konstruerar, tillverkar och monterar också el-, elektronik-, och telekomponenter av dessa metallkomponenter för vissa kunder i elektronik- och teleindustrin. Ojala-koncernen har verksamhet på fyra orter i Finland och nya produktionsanläggningar skall byggas på två andra orter (Haapajärvi och Piippola). Koncernen har 620 anställda och den budgeterade omsättningen för 1999 var 500 miljoner finska mark. Ojala-koncernens viktigaste kunder är [...] och de viktigaste marknaderna utöver Finland är [...].

(9) Den totala investeringen i stödprojektet är 101,5 miljoner mark (16,9 miljoner euro). Det gäller investeringar i maskiner, utrustning och byggnader. Investeringarna i maskiner och utrustning uppgår till [...] miljoner mark och i byggnader till [...] miljoner mark.

(10) Det anmälda stödet fördelas enligt följande:

>Plats för tabell>

(11) De 15 miljonerna är ett lån som inte behöver amorteras under den femåriga låneperioden. Om företaget har genomfört investeringen planenligt behöver det inte betala tillbaka lånet. Som säkerhet för lånet har Haapajärvi stad en inteckning i marken och de byggnader som företaget skall bygga.

(12) Haapajärvi stad betalade 10 miljoner mark direkt som ett bidrag till företaget. Detta bidrag slussades genom Näringslivsutvecklingsfonden.

(13) Hela beloppet på 25 miljoner mark betalades ut till företaget redan före slutet av 1999.

(14) I sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet konstaterade kommissionen också att företaget hade ansökt om 21 miljoner finska mark i investeringsstöd från staten och att denna ansökan ännu inte hade behandlats. Kommissionen beslutade att inte ta hänsyn till denna ansökan i samband med granskningsförfarandet, om inte de finska myndigheterna under förfarandets gång skulle fatta ett beslut om ansökan och det därmed skulle komma fram nya uppgifter av betydelse för bedömningen av ärendet.

(15) I sitt beslut om att inleda förfarandet konstaterade kommissionen dessutom att Haapajärvi stad hade sålt 14 hektar mark till företaget för 140000 mark (10000 mark/hektar, 1 mark/m2) avsedd för företagets produktionsanläggning.

(16) Kommissionen konstaterade att offentliga myndigheter vid försäljning av mark bör följa kommissionens meddelande om inslag av statligt stöd vid statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader(4). Enligt meddelandet skall marken antingen säljas genom ett villkorslöst anbudsförfarande eller också bör marknadspriset fastställas genom en oberoende expertvärdering.

(17) Kommissionen konstaterade i sitt beslut om att inleda förfarandet att försäljningen inte gjordes genom ett villkorslöst anbudsförfarande. Därför borde marknadspriset ha fastställts av en värderingsman som uppfyller de krav som anges i punkt 2 a i meddelandet. Eftersom det inte fanns någon sådan värdering, kunde kommissionen inte fastställa att det inte fanns några inslag av statligt stöd i Haapajärvi stads försäljning av marken till Ojala-Yhtymä Oy.

(18) Kommissionen konstaterade också att det anmälda stödet var ett stöd för särskilda ändamål. Enligt punkt 2 tredje stycket i riktlinjerna för statligt stöd för regionala ändamål(5) (nedan kallade riktlinjerna för regionalstöd) uppfyller inte stöd för särskilda ändamål de krav som ställs i riktlinjerna om inte annat kan visas, och undantag enligt artikel 87.3 a och 87.3 c kommer normalt sett endast att godkännas för stöd som beviljats inom ramen för godkända stödordningar. Därför var det nödvändigt att granska om stödet är förenligt med riktlinjerna för regionalstöd.

(19) I sitt beslut om att inleda förfarandet konstaterade kommissionen att uppgifterna om den berörda marknaden och regionen inte gjorde det möjligt att fastställa om det fanns en balans mellan den snedvridning av konkurrensen och de fördelar som stödet skulle medföra i form av utveckling av ett mindre gynnat område på det sätt som krävs i riktlinjerna.

(20) Av de skäl som beskrivits ovan tvivlade kommissionen på att stödet var förenligt med riktlinjerna om regionalstöd och på att det inte fanns inslag av statligt stöd i Haapajärvi stads försäljning av mark till Ojala-Yhtymä Oy.

III. SYNPUNKTER FRÅN FINLAND

(21) Enligt Finland bör stödet betraktas som berättigat på grundval av artikel 87.3 i EG-fördraget. Stödet överensstämmer med principerna i riktlinjerna för regionalstöd. När det gäller de faktiska effekterna av stödet är det irrelevant om stödet har beviljats på grundval av en godkänd stödordning eller som ett stöd för särskilda ändamål. Relevant är däremot att stödet, oavsett ursprung, överensstämmer med de enhetliga principer som tillämpas inom gemenskapen i fråga om regionalstöd.

(22) Finland förklarar att det regionala stödtak för Haapajärvi som kommissionen godkänt för åren 2000-2006 är 20 % nettobidragsekvivalent för stora företag. Detta motsvarar 25-26 % bruttobidragsekvivalent. Stödnivån för det anmälda stödet, bidraget och lånet, kommer att ligga under 25 % bruttobidragsekvivalent och därmed också under det regionala stödtaket.

(23) I fråga om marknadssituationen uppger Finland att mer än 60 % av Ojala-Yhtymä Oys export går till länder utanför EES, nämligen Förenta staterna (47,74 %), Australien (8,12 %) och Kina (2,76 %). De aluminiumkomponenter som skall tillverkas i Haapajärvi ersätter import av dessa produkter från tredje land, särskilt från Kina.

(24) Finland uppger att Ojala-Yhtymä Oys lokalisering till Haapajärvi ur logistisk synvinkel är 10-15 % sämre än dess konkurrenters lokalisering till andra orter, eftersom den medför högre transportkostnader för företagets produkter. Därför måste produktionskostnaderna vara lika mycket lägre så att företaget kan fortsätta att vara internationellt konkurrenskraftigt. Detta görs genom att öka produktiviteten och rationalisera produktionen. Den produktionsanläggning som skall byggas i Haapajärvi använder den senaste tekniken och är särskilt miljövänlig. Det återvunna aluminiet kommer att användas i produktionen, och ventilationen och vattensystemen är slutna, vilket betyder att inga föroreningar släpps ut i miljön. Finland menar att stödet ger företaget förutsättningar som liknar konkurrenternas, men att det inte snedvrider konkurrensen på den relevanta marknaden.

(25) I fråga om regionen uppger Finland att Haapajärvi är klassat som ett mål 2-område för regionalstöd under åren 2000-2006. Regionen måste utan tvekan betraktas som en region där situationen är värre än i en genomsnittsregion och det är därför berättigat att bevilja regionalstöd. Staden Haapajärvis ekonomiska situation har varit svag under de senaste tre åren. Vid avslutandet av kontona var underskottet 9,1 miljoner mark år 1997, 8,3 miljoner mark 1998 och 0,5 miljoner mark 1999.

(26) Finland uppger i sina synpunkter att Haapajärvi är en liten stad som den 1 januari 2001 hade 8232 invånare. Antalet invånare i Haapajärvi minskar, eftersom utbildade unga människor flyttar från staden på grund av brist på arbetstillfällen (129 personer 1999). Arbetslösheten ligger högt över genomsnittet (17,3 % den 31 december 2000). Av de arbetslösa är 18 % under 25 år och 19 % långtidsarbetslösa.

(27) Enligt Finland bidrar stödprojektet till att utveckla regionen genom att skapa ett nytt slag av ekonomisk verksamhet och nya arbetstillfällen. Stödprojektet kommer att skapa 100 direkta nya arbetstillfällen och 200 indirekta arbetstillfällen i området. Det kommer att bidra till att mildra verkningarna av strukturförändringen och till diversifiering av den industriella strukturen i regionen. Projektet bidrar till att minska arbetslösheten och till att förbättra arbetsmöjligheterna för unga och långtidsarbetslösa. Det kommer också att öka stadens skatteintäkter med 3 miljoner mark per år och därmed att bidra till att lösa Haapajärvis svåra ekonomiska situation. Projektet kommer också att föra med sig ny know-how till regionen och bidra till att utveckla nya tjänster.

(28) Finland har också skickat en värdering av försäljningspriset på marken som gjorts av en värderingsman(6), tillsammans med en karta som anger den mark som sålts. Enligt denna värdering är marken skogsmark, varav 11 hektar är skog och tre hektar övergiven jordbruksmark. Marken ligger utanför det område som är planlagt och har ingen infrastruktur.

(29) Jorden är framför allt skogsjord och jordbruksmarken består av torvjord. Marken har ett trädbestånd på 830 m2 vilket främst utgörs av massaved. Trädbeståndet har värderats enligt det pris per stock som anmälts av Nivala-Haapajärvis skogsvårdsförening för Haapajärvi-regionen. Det trädbestånd som värderats består av följande trädslag: furutimmer (30 m2), grantimmer (60 m2), tallmassaved (150 m2), granmassaved (490 m2) och björkmassaved (100 m2). Värdet av tre hektar ungskog och av jorden har också bedömts. Av värderingen framgår att markvärdet är 133500 mark. Värderingens noggrannhet har angivits till +/- 5 %.

IV. BEDÖMNING AV STÖDET

(30) Enligt artikel 87.1 i EG-fördraget är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Enligt EG-domstolens och förstainstansrättens gällande rättspraxis är kriteriet om påverkan på handeln uppfyllt om det stödmottagande företaget bedriver verksamhet som inbegriper handel mellan medlemsstaterna.

(31) Kommissionen konstaterar att det anmälda stödet beviljats med hjälp av statliga medel till ett enskilt företag. Stödet gynnar företaget genom att minska de kostnader som företaget normalt skulle tvingas bära om det skulle genomföra det anmälda investeringsprojektet. Vidare är stödmottagaren, Ojala-Yhtymä Oy, ett företag som tillverkar metallkomponenter för el- och elektronikindustrin och det bedriver således en ekonomisk verksamhet som innefattar handel mellan medlemsstaterna. Därför omfattas stödet i fråga av artikel 87.1 i EG-fördraget.

(32) Stödet består av direkta bidrag från Haapajärvi stad för en investering i området. Haapajärvi är ett stödområde i den mening som avses i artikel 87.3 c i EG-fördraget. År 1999 när det olagliga stödet beviljades och betalades ut till företaget, var Haapajärvi ett stödområde enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget(7).

(33) Enligt punkt 2 i riktlinjerna för regionalstöd gäller riktlinjerna alla verksamhetssektorer, med undantag för de sektorer som omfattas av särskilda bestämmelser. Eftersom tillverkning av metallkomponenter inte omfattas av några särskilda bestämmelser, bedöms det ifrågavarande stödet mot bakgrund av bestämmelserna i de regionala riktlinjerna.

(34) Kommissionen konstaterar att det aktuella stödet redan har betalats ut till stödmottagaren Ojala-Yhtymä Oy och att det inte har beviljats enligt någon godkänd stödordning. Därför bedöms stödet som ett icke anmält stöd för särskilda ändamål.

(35) Enligt punkt 2 andra stycket i de regionala riktlinjerna får undantag enligt artikel 87.3 a och 87.3 c avseende regionalt stöd beviljas endast om en balans kan säkerställas mellan den snedvridning av konkurrensen som stödet leder till och de fördelar utvecklingen av ett mindre gynnat område innebär.

(36) Enligt punkt 2 tredje stycket i de regionala riktlinjerna uppfyller stöd för särskilda ändamål inte ovan nämnda villkor om inte motsatsen kan bevisas, och undantag enligt artikel 87.3 a och 87.3 c beviljas i princip bara till förmån för stöd enligt godkända stödordningar.

(37) Därför måste det noggrant undersökas om stödet i detta enskilda fall är förenligt med bestämmelserna om regionalstöd.

Stödnivå

(38) Kommissionen noterar att den i sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet konstaterade att Ojala-Yhtymä Oy hade ansökt om 21 miljoner mark i investeringsstöd från staten och att inget beslut ännu hade fattats om denna ansökan.

(39) Genom en skrivelse av den 22 december 2000 underrättade Finland kommissionen om att denna ansökan om investeringsstöd hade avslagits. Därför konstaterar kommissionen att det inte finns något ytterligare stöd som härrör från denna ansökan att ta hänsyn till i detta beslut.

(40) Kommissionen konstaterar vidare att den i sitt beslut om att inleda det formella granskningsförfarandet misstänkte att försäljningen av mark till Ojala-Yhtymä Oy innehöll inslag av statligt stöd, eftersom försäljningspriset inte hade fastställts av en oberoende värderingsman i enlighet med kommissionens meddelande om inslag av statligt stöd vid statliga myndigheters försäljning av mark och byggnader(8).

(41) Enligt de uppgifter kommissionen har tillgång till är marken skogsmark och ligger utanför planlagt område. Marken har ingen infrastruktur. Kostnaderna för infrastrukturinvesteringarna är 1,3 miljoner mark och de kommer att finansieras av företaget. Därför kan eventuellt ytterligare stöd till företaget endast ingå i markens försäljningspris.

(42) Under förfarandets gång överlämnade Finland till kommissionen en värdering av markpriset som gjorts av ett privat företag som säljer fastigheter och utför värderingar i området. Värderingen gjordes av ett offentligt köpevittne som arbetade i företaget.

(43) Enligt värderingen är det fråga om skogsmark, varav 11 hektar av marken är skog och tre hektar övergiven jordbruksmark. Marken ligger utanför planlagt område och har ingen infrastruktur. Jorden består främst av skogsjord och jordbruksmarken av torvjord. Marken har ett trädbestånd på 830 m2, vilket främst utgörs av massaved. Trädbeståndet har värderats enligt det pris per stock som Nivala-Haapajärvis skogsförening har fastställt för Haapajärvi-regionen.

(44) Värdet av trädbeståndet, ungskogen och jorden uppgavs vara sammanlagt 118650 mark. För att marknadspriset skall kunna bedömas måste summan av de värderade posterna korrigeras. Den genomsnittliga korrigeringsfaktorn är 25 % och denna faktor används också i detta fall. Detta ger det korrigerade värdet 118650 x 0,75 = 89000 mark. Eftersom marken ligger utanför planlagt område men är klassad som ett A-reservområde i generalplanen, används värdefaktorn 1,5 för att fastställa det slutliga marknadsvärdet. Detta ger 89000 x 1,5 = 133500 mark. Värderingens tillförlitlighet har uppgivits vara +/- 5 %.

(45) Enligt de tillgängliga uppgifterna beror värdet på en bit skogsmark i Finland huvudsakligen på värdet av träden som växer på marken i fråga. I allmänhet har skogsmark utan träd inget eller ett mycket lågt värde. Värdet på de träd som växer i ett visst område beror på markens och trädens kvalitet.

(46) Kommissionen konstaterar att värderingen har gjorts av ett privat företag som har använt de priser per stock som anmälts av skogsvårdsföreningen i området. Kommissionen har därför ingen anledning att tvivla på att värderingen uppfyller kraven på oberoende och att den är tillförlitlig.

(47) Kommissionen konstaterar också att värdet av de träd som växer i området, nämligen 118650 mark, är lägre än det försäljningspris på 140000 finska mark som Ojala-Yhtymä Oy har betalat. Markvärdet har dock angivits till 133500 mark med en tillförlitlighet på +/- 5 %.

(48) Kommissionen konstaterar att även om man höjer markens uppskattade värde med 5 % till 140175 mark motsvarar försäljningspriset på 140000 mark som Ojala-Yhtymä Oy betalat markens marknadsvärde. I försäljningspriset finns det därför inte något ytterligare stöd till Ojala-Yhtymä Oy som borde beaktas i detta beslut.

(49) Av de skäl som förklarats i skäl 35-48 är det stöd som skall bedömas i detta beslut de 25 miljoner mark som Haapajärvi stad betalat till företaget. Stödnivån är 24,6 %.

(50) Kommissionen konstaterar att Haapajärvi är ett stödområde i den mening som avses i artikel 87.3 c i EG-fördraget. Det har klassats som ett mål 2-område för perioden 2000-2006 med ett regionalt stödtak på 20 % nettobidragsekvivalent, vilket motsvarar 26 % bruttobidragsekvivalent. Kommissionen noterar också att 1999, när det olagliga stödet beviljades och betalades ut, var Haapajärvi klassat som ett mål 1-område med ett regionalt stödtak på 35 % bruttobidragsekvivalent och området var därmed ett stödområde enligt artikel 87.3 a i EG-fördraget.

(51) I detta fall konstaterar kommissionen att stödnivån under alla förhållanden ligger under det regionala stödtaket.

(52) Eftersom stödet i fråga är ett stöd för särskilda ändamål, måste det granskas individuellt för att det skall kunna garanteras att det finns en balans mellan den snedvridning av konkurrensen som stödet leder till och stödets fördelar i form av utveckling av ett mindre gynnat område, såsom anges i punkt 2 andra stycket i riktlinjerna för regionalstöd.

Balans mellan snedvridning av konkurrensen och stödets fördelar i form av utveckling av ett mindre gynnat område

(53) När det gäller snedvridning av konkurrensen konstaterar kommissionen att Ojala-Yhtymä Oy producerar mestadels aluminiumbaserade komponenter för elindustrin och den elektroniska industrin, inklusive telekommunikationsutrustning. Företagets största kunder är [...].

(54) Enligt kommissionens uppgifter har sektorn för tillverkning av elektriska maskiner och elektronik vuxit kraftigt under de senaste tio åren. Mellan 1993 och 1998 ökade produktionsvärdet med nästan 30 % i reala termer till 361 miljarder euro. Detta motsvarar en genomsnittlig årlig tillväxttakt på över 5,3 %. Exporten till länder utanför gemenskapen nästan tredubblades under tioårsperioden 1988-1998 och uppgick till 107 miljarder euro år 1998. Handelsbalansen var negativ, eftersom importen från länder utanför gemenskapen uppgick till 131 miljarder euro(9).

(55) De två viktigaste delsektorerna för bedömningen i detta ärende är sektorerna för elektroniska komponenter och telekommunikationsutrustning.

(56) Elektroniska komponenter används i nästan all utrustning och deras andel av kostnaden för elektronisk utrustning har ökat kontinuerligt under de senaste tio åren. Enligt European Electronic Component Manufacturers Association (EECA) har kostnadsandelen ökat från mindre än 18 % år 1988 till mer än 24 % 1998. Denna trend förväntas fortsätta på grund av att de elektroniska komponenterna blir allt mer komplicerade. Produktionen i gemenskapen av elektroniska komponenter uppgick till ett värde av 25 miljarder euro 1998. Tillväxten inom denna industri beror främst på marknaden för aktiva komponenter, särskilt halvledare. Inom området passiva komponenter har telekommunikationsektorn alltid varit en stor kund, något som har förstärkts ytterligare genom mobiltelefonins explosionsartade utveckling.

(57) Produktionen i gemenskapen av telekommunikationsutrustning var 2000 värd 75 miljarder euro. Detta är en sektor som har vuxit kraftigt under de senaste åren med en ökning av produktionen med 9,7 % under 1999 och 2000. EITO, European Information Technology Observatory, förutspår en fortsatt årlig tillväxttakt på nästan 30 % mellan 1997 och 2002, och räknar med att antalet mobiltelefonabonnenter kommer att ligga nära 200 miljoner i Västeuropa(10). Detta är en av de få europeiska högteknologisektorer där man kan notera ett handelsöverskott. År 2000 uppgick detta till 17 miljarder euro. Överskottet ökade med 23 % per år mellan 1994 och 1998.

(58) Kommissionen konstaterar på grundval av de uppgifter den har tillgång till att tillväxten inom de relevanta sektorerna är kraftig(11) och att de är starkt inriktade på export utanför gemenskapen. Eftersom sektorerna har haft en tillväxt på mer än 5 % under de senaste fem åren och tillväxtprognoserna fortsätter att vara positiva, kan den slutsatsen dras att det inte finns någon strukturell överkapacitet inom dessa sektorer.

(59) Kommissionen konstaterar vidare att Ojala-Yhtymä Oys omsättning 1998 var 212 miljoner mark (36 miljoner euro) och att Ojala-koncernens omsättning år 1999 var 500 miljoner mark (84 miljoner euro). Även om företagets uppgifter om omsättningen bygger på försäljningen och kommissionens uppgifter om marknaden uttrycks i produktionsvärde, ger uppgifterna om omsättningen både företaget och koncernen en marknadsandel på mindre än 1 % på alla relevanta marknader som nämns ovan.

(60) Beträffande situationen i det berörda området konstaterar kommissionen att Haapajärvi stads ekonomiska situation har varit svag under 1998-2000 och att ett underskott noterats vid avslutandet av kontona under dessa år. Arbetslösheten uppgick till 17,3 % den 31 december 2000. Antalet invånare i Haapajärvi minskade med 129 personer 1999, eftersom utbildade unga människor lämnar området på grund av att det är svårt att få ett arbete där. Antalet invånare uppgår för närvarande till 8232. Av dessa skäl anser kommissionen att området kan betraktas som ett mindre gynnat område i den mening som avses i riktlinjerna för regionalstöd.

(61) När det gäller de fördelar stödet ger i form av utveckling av ett mindre gynnat område, konstaterar kommissionen att stödprojektet kommer att vara den enda större industriella etableringen i en glesbygd med hög arbetslöshet. Det skapar 100 direkta arbetstillfällen och kan bidra till att skapa ett betydande antal indirekta arbetstillfällen i området och på så sätt hjälpa till att vända utflyttningstrenden som förefaller att fortsätta på grund av bristen på arbetstillfällen i området. Stödprojektet som kommer att vara det enda företaget av betydelse i området kommer därför att på ett avgörande sätt förbättra områdets sociala och ekonomiska situation i den betydelse som avses i riktlinjerna för regionalstöd.

(62) Dessutom konstaterar kommissionen att det berörda projektet i princip är stödberättigat för regionalt investeringsstöd enligt en godkänd stödordning för investeringsstöd. Om Haapajärvi stad inte hade beviljat stöd för särskilda ändamål, skulle stöd till projektet ha kunnat beviljas genom den godkända stödordningen. Därför är den positiva effekt som stödet har för området densamma som för ett stöd som godkänts enligt stödordningen, oavsett vilken budgetmyndighet som lämnar stödet (Haapajärvi stad i fråga om stöd för särskilda ändamål och staten i fråga om stöd genom en godkänd stödordning). Det faktum att stödet till investeringen skulle ha kunnat beviljas genom en godkänd stödordning om inte Haapajärvi stad hade beviljat stöd för särskilda ändamål, visar att fördelarna med stödet när det gäller utveckling av ett mindre gynnat område motsvarar effekterna av ett stöd beviljat genom en godkänd stödordning. Därför kan det anses finnas en balans mellan den snedvridning av konkurrensen och de fördelar för utvecklingen av ett mindre gynnat område som stödet innebär på det sätt som avses i riktlinjerna för regionalstöd.

(63) Med hänsyn till det ovanstående och med hänsyn till att både Ojala-Yhtymä Oy och Ojala-koncernen har relativt små marknadsandelar på de relevanta marknaderna inom sektorer som inte kännetecknas av strukturell överkapacitet utan av stark tillväxt, anser kommissionen att fördelarna med stödet för området i fråga uppväger den eventuella snedvridning av konkurrensen som stödet kan leda till. Därför anses stödet vara förenligt med riktlinjerna för regionalstöd.

V. SLUTSATS

(64) Kommissionen beklagar att Finland har genomfört stödet i strid med artikel 88.3 i EG-fördraget. Stödet anses emellertid förenligt med artikel 87.3 i EG-fördraget, eftersom det överensstämmer med riktlinjerna för nationellt regionalstöd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Den statliga stöd som Finland har genomfört till förmån för Ojala-Yhtymä Oy, som uppgår till 4,15 miljoner euro, är förenligt med den gemensamma marknaden i den mening som avses i artikel 87.3 i EG-fördraget.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till Republiken Finland.

Utfärdat i Bryssel den 25 april 2001.

På kommissionens vägnar

Mario Monti

Ledamot av kommissionen

(1) EGT C 162, 10.6.2000, s. 9.

(2) Se fotnot 1.

(3) Konfidentiell information

(4) EGT C 209, 10.7.1997, s. 3.

(5) EGT C 74, 10.3.1998, s. 9.

(6) Kalajokilaakson Kiinteistöpiste Ky LKV, Tuomo Junttila, offentligt köpevittne, AFM-kompetens.

(7) När anmälan gjordes var Haapajärvi klassat som ett mål I-område. Under perioden 2000-2006 är det K-klassat som ett mål II-område.

(8) Se fotnot 3.

(9) Eurostat: Panorama of European industry 1999.

(10) Eurostat: Panorama of European industry 1999.

(11) Den genomsnittliga tillväxten inom industriproduktionen 1995-2000 var 2,54 % (Eurostat).