31991R1812

RÅDETS FÖRORDNING (EEG) nr 1812/91 av den 24 juni 1991 om införande av en slutgiltig antidumpningstull på import av espadriller med ursprung i Kina och om slutgiltigt uttag av den preliminära antidumpningstullen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 2423/88 av den 11 juli 1988 om skydd mot dumpad eller subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska ekonomiska gemenskapen(1), särskilt artikel 12 i denna,

med beaktande av det förslag som kommissionen lagt fram efter samråd i den rådgivande kommittén enligt ovannämnda förordning, och

med beaktande av följande:

A. PROVISORISKA ÅTGÄRDER

1. Kommissionen införde genom förordning (EEG) nr 3798/90(2) en preliminär antidumpningstull på import av espadriller enligt KN-nummer ex 6404 19 90 och ex 6405 20 99 med ursprung i Kina. Tullens giltighetstid förlängdes med en period på två månader genom förordning (EEG) nr 1051/91(3).

B. EFTERFÖLJANDE FÖRFARANDE

2. Efter det att den preliminära antidumpningstullen införts begärde och beviljades "Chinese Chamber of Commerce for Import and Export of Light Industrial Products and Arts-Crafts", nedan kallad "den kinesiska handelskammaren", för de tre producenter/exportörer som anges i förordning (EEG) nr 3798/90 samt ytterligare en fjärde producent/exportör - "Shanghai Stationery and Sporting Goods Import and Export Corporation" som inte tidigare hade givit sig tillkänna för kommissionen, tillfälle att få yttra sig hos kommissionen. Den kinesiska handelskammaren lämnade även sina synpunkter i skriftlig form.

3. De tre sammanslutningar av importörer som tidigare hade givit sig tillkänna, samt tre importörer och en grupp på nio importörer som inte tidigare hade givit sig tillkänna för kommissionen, begärde och beviljades också tillfälle att få yttra sig hos kommissionen, och lämnade skriftliga synpunkter.

4. Den klagande begärde och beviljades också tillfälle att få yttra sig.

5. De berörda parterna informerades om, och utnyttjade, alla förfaranden för att begagna sig av sina rättigheter enligt artikel 7.4 i förordning (EEG) nr 2423/88.

På egen begäran informerades de skriftligt särskilt om de grundläggande uppgifter och överväganden på vars grundval kommissionen avsåg att basera sin rekommendation om att en slutgiltig tull skulle införas och att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av preliminära antidumpningstullar slutgiltigt skulle tas ut. Parterna gavs även möjligheten att lämna synpunkter efter att de mottagit denna information.

6. Kommissionen granskade dessa reaktioner och beaktade ett antal av dessa synpunkter vid fastställandet av de slutgiltiga slutsatserna, vilka bekräftas av rådet.

7. Kommissionens dumpningsutredning omfattade perioden från 1 januari 1988 till 31 december 1988. Flera parter kritiserade valet av denna referensperiod på grund av att den var för avlägsen i tiden från inledningen av förfarandet.

Förutom de skäl som anges av kommissionen i punkt 8 i förordning (EEG) nr 3798/90, där detta val motiverades med tanke på kommissionens avsikt att insamla största möjliga mängd och enklast kontrollerbara upplysningar från vanligtvis små producenter och importörer i gemenskapen, anser rådet att detta val endast kommer att ha en begränsad betydelse för åtgärden i sig. Det finns ingen indikation på att normalvärdet föll 1989.

C. PRODUKT SOM OMFATTAS AV UTREDNINGEN

8. Den grupp av importörer som nämns i punkt 3 anmodade kommissionen att ompröva sina preliminära slutsatser, som de anges i punkterna 9 och 10 i förordning (EEG) nr 3798/90, i syfte att skilja mellan espadriller av typ A och espadriller av typ B [dessa två olika typer beskrivs utförligt i punkt 9 i förordning (EEG) nr 3798/90].

Denna begäran baserades på argumentet att konsumenter har helt olika motiv för att köpa den ena eller den andra typen av espadrill, och att importörer använder olika saluföringsstrategier för de olika typerna, vilket avspeglas i priserna.

9. Kommissionen anser att alla espadriller utan klack med sula med en tjocklek av högst 2,5 cm utgör likadan produkt i detta förfarande. De fysiska egenskaperna och användningen av espadriller av typ A eller B skiljer sig inte åt.

Kommissionen noterar dock att espadriller av typ A eller B har olika KN-nummer.

Vidare går kommissionen med på att de fysiska egenskaper som påpekats av importörerna och som verkar vara välgrundade kan ha betydelse för priserna.

10. Vad gäller dumpningsmarginalen, skillnaden i försäljningspriser, skadetröskel och tullsats anser rådet följaktligen att en åtskillnad bör göras mellan espadriller av typ A och typ B.

D. DUMPNING

a) Normalvärde

11. Eftersom Kina inte är en marknadsekonomi baserade kommissionen i den preliminära utredningen sina beräkningar av normalvärdet på uppgifter som samlats in i ett icke-medlemsland med marknadsekonomi, enligt artikel 2.5 i förordning (EEG) nr 2423/88. I detta syfte beslutade kommissionen att Uruguay var ett lämpligt referensland och - av de skäl som anges i punkt 16 i förordning (EEG) nr 3798/90 - beräknade normalvärdet på grundval av det konstruerade värdet för likadana produkter i det landet, fastställt genom att addera produktionskostnaden för espadriller och en skälig vinstmarginal.

12. Ett flertal berörda parter ifrågasatte valet av Uruguay som referensland och föreslog att normalvärdet i stället borde beräknas i Bangladesh, ett land som enligt dem mer liknar Kina än vad Uruguay gör.

Med anledning av detta argument försökte kommissionen i oktober 1990 att upprätta ett samarbete med producenter av espadriller i Bangladesh. Till sist i februari 1991 informerade två producenter i det landet kommissionen om att de var beredda att samarbeta i förfarandet, men

- en av dem, som hade börjat produktionen i september 1989, kunde lämna fullständiga uppgifter endast för 1990, och

- den andra, som också nyligen hade börjat med produktion (1988, enligt den information som kommissionen fick), kunde lämna uppgifter endast för 1989 och 1990.

Med tanke på

- det faktum att dessa samarbetsinviter gjordes i ett mycket sent skede av utredningen av nyligen etablerade producenter, vars produktionskostnader sannolikt skulle påverkas av utgifter eller andra faktorer i samband med igångsättningen av ny verksamhet, och

- följderna av att ändra referensperioden, som skulle ha blivit nödvändigt om det hade beslutats att ta hänsyn till uppgifterna från dessa producenter,

anser kommissionen att valet av Uruguay som referensland är lämpligt och inte oskäligt.

13. Med hänsyn till behovet av att skilja mellan espadriller av typ A och typ B, och de giltiga argument som lagts fram avseende vissa fysiska skillnader och importavgifter som påverkar jämförbarheten av de priser som angivits av den kinesiska handelskammaren, valde kommissionen likväl att ändra sina beräkningar av det konstruerade värdet i Uruguay.

För båda typer av espadriller avser dessa ändringar följande:

- Överdelen av bomullsväv: den textil som används i Uruguay är generellt sett tjockare och därför tyngre per kvadratmeter än den textil som används av kinesiska producenter. Denna skillnad samt dess betydelse för kostnaderna beaktades.

Det ansågs dock att denna skillnad inte kunde tillämpas för alla espadriller som exporteras från Kina, eftersom vissa av dessa typer består av textil som i hög grad liknar den textil som används i Uruguay. Med tanke på svårigheterna att fastställa ett pålitligt mått för att väga denna faktor ansåg kommissionen att det var skäligt att tillämpa denna skillnad för en väsentlig del - minst 50 % - av den kinesiska exporten av espadriller.

- Det gummi som används för att vulkanisera sulorna: i sina beräkningar hade kommissionen använt vulkaniseringskostnader som baserats på användningen av "Malaysia No 1" eller motsvarande gummi som råvara. Det visade sig sedan att de kinesiska producenterna använder en billigare typ av gummi, eller syntetiskt material som också kostar mindre. Dessa skillnader erkändes och värderades i monetära termer separat för espadriller av typ A och typ B. Den begärda justeringen beviljades i sin helhet vad gäller gummi och enligt samma villkor som de som tillämpades för överdelen vad gäller syntetiskt material. Kommissionen ansåg att den hade tillräckligt med bevis för slutsatsen att syntetiska material används i en betydande del av de espadriller som exporteras från Kina, men att uppgifterna från de kinesiska exportörerna inte medgav slutsatsen att syntetiskt material används i alla exporterade espadriller.

Vidare påpekade de kinesiska exportörerna att den råvara som används i Kina vid vulkanisering av sulor anskaffas på hemmamarknaden och därför inte omfattas av tull, i motsats till kommissionens antaganden vid beräkningen av vulkaniseringskostnaden under den preliminära utredningen. Kommissionen justerade därför sina beräkningar med hänsyn till tullavgifter och minskade beloppet för vulkaniseringskostnad vid beräkningen av normalvärdet för de två olika typerna av espadriller.

14. Efter att i princip ha godtagit dessa justeringar, avsedda att beakta de skillnader som påverkar prisjämförbarheten, det vill säga de respektive fysiska egenskaperna hos espadriller som produceras i Kina och sådana som produceras i Uruguay samt vissa importavgifter, fann kommissionen det lämpligt och skäligt att fastställa normalvärdet på grundval av det konstruerade värdet i Uruguay, med en åtskillnad mellan de två typerna av espadriller.

b) Exportpriser

15. Med tanke på relevansen i de argument som lades fram till stöd för en åtskillnad mellan espadriller av typ A och typ B föranleddes kommissionen att ompröva sina preliminära slutsatser enligt punkt 23 i förordning (EEG) nr 3798/90, enligt vilka de priser som angavs av de två importörer som samarbetade i förfarandet inte i sig själva kunde anses vara representativa.

Kommissionen fann att dessa två importörer

- är specialiserade på var sin typ av espadrill (en på typ A och den andra på typ B),

- inte importerar på tillfällig basis utan regelbundet gör beställningar som i varje enskilt fall rör sig om betydande mängder, vilket gör att priserna är representativa för handeln mellan Kina och gemenskapen, som enligt de uppgifter som kommissionen fått karakteriseras av relativt enhetliga priser i denna sektor.

16. Kommissionen går därför med på att upplysningarna från dessa importörer utgör bästa möjliga grundval för att göra en åtskillnad mellan espadriller av typ A och typ B. Exportpriser för dessa två typer fastställdes därför på grundval av dessa upplysningar, vilka också hade fördelen av att ha kontrollerats på platsen under den preliminära utredningen.

c) Jämförelse och dumpningsmarginal

17. Vid jämförelserna användes samma metod som i den preliminära utredningen, med undantag för att det gjordes en åtskillnad mellan de två typerna av espadriller.

18. På denna grundval bekräftas att espadriller av båda typer dumpas. Dumpningsmarginalen utgörs av skillnaden mellan det fastställda normalvärdet för espadriller av medelstorlek för varje typ och det vägda genomsnittliga exportpriset till gemenskapen för varje typ, och uppgår till

- 105,3 % för espadriller av typ A, och

- 70,3 % för espadriller av typ B av importpriset fritt gemenskapens gräns för produkterna i fråga med ursprung i Kina och gäller för samtliga kinesiska exportörer.

19. Rådet bekräftar kommissionens slutsatser i punkt 11 18.

E. SKADA

20. Vad gäller skada framlades två huvudargument av de kinesiska exportörerna och gemenskapens importörer. För det första betonade ett flertal importörer, i motsats till punkt 32 i förordning (EEG) nr 3798/90, att de var internationella handelsagenter och inte specialiserade grossister i sektorn för skodon. De hävdade därför att den jämförelse som visar skillnaden i försäljningspriset i gemenskapen mellan espadriller med ursprung i Kina och espadriller som tillverkats av producenter i gemenskapen borde beakta denna faktor, i den mån som gemenskapsproducenternas priser avspeglar försäljning till specialiserade grossister i sektorn för skodon.

21. Kommissionen godtog detta argument som giltigt och beräknade följaktligen på nytt skillnaden i försäljningspriser för espadriller av typ A och B genom att

- använda tillgängliga uppgifter för att justera priserna (fritt gemenskapens gräns, tullklarerade och kontrollerade hos de två importörer som samarbetade i utredningen) så att de gäller samma handelsled som gemenskapsproducenternas priser,

- justera gemenskapsproducenternas priser, som normalt inte skiljer mellan espadriller av typ A och typ B. I detta syfte bedömde kommissionen att det genomsnittliga försäljningspriset för gemenskapsproducerade espadriller kunde anses vara representativt för espadriller av typ B, och fastställde därför priset för espadriller av typ A genom att minska försäljningspriset för typ B med ett belopp som motsvarar skillnaden i produktionskostnad för typ A och typ B.

22. På grundval av dessa justerade värden konstaterade kommissionen att skillnaden i försäljningspriser under referensperioden uttryckta i procent av priserna fritt gemenskapens gräns, oförtullat, för espadriller med ursprung i Kina var

- 209,6 % för typ A

och

- 114,7 % för typ B.

23. Det andra argument som lades fram av de kinesiska exportörerna och importörerna i gemenskapen rörde sig om orsakssambandet mellan skadan och den dumpade importen. Enligt dessa parter beror de berörda gemenskapsföretagens dåliga resultat i denna sektor på dålig företagsledning.

24. Med anledning av detta argument refererade kommissionen till punkterna 46 och 49 i förordning (EEG) nr 3798/90, i vilka det medges att en del av den skada som vållats industrin i gemenskapen berodde på omstruktureringen och moderniseringen av denna sektor under 1980-talet och på konkurrensen från substitutprodukter. Kommissionen anser dock att det framlagda argumentet inte stöds av bevis som får kommissionen att ompröva sina preliminära slutsatser, som går ut på att den konstaterade dumpade importen har vållat den skada som separat beaktad är väsentlig.

25. Efter införandet av den preliminära tullen har det inte lagts fram någon ytterligare uppgift om skada eller orsakssambandet mellan skadan och den dumpade importen. Rådet bekräftar slutsatserna angående skada enligt förordning (EEG) nr 3798/90, med undantag för de slutsatser som avser skillnader i priser, där punkterna 21 och 22 ersätter punkt 32 i den förordningen.

F. GEMENSKAPENS INTRESSE

26. Vad gäller gemenskapens intresse upprepade importörerna sina påståenden om fördelarna för konsumenterna att få försörjning till låga priser, och tillade, i motsats till vad som sägs i punkt 53 tredje stycket i förordning (EEG) nr 3798/90, att förmånerna av import till låga priser ofta förmedlas vidare till slutkonsumenterna.

27. På grund av det begränsade antalet importörer som samarbetade i utredningen har kommissionen inte tillräcklig information om det sistnämnda argumentet. Kommissionen anser dock att detta argument är underordnat de som anges i punkt 52 54 i förordning (EEG) nr 3798/90, och påpekar att

- åtskillnaden mellan espadriller typ A och B, vilken beaktar konsumenternas motiv, bör säkerställa att åtgärden i högre grad kommer att avspegla marknadens realiteter,

- minskningen av normalvärdet (med hänsyn till överväganden om produkternas fysiska egenskaper som konsumenterna kanske är känsliga för) och följaktligen av minimipriset bör medföra att konsumenterna i högre grad än tidigare kan dra nytta av billig import.

28. Rådet bekräftar kommissionens slutsatser enligt punkt 52 56 i förordning (EEG) nr 3798/90, enligt vilka det ligger i gemenskapens intresse att undanröja den skada som denna dumpade import har vållat industrin i gemenskapen.

G. SLUTGILTIG TULL

29. Rådet bekräftar att det anses nödvändigt att införa en slutgiltig tull som, vad gäller import som faktureras av kinesiska exportörer, skall utformas som en rörlig tull som motsvarar skillnaden mellan nettopriset per par espadriller fritt gemenskapens gräns oförtullat som importeras från Kina och ett minimipris som fastställs för varje typ av espadrill.

30. För att fastställa nivån på den slutgiltiga tullen jämförde kommissionen för varje typ av espadrill dumpningsmarginalen och det belopp som krävs för att undanröja skadan. Detta belopp fastställdes med samma metod som användes i den preliminära utredningen, enligt punkt 57 i förordning (EEG) nr 3798/90, men separat för typ A och B. På denna grundval konstaterades prisskillnader på

- 255,7 % för typ A,

och

- 154,9 % för typ B, uttryckta i procent av importvärdet fritt gemenskapens gräns, oförtullat.

Det framgår således att de fastställda dumpningsmarginalerna som också är uttryckta i procent av importvärdet fritt gemenskapens gräns, icke-tullklarerat, är lägre än de procentuella prisökningar som behövs för att undanröja skadan.

Den antidumpningstull som skall införas måste följaktligen motsvara de fastställda dumpningsmarginalerna.

31. Rådet bekräftar därför att det minimipris som avses i punkt 29 måste fastställas på grundval av normalvärdet, som hädanefter skall fastställas separat för varje typ av espadrill och som liksom tidigare skall sänkas till den nivå som gäller för de minsta storlekarna, av de skäl som anges i punkt 58 i förordning (EEG) nr 3798/90.

De således fastställda minimipriserna uppgår till

- 0,93 ecu per par för espadriller av typ A,

och

- 0,99 ecu per par för espadriller av typ B.

Dessa minimipriser med utgångspunkt från vilka den rörliga tullen kommer att beräknas och som gäller för alla storlekar fastställdes fritt gemenskapens gräns, oförtullat. För att lämna så få kryphål som möjligt anser rådet dock att det är lämpligt att i de fall när de importerade produkterna vid övergång till fri omsättning inte faktureras av en kinesisk producent den tillämpliga tullen bör vara en värdetull som avspeglar de fastställda dumpningsmarginalerna, det vill säga 105,3 % för typ A och 70,3 % för typ B.

H. UTTAG AV PRELIMINÄR TULL

32. Ett flertal importörer samt den grupp på nio importörer som avses i punkt 3 begärde att import av espadriller som på dagen för ikraftträdandet av den preliminära tullen redan skickats iväg eller omfattas av fasta avtal bör befrias från tullen, och följaktligen att den preliminära tullen inte bör tas ut slutgiltigt i dessa fall.

33. Enligt bestämmelserna i artikel 2.1 i förordning (EEG) nr 2423/88 skall antidumpningstullar tillämpas på de berörda produkterna vid den tidpunkt då de övergår till fri omsättning i gemenskapen. I motsats till rådets förordning (EEG) nr 288/82 av den 5 februari 1982 om gemensamma regler för import(4) föreskriver antidumpningsförordningen, som tillämpas på produkter som importeras enligt marknadsförhållanden som kännetecknas av illojal konkurrens, inga undantag till denna bestämmelse. Det bör dessutom erinras om att kommissionen ansträngde sig avsevärt för att informera de berörda parterna och att det rimligen inte kan hävdas att importörerna var omedvetna om förfarandet eller om det skede som utredningen hade kommit till under tiden mellan inledningen av förfarandet och införandet av den preliminära tullen.

34. Med hänsyn till storleken på de fastställda dumpningsmarginalerna och den allvarliga skada som vållats industrin i gemenskapen, anser rådet således att det är nödvändigt att de belopp för vilka säkerhet ställts i form av en preliminär antidumpningstull slutgiltigt bör tas ut upp till nivån på den slutgiltiga tullen eller upp till det belopp som ställts som säkerhet för varje typ av espadrill - vilket möjliggörs av det faktum att de två typerna i fråga omfattas av olika KN-nummer.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. En slutgiltig antidumpningstull införs härmed på import av espadriller enligt KN-nummer ex 6404 19 90 (TARIC-nummer 6404 19 90*10) och ex 6405 20 99 (TARIC-nummer 6405 20 99*10) med ursprung i Kina.

2. När de produkter som avses i punkt 1 övergår till fri omsättning och faktureras av en exportör som är belägen i Kina skall tullavgiften motsvara skillnaden mellan nedanstående minimipriser och nettopriset per par espadriller fritt gemenskapens gräns, oförtullade:

- 0,99 ecu per par espadriller enligt KN-nummer ex 6404 19 90 (TARIC-tilläggsnummer 8545).

- 0,93 ecu per par espadriller enligt KN-nummer ex 6405 20 99 (TARIC-tilläggsnummer 8546).

Priset fritt gemenskapens gräns skall anses som nettopris om de faktiska betalningsvillkoren föreskriver betalning inom 30 dagar efter det att produkterna anlänt till gemenskapens tullterritorium. Priset skall minskas med 1 % för varje ytterligare månad som betalningsfristen förlängs.

3. När de produkter som avses i punkt 1 övergår till fri omsättning och faktureras av någon annan än en exportör som är belägen i Kina skall tullavgiften uppgå till följande procenttal av nettopriset fritt gemenskapens gräns, oförtullat:

- 70,3 % för espadriller enligt KN-nummer ur 6404 19 90 (TARIC-tilläggsnummer 8547).

- 105,3 % för espadriller enligt KN-nummer ur 6405 20 99 (TARIC-tilläggsnummer 8548).

Priset fritt gemenskapens gräns skall anses som nettopris om de faktiska betalningsvillkoren föreskriver betalning inom 30 dagar efter det att produkterna anlänt till gemenskapens tullterritorium. Priset skall ökas med 1 % för varje ytterligare månad som betalningsfristen förlängs.

4. Vid tillämpning av denna förordning avses med "espadriller" skor utan klack med flätade sulor av rep, även med förstärkningar av gummi eller plast över ytor av varierande storlek, som har en tjocklek av högst 2,5 cm.

5. Gällande bestämmelser om tullar skall tillämpas.

Artikel 2

De belopp för vilka säkerhet enligt förordning (EEG) nr 3798/90 ställts i form av en preliminär antidumpningstull skall slutgiltigt tas ut upp till nivån på det belopp som ställts som säkerhet eller upp till de belopp som följer av att tillämpa den slutgiltiga tullen enligt artikel 1.2.

De säkerheter som överskrider ovannämnda belopp skall frisläppas.

Artikel 3

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Luxemburg den 24 juni 1991.

På rådets vägnar

J.-C. JUNCKER

Ordförande

(1) EGT nr L 209, 2.8.1988, s. 1.

(2) EGT nr L 365, 28.12.1990, s. 25.

(3) EGT nr L 107, 27.4.1991, s. 1.

(4) EGT nr L 35, 9.2.1982, s. 1.