26.9.2006

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 265/18

---

BESLUT nr 1/2006 AV TULLSAMARBETSKOMMITTÉN EG–TURKIET

av den 26 september 2006

om fastställande av tillämpningsföreskrifter för beslut nr 1/95 fattat av associeringsrådet för EG och Turkiet

(2006/646/EG)

TULLSAMARBETSKOMMITTÉN HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av avtalet av den 12 september 1963 om upprättande av en associering mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Turkiet,

med beaktande av beslut nr 1/95 fattat av associeringsrådet för EG och Turkiet av den 22 december 1995 om genomförande av den slutgiltiga fasen av tullunionen (1) (nedan kallad ”det grundläggande beslutet”), särskilt artiklarna 3.6, 13.3 och 28.3, och

av följande skäl:

(1)

Tullsamarbetskommittén bör fastställa de åtgärder som krävs för genomförandet av de bestämmelser om tullunionen som anges i artiklarna 3, 13 och 28 i beslut nr 1/95. Den antog för detta ändamål beslut nr 1/2001 av den 28 mars 2001 om ändring av beslut nr 1/96 beträffande fastställande av tillämpningsföreskrifter för beslut nr 1/95 fattat av associeringsrådet för EG och Turkiet (2).

(2)

Det är nödvändigt att anpassa bestämmelserna i beslut nr 1/2001 till de nyligen gjorda ändringarna av kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (3), i synnerhet med avseende på möjligheten att vägra att beräkna den partiella befrielse från tullar enligt mervärdemetoden som fastställs i förfarandet för passiv förädling. Det är också nödvändig att göra det möjligt för medlemsstaternas tullmyndigheter att utfärda gemenskapens enhetstillstånd för godkända exportörer och se till att Turkiet kan godta varucertifikat A.TR. som utfärdats på grundval av sådana tillstånd.

(3)	Som en följd av Europeiska unionens utvidgning är det vidare nödvändigt att införa texten till de olika påskrifterna på de nya officiella språken i Europeiska unionens institutioner.

(4)

Syftet med beslut nr 1/1999 av tullsamarbetskommittén EG–Turkiet av den 28 maj 1999 om förfaranden för att underlätta utfärdandet av varucertifikaten EUR.1 och upprättandet av fakturadeklarationer enligt de bestämmelser som reglerar förmånshandeln mellan Europeiska unionen, Turkiet och vissa europeiska länder (4) är att för både gemenskapen och Turkiet underlätta utfärdandet av de ursprungsbevis som medför förmånsbehandling inom ramen för de förmånshandelsordningar som de båda har ingått med vissa länder, och som föreskriver ett system med ursprungskumulation dem emellan på grundval av identiska ursprungsregler och ett förbud mot restitution av eller befrielse från tullar på de berörda varorna. Enligt det beslutet skall gemenskapens exportörer och turkiska exportörer använda leverantörsdeklarationer i vilka det anges att de varor som mottagits från leverantörer i den andra delen av tullunionen har ursprung i gemenskapen eller i Turkiet; i beslutet fastställs även motsvarande metoder för administrativt samarbete.

(5)

Syftet med beslut nr 1/2000 av tullsamarbetskommittén EG–Turkiet av den 25 juli 2000 om godkännande av varucertifikat EUR.1 eller fakturadeklarationer, i vilka ursprung i gemenskapen eller Turkiet intygas, och som utfärdats av vissa länder som har undertecknat ett förmånsavtal med gemenskapen eller Turkiet (5) är att sörja för att varor som omfattas av tullunionen kan komma i åtnjutande av de bestämmelser om fri omsättning som föreskrivs i det grundläggande beslutet, även när de importeras till en del av tullunionen åtföljda av ett ursprungsintyg utfärdat i ett land med vilket både gemenskapen och Turkiet har ingått förmånshandelsavtal, som föreskriver ett system med ursprungskumulation dem emellan på grundval av identiska ursprungsregler och ett förbud mot restitution av eller befrielse från tullar på de berörda varorna.

(6)

Besluten nr 1/1999 och nr 1/2000 antogs i syfte att underlätta den gemensamma tillämpningen av bestämmelserna beträffande tullunionen och förmånshandelsordningarna mellan gemenskapen respektive Turkiet och vissa länder. Om inte annat följer av de anpassningar som är nödvändiga för att anpassa dem till gemenskapens regelverk bör de nuvarande bestämmelserna i besluten nr 1/1999 och nr 1/2000 införlivas med detta beslut och de besluten upphävas.

(7)

Sedan systemet med europeisk ursprungskumulation utvidgats till att omfatta även andra länder som deltar i Europa–Medelhavspartnerskapet, som är baserat på Barcelonaförklaringen som antogs vid Europa–Medelhavskonferensen den 27 och 28 november 1995, bör en nödvändig hänvisning till ursprungsintyg EUR-MED införas.

(8)	I syfte att underlätta genomförandet av tillämpningsföreskrifterna för beslut nr 1/95 bör beslut nr 1/2001 ersättas med ett nytt beslut.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

I detta beslut fastställs tillämpningsföreskrifter för beslut nr 1/95 fattat av associeringsrådet för EG och Turkiet (nedan kallat ”det grundläggande beslutet”).

Artikel 2

I detta beslut avses med

1.   tredjeland: ett land eller territorium som inte tillhör tullområdet för tullunionen mellan EG och Turkiet,

2.   del av tullunionen: å ena sidan, gemenskapens tullområde och, å andra sidan, Turkiets tullområde,

3.   stat: antingen en medlemsstat i gemenskapen eller Turkiet,

4.   gemenskapens tullkodex: gemenskapens tullkodex som upprättades genom rådets förordning (EEG) nr 2913/92 (6),

5.   tillämpningsföreskrifterna för gemenskapens tullkodex: kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen.

AVDELNING II

TULLBESTÄMMELSER FÖR HANDEL MED VAROR MELLAN DE BÅDA DELARNA AV TULLUNIONEN

KAPITEL 1

Allmänt

Artikel 3

Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om fri omsättning i det grundläggande beslutet skall gemenskapens tullkodex och dess tillämpningsföreskrifter, som gäller inom gemenskapens tullområde, samt Turkiets tullag och dess tilllämpningsföreskrifter, som gäller inom Turkiets tullområde, tillämpas på handel med varor mellan de båda delarna av tullunionen på de villkor som fastställs i detta beslut.

Artikel 4

1.   För tillämpningen av artikel 3.4 i det grundläggande beslutet skall importformaliteterna anses ha uppfyllts i exportstaten i och med att den handling som är nödvändig för att varorna skall kunna omsättas fritt har utfärdats.

2.   Det utfärdande som avses i punkt 1 skall leda till att en tullskuld vid import uppkommer. Det skall också ge upphov till tillämpning av de handelspolitiska åtgärder som anges i artikel 12 i det grundläggande beslutet och som de berörda varorna kan omfattas av.

3.   Den tidpunkt då en tullskuld enligt punkt 2 uppkommer skall anses vara den tidpunkt då tullmyndigheterna godtar exportdeklarationen för varorna i fråga.

4.   Deklaranten skall vara gäldenär. Vid indirekt ombudskap skall den person för vars räkning tulldeklarationen görs också vara gäldenär.

5.   Det tullbelopp som motsvarar tullskulden skall bestämmas på samma sätt som en sådan tullskuld som skulle uppkomma om en deklaration för övergång till fri omsättning av varorna i fråga godtogs samma dag i syfte att avsluta ett förfarande för aktiv förädling.

KAPITEL 2

Bestämmelser om det administrativa samarbetet för befordran av varor

Artikel 5

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 11 och 17 skall det med hjälp av styrkande handlingar som på exportörens begäran utfärdas av tullmyndigheterna i Turkiet eller i en medlemsstat bevisas att de nödvändiga villkoren för tillämpningen av bestämmelserna om fri rörlighet i det grundläggande beslutet är uppfyllda.

Artikel 6

1.   De styrkande handlingar som avses i artikel 5 skall utgöras av varucertifikat A.TR. Förlagan till detta formulär återfinns i bilaga I.

2.   Varucertifikat A.TR. får endast användas när varorna transporteras direkt mellan de båda delarna av tullunionen. Varor som utgör en enda sändning får emellertid transporteras genom tredjeländer, i förekommande fall med omlastning eller tillfällig lagring inom dessa länder, förutsatt att varorna hela tiden övervakas av tullmyndigheterna i transit- eller lagringslandet och inte blir föremål för andra åtgärder än lossning, omlastning eller åtgärder för att bevara dem i gott skick.

Varor får transporteras mellan de båda delarna av tullunionen i rörledning genom tredjeländer.

3.   För att styrka att villkoren i punkt 2 har uppfyllts skall det för tullmyndigheterna i importstaten uppvisas

a)	ett enda transportdokument som gäller transporten genom det berörda tredjelandet, eller

b)

ett intyg som utfärdats av det berörda tredjelandets tullmyndigheter och som innehåller i. en exakt beskrivning av produkterna, ii. datum för produkternas lossning och omlastning samt, i förekommande fall, namnen på de fartyg eller uppgift om de andra transportmedel som använts, och iii. uppgifter om under vilka förhållanden produkterna befunnit sig i tredjelandet, eller

c)	om dokumentet eller intyget saknas, andra styrkande handlingar.

Artikel 7

1.   Varucertifikat A.TR. skall påtecknas av tullmyndigheterna i exportstaten när de varor det avser exporteras. Det skall ställas till exportörens förfogande så snart som den faktiska exporten har ägt rum eller säkerställts.

2.   Varucertifikat A.TR. får påtecknas endast när det kan tjäna som den styrkande handling som krävs för tillämpningen av den fria omsättning som föreskrivs i det grundläggande beslutet.

3.   En exportör som ansöker om ett varucertifikat A.TR. skall vara beredd att när som helst på begäran av tullmyndigheterna i den exportstat där varucertifikatet A.TR. utfärdas, uppvisa alla relevanta handlingar som styrker de berörda varornas status samt att övriga villkor i det grundläggande beslutet och det här beslutet är uppfyllda.

4.   De utfärdande tullmyndigheterna skall vidta alla nödvändiga åtgärder för att kontrollera varornas status samt att övriga villkor i det grundläggande beslutet och det här beslutet är uppfyllda. För detta ändamål skall de ha rätt att begära alla slags underlag och att utföra alla slags kontroller av exportörens räkenskaper eller varje annan kontroll som de bedömer lämplig. De utfärdande tullmyndigheterna skall också kontrollera att certifikaten är korrekt ifyllda. De skall särskilt kontrollera att fältet för varubeskrivningen har fyllts i på ett sådant sätt att det utesluter varje möjlighet till bedrägliga tillägg.

Artikel 8

1.   Ett varucertifikat A.TR. skall uppvisas för tullmyndigheterna i importstaten inom fyra månader från den dag då det utfärdades av tullmyndigheterna i exportstaten.

2.   Varucertifikat A.TR. som uppvisas för tullmyndigheterna i importstaten efter den sista dagen enligt punkt 1 får godtas om underlåtenhet att uppvisa dessa handlingar senast den föreskrivna dagen beror på exceptionella omständigheter.

3.   Även i andra fall när varucertifikat A.TR. uppvisas för sent får tullmyndigheterna i importstaten godta dessa handlingar om varorna har visats upp för dem före ovannämnda sista dag.

Artikel 9

1.   Varucertifikat A.TR. skall upprättas på något av gemenskapens officiella språk eller på turkiska språket, i enlighet med exportstatens nationella lagstiftning. När certifikat upprättas på turkiska skall de också upprättas på något av gemenskapens officiella språk. De skall vara maskinskrivna eller handskrivna med bläck och tryckbokstäver.

2.   Varje formulär skall ha måtten 210 × 297 mm. Det papper som används skall vara vitt skrivpapper, fritt från mekanisk massa, som väger minst 25 g/m2. Det skall vara försett med tryckt guillocherad bakgrund i grön färg, så att en förfalskning gjord på mekanisk eller kemisk väg blir synlig.

Medlemsstaterna och Turkiet får förbehålla sig rätten att själva trycka formulären eller låta trycka dem hos godkända tryckerier. I det senare fallet skall varje formulär innehålla en hänvisning till detta godkännande. Varje formulär skall förses med tryckeriets namn och adress eller med ett märke genom vilken tryckeriet kan identifieras. Det skall också vara försett med ett löpnummer genom vilket det kan identifieras.

3.   Ett varucertifikat A.TR. skall fyllas i i enlighet med de förklarande anmärkningarna i bilaga II och alla eventuella ytterligare bestämmelser som fastställs inom ramen för tullunionen.

Artikel 10

1.   Varucertifikaten A.TR. skall uppvisas för tullmyndigheterna i importstaten i enlighet med de bestämmelser som gäller där. Dessa myndigheter kan kräva att certifikatet översätts. De kan också kräva att importdeklarationen skall åtföljas av en förklaring från importören om att varorna uppfyller villkoren för fri omsättning.

2.   Om det konstateras att uppgifterna i varucertifikaten A.TR. endast obetydligt avviker från uppgifterna i de handlingar som uppvisats för tullmyndigheterna för genomförande av formaliteterna vid import av varorna skall detta inte i sig medföra att certifikaten blir ogiltiga, förutsatt att det vederbörligen fastställs att uppgifterna i certifikaten verkligen avser de uppvisade varorna.

3.   Uppenbara formella fel, t.ex. skrivfel, i varucertifikat A.TR. skall inte leda till att certifikaten underkänns, om felen inte är av den arten att det uppstår tvivel om att uppgifterna i certifikaten är riktiga.

4.   Om ett varucertifikat A.TR. stulits, förlorats eller förstörts får exportören hos den tullmyndighet som utfärdade certifikatet ansöka om ett duplikat, som myndigheten skall utfärda på grundval av de exporthandlingar som den har tillgång till. Ett duplikat av varucertifikat A.TR. som utfärdas på detta sätt skall i fält 8 förses med någon av följande påskrifter tillsammans med originalets utfärdandedag och löpnummer:

Artikel 11

1.   Trots vad som sägs i artikel 7 får ett förenklat förfarande för utfärdande av varucertifikat A.TR. tillämpas i enlighet med följande bestämmelser.

2.   Tullmyndigheterna i exportstaten kan ge en exportör (nedan kallad ”godkänd exportör”), som ofta sänder varor för vilka varucertifikat A.TR. kan utfärdas och som på ett sätt som tillfredsställer de behöriga myndigheterna lämnar de garantier som behövs för att kontrollera varornas status, tillstånd att inte behöva omfattas av kravet att vid exporttillfället för tullkontoret i exportstaten uppvisa antingen varorna eller ansökan om ett varucertifikat A.TR. avseende dessa varor, för att få ett varucertifikat A.TR. på de villkor som anges i artikel 7.

3.   Tullmyndigheterna skall inte bevilja tillstånd enligt punkt 2 för exportörer som inte lämnar de garantier som de anser nödvändiga. De behöriga myndigheterna kan återkalla tillståndet när som helst. De skall göra det när den godkända exportören inte längre uppfyller villkoren eller inte längre lämnar dessa garantier.

4.   Det tillstånd som utfärdas av tullmyndigheterna skall framför allt innehålla uppgifter om

a)	det kontor som är ansvarigt för förhandspåskrift av certifikaten,

b)	det sätt på vilket den godkända exportören skall bevisa att certifikaten i fråga har använts,

c)	i de fall som avses i punkt 5 b, den myndighet som är behörig att utföra den efterkontroll som avses i artikel 16.

5.   I tillståndet skall det föreskrivas att det fält som är reserverat för tullens påskrift, beroende på vad de behöriga myndigheterna beslutar, antingen

a)	i förväg skall förses med ett avtryck från en stämpel från det behöriga tullkontoret i exportstaten och en underskrift, som får vara en faksimil, av en tjänsteman på det kontoret, eller

b)	av den godkända exportören skall förses med ett avtryck från en särskild stämpel som godkänts av tullmyndigheterna i exportstaten och överensstämmer med förlagan i bilaga III.

6.   I de fall som avses i punkt 5 a skall någon av följande påskrifter göras i fält 8 ”Anmärkningar” på varucertifikat A.TR.:

7.   Det ifyllda certifikatet med den påskrift som anges i punkt 6 och den godkända exportörens underskrift skall vara likvärdigt med en handling som intygar att de villkor som avses i artikel 5 har uppfyllts.

Artikel 12

1.   En exportör som ofta exporterar varor från en annan medlemsstat i gemenskapen än den där han är etablerad kan erhålla status som godkänd exportör för denna export.

Han skall för detta ändamål inge en ansökan till de behöriga tullmyndigheterna i den medlemsstat där han både är etablerad och för den bokföring som intygar de berörda varornas status och att de övriga kraven i det grundläggande beslutet och i det här beslutet är uppfyllda.

2.   När de myndigheter som anges i punkt 1 konstaterar att villkoren i artikel 11 är uppfyllda och utfärdar tillståndet, skall de underrätta tullmyndigheterna i den berörda medlemsstaten om detta.

3.   I de fall där kontrolladressen inte är förtryckt i fält 14 på varucertifikatet A.TR., skall exportören i fält 8 ”Anmärkningar” på varucertifikatet A.TR. ange den medlemsstat som utfärdat tillståndet, och till vilken Turkiets tullmyndigheter skall sända sin begäran om efterkontroll enligt artikel 16.

Artikel 13

Om varor står under kontroll av ett tullkontor i en del av tullunionen skall det vara möjligt att ersätta det ursprungliga varucertifikatet A.TR. med ett eller flera varucertifikat A.TR., så att alla eller vissa av dessa varor kan sändas någon annanstans inom tullunionens tullområde. Ersättningsvarucertifikat A.TR. skall utfärdas av det tullkontor under vars kontroll produkterna står.

Artikel 14

1.   Tullmyndigheterna i gemenskapens medlemsstater och i Turkiet skall genom Europeiska gemenskapernas kommission förse varandra med avtryck av de stämplar som används vid deras tullkontor vid utfärdande av varucertifikat A.TR. samt med adresserna till de tullmyndigheter som ansvarar för kontrollen av dessa certifikat.

2.   För att se till att detta beslut tillämpas på ett riktigt sätt skall gemenskapen och Turkiet genom de behöriga tullmyndigheterna bistå varandra vid kontrollen av att varucertifikaten A.TR. är äkta och att uppgifterna i dessa handlingar är riktiga.

Artikel 15

1.   Trots vad som sägs i artikel 7.1 får ett varucertifikat A.TR. undantagsvis utfärdas efter export av de varor det avser, om

a)	det inte utfärdades vid tidpunkten för exporten på grund av misstag, förbiseende eller särskilda omständigheter, eller

b)	det på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna visas att ett varucertifikat A.TR. utfärdades men av tekniska skäl inte godtogs vid importen.

2.   Vid tillämpning av punkt 1 skall exportören i sin ansökan ange plats och datum för exporten av de produkter som varucertifikatet A.TR. avser samt ange skälen för ansökan.

3.   Tullmyndigheterna får utfärda varucertifikat A.TR. i efterhand först efter att ha kontrollerat att uppgifterna i exportörens ansökan stämmer överens med uppgifterna i motsvarande handlingar.

4.   Varucertifikat A.TR. som utfärdas i efterhand skall i fält 8 förses med någon av följande påskrifter:

Artikel 16

1.   Efterkontroll av varucertifikat A.TR. skall göras stickprovsvis eller när importstatens tullmyndigheter har rimliga tvivel beträffande certifikatens äkthet, de berörda varornas status eller uppfyllandet av övriga villkor i det grundläggande beslutet eller i det här beslutet.

2.   Vid tillämpning av punkt 1 skall importstatens tullmyndigheter återsända varucertifikatet A.TR. och fakturan, om den lämnats in, eller en kopia av dessa handlingar till exportstatens tullmyndigheter och vid behov ange skälen för undersökningen. Alla handlingar och upplysningar som inhämtats och som tyder på att de upplysningar som lämnas i varucertifikatet A.TR. inte är riktiga skall lämnas som stöd för begäran om kontroll.

3.   Kontrollen skall göras av exportstatens tullmyndigheter. För detta ändamål skall de ha rätt att begära alla slags underlag och att göra alla slags kontroller av exportörens räkenskaper eller varje annan kontroll som de anser lämplig.

4.   Om importstatens tullmyndigheter beslutar att i avvaktan på resultatet av kontrollen tills vidare inte bevilja de berörda varorna den behandling som följer av bestämmelserna om fri omsättning i det grundläggande beslutet, skall de erbjuda importören att varorna frigörs, med förbehåll för de säkerhetsåtgärder som de finner nödvändiga.

5.   De tullmyndigheter som begärt kontrollen skall snarast möjligt underrättas om resultatet av denna. Detta resultat skall klart visa om handlingarna är äkta och om de berörda varorna får anses vara i fri omsättning i tullunionen och uppfylla övriga villkor i det grundläggande beslutet och det här beslutet.

6.   Om rimliga tvivel föreligger och inget svar erhålls inom tio månader från dagen för begäran om kontroll, eller om svaret inte innehåller tillräckliga uppgifter för att handlingens äkthet eller varornas verkliga status skall kunna fastställas, skall de tullmyndigheter som begärt kontrollen vägra den behandling som följer av bestämmelserna om fri omsättning i det grundläggande beslutet, utom under exceptionella omständigheter.

Artikel 17

1.   Trots vad som sägs i artikel 5 skall de bestämmelser om fri omsättning som föreskrivs i det grundläggande beslutet också gälla varor som importeras till en del av tullunionen om de åtföljs av ett bevis för turkiskt ursprung eller gemenskapsursprung, utfärdat i ett land, en grupp av länder eller ett territorium inom ramen för förmånshandelsavtal som ingåtts av både gemenskapen och Turkiet med detta land, denna grupp av länder eller detta territorium, och som föreskriver ett system med ursprungskumulation på grundval av identiska ursprungsregler och ett förbud mot restitution av eller befrielse från tullar.

2.   De metoder för administrativt samarbete som fastställs i ursprungsreglerna i de relevanta förmånshandelsavtalen skall även gälla de intyg som avses i punkt 1.

Artikel 18

Om det i samband med kontrollförfaranden enligt artikel 16 uppstår tvister som inte kan lösas mellan de tullmyndigheter som begärt en kontroll och de tullmyndigheter som ansvarar för att denna kontroll utförs, eller om frågor uppstår angående tolkningen av detta beslut, skall tvisterna hänskjutas till tullsamarbetskommittén.

Alla tvister mellan importören och importstatens tullmyndigheter skall lösas enligt lagstiftningen i importstaten.

Artikel 19

Den som i syfte att erhålla den behandling som följer av bestämmelserna om fri omsättning i det grundläggande beslutet upprättar eller låter upprätta en handling som innehåller oriktiga uppgifter skall bli föremål för påföljder.

KAPITEL 3

Bestämmelser om varor som medförs av resande

Artikel 20

Varor som inte är avsedda för kommersiellt bruk och som medförs av resande från den ena delen av tullunionen till den andra skall omfattas av bestämmelserna om fri omsättning i det grundläggande beslutet utan krav på det certifikat som avses i kapitel 2, om de deklareras som varor som uppfyller villkoren för fri omsättning och det inte finns något tvivel om denna deklarations riktighet.

KAPITEL 4

Postförsändelser

Artikel 21

Postförsändelser (inklusive postpaket) skall omfattas av de bestämmelser om fri omsättning som föreskrivs i det grundläggande beslutet utan krav på det certifikat som avses i kapitel 2, under förutsättning att det inte finns någon uppgift på emballaget eller de medföljande handlingarna om att varorna i emballaget inte uppfyller villkoren i det grundläggande beslutet. Denna uppgift skall anges med hjälp av en gul etikett enligt förlagan i bilaga IV, som i alla sådana fall skall anbringas av de behöriga myndigheterna i exportstaten.

AVDELNING III

TULLBESTÄMMELSER FÖR HANDEL MED VAROR MED TREDJELAND

KAPITEL 1

Bestämmelser om varors tullvärde

Artikel 22

Kostnader för transport, försäkring, lastning och hantering som hänför sig till transport av varor från tredjeland efter varornas införsel till tullunionens territorium skall inte beaktas vid beräkningen av tullvärdet, under förutsättning att de anges separat från det pris som faktiskt betalats eller skall betalas för varorna.

KAPITEL 2

Passiv förädling

Artikel 23

I detta kapitel avses med ”tresidig trafik” det system enligt vilket förädlingsprodukterna efter passiv förädling övergår till fri omsättning med partiell eller fullständig befrielse från importtullar i en annan del av tullunionen än den från vilken varorna temporärt exporterades.

Artikel 24

Om förädlingsprodukter eller ersättningsprodukter övergår till fri omsättning enligt systemet med tresidig trafik skall informationsblad INF 2 användas för att lämna upplysningar om temporärt exporterade varor enligt systemet med tresidig trafik, i syfte att erhålla partiell eller fullständig befrielse från importtullar för förädlingsprodukter eller ersättningsprodukter.

Artikel 25

1.   Informationsblad INF 2 skall, för den mängd varor som hänförs till förfarandet, upprättas i ett original och en kopia på formulär som motsvarar förlagan i bilaga 71 till tillämpningsföreskrifterna för gemenskapens tullkodex, när det utfärdas i gemenskapen, eller som motsvarar den förlaga som fastställs i den turkiska tullagen på grundval av den bilagan, när det utfärdas i Turkiet. Formulären skall fyllas i på ett av gemenskapens officiella språk eller på turkiska språket. Anmälningskontoret skall påteckna originalet och kopian av informationsbladet INF 2. Det skall behålla kopian och återlämna originalet till deklaranten.

2.   Det anmälningskontor som skall påteckna informationsblad INF 2 skall i fält 16 ange den metod som använts för att identifiera de temporärt exporterade varorna.

3.   Om prover tas eller illustrationer eller tekniska beskrivningar används, skall det anmälningskontor som avses i punkt 1 bestyrka dessa prover, illustrationer eller tekniska beskrivningar genom att fästa sitt tullsigill antingen på varorna, om deras beskaffenhet gör detta möjligt, eller på emballaget, på ett sådant sätt att det inte kan brytas.

En etikett med kontorets stämpel och referensuppgifter om exportdeklarationen skall fästas vid proverna, illustrationerna eller de tekniska beskrivningarna på ett sätt som förhindrar att utbyte sker.

Proverna, illustrationerna eller de tekniska beskrivningarna, bestyrkta och förseglade i enlighet med denna punkt, skall återlämnas till exportören som skall uppvisa dem med sigillen orörda när förädlingsprodukterna eller ersättningsprodukterna återimporteras.

4.   Om en analys krävs och resultaten av denna inte kommer att vara kända förrän efter det att tullkontoret har påtecknat informationsblad INF 2, skall den handling som innehåller analysresultaten lämnas till exportören i ett förseglat kuvert som är skyddat mot åverkan.

Artikel 26

1.   Utfartskontoret skall intyga på originalet att varorna har lämnat tullområdet och skall återlämna originalet till den person som visade upp det.

2.   Importören av förädlingsprodukterna eller ersättningsprodukterna skall uppvisa originalet av informationsblad INF 2 och, i tillämpliga fall, uppge identifieringsmetoden för avslutningskontoret.

Artikel 27

1.   Om det tullkontor som utfärdar informationsblad INF 2 anser att ytterligare upplysningar, utöver de som är angivna i informationsbladet, är nödvändiga, skall det lämna sådana uppgifter. Om utrymmet inte är tillräckligt skall ett ytterligare blad bifogas. Detta skall anges på originalet.

2.   Det tullkontor som påtecknade informationsblad INF 2 kan uppmanas göra en kontroll i efterhand av att bladet är äkta och att de uppgifter det innehåller är riktiga.

3.   Vid leveranser i flera sändningar får det nödvändiga antalet informationsblad INF 2 upprättas för den mängd varor eller produkter som hänförs till förfarandet. Det ursprungliga informationsbladet får även ersättas med ytterligare informationsblad, eller, om endast ett informationsblad används, får det tullkontor för vilket informationsbladet upprättades anteckna mängden varor eller produkter på originalet. Om utrymmet inte är tillräckligt skall ett ytterligare blad bifogas, och detta skall anges på originalet.

4.   För tresidig trafik som omfattar ett stort antal transaktioner får tullmyndigheterna tillåta användning av sammanfattande informationsblad INF 2 som täcker all import eller export under en viss period.

5.   I undantagsfall får informationsbladet INF 2 utfärdas i efterhand, dock inte efter utgången av den period under vilken handlingar skall behållas.

Artikel 28

Om informationsbladet INF 2 stulits, förlorats eller förstörts får operatören ansöka om ett duplikat hos det tullkontor som påtecknade det. Detta kontor skall tillmötesgå denna begäran, förutsatt att det kan visas att de temporärt exporterade varor för vilka duplikatet begärs ännu inte har återimporterats.

Originalet och kopiorna av ett informationsblad som utfärdas på detta sätt skall förses med någon av följande uppgifter:

Artikel 29

Partiell befrielse från importtullar skall på begäran beviljas för förädlingsprodukter som skall övergå till fri omsättning genom att tullvärdet grundas på kostnaden för förädlingsprocessen.

Tullmyndigheterna skall vägra att beräkna partiell befrielse från importtullar enligt denna bestämmelse, om det innan ersättningsprodukterna övergår till fri omsättning fastställs att det enda syftet med övergången till fri omsättning till en nolltullsats för de temporärt exporterade varor som inte har ursprung i en av tullunionens delar, i den mening som avses i avdelning II kapitel 2 avsnitt 1 i gemenskapens tullkodex och avdelning II kapitel 2 avsnitt 1 i den turkiska tullagen, var att dra nytta av partiell befrielse enligt denna bestämmelse.

De bestämmelser om varors tullvärde som fastställs i gemenskapens tullkodex och den turkiska tullagen skall också tillämpas på förädlingskostnaderna, vilka inte skall inbegripa de temporärt exporterade varorna.

KAPITEL 3

Återinförda varor

Artikel 30

1.   Varor som efter export från en del av tullunionen återinförs till den andra delen av tullunionen och där övergår till fri omsättning inom en period av tre år skall, på begäran av den berörda personen, beviljas befrielse från importtullar.

Treårsperioden får förlängas om särskilda omständigheter föreligger.

2.   Om de återinförda varorna, före exporten från det tullområde som tillhör en del av tullunionen, hade övergått till fri omsättning till nedsatt importtullsats eller till nolltullsats på grund av deras användning för särskilda ändamål, skall befrielse från tull enligt punkt 1 beviljas endast om de återimporteras för samma ändamål.

Om det ändamål för vilket varorna importeras inte längre är detsamma skall det importtullbelopp som de skall beläggas med minskas med det belopp som debiterades för varorna när de först övergick till fri omsättning. Om det senare beloppet skulle överstiga det belopp som debiterades när de återinförda varorna övergick till fri omsättning, skall ingen återbetalning beviljas.

3.   Befrielse från importtullar enligt punkt 1 skall inte beviljas för varor som exporterats från det tullområde som tillhör en del av tullunionen enligt förfarandet för passiv förädling, såvida inte varorna kvarstår i samma skick som de exporterades i.

Artikel 31

Befrielse från importtullar enligt artikel 30 skall beviljas endast om varor återimporteras i samma skick som de exporterades i.

Artikel 32

Artiklarna 30 och 31 skall också tillämpas på förädlingsprodukter som ursprungligen exporterats eller återexporterats efter ett förfarande för aktiv förädling.

Det importtullbelopp som lagligen skall betalas skall fastställas på grundval av reglerna enligt förfarandet för aktiv förädling, varvid dagen för återexport av förädlingsprodukterna skall anses vara den dag då varorna övergår till fri omsättning.

Artikel 33

Återinförda varor skall vara befriade från importtullar även om de bara utgör en del av de varor som tidigare exporterats från den andra delen av tullunionen.

Detsamma skall gälla varor som utgör delar av eller tillbehör till maskiner, instrument, apparater eller andra produkter som tidigare exporterats från den andra delen av tullunionen.

Artikel 34

1.   Med avvikelse från artikel 31 skall återinförda varor enligt nedan vara befriade från importtullar:

a)	Varor som efter att ha exporterats från den andra delen av tullunionen inte har genomgått någon annan behandling än sådan som krävs för att bevara dem i gott skick eller någon annan hantering än sådan som endast förändrar deras utseende.

b)

Varor som efter att ha exporterats från den andra delen av tullunionen genomgått annan behandling än sådan som krävs för att bevara dem i gott skick eller annan hantering än sådan som endast förändrar deras utseende, men som visat sig vara felaktiga eller olämpliga för sin avsedda användning, under förutsättning att ett av följande villkor är uppfyllt: — Varorna behandlades eller hanterades endast i syfte att reparera dem eller återställa dem i gott skick. — Varornas olämplighet för den avsedda användningen blev uppenbar först efter det att behandlingen eller hanteringen hade påbörjats.

2.   Om återinförda varor har genomgått behandling eller hantering som är tillåten enligt punkt 1 b och denna behandling skulle ha inneburit att de påförts importtullar om de hade hänförts till förfarandet för passiv förädling, skall de regler som gäller för att debitera tull enligt detta förfarande tillämpas.

Om varor har gjorts till föremål för en åtgärd som utgörs av reparation eller återställande i gott skick som blev nödvändigt till följd av oförutsedda omständigheter som uppstod utanför de tullområden som tillhör de respektive delarna av tullunionen, och detta fastställts på ett sätt som tillfredsställer tullmyndigheterna, skall emellertid befrielse från importtullar beviljas, under förutsättning att de återinförda varornas värde inte är högre till följd av åtgärden än deras värde vid tidpunkten för exporten från det tullområde som tillhör den andra delen av tullunionen.

3.   För tillämpningen av punkt 2 andra stycket gäller följande:

a)

Med ”reparation eller återställande i gott skick som blev nödvändigt” avses åtgärder för att avhjälpa funktionsfel eller materiell skada som uppstått på varorna medan de befann sig utanför de tullområden som tillhör de respektive delarna av tullunionen, utan vilka varorna inte längre skulle kunna användas på normalt sätt för de ändamål de var avsedda för.

b)

De återinförda varornas värde skall inte anses vara högre till följd av den åtgärd de gjorts till föremål för än deras värde vid tidpunkten för exporten från det tullområde som tillhör den andra delen av tullunionen, om åtgärden inte omfattar mer än vad som är absolut nödvändigt för att varorna skall kunna fortsätta att användas på samma sätt som vid den tidpunkten.

När reparationen eller återställandet av varorna i gott skick gör det nödvändigt att införliva reservdelar skall detta vara begränsat till sådana delar som är absolut nödvändiga för att varorna skall kunna användas på samma sätt som vid tidpunkten för exporten.

Artikel 35

När tullformaliteterna för export fullgörs skall tullmyndigheterna på begäran av den berörda personen utfärda en handling som innehåller de upplysningar som behövs för att varorna skall kunna identifieras om de återinförs till ett tullområde som tillhör en del av tullunionen.

Artikel 36

1.   Följande varor skall godtas som återinförda varor:

—

Varor för vilka följande handlingar uppvisas till stöd för deklarationen för övergång till fri omsättning: a) Det exemplar av exportdeklarationen som tullmyndigheterna har återlämnat till exportören, eller en kopia av denna handling bestyrkt som äkta av dessa myndigheter, eller b) det informationsblad som avses i artikel 37. Om den bevisning som tullmyndigheterna har tillgång till vid tullkontoret för återimport eller som de kan få fram med hjälp av den berörda personen visar att de varor som deklareras för övergång till fri omsättning ursprungligen exporterats från det tullområde som tillhör den andra delen av tullunionen och att varorna vid den aktuella tidpunkten uppfyllde villkoren för att godtas som återinförda varor, skall de handlingar som anges i a och b inte krävas.

—	Varor som omfattas av en ATA-carnet utfärdad i den andra delen av tullunionen. Dessa varor får godtas som återinförda varor inom de ramar som anges i artikel 30, även efter det att ATA-carnetens giltighetstid har löpt ut.

Under alla omständigheter skall följande formaliteter fullgöras:

—	De uppgifter som lämnats i fälten A–G på kupongen för återimport skall kontrolleras.

—	Talongen och fält H på kupongen för återimport skall fyllas i.

—	Kupongen för återimport skall behållas.

2.   Punkt 1 första strecksatsen skall inte tillämpas på internationell befordran av emballage, transportmedel eller vissa varor som förs in enligt särskilda tullförfaranden, om det i autonoma bestämmelser eller i konventioner anges att tullhandlingar inte behövs under dessa omständigheter.

Den skall inte heller tillämpas i de fall där varor får deklareras för övergång till fri omsättning muntligen eller genom någon annan handling.

3.   Om tullmyndigheterna vid tullkontoret för återimport anser det nödvändigt får de begära att den berörda personen lämnar ytterligare bevisning, i synnerhet för att de återinförda varorna skall kunna identifieras.

Artikel 37

Informationsblad INF 3 skall upprättas i ett original och två kopior på formulär som motsvarar förlagorna i bilaga 110 till tillämpningsföreskrifterna för gemenskapens tullkodex, när det utfärdas i gemenskapen, eller som motsvarar de förlagor som fastställs i den turkiska tullagen på grundval av den bilagan, när det utfärdas i Turkiet. Formulären skall fyllas i på ett av gemenskapens officiella språk eller på turkiska språket.

Artikel 38

1.   Informationsblad INF 3 skall på exportörens begäran utfärdas av tullmyndigheterna vid exporttullkontoret när exportformaliteterna för de berörda varorna fullgörs, om exportören förklarar att varorna sannolikt kommer att återinföras via ett tullkontor i den andra delen av tullunionen.

2.   Informationsblad INF 3 får också på exportörens begäran utfärdas av tullmyndigheterna vid exporttullkontoret efter det att exportformaliteterna för de berörda varorna har fullgjorts, under förutsättning att dessa myndigheter på grundval av de uppgifter de förfogar över kan fastställa att uppgifterna i exportörens begäran avser de exporterade varorna.

Artikel 39

1.   Informationsblad INF 3 skall innehålla alla de uppgifter som tullmyndigheterna behöver för att kunna identifiera de exporterade varorna.

2.   Om det förväntas att de exporterade varorna kommer att återinföras till det tullområde som tillhör den andra delen av tullunionen eller till de tullområden som tillhör tullunionens båda delar via flera andra tullkontor än exporttullkontoret, får exportören begära att flera informationsblad INF 3 utfärdas för att den totala kvantiteten exporterade varor skall kunna omfattas.

På liknande sätt får exportören begära att de tullmyndigheter som utfärdat ett informationsblad INF 3 skall ersätta det med flera informationsblad INF 3, som tillsammans omfattar den totala kvantitet varor som var upptagna på det informationsblad INF 3 som ursprungligen utfärdades.

Exportören får också begära att ett informationsblad INF 3 utfärdas för endast en del av de exporterade varorna.

Artikel 40

Originalet och en kopia av informationsblad INF 3 skall återlämnas till exportören för uppvisande på det tullkontor där återimport sker. Den andra kopian skall arkiveras av de tullmyndigheter som utfärdade bladet.

Artikel 41

Tullkontoret för återimport skall på originalet och kopian av informationsblad INF 3 ange kvantiteten återinförda varor som är befriade från importtullar, behålla originalet och sända kopian försedd med referensnummer och datum för deklarationen för övergång till fri omsättning till de tullmyndigheter som utfärdade bladet.

Dessa tullmyndigheter skall jämföra kopian med den som de innehar och arkivera den.

Artikel 42

Om originalet av informationsblad INF 3 stulits, förlorats eller förstörts, får den berörda personen begära att de tullmyndigheter som utfärdade det utfärdar ett duplikat. De skall uppfylla denna begäran om omständigheterna berättigar till det. Ett duplikat som utfärdas på detta sätt skall förses med någon av följande påskrifter:

Tullmyndigheterna skall på sin kopia av informationsblad INF 3 ange att ett duplikat har utfärdats.

Artikel 43

1.   På begäran av tullmyndigheterna vid det tullkontor där återimport sker skall tullmyndigheterna vid exporttullkontoret lämna alla de uppgifter som de förfogar över, för att de skall kunna fastställa om varorna uppfyller de villkor som är nödvändiga för att de skall kunna omfattas av bestämmelserna i detta kapitel.

2.   Informationsblad INF 3 får användas för denna begäran och för överföring av de uppgifter som avses i punkt 1.

KAPITEL 4

Upprättande av bevis för förmånsursprung i delar av tullunionen

Artikel 44

I detta kapitel fastställs regler som är avsedda att underlätta

a)

utfärdandet av varucertifikat EUR.1 eller EUR-MED och upprättandet av fakturadeklarationer eller EUR-MED-fakturadeklarationer enligt bestämmelserna i de förmånshandelsavtal som både gemenskapen och Turkiet ingått med andra länder, grupper av länder eller territorier, och i vilka det föreskrivs ett system med ursprungskumulation på grundval av identiska ursprungsregler och ett förbud mot restitution av eller befrielse från tullar,

b)	det administrativa samarbete som för detta ändamål inrättas mellan tullmyndigheterna i gemenskapens medlemsstater och i Turkiet.

Artikel 45

1.   Vid tillämpning av artikel 44 a skall leverantörerna av varor i fri omsättning inom tullunionen som skall levereras mellan de båda delarna av tullunionen lämna en deklaration (nedan kallad ”leverantörsdeklaration”) beträffande ursprungsstatus för de levererade varorna i enlighet med de ursprungsregler som föreskrivs i de berörda förmånshandelsordningarna.

2.   Leverantörsdeklarationer skall användas av exportörer som intyg, särskilt som stöd för ansökningar om utfärdande av varucertifikat EUR.1 eller EUR-MED eller som grundval för upprättande av fakturadeklarationer eller EUR-MED-fakturadeklarationer.

Artikel 46

Leverantören skall, utom i de fall som avses i artikel 47, tillhandahålla en separat deklaration för varje varusändning.

Leverantören skall ange deklarationen på den faktura som rör sändningen eller på en följesedel eller någon annan kommersiell handling i vilken de berörda varorna beskrivs tillräckligt väl för att de skall kunna identifieras.

Leverantören får tillhandahålla deklarationen när som helst, även efter det att varorna har levererats.

Artikel 47

1.   Om en leverantör regelbundet förser en viss kund med varor vilkas ursprungsstatus förutses bli bestående under avsevärd tid, får leverantören tillhandahålla en enda leverantörsdeklaration (nedan kallad ”leverantörsdeklaration för längre tid”) som omfattar flera varusändningar. En leverantörsdeklaration för längre tid får utfärdas för en tid av upp till ett år från och med dagen för utfärdandet av deklarationen.

2.   En leverantörsdeklaration för längre tid får utfärdas med retroaktiv verkan. I sådana fall får deklarationens giltighetstid inte överstiga ett år från och med den första giltighetsdagen.

3.   Leverantören skall omedelbart underrätta köparen när en leverantörsdeklaration för längre tid inte längre är giltig för de varor som levereras.

Artikel 48

1.   Leverantörsdeklarationer skall utformas i enlighet med bilaga V eller, när det gäller leverantörsdeklarationer för längre tid, i enlighet med bilaga VI.

2.   Leverantörsdeklarationer skall vara försedda med leverantörens egenhändiga namnteckning och får upprättas på förtryckta blanketter. Om fakturor och leverantörsdeklarationer upprättas med hjälp av dator, behöver deklarationerna dock inte undertecknas, under förutsättning att leverantören lämnar ett skriftligt åtagande till köparen, i vilket han förklarar sig ta det fulla ansvaret för varje leverantörsdeklaration i vilken han identifieras såsom om deklarationen hade undertecknats av honom.

Artikel 49

1.   Vid tillämpning av artikel 44 b skall tullmyndigheterna i gemenskapens medlemsstater och i Turkiet bistå varandra vid kontroller av riktigheten hos uppgifterna i leverantörsdeklarationerna.

2.   Tullmyndigheterna i den stat där beviset om ursprungsstatus är utfärdat eller upprättat får i syfte att kontrollera en leverantörsdeklarations riktighet eller äkthet vända sig till exportören och begära att denne av leverantören skall få ett INF 4-informationscertifikat. Informationscertifikatet skall upprättas på formulär som motsvarar förlagan i bilaga V till rådets förordning (EG) nr 1207/2001 (7), när det utfärdas i gemenskapen, eller som motsvarar den förlaga som fastställs i den turkiska tullagen på grundval av den bilagan, när det utfärdas i Turkiet. Formuläret skall fyllas i på ett av gemenskapens officiella språk eller på turkiska språket. Tullmyndigheterna i den stat som skall lämna eller som begär att få upplysningarna får begära en översättning av upplysningarna i de handlingar som uppvisas för dem till den statens officiella språk.

3.   INF 4-informationscertifikatet skall utfärdas av tullmyndigheterna i den stat där leverantören är etablerad. Dessa myndigheter skall ha rätt att kräva att varje slag av bevis uppvisas samt ha rätt att utföra alla sådana inspektioner av leverantörens räkenskaper eller alla andra kontroller som de anser nödvändiga.

4.   Tullmyndigheterna i den stat där leverantören är etablerad skall utfärda INF 4-informationscertifikatet inom tre månader efter mottagandet av den ansökan som ingivits till dem av leverantören och skall i certifikatet ange om leverantörens deklaration var korrekt.

5.   Det ifyllda certifikatet skall lämnas till leverantören, som skall vidarebefordra det till exportören, så att denne kan överlämna det till tullmyndigheten i den stat där beviset om ursprungsstatus är utfärdat eller upprättat.

Artikel 50

1.   En leverantör som upprättar en leverantörsdeklaration skall under minst tre år bevara alla handlingar som styrker att deklarationen är korrekt.

2.   En tullmyndighet till vilken en ansökan om utfärdande av ett INF 4-informationscertifikat lämnats in skall bevara ansökningshandlingen under minst tre år.

Artikel 51

1.   Om en exportör inte kan inkomma med ett INF 4-informationscertifikat inom fyra månader från tullmyndigheternas begäran i den stat där beviset om ursprungsstatus utfärdats eller upprättats, kan dessa myndigheter rikta en direkt begäran till tullmyndigheterna i den stat där leverantören är etablerad om att bekräfta de berörda produkternas ursprungsstatus med avseende på de ursprungsregler som föreskrivs i de berörda förmånshandelsavtalen.

2.   Vid tillämpning av punkt 1 skall de tullmyndigheter som begärt kontrollen sända alla för dem tillgängliga uppgifter till tullmyndigheterna i den stat där leverantören är etablerad, samt ange de formella och sakliga skälen för sin förfrågan.

De skall till stöd för sin begäran tillhandahålla alla sådana handlingar eller uppgifter som de erhållit som talar för att leverantörsdeklarationen är oriktig.

3.   Tullmyndigheterna i den stat där leverantören är etablerad får i samband med kontrollen kräva att varje slag av bevis uppvisas och får utföra alla sådana inspektioner av tillverkarens räkenskaper eller alla andra kontroller som de anser lämpliga.

4.   De tullmyndigheter som har begärt kontrollen skall, med hjälp av ett INF 4-informationscertifikat, så snart som möjligt underrättas om resultatet av denna.

5.   Om det inte kommit in något svar inom fem månader från och med den dag då kontrollen begärdes eller om uppgifterna i svaret inte är tillräckliga för att styrka produkternas faktiska ursprung, skall tullmyndigheterna i den stat där beviset om ursprungsstatus utfärdats eller upprättats ogiltigförklara det beviset på grundval av de berörda handlingarna.

AVDELNING IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 52

Besluten nr 1/1999, nr 1/2000 och nr 1/2001 skall upphöra att gälla. Hänvisningar till bestämmelserna i de upphävda besluten skall anses som hänvisningar till motsvarande bestämmelser i det här beslutet. Leverantörsdeklarationer, inbegripet leverantörsdeklarationer för längre tid, som upprättats före dagen för ikraftträdandet av det här beslutet skall fortsätta att gälla.

Leverantörsdeklarationer som motsvarar formulären i beslut nr 1/1999 får fortsätta att upprättas under en tid av tolv månader räknat från ikraftträdandet av det här beslutet, utom i de fall då de skall användas av exportörer som bevis till stöd för ansökningar om utfärdande av varucertifikat EUR-MED eller som grundval för upprättande av EUR-MED-fakturadeklarationer.

Detta beslut träder i kraft dagen efter det att det har antagits.

---

(1)  EGT L 35, 13.2.1996, s. 1.

(2)  EGT L 98, 7.4.2001, s. 31. Beslutet senast ändrat genom beslut nr 1/2003 (EUT L 28, 4.2.2003, s. 51).

(3)  EGT L 253, 11.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 402/2006 (EUT L 70, 9.3.2006, s. 35).

(4)  EGT L 204, 4.8.1999, s. 43.

(5)  EGT L 211, 22.8.2000, s. 16.

(6)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1. Förordningen senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 648/2005 (EUT L 117, 4.5.2005, s. 13).

(7)  Rådets förordning (EG) nr 1207/2001 av den 11 juni 2001 om förfaranden för att i enlighet med bestämmelserna om förmånshandel mellan Europeiska gemenskapen och vissa länder underlätta utfärdande av varucertifikat EUR.1, upprättande av fakturadeklarationer och EUR.2-formulär och utfärdande av vissa tillstånd för ekonomiska aktörer att fungera som godkända exportörer och om upphävande av förordning (EEG) nr 3351/83 (EGT L 165, 21.6.2001, s. 1. Bilaga V i förordningen ändrad genom EGT L 170, 29.6.2002, s. 88).

---

---

---

---

---

---

---