31990R3445

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EEG) nr 3445/90 av den 27 november 1990 om närmare bestämmelser för beviljande av stöd till privat lagring av nötkött

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 805/68 av den 27 juni 1968 om den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött(1), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 571/89(2), särskilt artikel 8.2 och 25 i denna,

med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 1676/85 av den 11 juni 1985 om beräkningsenhetens värde och de omräkningskurser som skall tillämpas i den gemensamma jordbrukspolitiken(3), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 2205/90(4), särskilt artikel 5.3 och 12 i denna, och

med beaktande av följande:

De allmänna bestämmelserna för beviljande av stöd till privat lagring av nötkött som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 989/68(5), ändrad genom förordning (EEG) nr 428/77(6) måste kompletteras med närmare bestämmelser.

För att fylla sitt syfte bör detta stöd bara beviljas till fysiska eller juridiska personer som är etablerade inom gemenskapen och som där har tillräcklig kapacitet för kylförvaring och vars verksamhet och erfarenhet inom sektorn garanterar att lagringen utförs på ett tillfredsställande sätt.

Av samma skäl bör stödet bara beviljas för lagring av frysta produkter av sund och god marknadsmässig kvalitet och med ursprung i gemenskapen enligt kommissionens förordning (EEG) nr 964/71(7). Produkternas radioaktivitet får inte överskrida de högsta tillåtna nivåer som anges i rådets förordning (EEG) nr 737/90 av den 22 mars 1990 om villkoren för import av jordbruksprodukter med ursprung i tredje land efter olyckan vid kärnkraftverket i Tjernobyl(8).

Det bör säkerställas att de berörda djuren enbart slaktas i slakterier som är godkända och kontrollerade i enlighet med bestämmelserna i rådets direktiv 64/433/EEG(9), senast ändrat genom direktiv 89/662/EEG(10).

Med tanke på marknadssituationen och dess framtida utveckling är det lämpligt att råda avtalsparten att redan vid inlagringen bestämma lagret för export och med utgångspunkt från det är det lämpligt att även fastställa de villkor som skall gälla för sådant kött som omfattas av ett avtal om lagring och som samtidigt kan omfattas av den ordning som anges i artikel 5 i rådets förordning (EEG) nr 565/80 av den 4 mars 1980 om förskottsbetalning av exportbidrag för jordbruksprodukter(11), ändrad genom förordning (EEG) nr 2026/83(12), för att förskottsbetalning av exportbidrag skall kunna ske.

För att göra systemet mer effektivt måste avtalen omfatta en viss minimikvantitet som är anpassad på ett lämpligt sätt efter produktslaget, och avtalspartens förpliktelser måste specificeras, särskilt de som gör det möjligt för interventionsorganet att effektivt kontrollera lagerförhållandena.

Storleken på den säkerhet som är avsedd att säkerställa att de kontraktsenliga förpliktelserna fullgörs bör fastställas till en viss procentsats av stödbeloppet.

Enligt kommissionens förordning (EEG) nr 2220/85 av den 22 juli 1985 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för systemet med säkerheter för jordbruksprodukter(13), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 3745/89(14), bör man fastställa de primära krav som måste vara uppfyllda för att säkerheten skall frisläppas. Lagring av den avtalade kvantiteten under den överenskomna perioden utgör ett av de primära kraven för beviljande av stöd till privat lagring av nötkött. Av praktiska skäl och av hänsyn till handelsbruk bör en viss avvikelse tillåtas för denna kvantitet.

Om vissa krav gällande de kvantiteter som hålls i lager inte uppfylls, är det lämpligt att använda ett visst mått av proportionalitet i samband med säkerhetens frisläppande och beviljande av stöd.

För att förbättra systemets effektivitet bör avtalsparten beviljas möjlighet att få ett förskott av stödet om en säkerhet ställs och det bör fastställas bestämmelser om inlämnande av ansökan om stöd, vilka styrkande dokument som måste bifogas och om tidsfristen för betalningen.

Enligt artikel 5 i förordning (EEG) nr 1676/85 bör det för privat lagring anges att det faktiska tillfället för att fastställa säkerhetens belopp och stödet i nationell valuta skall vara den dag lagringsavtalet sluts eller sista dagen för anbudsgivning.

Tidigare erfarenheter från andra system för privat lagring av jordbruksprodukter har visat att det finns ett behov av att närmare ange i vilken utsträckning rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71(15) gäller för fastställande av de perioder, datum och tidsfrister som avses i dessa ordningar och att exakt fastställa de tidpunkter då den avtalade lagringen börjar och slutar.

Särskilt i artikel 3.4 i förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 fastställs det att om den sista dagen i en period är allmän helgdag, söndag eller lördag bör periodens utgång vara den sista timmen av följande arbetsdag. Det är möjligt att tillämpningen av denna bestämmelse inte är gynnsam för dem som lagrar produkterna och den kan till och med resultera i ojämlik behandling. Det bör därför göras ett undantag för fastställandet av den sista dagen för avtalad lagring.

Det bör fastställas ett visst proportionalitetsmått för beviljande av stöd i de fall då lagringstiden inte helt iakttas. Lagringstiden bör också kunna förkortas om det kött som tas ut från lagret är avsett för export. Bevis för att exporten har skett måste visas upp, på samma sätt som gäller för exportbidrag, i enlighet med kommissionens förordning (EEG) nr 3665/87 av den 27 november 1987 om gemensamma tillämpningsföreskifter för systemet med exportbidrag för jordbruksprodukter(16), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 1615/90(17).

Enligt artikel 4.1 i förordning (EEG) nr 989/68 får stödbeloppet till privat lagring fastställas med hjälp av ett anbudsförfarande. Artikel 4 och 5 i samma förordning innehåller bestämmelser som skall följas i samband med ett sådant förfarande. Det behövs dock närmare bestämmelser om detta.

Syftet med anbudsförfarandet är att fastställa stödbeloppet. Vid val av anbud bör företräde ges åt de anbud som är mest fördelaktiga för gemenskapen. Ett maximalt stödbelopp för att anbuden skall antas bör därför fastställas. Om inget av anbuden är fördelaktigt så behöver inget anbud antas.

Ett kontrollsystem bör inrättas för att säkerställa att stöden inte beviljas orättmätigt. Medlemsstaterna bör därför utföra kontroller som är anpassade efter lagringens olika stadier.

Man bör förhindra och om nödvändigt bestraffa oegentligheter och fusk. En avtalspart som avger en oriktig deklaration bör därför inte beviljas något stöd till privat lagring för det kalenderår som följer det kalenderår då den oriktiga deklarationen upptäcktes.

Medlemsstaterna skall lämna all nödvändig information till kommissionen för att den skall kunna överblicka de verkningar beviljandet av stöd till privat lagring medför.

Kommissionens förordning (EEG) nr 1091/80 av den 2 maj 1980 om närmare bestämmelser för beviljande av stöd till privat lagring av nötkött(18), senast ändrad genom förordning (EEG) nr 3492/88(19), har ändrats på ett genomgripande sätt. Eftersom ytterligare ändringar nu skall göras bör den berörda lagstiftningen omarbetas helt. De nya bestämmelserna bör dock enbart gälla de avtal som har slutits efter det att denna förordning har trätt i kraft.

Förvaltningskommittén för nötkött har inte avgett något yttrande inom den tid som ordföranden har bestämt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det stöd till privat lagring som avses i artikel 5.1 a i förordning (EEG) nr 805/68 skall beviljas på de villkor som fastställs i denna förordning.

AVDELNING I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 2

1. Avtal om privat lagring av nötkött skall slutas mellan medlemsstaternas interventionsorgan och fysiska eller juridiska personer, nedan kallade "avtalsparten", som

- har bedrivit verksamhet inom kött- och boskapssektorn i minst tolv månader och är officiellt registrerade i en medlemsstat,

och

- har tillgång till lämpliga lagringsanläggningar inom gemenskapen.

2. Stöd till privat lagring får bara beviljas för sådant kött som är klassificerat enligt gemenskapens skala för klassificering av slaktkroppar, som fastställs i rådets förordning (EEG) nr 1208/81(20), och som är identifierat enligt artikel 4.3 d i kommissionens förordning (EEG) nr 859/89(21).

3. Stöd till privat lagring får bara beviljas för färskt kött av sund och god marknadsmässig kvalitet. Det skall vara framställt i enlighet med artikel 3.1 A a-e i direktiv 64/433/EEG och komma från djur som har fötts upp inom gemenskapen under minst de senaste tre månaderna och som har slaktats högst tio dagar före den dag då produkterna läggs i lager i enlighet med artikel 4.3.

4. Kött vars radioaktivitet överskrider de högsta tillåtna nivåer som anges i gemenskapsbestämmelserna får inte omfattas av något lagringsavtal. Gränsvärdena för produkter med ursprung i gemenskapen fastställs i artikel 3 i förordning (EEG) nr 737/90. Produkternas grad av radioaktiv nedsmittning skall bara kontrolleras om situationen kräver det och bara för den nödvändiga perioden. Om det är nödvändigt skall kontrollernas varaktighet och omfattning fastställas enligt förfarandet i artikel 27 i förordning (EEG) nr 805/68.

5. Avtalen skall omfatta en minimikvantitet som skall fastställas för varje produkt.

6. Köttet skall vara färskt när det läggs i lager och fryst under den tid det hålls i lager.

Artikel 3

1. Avtal och ansökningar om avtal eller anbud skall bara omfatta en av de stödberättigande produkterna.

2. För att godkännas skall ansökningar om avtal eller anbud innehålla de uppgifter som anges i punkt 3 a, b, d och e och det skall finnas bevis för att en säkerhet har ställts.

3. Avtalen skall innehålla följande uppgifter:

a) En deklaration där avtalsparten förbinder sig att lagra in och lagra enbart sådana produkter som uppfyller kraven i artikel 2.2 och 2.3.

b) En beskrivning av den produkt som skall lagras och kvantiteten.

c) Tidsfristen enligt artikel 4.3 för att lagra in den totala kvantitet som avses i b.

d) Lagringsperiodens längd.

e) Stödbeloppet per viktenhet.

f) Säkerhetens storlek.

g) En bestämmelse om att lagringstiden kan förkortas eller förlängas enligt de villkor som anges i gemenskapsbestämmelserna.

4. Avtalet skall ålägga avtalsparten minst följande skyldigheter:

a) Att lagra in den överenskomna produkten inom den tidsfrist som anges i artikel 4 och att lagra den på egen risk och bekostnad under sådana förhållanden att de produktegenskaper som anges i artikel 2.3 bibehålls under den avtalade perioden, utan att ändra eller ersätta de lagrade produkterna eller att överföra dem till en annan lagerlokal. I särskilda fall och på en i vederbörlig ordning grundad begäran får interventionsorganet tillåta att de lagrade produkterna flyttas.

b) Att informera det interventionsorgan med vilket avtalet har slutits, i tillräcklig tid före inlagringen av varje enskilt parti enligt artikel 4.1 andra stycket, om datum och plats för lagringen samt beskaffenheten och kvantiteten av den produkt som skall lagras. Interventionsorganet får kräva att denna information ges minst två arbetsdagar före inlagringen av varje enskilt parti.

c) Att sända handlingarna angående inlagringen till interventionsorganet senast en månad efter den dag som anges i artikel 4.4.

d) Att lagra produkterna i enlighet med de identifieringskrav som anges i artikel 13.4.

e) Att tillåta interventionsorganet att när som helst kontrollera att alla skyldigheterna i avtalet fullgörs.

Artikel 4

1. Inlagring av produkterna skall ha skett senast 28 dagar efter den dag då avtalet slöts.

Produkterna skall lagras in i enskilda partier där varje parti motsvarar den kvantitet som läggs i lager en viss dag per avtal och lagerlokal.

2. Avtalsparten får under inlagringsperioden stycka eller bena ur allt eller delar av det berörda köttet förutsatt att bara den avtalade kvantiteten används och att alla styckningsdelarna läggs i lager. Den som avser att använda sig av denna möjlighet skall meddela detta senast den dag då inlagringen påbörjas. Interventionsorganet får dock begära att få denna information minst två arbetsdagar innan varje enskilt parti lagras in.

Stora senor, brosk, fettstycken och annat puts som har blivit över vid styckningen eller urbeningen får inte lagras.

3. För varje enskilt parti av den avtalade kvantiteten gäller att inlagringen skall börja den dag det underställs interventionsorganets kontroll.

Den dagen skall vara den dag då nettovikten på den färska eller kylda produkten fastställs

- på platsen för inlagringen, om köttet fryses in där,

- på platsen för infrysningen, om köttet fryses in på något lämpligt ställe utanför platsen för inlagringen.

Kött som lagras in efter urbening eller styckning får vägas på platsen för urbeningen eller styckningen.

Vikten på de produkter som skall lagras in skall inte fastställas innan avtal har slutits.

4. Inlagringen skall avslutas den dag då det sista partiet av den avtalade kvantiteten lagras in.

Den dagen skall vara den dag då alla produkter som omfattas av avtalet har lagts i slutligt lager, antingen i färskt eller fryst skick.

5. När de produkter som inlagras omfattas av den ordning som fastställs i artikel 5.1 i förordning (EEG) nr 565/80 gäller följande:

- Trots vad som sägs i artikel 28.5 i förordning (EEG) nr 3665/87 skall den tidsfrist som föreskrivs där förlängas så att den täcker den längsta avtalade lagringstiden plus en månad.

- Medlemsstaterna får begära att inlagringen och tillämpningen av den ordning som avses i artikel 5.1 i förordning (EEG) nr 565/80 skall påbörjas samtidigt. Om i detta fall ett avtal om privat lagring sluts för en kvantitet som består av flera partier som läggs i lager vid olika tidpunkter, får en särskild betalningsdeklaration utfärdas för vart och ett av dessa partier. Den betalningsdeklaration som avses i artikel 25 i förordning (EEG) nr 3665/87 skall lämnas för varje parti den dag då det lagras in.

Artikel 5

1. Storleken på den säkerhet som avses i artikel 3.2 skall inte överskrida 30 % av det sökta stödbeloppet.

2. De primära kraven i enlighet med artikel 20.2 i förordning (EEG) nr 2220/85 skall vara följande:

- Att inte ta tillbaka en ansökan om avtal eller ett anbud.

- Att lagra minst 90 % av den avtalade kvantiteten under avtalstiden på avtalspartens egen risk och på de villkor som anges i artikel 3.4 a.

- I de fall då artikel 9.4 är tillämplig, att exportera köttet enligt en av de tre möjligheter som anges där.

3. Om inte annat följer av artikel 9.4 i denna förordning skall artikel 27.1 i förordning (EEG) nr 2220/85 inte tilllämpas.

4. Säkerheter skall frisläppas omedelbart om inte ansökningar om avtal eller anbud accepteras.

5. Om den tidsfrist för inlagring som avses i artikel 4.1 överskrids med tio dagar skall avtalet hävas och säkerheten förverkas i enlighet med artikel 23 i förordning (EEG) nr 2220/85.

Artikel 6

1. Stödets storlek skall fastställas per viktenhet och gälla den vikt som fastställs i enlighet med artikel 4.3.

2. Om inte annat följer av punkt 3 nedan och artikel 9.4 skall avtalsparterna vara berättigade till stöd om de primära krav som anges i artikel 5.2 är uppfyllda.

3. Stöd skall betalas ut för högst den avtalade kvantiteten.

Om den kvantitet som faktiskt lagras under den avtalade lagringstiden är mindre än den avtalade kvantiteten och om den är

a) minst 90 % av den kvantiteten, skall stödet minskas i proportion till detta,

b) mindre än 90 % men inte mindre än 80 % av den kvantiteten, skall stödet för den kvantitet som faktiskt lagras minskas med hälften,

c) mindre än 80 % av den kvantiteten skall stödet inte betalas ut.

4. Om köttet har benats ur gäller följande:

a) Om den kvantitet som faktiskt lagras inte överskrider 67 kg urbenat kött per 100 kg av det kött med ben som har använts skall stöd till privat lagring inte beviljas.

b) Om den kvantitet som faktiskt lagras överskrider 67 kg men är mindre än 75 kg urbenat kött per 100 kilo av det kött med ben som har använts skall stödet minskas i proportion till detta.

c) Stöd skall inte betalas ut för de kvantiteter som överskrider 75 kg urbenat kött per 100 kg av det kött med ben som har använts.

5. Efter tre månaders avtalad lagring får ett engångsförskott på stödet betalas ut på avtalspartens begäran, förutsatt att denne ställer en säkerhet som motsvarar förskottsbetalningen plus 20 %.

Förskottsbetalningen skall inte överskrida det stödbelopp som motsvarar en lagringstid på tre månader. Om produkter som omfattas av avtalet exporteras i enlighet med artikel 9.4 innan förskottet betalas ut, skall dessa produkters faktiska lagringstid ligga till grund för beräkningen av förskottet.

Artikel 7

1. Förutom i fall av force majeure skall ansökan om utbetalning av stödet lämnas in tillsammans med styrkande handlingar till den behöriga myndigheten inom sex månader efter utgången av den maximala avtalade lagringstiden. Om de styrkande handlingarna inte har framlagts inom den föreskrivna tiden, trots avtalspartens ansträngningar, får ytterligare tidsfrister på högst sex månader beviljas för att skaffa fram dem. Om artikel 9.4 tillämpas skall det nödvändiga bevismaterialet tillhandahållas inom den tidsfrist som anges i artikel 47.2, 47.4, 47.6 och 47.7 i förordning (EEG) 3665/87.

2. Om inte annat följer av de fall av force majeure som anges i artikel 10 och de fall där en utredning om berättigandet till stöd har påbörjats, skall stödet betalas ut av den behöriga myndigheten så snart som möjligt och senast tre månader från den dag då ansökan om utbetalning och erforderliga styrkande handlingar lämnades in av avtalsparten.

Artikel 8

Den omräkningskurs som skall tillämpas för stödbeloppen och säkerheterna skall när det är fråga om ett på förhand bestämt schablonmässigt stödbelopp vara den jordbruksomräkningskurs som gäller den dag då avtalet sluts eller, när det är fråga om ett stöd som beviljas genom anbudsförfarande, den jordbruksomräkningskurs som gäller sista dagen för inlämnande av anbud.

Artikel 9

1. De tidsperioder, datum och tidsfrister som avses i denna förordning skall fastställas i enlighet med förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71. Artikel 3.4 i den förordningen skall dock inte tillämpas vid fastställandet av den lagringstid som avses i artikel 3.3 d i den här förordningen eller som har ändrats enligt artikel 3.3 g eller punkt 4 i den här artikeln.

2. Den avtalade lagringstidens första dag skall vara dagen efter den dag då inlagringen slutfördes.

3. Uttag från lagret får påbörjas dagen efter den avtalade lagringstidens sista dag.

4. När en tvåmånaders lagringstid löper ut, får avtalsparten ta hela eller en del av den avtalade kvantiteten från lagret förutsatt att det rör sig om minst fem ton per avtalspart och lagerlokal, eller, om endast en mindre kvantitet är tillgänglig, hela den avtalade kvantiteten i en lagerlokal förutsatt att produkterna inom 60 dagar efter det att de togs ut från lagret

- har lämnat gemenskapens tullområde i oförändrat skick,

- har nått sin bestämmelseort i oförändrat skick, i de fall som anges i artikel 34.1 i förordning (EEG) nr 3665/87,

- har i oförändrat skick lagts i ett proviantlager som godkänts i enlighet med artikel 38 i förordning (EEG) nr 3665/87.

Den avtalade lagringstiden skall för varje enskilt parti som är avsett för export sluta dagen innan

- den dag då produkterna tas ur lager

eller

- den dag då exportdeklarationen godkänns, om produkten inte flyttas.

Stödbeloppets storlek skall minskas i proportion till den förkortade lagringstiden i enlighet med de belopp som fastställs i artikel 3 i förordning (EEG) nr 989/68.

Vad gäller denna punkt skall bevis för att varorna har exporterats lämnas i enlighet med artikel 4 i förordning (EEG) nr 3665/87.

5. Om punkt 3 och 4 i denna artikel tillämpas skall avtalsparten informera interventionsorganet i god tid innan det planerade uttaget från lagret påbörjas. Interventionsorganet får kräva att denna information lämnas minst två arbetsdagar före den dagen.

Om skyldigheten att underrätta interventionsorganet inte har fullgjorts men tillräckliga bevis som godkänns av de behöriga myndigheterna har lämnats inom 30 dagar efter uttaget från lagret, vad beträffar datum för uttaget samt berörda kvantiteter, så gäller följande:

- Stödet skall beviljas, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.3.

- 15 % av säkerheten skall förverkas för den berörda kvantiteten.

För alla andra fall när kraven inte uppfylls gäller följande:

- Stöd skall inte betalas ut för det berörda avtalet.

- Hela säkerheten skall förverkas för det berörda avtalet.

6. Om inte annat följer av de fall av force majeure som anges i artikel 10 där avtalsparten inte iakttar den avtalade lagringstidens utgång eller den tidsfrist på två månader som anges i punkt 4 för den totala lagrade kvantiteten, skall varje ytterligare kalenderdag som innebär att kraven inte uppfylls medföra en minskning med 10 % av stödbeloppet för det berörda avtalet.

Artikel 10

I de fall av force majeure som påverkar en avtalsparts möjlighet att fullfölja de avtalade skyldigheterna, skall den berörda medlemsstatens behöriga myndighet besluta om vilka åtgärder den bedömer som nödvändiga med hänsyn till omständigheterna. Myndigheten skall informera kommissionen om varje fall av force majeure samt om de åtgärder som vidtagits med anledning av detta.

AVDELNING II SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

Artikel 11

Om stödet fastställs på förhand till ett schablonmässigt belopp gäller följande:

a) Ansökan om avtal skall lämnas in till det behöriga interventionsorganet i enlighet med artikel 3.1 och 3.2.

b) Inom fem arbetsdagar efter den dag då ansökan om avtal lämnades in skall det berörda interventionsorganet meddela den sökande om beslutet beträffande ansökan per rekommenderat brev, telex, telefax eller brev mot kvittens.

Om ansökan godkänns skall avtalet anses ha slutits det datum då sådant meddelande om beslut som avses i b har lämnats. Interventionsorganet skall i överensstämmelse med detta ange det datum som avses i artikel 3.3 c.

Artikel 12

1. Om stödet beviljas genom anbudsförfarande gäller följande:

a) Kommissionen skall i Europeiska gemenskapernas officiella tidning meddela att ett anbudsförfarande inleds och särskilt ange vilka produkter som skall lagras, tidsfristen för inlämnande av anbud (dag och tid) och de minsta kvantiteter för vilka anbud får lämnas.

b) Anbuden skall anges i ecu och lämnas till det berörda interventionsorganet i enlighet med artikel 3.1 och 3.2.

c) Anbuden skall granskas av de behöriga organen i medlemsstaterna vid slutna sammanträden där de deltagande skall ha tystnadsplikt.

d) Inlämnade anbud skall vidarebefordras anonymt till kommissionen via medlemsstaterna så att de kommer fram senast den andra arbetsdagen efter utgången av den tidsfrist för inlämnande av anbud som föreskrivs vid tillkännagivandet om anbudsförfarandet.

e) Om inga anbud lämnas in skall medlemsstaterna meddela kommissionen detta inom den tidsfrist som anges i d.

f) På grundval av de anbud som har kommit in skall kommissionen i enlighet med förfarandet i artikel 27 i förordning (EEG) nr 805/68 besluta att antingen fastställa ett maximalt stödbelopp med hänsyn tagen till villkoren i artikel 4.2 i förordning (EEG) nr 989/68 eller att inte fullfölja anbudsförfarandet.

g) Om ett maximalt stödbelopp fastställs skall anbud som inte överskrider detta belopp godkännas.

2. Inom fem arbetsdagar efter den dag då medlemsstaterna får meddelande om kommissionens beslut skall det berörda interventionsorganet meddela alla anbudsgivare om beslutet per rekommenderat brev, telex, telefax eller brev mot kvittens.

Om anbudet godkänns skall avtalet anses ha slutits den dag då interventionsorganet anmäler det beslut som avses i förra stycket till anbudsgivaren. Interventionsorganet skall i överensstämmelse med detta ange det datum som avses i artikel 3.3 c.

AVDELNING III KONTROLLER OCH PÅFÖLJDER

Artikel 13

1. Medlemsstaterna skall se till att de villkor som berättigar till stöd uppfylls. För detta ändamål skall de utse den nationella myndighet som skall ha ansvaret för kontroll av lagringsförfaranden.

2. Avtalsparten skall se till att den myndighet som ansvarar för kontrollen av lagring får tillgång till alla handlingar som rör varje avtal för att göra det möjligt att särskilt kontrollera följande uppgifter om de produkter som lagras:

a) Ägarförhållandet vid tidpunkten för inlagringen.

b) Datum för inläggning i lager.

c) Antalet lådor eller på annat sätt förpackade enheter och deras vikt.

d) Produkternas förekomst i lagret.

e) Beräknat datum för utgången av den kortaste avtalade lagringstiden och, om artikel 9.4 eller 9.6 tillämpas, även det datum då produkterna faktiskt tas ur lager.

3. Avtalsparten eller i tillämpliga fall den som är ansvarig för lagret skall föra lagerbok som skall finnas tillgänglig i lagerlokalen och som skall ange följande för varje avtalsnummer:

a) Identifiering av de produkter som ligger i privat lager.

b) Datum för inlagring och beräknat datum för utgången av den kortaste avtalade lagringstiden kompletterat med det datum då produkterna faktiskt tas ut från lagret.

c) Antal halva slaktkroppar, kvartsparter, lådor eller andra enheter som lagras enskilt, en beskrivning av produkterna och vikt på varje pall eller andra enheter som lagras enskilt, i förekommande fall registrerade per enskilda partier.

d) Produkternas plats i lagerlokalen.

4. De lagrade produkterna skall vara lätta att identifiera och det skall framgå vilket avtal de omfattas av. Varje pall och, i förekommande fall, varje enskilt lagrad enhet skall vara märkt så att avtalsnummer, produktbeskrivning och vikt framgår. Datum för inlagring skall anges på varje enskilt parti som inlagrades en viss dag.

När produkterna inlagras skall den myndighet som ansvarar för kontrollverksamheten kontrollera den märkning som avses i förra stycket och därefter försegla de produkter som lagras.

5. Kontrollmyndigheten skall

a) för varje avtal kontrollera att skyldigheterna enligt artikel 3.4 fullgörs,

b) utföra en obligatorisk kontroll för att säkerställa att produkterna finns i lagerlokalen under den avtalade periodens sista vecka,

c) - antingen försegla alla de produkter som lagras med stöd av ett avtal i enlighet med punkt 4 andra stycket, eller

- utföra en oanmäld stickprovskontroll för att säkerställa att produkterna finns i lagerlokalen. Stickprovet skall vara representativt och motsvara minst 10 % av den totala kvantitet som har inlagrats i varje medlemsstat i enlighet med någon bestämmelse om stöd till privat lagring. Förutom en granskning av den bokföring som avses i punkt 3 skall sådana kontroller omfatta en fysisk kontroll av produkternas vikt, art och identitet. Sådana fysiska kontroller skall omfatta minst 5 % av den kvantitet som ingår i den oanmälda kontrollen.

Avtalsparten skall stå för de kostnader för försegling och hantering som kontrollen medför.

6. De kontroller som har gjorts enligt punkt 5 skall ligga till grund för en rapport som anger

- dag för kontrollen,

- kontrollens varaktighet, och

- de åtgärder som företogs.

Rapporten skall signeras av den ansvarige tjänstemannen och kontrasigneras av avtalsparten eller i förekommande fall av den som är ansvarig för lagret och skall sedan ingå i betalningsdossiern.

7. Om kontrollerna visar betydande oriktigheter som berör minst 5 % av de kvantiteter av produkter som omfattas av ett enda avtal, skall kontrollen utvidgas till att omfatta ett större stickprov som skall fastställas av kontrollmyndigheten.

Medlemsstaterna skall anmäla sådana fall till kommissionen inom fyra veckor.

Artikel 14

I de fall då kontrollmyndigheten konstaterar och fastslår att den deklaration som avses i artikel 3.3 a medvetet eller på grund av grov oaktsamhet innehåller oriktiga uppgifter, skall avtalsparten utestängas från ordningen med stöd till privat lagring till slutet på det kalenderår som följer det år då den oriktiga deklarationen konstaterades.

AVDELNING IV SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 15

1. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om alla bestämmelser som antas vid tillämpningen av denna förordning.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen per telex eller telefax

a) före torsdag varje vecka och indelat efter lagringstid, anmäla de produkter och kvantiteter för vilka avtalsansökan har lämnats, de produkter och kvantiteter för vilka avtal har slutits under den föregående veckan, samt en summering av de produkter och kvantiteter för vilka avtal har slutits,

b) varje månad, anmäla vilka produkter och totala kvantiteter som har lagrats in, och om köttet har benats ur, den totala kvantiteten kött med ben som har använts,

c) varje månad, anmäla vilka produkter och totala kvantiteter som faktiskt finns i lager samt för vilka produkter och totala kvantiteter den avtalade lagringstiden har tagit slut,

d) varje månad, anmäla om lagringstiden har förkortats eller förlängts i enlighet med artikel 3.3 g eller förkortats i enlighet med artikel 9.4 eller 9.6, anmäla för vilka produkter och kvantiteter lagringstiden har ändrats, samt vilka månader före och efter ändringen som produkterna skall tas ut från lagret.

3. Tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning skall kontrolleras regelbundet enligt förfarandet i artikel 27 i förordning (EEG) nr 805/68.

Artikel 16

1. Förordning (EEG) nr 1091/80 skall upphöra att gälla.

2. Hänvisningar till den förordning som upphävs i förra punkten skall utgöra hänvisningar till den här förordningen.

Hänvisningar till artiklar i den förordning som upphävs i förra punkten skall läsas i enlighet med den jämförelsetabell som finns i bilagan.

Artikel 17

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Den skall gälla för avtal som sluts från och med detta datum.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 november 1990.

På kommissionens vägnar

Ray MAC SHARRY

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 148, 28.6.1968, s. 24.

(2) EGT nr L 61, 4.3.1989, s. 43.

(3) EGT nr L 164, 29.6.1985, s. 1.

(4) EGT nr L 201, 31.7.1990, s. 9.

(5) EGT nr L 169, 18.7.1968, s. 10.

(6) EGT nr L 61, 5.3.1977, s. 17.

(7) EGT nr L 104, 11.5.1971, s. 12.

(8) EGT nr L 82, 29.3.1990, s. 1.

(9) EGT nr 121, 29.7.1964, s. 2012/64.

(10) EGT nr L 395, 30.12.1989, s. 13.

(11) EGT nr L 62, 7.3.1980, s. 5.

(12) EGT nr L 199, 22.7.1983, s. 12.

(13) EGT nr L 205, 3.8.1985, s. 5.

(14) EGT nr L 364, 14.12.1989, s. 54.

(15) EGT nr L 124, 8.6.1971, s. 1.

(16) EGT nr L 351, 14.12.1987, s. 1.

(17) EGT nr L 152, 16.6.1990, s. 33.

(18) EGT nr L 114, 3.5.1980, s. 18.

(19) EGT nr L 306, 11.11.1988, s. 20.

(20) EGT nr L 123, 7.5.1981, s. 3.

(21) EGT nr L 81, 4.4.1989, s. 5.

BILAGA

>Plats för tabell>