This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02024R1252-20240503
Regulation (EU) 2024/1252 of the European Parliament and of the Council of 11 April 2024 establishing a framework for ensuring a secure and sustainable supply of critical raw materials and amending Regulations (EU) No 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 and (EU) 2019/1020 (Text with EEA relevance)
Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (Text av betydelse för EES)
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (Text av betydelse för EES)
02024R1252 — SV — 03.05.2024 — 000.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (EGT L 1252 3.5.2024, s. 1) |
Rättad genom:
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2024/1252
av den 11 april 2024
om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020
(Text av betydelse för EES)
KAPITEL 1
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER
Artikel 1
Innehåll och mål
För att uppnå det allmänna mål som avses i punkt 1 fastställs i denna förordning åtgärder som syftar till följande:
Att minska risken för försörjningsstörningar relaterade till kritiska råmaterial som sannolikt kommer att snedvrida konkurrensen och fragmentera den inre marknaden, särskilt genom att identifiera och stödja strategiska projekt som bidrar till att minska beroendet och diversifiera importen och genom att göra insatser för att stimulera tekniska framsteg och resurseffektivitet i syfte att dämpa den förväntade ökningen av förbrukningen av kritiska råmaterial i unionen.
Att förbättra unionens förmåga att övervaka och minska den till kritiska råmaterial relaterade försörjningsrisken.
Att säkerställa fri rörlighet för kritiska råmaterial och produkter som innehåller kritiska råmaterial som släpps ut på unionsmarknaden och samtidigt säkerställa en hög nivå av miljöskydd och hållbarhet, bland annat genom att förbättra deras cirkularitet.
Artikel 2
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
råmaterial: ett ämne i förädlat eller oförädlat tillstånd som används som insatsvara vid tillverkning av intermediära produkter eller slutprodukter, med undantag för ämnen som huvudsakligen används som livsmedel, foder eller bränsle.
värdekedja för råmaterial: all verksamhet och alla processer som ingår i undersökningsarbete, utvinning, förädling och materialåtervinning av råmaterial.
undersökningsarbete: all verksamhet som syftar till att identifiera och fastställa egenskaperna hos mineralförekomster.
utvinning: utvinning av malmer, mineral och växtprodukter från den ursprungliga källan som en huvudprodukt eller en biprodukt, även från mineralförekomster under jord, mineralförekomster under och i vatten, och från saltlösning och träd.
unionens utvinningskapacitet: ett aggregat av de maximala årliga produktionsvolymerna för utvinningsverksamhet som bedrivs i unionen avseende malm, mineral, växtprodukter och koncentrat som innehåller strategiska råmaterial, inklusive bearbetningsverksamhet som vanligtvis bedrivs på eller nära utvinningsplatsen.
mineralförekomst: ett enskilt mineral eller en kombination av mineral som förekommer i en massa eller fyndighet av potentiellt ekonomiskt intresse.
mineralreserver: alla mineralförekomster som är ekonomiskt lönsamma att utvinna i en viss marknadskontext.
förädling: alla fysiska, kemiska och biologiska processer som ingår i omvandlingen av ett råmaterial från malm, mineral, växtprodukter eller avfall till rena metaller, legeringar eller andra ekonomiskt användbara former, bland annat anrikning, separation, smältning och raffinering, dock inte metallbearbetning och vidare omvandling till intermediära produkter och slutprodukter.
unionens förädlingskapacitet: ett aggregat av de maximala årliga produktionsvolymerna för förädlingsverksamhet för strategiska råmaterial som bedrivs i unionen, med undantag av sådan verksamhet som vanligtvis bedrivs på eller nära utvinningsplatsen.
materialåtervinning: materialåtervinning enligt definitionen i artikel 3.17 i direktiv 2008/98/EG.
unionens materialåtervinningskapacitet: ett aggregat av de maximala årliga produktionsvolymerna inom materialåtervinningsverksamhet som bedrivs i unionen för att erhålla strategiska råmaterial, efter upparbetning, inklusive sortering och förbehandling av avfall och förädling till sekundära råmaterial.
årlig förbrukning av strategiska råmaterial: ett aggregat av strategiska råmaterial i förädlad form som förbrukas av företag som är etablerade i unionen, med undantag för strategiska råmaterial som ingår i intermediära produkter eller slutprodukter som släpps ut på unionsmarknaden.
försörjningsrisk: försörjningsrisk beräknad i enlighet med bilaga II, avsnitt 2.
projekt för kritiska råmaterial: varje planerad anläggning eller planerad betydande utvidgning eller ändrad användning av en befintlig anläggning som är verksam inom utvinning, förädling eller materialåtervinning av kritiska råmaterial.
förhandsköpare: ett företag som har ingått ett offtake-avtal med en projektägare.
offtake-avtal: varje avtal mellan ett företag och en projektägare som antingen innehåller ett åtagande från företagets sida att anskaffa en andel av de råmaterial som produceras inom ramen för ett specifikt råmaterialprojekt under en viss tidsperiod eller ett åtagande från projektägaren att ge företaget möjlighet att göra detta.
projektägare: varje företag eller konsortium av företag som utvecklar ett råmaterialprojekt.
tillståndsprocess: en process som omfattar alla relevanta tillstånd för att bygga och driva ett projekt för kritiska råmaterial, däribland bygglov, kemikalietillstånd och tillstånd för nätanslutning samt miljöbedömningar och miljötillstånd där sådana krävs, och som även omfattar alla ansökningar och förfaranden, från bekräftelsen på att ansökan är fullständig till meddelandet om det övergripande beslutet om utfallet av förfarandet från den berörda gemensamma kontaktpunkten.
övergripande beslut: beslut eller samling beslut av myndigheter i en medlemsstat, där det avgörs om en projektägare ska få tillstånd att genomföra ett projekt för kritiska råmaterial, utan att det påverkar ett beslut som fattas inom ramen för ett överklagandeförfarande.
nationellt program: ett nationellt program eller en samling program som omfattar hela territoriet och som utarbetas och antas av berörda nationella eller regionala myndigheter.
allmänt undersökningsarbete: undersökningsarbete på nationell eller regional nivå, med undantag för riktat undersökningsarbete.
riktat undersökningsarbete: en detaljerad undersökning av en enskild mineralförekomst.
karta över metallogenetiska områden: en karta som visar områden som sannolikt innehåller mineralförekomster av ett visst råmaterial.
försörjningsstörning: en oväntad betydande minskning av tillgången på ett råmaterial eller en betydande ökning av priset på ett råmaterial utöver normal prisvolatilitet på marknaden.
försörjningskedja för råmaterial: alla verksamheter och processer i värdekedjan för råmaterial fram till den punkt där ett råmaterial används som insatsvara vid tillverkning av intermediära produkter eller slutprodukter.
begränsningsstrategier: strategier som en ekonomisk aktör utvecklat för att begränsa sannolikheten för försörjningsstörning i sin försörjningskedja för råmaterial eller för att mildra de skador som orsakas av en sådan försörjningsstörning i dess ekonomiska verksamhet.
centrala marknadsaktörer: företag i unionens försörjningskedja för kritiska råmaterial samt företag i senare led vilka förbrukar kritiska råmaterial och vilkas tillförlitliga drift är av väsentlig betydelse för försörjningen av kritiska råmaterial.
strategiskt lager: en mängd av ett visst råmaterial i vilken form som helst som lagras av en offentlig eller privat aktör för att frigöras vid en försörjningsstörning.
stort företag: ett företag med i genomsnitt mer än 500 anställda och en global nettoomsättning på över 150 miljoner EUR under det senaste räkenskapsår för vilket årsredovisning har upprättats.
strategisk teknik: nyckelteknik av stor betydelse för den gröna och den digitala omställningen samt för försvars-, flyg- och rymdtillämpningar.
styrelse: det förvaltnings- eller övervakningsorgan som ansvarar för övervakningen av den verkställande ledningen i företaget eller, om det inte finns något sådant organ, den eller de personer som utför motsvarande uppgifter.
avfall: avfall enligt definitionen i artikel 3.1 i direktiv 2008/98/EG.
insamling: insamling enligt definitionen i artikel 3.10 i direktiv 2008/98/EG.
behandling: behandling enligt definitionen i artikel 3.14 i direktiv 2008/98/EG.
återvinning: återvinning enligt definitionen i artikel 3.15 i direktiv 2008/98/EG.
återanvändning: återanvändning enligt definitionen i artikel 3.13 i direktiv 2008/98/EG.
utvinningsavfall: utvinningsavfall i den mening som avses i artikel 2.1 i direktiv 2006/21/EG.
utvinningsavfallsanläggning: avfallsanläggning enligt definitionen i artikel 3.15 i direktiv 2006/21/EG.
preliminär ekonomisk bedömning: en begreppsmässig bedömning i ett tidigt skede av den potentiella ekonomiska bärkraften hos ett projekt för återvinning av kritiska råmaterial från utvinningsavfall.
magnetkamera: icke-invasiv medicinteknisk produkt som använder magnetiska fält för att framställa anatomiska bilder eller annan produkt som använder magnetiska fält för att framställa bilder av ett objekts insida.
vindgenerator: den del av en land- eller havsbaserad vindturbin som omvandlar rotorns mekaniska energi till elektrisk energi.
industrirobot: en automatiskt styrd, omprogrammerbar, multifunktionell manipulator, programmerbar längs tre eller flera axlar, som kan vara fast eller mobil för användning i industriella automatiseringstillämpningar.
motorfordon: varje typgodkänt fordon i kategorierna M eller N som anges i artikel 4.1 a och b i förordning (EU) 2018/858.
lätt transportmedel: varje lätt hjulförsett fordon som kan drivas med enbart sin elmotor eller med en kombination av motor och mänsklig kraft, inklusive elskotrar, elcyklar och typgodkända fordon i kategori L i den mening som anges i artikel 4 i förordning (EU) nr 168/2013.
kylgenerator: den del av ett kylsystem som genererar en temperaturskillnad som möjliggör upptag av värme från det utrymme eller den process som ska kylas, med hjälp av en eldriven ångkompressionscykel.
värmepump: den del av ett värmesystem som genererar en temperaturskillnad som möjliggör värmetillförsel till det utrymme eller den process som ska värmas, med hjälp av en eldriven ångkompressionscykel.
elmotor: en apparat som omvandlar elektrisk ineffekt till mekanisk uteffekt i form av rotation, där rotationshastigheten och vridmomentet beror på faktorer som inbegriper matningsspänningens frekvens och antalet poler i motorn, med en märkeffekt som är minst 0,12 kW.
automatisk tvättmaskin: en tvättmaskin där tvätten sköts helt och hållet av tvättmaskinen utan att användaren behöver ingripa medan programmet körs.
torktumlare: en apparat som torkar textilier i en roterande trumma genom vilken varmluft passerar.
mikrovågsugn: en apparat som är avsedd att användas för uppvärmning av livsmedel med hjälp av elektromagnetisk energi.
dammsugare: en apparat som avlägsnar smuts från den yta som ska rengöras med hjälp av en luftström alstrad av ett undertryck som skapas i apparaten.
diskmaskin: en maskin som diskar och sköljer bordsartiklar.
permanentmagnet: en magnet som behåller sin magnetism efter att ha avlägsnats från ett externt magnetfält.
databärare: en linjär streckkodssymbol, en tvådimensionell symbol eller något annat automatiskt dataupptagningsmedium för identifiering som kan läsas av en anordning.
unik produktbeteckning: en unik teckensträng för identifiering av produkter.
beläggning på magnet: ett materialskikt som i allmänhet används för att skydda magneter mot korrosion.
avlägsnande: manuell, mekanisk, kemisk, termisk eller metallurgisk hantering som resulterar i att de berörda komponenterna eller materialen kan identifieras som ett separat utgående flöde eller del av ett utgående flöde.
materialåtervinnare: varje fysisk eller juridisk person som utför materialåtervinning i en godkänd anläggning.
tillhandahållande på marknaden: leverans av en produkt för distribution, förbrukning eller användning på unionsmarknaden i samband med kommersiell verksamhet, mot betalning eller gratis.
typ av kritiskt råmaterial: ett kritiskt råmaterial som släpps ut på marknaden och som skiljer sig från andra kritiska råmaterial med avseende på förädlingsstadium, kemisk sammansättning, geografiskt ursprung eller produktionsmetod.
utsläppande på marknaden: det första tillhandahållandet av en produkt på unionsmarknaden.
bedömning av överensstämmelse: process där det visas om kraven i artikel 28, 29 eller 31 har uppfyllts.
strategiskt partnerskap: ett åtagande mellan unionen och ett tredjeland eller utomeuropeiska länder och territorier att öka samarbetet när det gäller värdekedjan för råmaterial, som inrättas genom ett icke-bindande instrument där det fastställs konkreta åtgärder av ömsesidigt intresse som underlättar fördelaktiga resultat för både unionen och det berörda tredjelandet eller utomeuropeiska landet eller territoriet.
flerpartsstyrning: en formell, meningsfull och betydande roll för flera typer av berörda parter, däribland åtminstone det civila samhället, i ett certifieringssystems beslutsfattande, vilken dokumenteras i form av ett mandat, en uppdragsbeskrivning eller något annat underlag som bekräftar eller stöder flerpartsföreträdarnas delaktighet i det certifieringssystemet.
KAPITEL 2
STRATEGISKA OCH KRITISKA RÅMATERIAL
Artikel 3
Förteckning över strategiska råmaterial
En uppdaterad förteckning över strategiska råmaterial ska innehålla de råmaterial som bedöms ha störst strategisk betydelse och högst prognostiserad efterfrågetillväxt och som det är svårast att öka produktionen av. Den strategiska betydelsen, den förväntade efterfrågetillväxten och svårigheten att öka produktionen ska fastställas i enlighet med avsnitt 2 i bilaga I.
På begäran från den europeiska nämnd för kritiska råmaterial som inrättas i artikel 35 (nämnden), på grundval av övervakning och stresstester i enlighet med denna förordning, ska kommissionen se över och när så är lämpligt uppdatera förteckningen över strategiska råmaterial när som helst, utöver de regelbundna översynerna.
Som ett led i den första uppdateringen av förteckningen över strategiska råmaterial enligt första stycket ska kommissionen, på grundval av sin bedömning enligt punkt 2 i denna artikel och avsnitt 2 i bilaga I, särskilt bedöma huruvida syntetisk grafit ska finnas kvar i förteckningen över strategiska råmaterial.
Artikel 4
Förteckning över kritiska råmaterial
En uppdaterad förteckning över kritiska råmaterial ska omfatta de strategiska råmaterial som förtecknas i avsnitt 1 i bilaga I samt alla andra råmaterial som når eller överskrider tröskelvärdet 1 för försörjningsrisk och tröskelvärdet 2,8 för ekonomisk betydelse. Ekonomisk betydelse och försörjningsrisk ska beräknas i enlighet med avsnitt 2 i bilaga II.
KAPITEL 3
FÖRSTÄRKNING AV UNIONENS VÄRDEKEDJA FÖR RÅMATERIAL
AVSNITT 1
Riktmärken
Artikel 5
Riktmärken
Kommissionen och medlemsstaterna ska stärka de olika leden i värdekedjan för strategiska råmaterial genom de åtgärder som föreskrivs i detta kapitel i följande syften:
Att säkerställa att unionens kapacitet för varje strategiskt råmaterial ökar betydligt till 2030, så att unionens kapacitet sammantaget närmar sig eller når följande riktmärken:
Unionens utvinningskapacitet gör det möjligt att utvinna malm, mineral eller koncentrat som behövs för att producera minst 10 % av unionens årliga förbrukning av strategiska råmaterial, så långt det är möjligt mot bakgrund av unionens reserver.
Unionens förädlingskapacitet, även för alla intermediära förädlingssteg, gör det möjligt att producera minst 40 % av unionens årliga förbrukning av strategiska råmaterial.
Unionens materialåtervinningskapacitet, även för alla intermediära materialåtervinningssteg, gör det möjligt att producera minst 25 % av unionens årliga förbrukning av strategiska råmaterial och gör det möjligt att materialåtervinna avsevärt större mängder av varje strategiskt råmaterial från avfall.
Att diversifiera unionens import av strategiska råmaterial i syfte att säkerställa att unionens årliga förbrukning av varje strategiskt råmaterial i alla relevanta förädlingsstadier senast 2030 kan förlita sig på import från flera tredjeländer eller från utomeuropeiska länder eller territorier och att inget tredjeland står för mer än 65 % av unionens årliga förbrukning av ett sådant strategiskt råmaterial.
De delegerade akter som antas enligt första stycket ska ange vilka avfallsflöden och strategiska råmaterial i dessa som det finns tillräckliga uppgifter om i fråga om avfallsvolymer och deras innehåll av strategiska råmaterial – på grundval av rapporteringskraven i förordning (EU) 2023/1542, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG ( 1 ), direktiv 2008/98/EG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU ( 2 ) – så att unionens materialåtervinningskapacitet kan uppskattas som en andel av de strategiska råmaterial som ingår i de relevanta avfallsflödena.
De delegerade akter som antas enligt första stycket ska även innehålla ett riktmärke för unionens materialåtervinningskapacitet baserat på materialåtervinningskapaciteten för varje strategiskt råmaterial i de relevanta avfallsflöden som identifierats enligt andra stycket.
Kommissionen ska fastställa riktmärket för materialåtervinningskapacitet enligt tredje stycket på grundval av följande beståndsdelar:
Unionens nuvarande materialåtervinningskapacitet uttryckt som en andel av de strategiska råmaterial som finns tillgängliga i de relevanta avfallsflödena.
I vilken utsträckning strategiska råmaterial kan återvinnas från dessa avfallsflöden, med beaktande av den tekniska och ekonomiska genomförbarheten.
Mål som fastställs i andra unionsrättsakter av relevans för återvinning av strategiska råmaterial från avfall.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 för att ändra denna förordning genom att uppdatera de delegerade akter som antagits enligt första stycket i denna punkt, om det till följd av den bedömning som avses i artikel 48.2 framkommer information om de relevanta avfallsvolymerna och innehållet av strategiska råmaterial i fler avfallsflöden.
AVSNITT 2
Strategiska projekt
Artikel 6
Kriterier för erkännande av strategiska projekt
Efter en ansökan från projektägaren och i enlighet med förfarandet i artikel 7 ska kommissionen erkänna ett råmaterialprojekt som strategiskt projekt om det uppfyller följande kriterier:
Projektet skulle på ett meningsfullt sätt bidra till att trygga unionens försörjning av strategiska råmaterial.
Projektet är eller kommer att bli tekniskt genomförbart inom en rimlig tidsram och projektets förväntade produktionsvolym kan uppskattas med tillräcklig tillförlitlighet.
Projektet skulle genomföras på ett hållbart sätt, särskilt när det gäller övervakning, förebyggande och minimering av miljöpåverkan, förebyggande och minimering av socialt negativa konsekvenser genom användning av socialt ansvarsfulla metoder, inbegripet respekt för mänskliga rättigheter, urfolks rättigheter och arbetstagarnas rättigheter, särskilt i händelse av tvångsförflyttningar, potential för skapande av arbetstillfällen av god kvalitet och meningsfullt samarbete med lokalsamhällen och relevanta arbetsmarknadsparter, och användning av transparenta affärsmetoder med lämpliga efterlevnadspolicyer för att förebygga och minimera riskerna för negativa konsekvenser för hur den offentliga förvaltningen fungerar, inbegripet korruption och mutor.
För projekt i unionen gäller att inrättandet, driften eller produktionen av projektet skulle ha gränsöverskridande fördelar utanför den berörda medlemsstaten, även för sektorer i senare led.
För projekt i tredjeländer som är tillväxtmarknader eller utvecklingsekonomier gäller att projektet skulle vara till ömsesidig nytta för unionen och det berörda tredjelandet genom att skapa mervärde i det tredjelandet.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 för att ändra bilaga III för att anpassa de faktorer och underlag som ska beaktas vid bedömningen av uppfyllandet av erkännandekriterierna i punkt 1 i den här artikeln till den tekniska och vetenskapliga utvecklingen, eller för att beakta ändringar av de internationella instrument som förtecknas i punkt 5 i bilaga III eller antagandet av nya internationella instrument som är relevanta för uppfyllandet av det kriterium som avses i punkt 1 c i den här artikeln.
Artikel 7
Ansökan och erkännande
Ansökningar om erkännande av ett projekt för kritiska råmaterial som strategiskt projekt ska lämnas in av projektägaren till kommissionen. Ansökan ska innehålla följande:
Relevanta underlag avseende uppfyllandet av de krav som fastställs i artikel 6.1.
En klassificering av projektet enligt Förenta nationernas ramverk för klassificering av resursprojekt, styrkt av lämpliga underlag.
En tidsplan för genomförandet av projektet, inklusive en översikt över de tillstånd som krävs för projektet och status för motsvarande tillståndsprocess.
En plan med åtgärder för att underlätta allmänhetens acceptans, inbegripet, när så är lämpligt, åtgärder för att underlätta meningsfull involvering och aktivt deltagande av berörda grupper, inrättande av kanaler för återkommande kommunikation med lokalsamhällen, organisationer, inklusive arbetsmarknadens parter, och relevanta myndigheter samt genomförande av medvetandehöjande kampanjer och informationskampanjer och eventuella begränsnings- och kompensationsmekanismer.
Information om kontrollen över de företag som deltar i projektet, enligt definitionen i artikel 3.2 och 3.3 i rådets förordning (EG) nr 139/2004 ( 3 ), samt, när flera företag deltar, information om storleksordningen för varje företags deltagande i projektet.
En affärsplan där projektets ekonomiska bärkraft utvärderas.
En uppskattning av projektets potential att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och projektets behov av kvalificerad arbetskraft samt en arbetsplan för att stödja kompetenshöjning och omskolning och främja en inkluderande representation av arbetskraften.
För projekt i tredjeländer eller i utomeuropeiska länder och territorier som inbegriper utvinning: en plan för att förbättra miljöns tillstånd vid de påverkade platserna efter det att utvinningen har upphört, i syfte att återställa miljöns tidigare tillstånd med samtidig hänsyn till den tekniska och ekonomiska genomförbarheten.
För projekt som uteslutande avser förädling eller materialåtervinning i områden som är skyddade enligt direktiv 92/43/EEG eller direktiv 2009/147/EG: en beskrivning av tekniskt lämpliga alternativa platser, som bedömts av projektägaren, och angivande av varför dessa alternativa platser inte anses vara lämpliga platser för projektets placering.
För projekt som kan påverka urfolk: en plan med åtgärder för ett meningsfullt samråd med berörda urfolk om förebyggande och minimering av negativa konsekvenser för urfolks rättigheter, och i tillämpliga fall rättvis ersättning för dessa befolkningar, samt åtgärder för att ta fasta på resultaten av samråden.
Om den nationella rätten i det land vars territorium berörs av ett projekt innehåller bestämmelser om samråd enligt första stycket j, och under förutsättning att sådana samråd omfattar alla de aspekter som anges i det ledet, får planen anpassas därefter.
Omfattningen av den dokumentation som krävs för att fylla i den gemensamma mallen enligt första stycket ska vara rimlig.
Det första stängningsdatumet av det slaget ska vara senast den 24 augusti 2024. Kommissionen ska fastställa stängningsdatum minst fyra gånger per år.
Kommissionen ska förse nämnden med sin bedömning av huruvida de föreslagna projekten uppfyller de kriterier som anges i artikel 6.1 innan nämnden sammanträder enligt första stycket i den här punkten.
För strategiska projekt i tredjeländer eller i utomeuropeiska länder och territorier ska kommissionen dela den mottagna ansökan med det tredjeland eller det utomeuropeiska landet eller territoriet vars territorium berörs av det föreslagna projektet. Kommissionen ska inte godkänna ansökan innan den fått ett uttryckligt godkännande från ett berört tredjeland.
Kommissionens beslut ska motiveras. Kommissionen ska översända sitt beslut till nämnden och till den medlemsstat eller det tredjeland vars territorium berörs av projektet.
Innan kommissionen återkallar erkännandet ska den delge projektägaren skälen till detta beslut; projektägaren ska ges möjlighet att svara, och kommissionen ska beakta projektägarens svar.
Artikel 8
Rapporterings- och informationsskyldigheter för strategiska projekt
Projektägaren ska vartannat år, räknat från dagen för erkännandet som strategiskt projekt, lämna in en rapport till kommissionen med uppgifter om åtminstone följande:
Framsteg i genomförandet av det strategiska projektet, särskilt när det gäller tillståndsprocessen.
I förekommande fall, orsaker till förseningar jämfört med den tidsplan som avses i artikel 7.1 c och en plan för att komma till rätta med förseningarna.
Framsteg i finansieringen av det strategiska projektet, inklusive information om offentligt ekonomiskt stöd.
Kommissionen ska överlämna en kopia av den rapport som avses i första stycket i denna punkt till nämnden för att underlätta de diskussioner som avses i artikel 36.7 c.
Projektägaren ska underrätta kommissionen om
ändringar av det strategiska projektet som påverkar uppfyllandet av kriterierna i artikel 6.1,
ändringar av kontrollen över de företag som deltar i det strategiska projektet på lång sikt, jämfört med de uppgifter som avses i artikel 7.1 e.
Omfattningen av den dokumentation som krävs för att fylla i den gemensamma mall som avses i första stycket ska vara rimlig.
AVSNITT 3
Tillståndsprocess
Artikel 9
Gemensam kontaktpunkt
Artikel 10
Prioritetsstatus för strategiska projekt
Artikel 11
Varaktighet för tillståndsprocessen
För strategiska projekt i unionen får tillståndsprocessen inte överstiga
27 månader för strategiska projekt som omfattar utvinning,
15 månader för strategiska projekt som endast omfattar förädling eller materialåtervinning.
Genom undantag från punkt 1, för strategiska projekt i unionen som var föremål för tillståndsprocessen innan de erkändes som strategiska projekt, och för förlängning av befintliga strategiska projekt som redan har beviljats tillstånd, får tillståndsprocessen efter det att projektet erkänts som strategiskt projekt inte överstiga
24 månader för strategiska projekt som omfattar utvinning,
12 månader för strategiska projekt som endast omfattar förädling eller materialåtervinning.
I undantagsfall, om det krävs på grund av det strategiska projektets karaktär, komplexitet, plats eller storlek, får medlemsstaterna förlänga, innan de löper ut och efter en bedömning av varje enskilt fall, de tidsfrister som avses i
punkterna 1 a och 2 a med högst sex månader
punkterna 1 b och 2 b med högst tre månader.
Vid en sådan förlängning ska den berörda gemensamma kontaktpunkten skriftligen informera projektägaren om skälen till förlängningen och om tidsfristen för det övergripande beslutet.
Dagen för den bekräftelse som avses i första stycket ska utgöra startdatum för tillståndsprocessen.
De tidsfrister som anges i denna artikel för någon av tillståndsprocesserna ska inte påverka tillämpningen av eventuella kortare tidsfrister som fastställs av medlemsstaterna.
Artikel 12
Miljöbedömningar och miljötillstånd
Den berörda gemensamma kontaktpunkten ska säkerställa att det yttrande som avses i första stycket utfärdas så snart som möjligt och inom en tidsperiod som inte överstiger 45 dagar från det datum då projektägaren lämnade in sin begäran om ett yttrande.
Enligt det samordnade förfarande som avses i första stycket ska den behöriga myndigheten samordna de olika bedömningar av miljöpåverkan av ett visst projekt som krävs enligt relevanta unionslagstiftningsakter.
Enligt det gemensamma förfarande som avses i första stycket ska den behöriga myndigheten föreskriva en enda bedömning av miljöpåverkan av ett visst projekt som krävs enligt relevanta unionslagstiftningsakter.
Punkterna 2–5 ska tillämpas på tillståndsprocessen för strategiska projekt för vilka tillståndsprocessen påbörjades innan de erkändes som strategiskt projekt endast i den mån de etapper som avses i de punkterna ännu inte har avslutat.
Artikel 13
Planering
Artikel 14
Tillämplighet för Uneces konventioner
AVSNITT 4
Nödvändiga villkor
Artikel 15
Påskyndande av genomförandet av strategiska projekt
Den medlemsstat vars territorium berörs av ett strategiskt projekt ska vidta åtgärder för att underlätta ett snabbt och effektivt genomförande. Dessa åtgärder får inbegripa stöd för att
säkerställa efterlevnad av tillämpliga administrativa skyldigheter och rapporteringsskyldigheter,
ytterligare öka projektägares förmåga att säkerställa att de grupper som berörs av det strategiska projektet involveras och aktivt deltar på ett meningsfullt sätt.
Artikel 16
Samordning av finansiering
Den ständiga arbetsgrupp som inrättats enligt artikel 36.8 a ska, på begäran av en projektägare för ett strategiskt projekt, diskutera och ge råd om hur finansieringen av projektet kan slutföras, med beaktande av den finansiering som redan säkrats och med hänsyn till åtminstone följande faktorer:
Ytterligare privata finansieringskällor.
Stöd genom resurser från Europeiska investeringsbanksgruppen eller andra internationella finansiella institutioner, däribland Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.
Befintliga instrument och program i medlemsstaterna, däribland från exportkreditinstitut och nationella utvecklingsbanker och -institutioner.
Relevanta program för unionsfinansiering, med särskilt fokus på initiativet Global Gateway för strategiska projekt i tredjeländer eller i utomeuropeiska länder och territorier.
Artikel 17
Underlättande av offtake-avtal
Det system som avses i punkt 1 ska göra det möjligt för potentiella förhandsköpare att lämna anbud som anger
volymen och kvaliteten på de strategiska råmaterial som de avser att köpa,
det planerade priset eller prisintervallet,
den planerade löptiden för offtake-avtalet.
Det system som avses i punkt 1 ska göra det möjligt för projektägare för strategiska projekt att lämna anbud som anger
volymen och kvaliteten på de strategiska råmaterial för vilka de avser att ingå offtake-avtal,
det planerade pris eller prisintervall vid vilket de är villiga att sälja,
den planerade löptiden för offtake-avtalet.
Artikel 18
Tillgång till administrativ information online
Medlemsstaterna ska tillhandahålla följande information om administrativa processer som är relevanta för projekt för kritiska råmaterial online, på ett centraliserat och lättillgängligt sätt:
Den information som avses i artikel 9.2.
Tillståndsprocessen och tillhörande administrativa processer som krävs för att erhålla relevanta tillstånd.
Finansierings- och investeringstjänster.
Finansieringsmöjligheter på unionsnivå eller medlemsstatsnivå.
Tjänster för affärsstöd, bland annat deklaration av bolagsskatt, lokal skattelagstiftning eller arbetsrätt.
AVSNITT 5
Undersökningsarbete
Artikel 19
Nationella program för undersökningsarbete
De program som avses i punkt 1 ska omfatta åtgärder för att öka den tillgängliga informationen om förekomsten av kritiska råmaterial i unionen. De ska i förekommande fall omfatta följande åtgärder:
Kartläggning av mineraltillgångar i lämplig skala.
Geokemiska kampanjer, bland annat för att fastställa den kemiska sammansättningen av jord, sediment eller bergarter.
Geovetenskapliga undersökningar, såsom geofysiska undersökningar.
Behandling av data som samlats in genom allmänt undersökningsarbete, bland annat genom utveckling av kartor över metallogenetiska områden.
Ny behandling av befintliga data från geovetenskapliga undersökningar, för att kontrollera oidentifierade mineralförekomster som innehåller kritiska råmaterial samt mineral som innehåller kritiska råmaterial.
Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa en mall för tillgängliggörande av de uppgifter som avses i det första stycket i denna punkt. I mallen får det anges hur de uppgifter som avses i det första stycket ska uttryckas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2.
Med beaktande av det befintliga samarbetet avseende allmänt undersökningsarbete ska den ständiga arbetsgrupp som avses i artikel 36.8 c diskutera de nationella program som avses i punkt 1 i den här artikeln och deras genomförande, inbegripet åtminstone
potentialen för samarbete, bland annat när det gäller undersökningsarbete avseende gränsöverskridande mineralförekomster och gemensamma geologiska formationer,
bästa praxis för de åtgärder som förtecknas i punkt 2,
möjligheten att skapa en integrerad databas för lagring av resultaten av de nationella program som avses i punkt 1.
KAPITEL 4
RISKÖVERVAKNING OCH RISKREDUCERING
Artikel 20
Övervakning och stresstester
Övervakningen ska åtminstone omfatta utvecklingen av följande parametrar:
Handelsflöden mellan unionen och tredjeländer och inom den inre marknaden.
Tillgång och efterfrågan.
Koncentration av utbudet.
Produktion och produktionskapacitet i unionen och globalt i olika led i värdekedjan för råmaterial.
Prisvolatilitet.
Flaskhalsar i alla skeden av unionens produktion och flaskhalsar i samband med beviljande av tillstånd för strategiska projekt inom unionen.
Potentiella hinder för handel med kritiska råmaterial eller varor som använder kritiska råmaterial som insatsvaror på den inre marknaden.
De nationella myndigheter som deltar i den ständiga arbetsgrupp som avses i artikel 36.8 e ska stödja kommissionen i den övervakning som avses i punkt 1 i den här artikeln genom att
utbyta relevant information som de har tillgång till om utvecklingen av de parametrar som förtecknas i punkt 1 i denna artikel, med undantag för artikel led e i den punkten, inklusive den information som avses i artikel 21,
i samarbete med kommissionen och andra deltagande myndigheter samla in information om utvecklingen av de parametrar som förtecknas i punkt 1 i denna artikel, inklusive den information som avses i artikel 21,
tillhandahålla en analys av försörjningsriskerna för kritiska råmaterial mot bakgrund av utvecklingen av de parametrar som förtecknas i punkt 1,
utan dröjsmål informera kommissionen om medlemsstaten får kännedom om en risk för en allvarlig försörjningsstörning relaterade till kritiska råmaterial.
De stresstester som avses i första stycket ska bestå av en bedömning av hur sårbar unionens försörjningskedja för råmaterial för det relevanta strategiska råmaterialet är för försörjningsstörningar, genom en uppskattning av inverkan på olika scenarier som kan orsaka sådana försörjningsstörningar och deras potentiella effekter, med beaktande av åtminstone följande faktorer:
Var det berörda strategiska råmaterialet utvinns, förädlas eller materialåtervinns.
De ekonomiska aktörernas kapacitet längs värdekedjan för råmaterial samt marknadsstrukturen.
Faktorer som kan påverka försörjningen, inbegripet men inte begränsat till den geopolitiska situationen, logistik, energiförsörjning, arbetskraft eller naturkatastrofer.
Tillgången till och förmågan att snabbt diversifiera försörjningskällor, ersätta material eller minska efterfrågan.
Användarna av de relevanta strategiska råmaterialen längs värdekedjan för råmaterial och deras andel av efterfrågan, med särskild uppmärksamhet på tillverkning av teknik som är relevant för den gröna och den digitala omställningen samt försvars-, flyg- och rymdtillämpningar.
Potentiella hinder för gränsöverskridande handel med relevanta strategiska råmaterial eller varor som använder strategiska råmaterial som insatsvaror på den inre marknaden.
Kommissionen ska på en fritt tillgänglig webbplats offentliggöra och regelbundet uppdatera en resultattavla som innehåller följande:
Aggregerade uppgifter om utvecklingen av de parametrar som avses i punkt 1.
En aggregerad beskrivning av beräkningen av försörjningsriskerna för kritiska råmaterial mot bakgrund av de uppgifter som avses i led a i denna punkt.
I förekommande fall, allmänna förslag till lämpliga begränsningsstrategier för att minska försörjningsrisken, såvida inte offentliggörandet av de allmänna förslagen äventyrar skyddet av handels- eller affärshemligheter eller andra känsliga, konfidentiella eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.
Artikel 21
Informationskrav för övervakning
Medlemsstaterna ska identifiera centrala marknadsaktörer längs värdekedjan för kritiska råmaterial som är etablerade på deras respektive territorier och de ska
övervaka deras verksamheter genom att granska offentligt tillgängliga uppgifter och vid behov genom regelbundna och proportionella undersökningar i syfte att samla in den information som krävs för kommissionens övervakning och stresstester enligt artikel 20,
i sina rapporter som överlämnas enligt artikel 45, lämna information om insamlingen av information enligt led a i detta stycke,
utan dröjsmål underrätta kommissionen om större händelser som kan hindra de centrala marknadsaktörernas normala verksamhet.
Centrala marknadsaktörer får vägra att lämna uppgifter som begärs enligt första stycket a om delning av sådana uppgifter skulle leda till röjande av handels- eller affärshemligheter. De ska endast lämna sådana uppgifter i den mån de redan är tillgängliga för dem. Om en central marknadsoperatör vägrar att lämna de uppgifter som begärs eller hävdar att de inte finns tillgängliga ska den till den begärande medlemsstaten tillhandahålla skälen för detta.
Artikel 22
Rapportering av strategiska lager
Den information som avses i punkt 1 ska omfatta strategiska lager som innehas av alla myndigheter, offentligt ägda företag eller ekonomiska aktörer som har fått i uppdrag av en medlemsstat att bygga upp strategiska lager för medlemsstatens räkning, och ska åtminstone innehålla en beskrivning av
nivån på strategiska lager för varje strategiskt råmaterial på aggregerad nivå, mätt både i ton och som andel av den årliga nationella förbrukningen av de relevanta strategiska råmaterialen, samt den kemiska formen och renheten hos de lagrade råmaterialen,
utvecklingen av tillgängliga strategiska lager för varje strategiskt råmaterial på aggregerad nivå under de senaste fem åren,
alla regler eller förfaranden som är tillämpliga på frisläppande, tilldelning och fördelning av strategiska lager, såvida inte utlämnandet av sådana uppgifter äventyrar skyddet av handels- eller affärshemligheter eller andra känsliga, konfidentiella eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.
Artikel 23
Samordning av strategiska lager
Senast den 24 maj 2026 och därefter vartannat år ska kommissionen, på grundval av de uppgifter som mottagits enligt artikel 22.1, dela med sig av följande till nämnden:
Ett utkast till riktmärke som anger en säker nivå på unionens strategiska lager för varje strategiskt råmaterial, enligt vad som avses i punkt 2 i denna artikel.
En jämförelse av den totala nivån på unionens strategiska lager för varje strategiskt råmaterial och det utkast till riktmärke som avses i led a i denna punkt.
Information om potentiell gränsöverskridande tillgänglighet för strategiska lager, mot bakgrund av reglerna eller förfarandena för deras frisläppande, tilldelning och fördelning.
Kommissionen ska, med beaktande av nämndens synpunkter, anta ett riktmärke för en säker nivå på unionens strategiska lager av strategiska råmaterial. Detta riktmärke ska
uttryckas som den mängd strategiska råmaterial som behövs för att täcka ett antal dagar av genomsnittlig daglig nettoimport i händelse av en försörjningsstörning, beräknat på grundval av importvolymen under det föregående kalenderåret,
beakta offentligt tillgänglig information om privata verksamhetsutövares strategiska lager,
stå i proportion till försörjningsrisken och den ekonomiska betydelse som är förknippad med det relevanta strategiska råmaterialet.
Kommissionen får, med beaktande av nämndens synpunkter, avge yttranden riktade till medlemsstaterna om
att öka nivån på strategiska lager och vid behov produktionskapaciteten, med beaktande av den jämförelse som avses i punkt 1 b, den relativa fördelningen av befintliga strategiska lager mellan medlemsstaterna och de ekonomiska aktörernas förbrukning av strategiska råmaterial på medlemsstaternas respektive territorier,
att ändra eller samordna reglerna eller förfarandena för frisläppande, tilldelning och fördelning av strategiska lager i syfte att förbättra den potentiella gränsöverskridande tillgängligheten, särskilt när det är nödvändigt för produktion av strategisk teknik.
Artikel 24
Riskberedskap för företag
De stora företag som avses i punkt 1 ska minst vart tredje år och i den utsträckning den information som krävs finns tillgänglig för dem genomföra en riskbedömning av sin försörjningskedja för råmaterial avseende strategiska råmaterial, där följande ingår:
En kartläggning av var de strategiska råmaterial de använder utvinns, förädlas eller materialåtervinns.
En analys av de faktorer som kan påverka deras försörjning av strategiska råmaterial.
En bedömning av deras sårbarhet för försörjningsstörningar.
Artikel 25
Gemensamma inköp
På grundval av den bedömning som avses i punkt 2 ska kommissionen, när den inrättar och driver det system som avses i punkt 1,
välja för vilka strategiska råmaterial och i vilket förädlingsstadium systemet kan användas, med beaktande av den relativa försörjningsrisken för olika strategiska råmaterial,
fastställa minsta mängder för efterfrågade strategiska råmaterial för att delta i systemet, med beaktande av det förväntade antalet intresserade deltagare och behovet av att säkerställa ett hanterbart antal deltagare, samtidigt som små och medelstora företags behov beaktas.
Enheter ska uteslutas från deltagande i aggregering av efterfrågan och gemensamma inköp, eller som leverantör eller tjänsteleverantör om de
omfattas av unionens restriktiva åtgärder som antagits i enlighet med artikel 215 i EUF-fördraget,
direkt eller indirekt ägs eller kontrolleras av, eller agerar på vägnar av eller på uppdrag av fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ som omfattas av sådana restriktiva unionsåtgärder.
KAPITEL 5
HÅLLBARHET
AVSNITT 1
Cirkularitet
Artikel 26
Nationella åtgärder för cirkularitet
Varje medlemsstat ska senast två år från dagen för ikraftträdandet av den genomförandeakt som avses i punkt 7 anta och genomföra nationella program som innehåller åtgärder eller i nationella program införa åtgärder för att
stimulera tekniska framsteg och resurseffektivitet i syfte att dämpa den förväntade ökningen av förbrukningen av kritiska råmaterial i unionen,
främja avfallsförebyggande åtgärder och öka återanvändning och reparation av produkter och komponenter med relevant potential för återvinning av kritiska råmaterial,
öka insamlingen, sorteringen och bearbetningen av avfall med relevant potential för återvinning av kritiska råmaterial, inbegripet metallskrot, och se till att de förs in i ett lämpligt system för materialåtervinning, i syfte att maximera tillgången till och kvaliteten på återvinningsbart material som insatsvara till anläggningar för materialåtervinning av kritiska råmaterial,
öka användningen av sekundära kritiska råmaterial, även genom åtgärder såsom att beakta materialåtervunnet innehåll i tilldelningskriterierna i samband med offentlig upphandling eller ekonomiska incitament för användning av sekundära kritiska råmaterial,
öka den tekniska mognaden hos teknik för materialåtervinning av kritiska råmaterial och främja cirkulär design, materialeffektivitet och substitution av kritiska råmaterial i produkter och tillämpningar, åtminstone genom att inkludera stödåtgärder i detta syfte i nationella program för forskning och innovation,
säkerställa att åtgärder införts för att utrusta deras arbetskraft med den kompetens som behövs för att stödja cirkulariteten i värdekedjan för kritiska råmaterial, inklusive åtgärder för kompetenshöjning och omskolning,
om ekonomiska bidrag ska betalas av producenten i enlighet med dess skyldigheter avseende utökat producentansvar enligt nationell rätt i enlighet med artikel 8.1 i direktiv 2008/98/EG, främja anpassningen av sådana ekonomiska bidrag för att ge incitament till att produkter ska innehålla en större andel sekundära kritiska råmaterial som återvunnits från avfall som materialåtervunnits i enlighet med relevanta miljöstandarder som fastställts i unionsrätten,
vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att kritiska råmaterial som exporteras efter det att de upphört att vara avfall uppfyller de relevanta villkoren i enlighet med direktiv 2008/98/EG och annan tillämplig unionsrätt,
i förekommande fall stödja användningen av unionens kvalitetsstandarder för materialåtervinningsprocesser för avfallsflöden som innehåller kritiska råmaterial.
De nationella program som avses i första stycket ska ses över inom fem år från det att de antagits och vid behov uppdateras.
När det gäller punkt 1 b, c och d får de program som avses i de leden, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget, omfatta införandet av ekonomiska incitament, såsom rabatter, finansiell belöning eller pantsystem, för att uppmuntra förberedelse för återanvändning och återanvändning av produkter med relevant potential för återvinning av kritiska råmaterial och insamling och behandling av avfall från sådana produkter.
Kommissionen ska anta genomförandeakter som specificerar formatet och detaljerna för sådan rapportering. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 39.3.
Den första rapporteringsperioden ska omfatta det första hela kalenderåret efter antagandet av dessa genomförandeakter. Medlemsstaterna ska lämna in dessa uppgifter när de rapporterar uppgifter till kommissionen om mängden avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk eller elektronisk utrustning som materialåtervunnits, i enlighet med artikel 16.6 i direktiv 2012/19/EU.
Vid upprättandet av denna förteckning ska kommissionen ta hänsyn till följande:
Den totala mängden kritiska råmaterial som kan återvinnas från dessa produkter, komponenter och avfallsflöden.
I vilken utsträckning dessa produkter, komponenter och avfallsflöden omfattas av unionsrätten.
Luckor i lagstiftningen.
Särskilda utmaningar som påverkar insamlingen och avfallsbehandlingen av produkter, komponenter och avfallsflöden.
Befintliga system för insamling och avfallsbehandling som gäller för produkter, komponenter och avfallsflöden.
De genomförandeakter som avses i första stycket i denna punkt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 39.3.
Artikel 27
Återvinning av kritiska råmaterial från utvinningsavfall
Verksamhetsutövare som är skyldiga att utarbeta avfallshanteringsplaner i enlighet med artikel 5 i direktiv 2006/21/EG ska förse den behöriga myndigheten enligt definitionen i artikel 3.27 i det direktivet med en utredning med en preliminär ekonomisk bedömning av den potentiella återvinningen av kritiska råmaterial från
det utvinningsavfall som lagras i anläggningen, och
det utvinningsavfall som genereras eller, om det anses vara effektivare, från det totala uttaget innan det blir avfall.
Verksamhetsutövare ska undantas från skyldigheten i första stycket i denna punkt, om de med en hög grad av säkerhet kan visa för den behöriga myndigheten, enligt definitionen i artikel 3.27 i direktiv 2006/21/EG, att utvinningsavfallet inte innehåller kritiska råmaterial som är tekniskt återvinningsbara.
Medlemsstaterna ska upprätta en databas över de stängda utvinningsavfallsanläggningar som finns på deras territorium, inklusive övergivna utvinningsavfallsanläggningar, förutom stängda utvinningsavfallsanläggningar där avfallsplatsernas särskilda egenskaper eller de geologiska förhållandena gör det osannolikt att potentiellt tekniskt återvinningsbara mängder kritiska råmaterial förekommer. Denna databas ska innehålla information om
utvinningsavfallsanläggningens läge, areal och avfallsvolym eller, när så är lämpligt, beräknade volym,
verksamhetsutövare eller tidigare verksamhetsutövare vid utvinningsavfallsanläggningen och, i tillämpliga fall, deras rättsliga efterträdare,
ungefärliga mängder och koncentrationer av alla råmaterial som ingår i utvinningsavfallet och, i förekommande fall, i den ursprungliga mineralfyndigheten, i enlighet med punkt 7,
all ytterligare information som medlemsstaten anser vara relevant för att möjliggöra återvinning av kritiska råmaterial från utvinningsavfallsanläggningen.
För att tillhandahålla den information som avses i punkt 4 c ska medlemsstaterna genomföra åtminstone följande åtgärder:
För stängda utvinningsavfallsanläggningar ska medlemsstaterna senast den ►C1 24 november 2025 ◄ göra en omfattande översyn av tillgängliga tillstånd eller, när tillstånd inte finns, annan tillgänglig dokumentation.
För sådana utvinningsavfallsanläggningar där tillgänglig information skulle kunna visa på förekomst av potentiellt ekonomiskt återvinningsbara mängder kritiska råmaterial ska medlemsstaterna senast den 24 maj 2026 dessutom genomföra representativ geokemisk provtagning.
För sådana utvinningsavfallsanläggningar där den verksamhet som beskrivs i leden a och b i denna punkt visar på förekomst av potentiellt ekonomiskt återvinningsbara mängder kritiska råmaterial ska medlemsstaterna senast den 24 mars 2027 dessutom genomföra en mer detaljerad provtagning med påföljande kemisk och mineralogisk karakterisering som omfattar borrkärneloggning eller likvärdig teknik, om detta är miljömässigt godtagbart i enlighet med tillämpliga miljökrav på unionsnivå och, i tillämpliga fall, med kraven i direktiv 2006/21/EG.
Artikel 28
Permanentmagneters materialåtervinningsbarhet
Från och med två år efter ikraftträdandet av den genomförandeakt som avses i punkt 2 ska varje fysisk eller juridisk person som släpper ut magnetkameror, vindgeneratorer, industrirobotar, motorfordon, lätta transportmedel, kylgeneratorer, värmepumpar, elmotorer, även då elmotorer är integrerade i andra produkter, automatiska tvättmaskiner, torktumlare, mikrovågsugnar, dammsugare eller diskmaskiner på marknaden säkerställa att dessa produkter är försedda med en väl synlig, lätt läsbar etikett som inte går att ta bort och som anger
om dessa produkter innehåller en eller flera permanentmagneter,
ifall produkten innehåller en eller flera permanentmagneter, om dessa permanentmagneter är av någon av följande typer:
neodym-järn-bor,
samarium-kobolt,
aluminium-nickel-kobolt,
ferriter.
Den databärare som avses i punkt 3 ska vara kopplad till en unik produktbeteckning som ger tillgång till följande:
Namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke och postadress för den ansvariga fysiska eller juridiska personen och, i förekommande fall, elektroniska kommunikationsmedel där de kan kontaktas.
Uppgifter om vikt, placering och kemisk sammansättning för alla enskilda permanentmagneter som ingår i produkten och om förekomst och typ av beläggningar på magneterna, lim och eventuella tillsatser som använts.
Uppgifter som gör det möjligt att komma åt och på ett säkert sätt avlägsna alla permanentmagneter i produkten, och som åtminstone innehåller de olika stegen för att avlägsna dem samt verktyg eller tekniker som behövs för att komma åt och avlägsna permanentmagneten, utan att det påverkar tillhandahållandet av information till behandlingsanläggningar enligt artikel 15.1 i direktiv 2012/19/EU.
De uppgifter som avses i punkt 4 ska avse produktmodellen eller, om uppgifterna skiljer sig åt mellan olika enheter av samma modell, ett visst parti eller en viss enhet. De uppgifter som avses i punkt 4 ska vara tillgängliga för reparatörer, materialåtervinnare, marknadskontrollmyndigheter och tullmyndigheter.
Denna artikel ska inte tillämpas på
fordon avsedda för särskilda ändamål enligt definitionen i artikel 3.31 i förordning (EU) 2018/858,
delar av ett fordon, förutom grundfordonet, som typgodkänts i ett etappvis typgodkännande i kategorierna N1, N2, N3, M2 eller M3,
fordon tillverkat i små serier enligt definitionen i artikel 3.30 i förordning (EU) 2018/858.
Artikel 29
Materialåtervunnet innehåll från permanentmagneter
I beräknings- och verifieringsreglerna ska det specificeras vilket som är det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse bland de moduler som anges i bilaga II till Europaparlamentets och rådets beslut 768/2008/EG ( 10 ), med de anpassningar som krävs med hänsyn till de berörda produkterna. När kommissionen fastställer det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse ska följande kriterier beaktas:
Huruvida den berörda modulen är lämplig för produkttypen och står i proportion till det allmänintresse som eftersträvas.
Vilka riskerna med produkten är och i vilken omfattning bedömningen av överensstämmelse motsvarar risktypen och risknivån.
Tillverkarens behov av att kunna välja mellan modulerna för kvalitetssäkring och produktcertifiering enligt bilaga II till beslut nr 768/2008/EG i de fall då en tredje part måste delta.
De delegerade akter som avses i första stycket får tillämpa olika minimiandelar på olika produkter och får undanta vissa produkter från denna skyldighet. De ska föreskriva övergångsperioder som är anpassade till svårigheten att anpassa de produkter som omfattas av åtgärden för att säkerställa överensstämmelse.
Den minimiandel som avses i första stycket ska baseras på en konsekvensbedömning, där följande beaktas:
Befintlig och prognostiserad tillgång på neodym, dysprosium, praseodym, terbium, bor, samarium, nickel och kobolt som återvunnits från konsumentavfall.
Den information som samlats in enligt punkt 1 och den relativa fördelningen av andelen materialåtervunnet innehåll i permanentmagneter som ingår i de produkter som avses i punkt 1 och som släpps ut på marknaden.
Tekniska och vetenskapliga framsteg, inklusive betydande förändringar av permanentmagnetteknik som påverkar vilken typ av material som återvinns.
Det faktiska och potentiella bidraget från en minimiandel till unionens klimat- och miljömål.
Möjliga effekter på funktionen hos produkter som innehåller permanentmagneter.
Behovet av att förhindra oproportionerliga negativa effekter som fördyrar permanentmagneter och produkter som innehåller permanentmagneter.
Fysiska och juridiska personer som släpper ut sådana produkter som avses i punkt 1 på marknaden får inte tillhandahålla eller visa etiketter, märken, symboler eller inskriptioner som kan vilseleda eller förvirra kunder med avseende på den information som avses i punkt 1. Produkter som främst utformats för försvars- eller rymdtillämpningar ska undantas från kraven i denna artikel.
Denna artikel ska inte tillämpas på
fordon avsedda för särskilda ändamål enligt definitionen i artikel 3.31 i förordning (EU) 2018/858,
delar av ett fordon, förutom grundfordonet, som typgodkänts i ett etappvis typgodkännande i kategorierna N1, N2, N3, M2 eller M3,
fordon tillverkat i små serier enligt definitionen i artikel 3.30 i förordning (EU) 2018/858.
AVSNITT 2
Certifiering och miljöavtryck
Artikel 30
Erkända system
De ansökningar som avses i första stycket ska innehålla alla relevanta underlag för att kriterierna i bilaga IV är uppfyllda.
Senast den 24 maj 2027 ska kommissionen anta genomförandeakter som anger en gemensam mall som ska användas av systemägare för att tillhandhålla den minimiinformation som de ansökningar som avses i första stycket i denna punkt ska innehålla. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 39.3.
Omfattningen av den dokumentation som krävs för att fylla i den gemensamma mall som avses i tredje stycket ska vara rimlig.
Den erkända omfattningen för varje system ska specificeras med avseende på följande:
De led i värdekedjan för råmaterial som omfattas av systemet.
De stadier i ett projekts livscykel, även före, under och efter avslutandet, som omfattas av systemet.
De hållbarhetsdimensioner och miljöriskkategorier som förtecknas i punkt 2 i bilaga IV och som omfattas av systemet.
De krav som fastställs i punkt 1 a–d i bilaga IV ska vara en förutsättning för erkännande av systemet.
Artikel 31
Deklaration om miljöavtryck
För de kritiska råmaterial som kommissionen har identifierat som prioriterade ska den lägga fram slutsatserna av bedömningen av nödvändighet och proportionalitet med avseende på tillämpningen av punkt 3 senast 12 månader efter överlämnandet av den rapport som avses i första stycket.
När kommissionen överväger om den skyldighet som föreskrivs i punkt 6 i denna artikel är nödvändig ska den beakta
om och hur samt hur ändamålsenligt unionens klimat- och miljömål redan uppnås genom andra unionsrättsakter som är tillämpliga på det berörda kritiska råmaterialet,
förekomsten och användningen av relevanta internationella standarder och riktlinjer, eller utsikterna att komma överens om sådana standarder på internationell nivå, samt hållbara metoder på marknaden, inklusive de frivilliga system som erkänns i enlighet med artikel 30.2,
effektiviteten i strategiska partnerskap, strategiska projekt, handelsavtal och andra internationella instrument samt utåtriktad verksamhet som bedrivs av unionen för att uppnå unionens klimat- och miljömål,
de därtill hörande ekonomiska kostnaderna och den administrativa bördan för de ekonomiska aktörerna.
Kommissionen ska göra en förhandsbedömning av konsekvenserna för att besluta om en delegerad akt ska antas enligt punkt 1. Följande ska gälla för en sådan bedömning:
Den ska grundas bland annat på samråd med
alla berörda parter, såsom industrin i senare led, små och medelstora företag och, i förekommande fall, hantverksindustrin, arbetsmarknadens parter, handlare, återförsäljare, importörer, organisationer som främjar människors hälsa och miljöskydd, konsumentorganisationer och den akademiska världen,
tredjeländer eller utomeuropeiska länder och territorier vars handel med unionen kan påverkas avsevärt av denna skyldighet,
nämnden,
unionsbyråer med befogenheter på miljöskyddsområdet, när så är lämpligt.
Den ska säkerställa att sådana åtgärder inte förbereds, antas eller tillämpas i syfte att eller med verkan att skapa onödiga hinder för den internationella handeln och att de inte är mer handelsbegränsande än vad som är nödvändigt för att uppnå unionens klimat- och miljömål, med beaktande av möjligheten för leverantörer från tredjeländer att följa en sådan deklaration, så att de aggregerade handelsflödena och kostnaderna för kritiska råmaterial inte påverkas oproportionerligt.
Den ska bedöma om liknande skyldigheter enligt unionsrätten har lett till de avsedda effekterna och i betydande grad bidragit till uppnåendet av unionens miljömål.
Den ska bedöma om åtgärden skulle bidra till att uppnå unionens klimat- och miljömål utan att på ett oproportionerligt sätt påverka unionsindustrins förmåga att anskaffa det berörda kritiska råmaterialet.
Det krav som anges i första stycket ska gälla för varje enskild typ av kritiskt råmaterial som släpps ut på marknaden och ska inte tillämpas på kritiska råmaterial som ingår i intermediära produkter eller slutprodukter.
Den deklaration om miljöavtryck som avses i punkt 6 ska innehålla följande uppgifter:
Namn, registrerat firmanamn eller registrerat varumärke och postadress för den ansvariga fysiska eller juridiska personen och elektroniska kommunikationsmedel där de kan kontaktas.
Uppgift om den typ av kritiskt råmaterial som deklarationen gäller.
Uppgift om det land och den region där det kritiska råmaterialet utvunnits, förädlats, raffinerats och materialåtervunnits, beroende på vad som är tillämpligt.
Det kritiska råmaterialets miljöavtryck, beräknat i enlighet med de tillämpliga kontroll- och beräkningsregler som antagits i enlighet med punkt 1.
Prestandaklass för det kritiska råmaterialets miljöavtryck, fastställd i enlighet med den tillämpliga delegerade akt som antagits i enlighet med punkt 8.
En webblänk som ger tillgång till en offentlig version av den undersökning som ligger till grund för resultaten i deklarationen om miljöavtryck.
Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa formatet för den deklaration om miljöavtryck som avses i punkt 6 i denna artikel. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 39.3.
Fysiska och juridiska personer som släpper ut kritiska råmaterial på marknaden får inte tillhandahålla eller visa etiketter, märken, symboler eller inskriptioner som skulle kunna vilseleda eller förvirra kunder med avseende på den information som ingår i deklarationen om miljöavtryck.
AVSNITT 3
Fri rörlighet, överensstämmelse och marknadskontroll
Artikel 32
Fri rörlighet
Artikel 33
Överensstämmelse och marknadskontroll
Artikel 34
Genomförande och anpassning till unionens harmoniseringslagstiftning
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 för att komplettera artiklarna 28, 29, 31 och 33 i syfte att
fastställa krav för den tekniska utformningen och driften av den databärare och den unika produktbeteckning som avses i artikel 28.3 och 28.4,
hänvisa till tekniska standarder som ska användas med avseende på den databärare och den unika produktbeteckning som avses i artikel 28.3 och 28.4,
fastställa regler för införande av den unika produktbeteckning som avses i artikel 28.4 i register som är relevanta för marknadskontroll och tullkontroller,
fastställa krav för tullkontroller avseende den databärare och den unika produktbeteckning som avses i artikel 28.3 och 28.4,
fastställa förfaranden för att hantera produkter som utgör en risk på nationell nivå eller formell bristande efterlevnad, samt därmed sammanhängande förfaranden för skyddsåtgärder, om invändningar framförs mot de marknadskontrollåtgärder som vidtagits,
fastställa krav avseende EU-försäkran om överensstämmelse och allmänna principer och regler och villkor för anbringande av CE-märkning.
Dessa delegerade akter ska hänvisa till eller säkerställa anpassning till andra bestämmelser i unionens harmoniseringslagstiftning, särskilt direktiv 2009/125/EG, och ta hänsyn till behovet av att begränsa den administrativa bördan och samtidigt säkerställa ett effektivt genomförande av artiklarna 28, 29 och 31 i denna förordning.
KAPITEL 6
STYRNING
Artikel 35
Europeiska nämnden för kritiska råmaterial
Artikel 36
Sammansättning och funktionssätt för nämnden
Ordföranden ska bjuda in företrädare för Europaparlamentet att delta som observatörer vid nämndens möten, inklusive mötena i de ständiga eller tillfälliga arbetsgrupper som avses i punkt 8.
Nämnden ska sammanträda minst
var tredje månad för bedömning av ansökningar för strategiska projekt enligt kapitel 3 avsnitt 2,
var sjätte månad för utveckling av övervakning enligt kapitel 4,
en gång om året för att diskutera framstegen i genomförandet av medlemsstaternas skyldigheter med avseende på undersökningsarbete enligt kapitel 3 avsnitt 5, även mot bakgrund av uppdateringar av förteckningarna över strategiska eller kritiska råmaterial.
Nämnden ska
regelbundet diskutera genomförandet av artikel 9 och utbyta bästa praxis i syfte att påskynda tillståndsprocessen för projekt för kritiska råmaterial samt för att i fråga om dessa projekt förbättra deltagandet av och samrådet med allmänheten,
i förekommande fall föreslå kommissionen riktlinjer för genomförandet av artikel 9.1 som ska beaktas av de gemensamma kontaktpunkterna,
regelbundet diskutera genomförandet av strategiska projekt och, vid behov, åtgärder som skulle kunna vidtas av projektägaren eller den medlemsstat vars territorium berörs av ett strategiskt projekt för att ytterligare underlätta genomförandet av dessa strategiska projekt i enlighet med artikel 15,
ge råd till kommissionen om bedömningen av inrättandet av det gemensamma inköpssystemet enligt artikel 25,
underlätta utbytet av bästa praxis mellan medlemsstaterna i syfte att förbättra deras nationella program i enlighet med artikel 26.
Nämnden ska åtminstone inrätta följande ständiga arbetsgrupper:
En arbetsgrupp för att diskutera och samordna finansieringen av strategiska projekt i enlighet med artikel 16, till vilken företrädare för nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner, exportkreditinstitut, europeiska institutioner för utvecklingsfinansiering, Europeiska investeringsbanksgruppen, andra internationella finansiella institutioner, inklusive Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och, i förekommande fall, privata finansiella institutioner ska bjudas in som observatörer.
En arbetsgrupp för att diskutera och utbyta åsikter om åtgärder för att öka allmänhetens kunskap om försörjningskedjan för kritiska råmaterial och utbyta bästa praxis när det gäller allmänhetens deltagande och berörda parters deltagande i projekt för kritiska råmaterial, till vilken företrädare för det civila samhällets organisationer regelbundet ska bjudas in som observatörer.
En arbetsgrupp för att sammanföra nationella eller, i förekommande fall, regionala geologiska institut eller undersökningar eller, i avsaknad av ett sådant institut eller en sådan undersökning, den relevanta nationella myndighet som ansvarar för allmänt undersökningsarbete, i syfte att bidra till samordningen av de nationella undersökningsprogram som upprättats enligt artikel 19.
En arbetsgrupp för att diskutera och utbyta åsikter om åtgärder för att främja cirkularitet, resurseffektivitet och substitution av kritiska råmaterial.
En arbetsgrupp som sammanför nationella försörjnings- och informationsorgan för kritiska råmaterial eller, i avsaknad av ett sådant organ, den relevanta nationella myndighet som ansvarar för frågan, i syfte att bidra till kommissionens övervakning och stresstester enligt artikel 20.
En arbetsgrupp som sammanför de nationella beredskapsmyndigheter och myndigheter som har ansvar för strategiska lager eller, om sådana saknas, den relevanta nationella myndighet som ansvarar för frågan, i syfte att bidra till samordningen av strategiska lager enligt artikel 23.
När nämnden utför sina arbetsuppgifter ska den, när så är lämpligt, säkerställa samordning, samarbete och informationsutbyte med relevanta strukturer för krishantering och krisberedskap som inrättats enligt unionsrätten.
Artikel 37
Internationellt samarbete och strategiska partnerskap
Nämnden ska regelbundet diskutera följande:
I vilken utsträckning strategiska partnerskap som ingås av unionen bidrar till
att förbättra unionens försörjningstrygghet, inbegripet de riktmärken som fastställs i artikel 5.1 b,
att förbättra samarbetet längs värdekedjan för kritiska råmaterial mellan unionen och partnerländerna, inbegripet program för kapacitetsuppbyggnad och tekniköverföring för att främja cirkularitet och ansvarsfull materialåtervinning av kritiska råmaterial i producentländer,
partnerländernas ekonomiska och sociala utveckling, bland annat genom att främja hållbara och cirkulära ekonomiska metoder, anständiga arbetsvillkor och respekt för mänskliga rättigheter längs deras värdekedjor för råmaterial.
Överensstämmelse och potentiella synergier mellan medlemsstaternas bilaterala samarbete med relevanta tredjeländer och de åtgärder som unionen genomför inom ramen för strategiska partnerskap.
Vilka tredjeländer som bör prioriteras när man ingår strategiska partnerskap, med beaktande av följande kriterier:
det potentiella bidraget till försörjningstryggheten och dess resiliens, med beaktande av ett tredjelands potentiella reserver samt utvinnings-, förädlings- och materialåtervinningskapacitet med avseende på kritiska råmaterial,
huruvida ett samarbete mellan unionen och ett tredjeland skulle kunna förbättra ett tredjelands förmåga att säkerställa övervakning, förebyggande och minimering av negativ miljöpåverkan genom dess regelverk och genomförandet av det, användningen av socialt ansvarsfulla metoder, inbegripet respekt för mänskliga rättigheter och arbetstagarnas rättigheter, särskilt när det gäller tvångs- och barnarbete, meningsfull dialog med lokalsamhällen, inbegripet urfolk, användningen av transparenta och ansvarsfulla affärsmetoder, förebyggande av negativa konsekvenser för den offentliga förvaltningens funktion och rättsstatsprincipen,
huruvida det finns befintliga samarbetsavtal mellan unionen och ett tredjeland och, när det gäller tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier, potentialen för genomförandet av Global Gateway-investeringsprojekt, även i syfte att underlätta investeringar i strategiska projekt,
för tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier, huruvida och på vilket sätt ett partnerskap skulle kunna bidra till lokalt mervärde, inbegripet för verksamheter i senare led, och vara till ömsesidig nytta för unionen och partnerlandet.
Ge kommissionen råd om hur man kan säkerställa att de strategiska partnerskap som avses i denna punkt är förenliga med unionens politik för tillväxtmarknader och utvecklingsekonomier.
Medlemsstaterna
ska informera kommissionen om sitt bilaterala samarbete med relevanta tredjeländer, när dess tillämpningsområde omfattar värdekedjan för kritiska råmaterial,
får stödja kommissionen i genomförandet av de samarbetsåtgärder som anges i de strategiska partnerskapen längs värdekedjan för råmaterial.
KAPITEL 7
DELEGERADE BEFOGENHETER OCH KOMMITTÉFÖRFARANDE
Artikel 38
Utövande av delegeringen
Artikel 39
Kommittéförfarande
KAPITEL 8
ÄNDRINGAR
Artikel 40
Ändring av förordning (EU) nr 168/2013
I avsnitt C1 i tabellen i bilaga II till förordning (EU) nr 168/2013 ska följande post läggas till:
|
”15a |
18 |
Cirkularitetskrav för permanent-magneter |
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 (*1) |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
(*1)
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (EUT L, 2024/1252, 3.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1252/oj).” |
|||||||||||||||||
Artikel 41
Ändring av förordning (EU) 2018/858
I avsnitt G, ”Miljöprestanda och utsläpp”, i tabellen i del I i bilaga II till förordning (EU) 2018/858 ska följande post läggas till i tabellen:
|
”G 15 |
Cirkularitetskrav för permanentmagneter |
Europa-parlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 (*1) |
X |
X |
X |
X |
X |
X |
|
|
|
|
X |
X |
|
(*1)
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (EUT L, 2024/1252, 3.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1252/oj).” |
||||||||||||||
Artikel 42
Ändringar av förordning (EU) 2018/1724
Förordning (EU) 2018/1724 ska ändras på följande sätt:
I bilaga I ska följande rad läggas till:
|
”AJ. Projekt för kritiska råmaterial |
1. De gemensamma kontaktpunkter som har inrättats eller utsetts enligt artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 (*1) 2. Uppgifter om tillståndsprocessen 3. Uppgifter om finansierings- och investeringstjänster 4. Uppgifter om finansieringsmöjligheter på unionsnivå eller medlemsstatsnivå 5. Uppgifter om tjänster för affärsstöd, vilket innefattar men inte är begränsat till, deklaration av bolagsskatt, lokal skattelagstiftning eller arbetsrätt |
|
(*1)
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (EUT L, 2024/1252, 3.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1252/oj).” |
|
I bilaga II ska följande rad läggas till:
|
”Projekt för kritiska råmaterial |
Förfarande som rör alla relevanta tillstånd att, bygga och driva projekt för kritiska råmaterial, däribland bygglov, kemikalietillstånd och tillstånd för nätanslutning samt miljöbedömningar och miljötillstånd där sådana krävs, och som omfattar även alla ansökningar och förfaranden från bekräftelsen på att ansökan är fullständig till anmälan av det övergripande beslutet om utfallet av förfarandet av den berörda gemensamma kontaktpunkten enligt artikel 9 i förordning (EU) 2024/1252. |
Alla resultat som rör förfarandena, från godkännande av att ansökan är fullständig till anmälan av det övergripande beslutet om utfallet av förfarandet av den berörda gemensamma kontaktpunkten enligt artikel 9 i förordning (EU) 2024/1252.” |
I bilaga III ska följande punkt läggas till:
Den berörda gemensamma kontaktpunkten enligt artikel 9 i förordning (EU) 2024/1252.”
Artikel 43
Ändringar av förordning (EU) 2019/1020
Förordning (EU) 2019/1020 ska ändras på följande sätt:
Artikel 4.5 ska ersättas med följande:
I bilaga I ska följande punkt läggas till:
”71. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (EUT L, 2024/1252, 3.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1252/oj) i den mån den rör kraven i artikel 28, 29 eller 31 i den förordningen.”
KAPITEL 9
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 44
Övervakning av framstegen
Den rapport som avses i punkt 2 ska innehålla
kvantitativ information om omfattningen av unionens framsteg mot de riktmärken och den dämpning som avses i artikel 5,
en förteckning över strategiska partnerskap som ingåtts mellan unionen och tredjeländer och som omfattar råmaterial, samt
en bedömning av de strategiska partnerskapens bidrag till att nå det riktmärke som fastställs i artikel 5.1 b.
Vid tillämpningen av denna artikel ska ekonomiska aktörer inte vara skyldiga att lämna information utöver den information som tillhandahålls enligt artikel 21.
Artikel 45
Medlemsstaternas rapportering
Ekonomiska aktörer ska inte vara skyldiga att lämna några uppgifter utöver de uppgifter som tillhandahålls inom ramen för de bestämmelser som förtecknas i första stycket.
Artikel 46
Behandling av konfidentiella uppgifter
Artikel 47
Sanktioner
Senast den ►C1 24 november 2025 ◄ ska medlemsstaterna fastställa regler om sanktioner för överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla dessa regler och åtgärder utan dröjsmål samt utan dröjsmål eventuella ändringar som berör dem.
Artikel 48
Utvärdering
Den rapport som avses i punkt 1 ska åtminstone bedöma
lämpligheten i att fastställa övre gränsvärden för miljöavtryck för kritiska råmaterial för vilka beräknings- och verifieringsregler har antagits samt om det finns behov av att ytterligare stärka försörjningskedjorna för kritiska råmaterial efter 2030,
lämpligheten i att fastställa riktmärken för 2040 och 2050 på aggregerad nivå och per strategiskt råmaterial,
överensstämmelsen mellan unionens miljörätt och denna förordning, särskilt när det gäller de strategiska projektens prioriterade status,
tillgången till information om avfallsvolymer och innehåll av strategiska råmaterial för relevanta avfallsflöden,
effekterna av det gemensamma inköpssystem som inrättats enligt artikel 25 på konkurrensen på den inre marknaden,
lämpligheten i att fastställa ytterligare åtgärder för att öka insamlingen, sorteringen och bearbetningen av avfall, särskilt när det gäller metallskrot, inklusive järnskrot.
Artikel 49
Ikraftträdande
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
Strategiska råmaterial
Avsnitt 1
Förteckning över strategiska råmaterial
Följande råmaterial ska betraktas som strategiska:
bauxit/aluminiumoxid/aluminium
vismut
bor – metallurgisk kvalitet
kobolt
koppar
gallium
germanium
litium – batterikvalitet
magnesiummetall
mangan – batterikvalitet
grafit – batterikvalitet
nickel – batterikvalitet
platinagruppens metaller
sällsynta jordartsmetaller för permanentmagneter (Nd, Pr, Tb, Dy, Gd, Sm och Ce)
kiselmetall
titanmetall
volfram
Avsnitt 2
Metod för att välja strategiska råmaterial
1. Den strategiska betydelsen ska fastställas på grundval av ett visst råmaterials relevans för den gröna och den digitala omställningen samt för försvars- och flyg- och rymdtillämpningar, i enlighet med följande kriterier:
Antalet strategiska tekniker som använder ett råmaterial som insatsvara.
Mängden råmaterial som behövs för tillverkning av relevant strategisk teknik.
Förväntad global efterfrågan på relevant strategisk teknik.
2. Förutspådd efterfrågetillväxt (DF/C,τ) ska beräknas på följande sätt:
där
DFτ är den globala årliga förutspådda efterfrågan på ett råmaterial år τ,
GSτο är den globala årsproduktionen av ett råmaterial under en referensperiod τ0.
3. Svårigheten att öka produktionen ska fastställas med beaktande av åtminstone följande:
Den nuvarande globala årliga produktionsskalan för ett råmaterial.
Förhållandet mellan reserver och produktion av ett råmaterial, baserat på kända reserver av ekonomiskt utvinningsbara geologiska resurser och aktuell global årsproduktion.
Ledtider för nya projekt som ökar försörjningskapaciteten, när tillförlitlig information finns.
BILAGA II
Kritiska råmaterial
Avsnitt 1
Förteckning över kritiska råmaterial
Följande råmaterial ska betraktas som kritiska:
antimon
arsenik
bauxit/aluminiumoxid/aluminium
baryt
beryllium
vismut
bor
kobolt
kokskol
koppar
fältspat
flusspat
gallium
germanium
hafnium
helium
tunga sällsynta jordartsmetaller
lätta sällsynta jordartsmetaller
litium
magnesium
mangan
grafit
nickel – batterikvalitet
niob
fosforit
fosfor
platinagruppens metaller
skandium
kiselmetall
strontium
tantal
titanmetall
volfram
vanadin
Avsnitt 2
Beräkning av ekonomisk betydelse och försörjningsrisk
1. Det bedömda råmaterialets ekonomiska betydelse (EI) beräknas enligt följande:
där
s betecknar ekonomins Nace-sektorer (tvåsiffrig nivå),
As är andelen slutanvändning av det bedömda råmaterialet i en Nace-sektor (tvåsiffrig nivå), (med hjälp av unionsvärden om sådana finns tillgängliga, i annat fall globala andelar).
Qs är det mervärde som tillförs i den relevanta Nace-sektorn (tvåsiffrig nivå), som en del av den totala ekonomin.
SIEI är substitutionsindex för den ekonomiska betydelsen.
2. Det bedömda råmaterialets substitutionsindex för den ekonomiska betydelsen (SIEI) beräknas på grundval av sina mest relevanta industriella användningsområden enligt följande:
där
i betecknar ett enskilt substitutionsråmaterial
a betecknar ett enskilt användningsområde för råmaterialet,
SPPi,a; EI är parametern för prestanda av ekonomisk betydelse för varje ersättningsmaterial, i, jämfört med det bedömda råmaterialet, baserat på teknisk prestanda, inklusive funktionalitet, och kostnadsprestanda, för varje tillämpning a,
Med sharea (andela ) menas andelen råmaterial i en tillämpning för slutanvändning.
Med sub_sharei,a (underandeli,a ) menas underandelen för varje substitutionsråmaterial inom varje tillämpning.
3. Det bedömda råmaterialets försörjningsrisk (SR) beräknas enligt följande:
där
GS betecknar den globala årliga produktionen av det bedömda råmaterialet,
EU_sourcing (EU:s anskaffning) betecknar den faktiska anskaffningen av leveranser till unionen, dvs. unionens inhemska produktion plus import till unionen från tredjeländer eller från utomeuropeiska länder eller territorier.
HHI är Herfindahl-Hirschman-indexet (används som mått på försörjningskoncentration mellan länder).
WGI är ett index som grundas på Världsbankens uppskalade internationella indikatorer för styrning (som används som mått på ett lands styrformer).
tc är en handelsparameter för justering av WGI, som fastställs med beaktande av ett lands, c, eventuella exportavgifter (eventuellt mildrade genom ett gällande handelsavtal), fysiska exportkvoter eller exportförbud.
EoLRIR är den ingående materialåtervinningsgraden i slutet av livscykeln, dvs. andelen tillfört sekundärt råmaterial (materialåtervunnet från skrot) i förhållande till allt tillfört råmaterial (primärt och sekundärt).
SISR substitutionsindex för försörjningsrisk.
IR är importberoende.
4. Ett råmaterials importberoende, IR beräknas enligt följande:
5. Det bedömda råmaterialets Herfindahl-Hirschman Index (HHIWGI) beräknas enligt följande:
där
c betecknar de länder som levererar det bedömda råmaterialet,
Sc är landet c:s andel av försörjningen (GS eller EU:s försörjning) av det bedömda råmaterialet.
WGIc är ett index för landet c som grundas på Världsbankens uppskalade internationella indikatorer för styrning.
tc är ett lands handelsparameter för justering av WGI, vilket fastställs med hänsyn tagen till landets, c, eventuella exportavgifter (eventuellt mildrade genom ett gällande handelsavtal), fysiska exportkvoter eller exportförbud.
6. Det bedömda råmaterialetsvarans substitutionsindex för försörjningsrisk (SISR) beräknas enligt följande:
där
i betecknar ett enskilt substitutionsråmaterial
a betecknar ett enskilt användningsområde för råmaterialet
SPPi; SR är parametern för försörjningsrisk för varje ersättningsmaterial, i, baserat på dess globala produktion, kritikalitet och ekonomiska betydelse (primärprodukt, samprodukt, biprodukt).
Med sharea (andela ) menas andelen kandidatmaterial i en tillämpning för slutanvändning.
Med sub_sharei,a (underandeli,a ) menas underandelen för varje substitutionsråmaterial inom varje tillämpning.
7. Om strukturella eller statistiska förändringar påverkar mätningen av ekonomisk betydelse och försörjningsrisk för alla bedömda material på ett övergripande sätt, ska motsvarande värden korrigeras för sådana förändringar.
Beräkningarna av formlerna i denna del ska baseras på ett medelvärde av de senaste fem år för vilka uppgifter finns tillgängliga. Uppgifternas prioritet, kvalitet och tillgänglighet ska beaktas.
BILAGA III
Bedömning av kriterierna för erkännande som strategiskt projekt
1. Vid bedömningen av huruvida ett projekt i unionen uppfyller kriteriet i artikel 6.1 a ska följande beaktas:
Huruvida projektet bidrar till de riktmärken som anges i artikel 5.2 a.
Huruvida projektet bidrar till att upprätthålla eller stärka unionens kapacitet som en andel av unionens årliga förbrukning av strategiska råmaterial, med beaktande av den förväntade ökningen av förbrukningen i unionen.
Huruvida projektet bidrar till att stärka unionens kapacitet att producera innovativa råmaterial som kan ersätta strategiska råmaterial i en eller flera strategiska tekniker, samtidigt som åtgärder vidtas för att uppnå ett lika stort eller lägre miljöavtryck jämfört med det strategiska råmaterial som ersätts.
Ett projekts bidrag till riktmärket för kapacitet ska bedömas med beaktande av projektets affärsplan och stödjande teknisk information i ansökan och projektets beräknade tid till marknaden.
2. Vid bedömningen av huruvida ett projekt i ett tredjeland, eller i utomeuropeiska länder och territorier, uppfyller kriteriet i artikel 6.1 a ska följande beaktas:
Huruvida projektet bidrar till de riktmärken som anges i artikel 5.2 b eller bidrar till att upprätthålla resiliensen i unionens försörjning med strategiska råmaterial.
Huruvida den tillämpliga rättsliga ramen eller andra villkor ger garantier för att handel och investeringar med anknytning till projektet inte kommer att snedvridas, särskilt med beaktande av huruvida unionen har ingått ett strategiskt partnerskap enligt artikel 37 eller ett handelsavtal med ett råmaterialkapitel med det berörda tredjelandet, eller utomeuropeiska länder och territorier, och huruvida projektet är förenligt med unionens gemensamma handelspolitik.
I vilken utsträckning det finns företag som har eller är villiga att ingå offtake-avtal med projektägaren i syfte att använda eller förädla de strategiska råmaterial som produceras inom de relevanta projekten i unionen.
Huruvida projektet är förenligt med unionens mål för utvecklingssamarbete och utrikespolitik.
Ett projekts bidrag till de riktmärken som avses i led a ska bedömas med beaktande av projektets affärsplan och stödjande teknisk information i ansökan, projektets beräknade tid till marknaden samt den andel av projektets resultat som omfattas av sådana befintliga eller potentiella offtake-avtal som avses i led c. Underlag som rör led c kan omfatta avtal, avsiktsförklaringar eller samförståndsavtal.
3. Vid bedömningen av huruvida ett projekt uppfyller kriteriet i artikel 6.1 b ska följande beaktas:
Kvaliteten på de genomförbarhetsstudier som genomförts beträffande projektets utvecklingspotential.
Huruvida den teknik som är avsedd att användas har demonstrerats i den relevanta miljön.
4. De genomförbarhetsstudier som avses i punkt 3 a ska utformas för att
bedöma om ett föreslaget projekt sannolikt kommer att bli framgångsrikt genom analys av tekniska och miljömässiga överväganden,
kartlägga potentiella tekniska frågor och problem som kan uppstå under projektets genomförande.
Ytterligare studier kan krävas för att bekräfta projektets genomförbarhet.
5. Bedömningen av huruvida projekt i unionen uppfyller kriteriet i artikel 6.1 c ska beakta en övergripande bedömning av ett projekts överensstämmelse med relevant unionsrätt eller nationell rätt samt relevanta kompletterande underlag, med beaktande av projektets lokalisering.
Bedömningen av huruvida projekt i tredjeländer eller i utomeuropeiska länder och territorier uppfyller kriteriet i artikel 6.1 c ska beakta överensstämmelse med tillämplig nationell rätt om den nationella rätten ger tillräckliga garantier för att kriteriet eller aspekter av det uppfylls och med följande internationella instrument:
ILO:s trepartsdeklaration om principer som rör multinationella företag och socialpolitik.
OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfullt företagande, särskilt riktlinjerna för korruptionsbekämpning.
OECD:s vägledning om tillbörlig aktsamhet för ansvarsfulla försörjningskedjor för mineral från konfliktdrabbade områden och högriskområden
OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet för att få intressenter att engagera sig i utvinningssektorn, inbegripet när det hänvisas till principerna i Förenta nationernas deklaration om urfolks rättigheter.
OECD:s principer för företagsstyrning
OECD:s riktlinjer för multinationella företag om ansvarsfullt företagande.
FN:s principer för företag och mänskliga rättigheter.
Prestandastandard 5 från IFC för markförvärv och tvångsförflyttningar.
6. Projektägare får också intyga att kriteriet i artikel 6.1 c är uppfyllt genom att
styrka att det berörda projektet är individuellt certifierat genom ett eller flera system som erkänts enligt artikel 30.2 och som tillsammans omfattar de krav som förtecknas i punkt 2 i bilaga IV, eller
åta sig att få projektet certifierat genom ett eller flera erkända system som erkänts enligt artikel 30.2, som gemensamt omfattar de krav som förtecknas i punkt 2 i bilaga IV, och styrka att projektet när det genomförs kommer att uppfylla kriterierna för den certifieringen.
7. Vid bedömningen av huruvida ett projekt i unionen uppfyller kriteriet i artikel 6.1 d ska följande beaktas:
Huruvida företag från olika medlemsstater deltar i projektet.
Huruvida potentiella förhandsköpare också är belägna i fler än en medlemsstat.
Hur tillgången till strategiska råmaterial för användare i senare led i fler än en medlemsstat påverkas.
8. Bedömningen av huruvida ett projekt i ett tredjeland uppfyller kriteriet i artikel 6.1 e ska beakta i vilken utsträckning projektet i det berörda tredjelandet bidrar till
att stärka fler än ett led i värdekedjan för råmaterial i det landet eller i dess omgivande region,
att främja privata investeringar i den inhemska värdekedjan för råmaterial,
att skapa ekonomisk eller social nytta i vidare mening, inbegripet skapande av sysselsättning.
BILAGA IV
Krav på certifieringssystem
1. Ett erkänt certifieringssystem ska uppfylla följande krav:
Det står öppet enligt transparenta, rättvisa och icke-diskriminerande villkor för alla ekonomiska aktörer som vill och kan uppfylla systemets krav samt är föremål för flerpartsstyrning.
Kontroll och övervakning av efterlevnaden är objektiv, bygger på internationella, unions- eller nationella standarder, krav och förfaranden och utförs oberoende av den berörda ekonomiska aktören.
Det inbegriper tillräckliga krav och förfaranden för att säkerställa de ansvariga kontrollanternas kompetens och oberoende.
Det inbegriper krav för att säkerställa att en revisionsrapport upprättas på anläggningsnivå.
2. Certifieringskraven ska omfatta åtminstone följande:
Krav som säkerställer miljömässigt hållbara metoder, inbegripet krav som säkerställer miljöledning och begränsning av effekter i följande miljöriskkategorier:
Luft, inbegripet luftföroreningar såsom växthusgasutsläpp.
Vatten, inbegripet havsbottnen och den marina miljön och vattenföroreningar, vattenanvändning, vattenmängder, med beaktande av översvämning eller torka, och tillgång till vatten.
Mark, inbegripet markförorening, markerosion, markanvändning och markförstöring.
Biologisk mångfald, inbegripet skador på livsmiljöer, vilda djur, flora och ekosystem, inbegripet ekosystemtjänster.
Farliga ämnen.
Buller och vibrationer.
Anläggningssäkerhet.
Energianvändning.
Avfall och restprodukter.
Krav som säkerställer socialt ansvarsfulla metoder, inbegripet respekt för mänskliga rättigheter och arbetstagarnas rättigheter, inbegripet urfolks samhällsliv.
Krav som säkerställer affärsintegritet och öppenhet, inbegripet krav på sund förvaltning av ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor, samt en politik för bekämpning av korruption och mutor.
BILAGA V
Miljöavtryck
Del I
Definitioner
I denna bilaga gäller följande definitioner:
aktivitetsdata: information kopplad till processer för modellering av livscykelinventeringar (LCI), varvid varje aggregerat LCI-resultat från de processkedjor som motsvarar aktiviteterna för en process multipliceras med motsvarande aktivitetsdata och läggs därefter samman för att få fram processens miljöavtryck.
materiallista: förteckning över de råmaterial, underenheter, intermediära enheter, delkomponenter, delar och de mängder av varje som behövs för att tillverka den produkt som undersökningen omfattar.
företagsspecifika uppgifter eller primärdata: direkt uppmätta eller insamlade uppgifter från en eller flera anläggningar (anläggningsspecifika uppgifter) som är representativa för företagets verksamhet.
konsekvensbedömningsmetod: protokoll för kvantitativ omvandling av livscykelinventeringsdata till bidrag till miljökonsekvenser som ger anledning till oro.
påverkanskategori: en klass av resursanvändning eller miljökonsekvenser till vilken livscykelinventeringsdata är relaterade.
livscykel: de på varandra följande och sammanhängande stadierna i ett produktsystem, från anskaffning av råmaterial eller utvinning ur naturresurser till slutligt bortskaffande (ISO 14040:2006).
livscykelinventering eller LCI: den sammanlagda mängden av data om utbyten mellan elementärflöden, avfallsflöden och produktflöden i ett LCI-dataset.
dataset för livscykelinventering eller LCI-dataset: ett dokument eller en fil med livscykelinformation för en specificerad produkt eller annan referens (t.ex. webbplats, process) som omfattar beskrivande metadata och kvantitativ livscykelinventering, och det kan vara ett dataset för en enhetsprocess, ett delvis aggregerat dataset eller ett aggregerat dataset.
sekundära data: data som inte härrör från en specifik process inom försörjningskedjan för det företag som utför en miljöavtrycksanalys. Begreppet avser data som inte samlas in, mäts eller uppskattas av företaget direkt utan hämtas från en tredjeparts LCI-databas eller andra källor, inklusive genomsnittliga industridata – till exempel offentliggjorda produktionsdata, statlig statistik och statistik från branschorganisationer – litteraturstudier, tekniska studier och patent, och kan också baseras på finansiella uppgifter och innehålla indirekta uppgifter och andra generiska data. Primärdata som genomgår ett horisontellt aggregeringssteg betraktas som sekundära data.
systemgräns: de aspekter som ingår i eller utesluts ur livscykelundersökningen.
Beräkningsreglerna för miljöavtrycket för ett kritiskt råmaterial ska omfatta alla ytterligare definitioner som behövs för tolkningen av dem.
Del II
Tillämpningsområde
Denna bilaga innehåller grundläggande uppgifter om hur kritiska råmaterials miljöavtryck ska beräknas.
Beräkningsreglerna för ett visst kritiskt råmaterials miljöavtryck ska bygga på de väsentliga delar som ingår i denna bilaga, med beaktande av vetenskapligt välgrundade bedömningsmetoder och relevanta internationella standarder på området livscykelanalys.
Beräkningen av ett kritiskt råmaterials miljöavtryck ska baseras på den materialräkning, den energi, de produktionsmetoder och de insatsvaror som används vid de anläggningar som är involverade i produktionen av det kritiska råmaterialet.
När kommissionen fastställer beräkningsregler för kritiska råmaterials miljöavtryck ska den sträva efter att säkerställa överensstämmelse med beräkningsreglerna för miljöavtrycket för intermediära produkter och slutprodukter som använder de relevanta kritiska råmaterialen.
Del III
Deklarerad enhet
Den deklarerade enheten ska vara 1 kg av den relevanta typen av kritiskt råmaterial.
Beräkningsreglerna för kritiska råmaterials miljöavtryck får innehålla ett högre eller lägre värde på den deklarerade enheten, uttryckt i kilogram, om det är nödvändigt för att ta hänsyn till det relevanta råmaterialets egenskaper eller användningsområde.
De kvantitativa inflödes- och utflödesdata som samlas in av tillverkaren för att kvantifiera koldioxidavtrycket ska beräknas i relation till denna deklarerade enhet.
Del IV
Systemgräns
1. Utvinning, koncentration och raffinering är de tre livscykelfaser som ska ingå i systemgränsen för primära kritiska råmaterial med följande processer, när det är relevant för det specifika råmaterialet:
Processer i tidigare led, inbegripet utvinning av malm för råmaterialproduktion, produktion och leverans, inklusive transport, av kemikalier, hjälpprocesser, produktion och leverans, inklusive transport, av bränslen, produktion och leverans av el samt transport av material i fordon som inte ägs eller drivs av organisationen.
Transport av malm, koncentrat och råmaterial i fordon som ägs eller drivs av organisationen.
Lagring av malm, koncentrat och råmaterial.
Krossning och rengöring av malm.
Produktion av koncentrat av råmaterial.
Metallutvinning, med kemiska, fysikaliska eller biologiska metoder.
Smältning.
Metallomvandling.
Rengöring av slagg.
Anrikning av metall.
Metallelektrolys.
Gjutning eller förpackning av metall.
Behandling av använt material och slagg.
Alla relaterade hjälpprocesser såsom behandling på plats av avloppsvatten, även för behandling av processvatten, vatten för direkt kylning och dagvatten, system för gasrening, inbegripet för primära och sekundära avgaser, värmepannor, inklusive för förbehandling av matningsvatten, och intern logistik.
2. Inom systemgränsen för sekundära kritiska råmaterial, som definierar materialåtervinningsskedet i livscykeln, ska följande processer ingå, när de är relevanta för ett visst materialåtervunnet råmaterial:
Processer i tidigare led, inbegripet produktion av råinsatsmaterial (skrot och jungfruliga koncentrat), produktion och leverans (transport) av kemikalier, hjälpprocesser, produktion och leverans (transport) av bränslen, produktion och leverans av el samt transport av material i fordon som inte ägs av organisationen.
Transport av koncentrat och skrot i fordon som ägs eller drivs av organisationen.
Lagring av skrot, koncentrat och råmaterial.
Förbehandling av sekundära material.
Smältning.
Metallomvandling.
Anrikning av metall.
Metallelektrolys.
Gjutning eller förpackning av metall.
Behandling av använt material.
Alla relaterade hjälpprocesser såsom behandling på plats av avloppsvatten, även för behandling av processvatten, vatten för direkt kylning och dagvatten, system för gasrening, inbegripet för primära och sekundära avgaser, värmepannor, inklusive för förbehandling av matningsvatten, och intern logistik.
3. Användningsfasen eller fasen i slutet av livscykeln ingår inte i beräkningen av miljöavtryck, eftersom de inte står under direkt inflytande av den ansvariga ekonomiska aktören. Andra processer får undantas om deras bidrag till ett visst kritiskt råmaterials miljöavtryck är obetydligt.
Del V
Påverkanskategorier
I beräkningsreglerna ska de påverkanskategorier som ska ingå i beräkningen av miljöavtrycket anges. Valet ska baseras på en hotspot-analys som utförs i enlighet med vetenskapligt vedertagna metoder som utvecklats på internationell nivå där följande beaktas:
Den relativa betydelsen av olika former av påverkan, inbegripet deras relativa betydelse för att uppnå unionens mål för klimat- och miljöpåverkan.
Behoven hos företag i senare led som vill informera om miljöavtrycket för de kritiska råmaterial som de använder.
Del VI
Användning av företagsspecifika och sekundära dataset
I beräkningsreglerna ska användningen av företagsspecifika eller sekundära dataset anges för alla relevanta processer och material. Om beräkningsreglerna möjliggör ett val mellan ett företagsspecifikt dataset och ett sekundärt dataset ska kommissionen överväga att ge incitament till användning av det företagsspecifika datasetet.
Användning av företagsspecifika data ska krävas åtminstone för de processer som står under den ansvariga operatörens direkta inflytande och har det största bidraget till de relevanta påverkanskategorierna.
Företagsspecifika aktivitetsdata ska användas i kombination med relevanta sekundära dataset avseende miljöavtryck. I beräkningsreglerna ska det anges om provtagning är tillåten, i enlighet med kriterier i vetenskapligt vedertagna metoder som utvecklats på internationell nivå.
En ändring av den materialräkning eller energimix som används för att producera en typ av kritiskt råmaterial kräver att miljöavtrycket beräknas på nytt.
När kommissionen fastställer beräkningsregler, inbegripet för de växthusgasutsläpp som genereras av el som används för produktion av kritiska råmaterial, ska den säkerställa överensstämmelse med och anpassning till annan relevant unionsrätt, om det inte föreligger motiverade skäl till att inte göra detta.
I de beräkningsregler som ska anges i en delegerad akt ska detaljerade modeller av följande livscykelfaser ingå:
Utvinning, koncentration och anrikning av primära råmaterial.
Fas för anskaffning och förädling av sekundära råmaterial.
Del VII
Konsekvensbedömningsmetoder
Miljöavtrycket ska beräknas med hjälp av vetenskapligt vedertagna konsekvensbedömningsmetoder som tar hänsyn till utvecklingen på internationell nivå för relevanta påverkanskategorier som rör klimatförändringar, vatten, luft, mark, resurser, markanvändning och toxicitet.
Resultaten ska redovisas som karakteriserade resultat, utan normalisering och viktning.
Del VIII
Prestandaklasser för miljöavtryck
Beroende på fördelningen av värdena i de miljöavtrycksdeklarationer som släpps ut på den inre marknaden, ska ett lämpligt antal prestandaklasser fastställas, där kategori A är den bästa klassen med lägst inverkan under livscykeln, för att möjliggöra marknadsdifferentiering. Tröskelvärdet för varje prestandaklass och dess omfattning ska fastställas på grundval av fördelningen av prestanda för de relevanta kritiska råmaterial som släppts ut på marknaden under de senaste tre åren, de förväntade tekniska förbättringarna och andra tekniska faktorer som fastställs senare.
Kommissionen ska se över antalet prestandaklasser och tröskelvärdena mellan dem vart tredje år så att de förblir representativa för förhållandena på marknaden och den väntade utvecklingen.
Del IX
Bedömning av överensstämmelse
I beräknings- och verifieringsreglerna ska det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse anges, bland modulerna i bilaga II till beslut 768/2008/EG, med de anpassningar som behövs på grund av det berörda råmaterialets egenskaper.
När kommissionen fastställer det tillämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse ska följande kriterier beaktas:
Huruvida den berörda modulen är lämplig för typen av råmaterial och står i proportion till det allmänintresse som eftersträvas.
Vilka riskerna med produkten är och i vilken omfattning bedömningen av överensstämmelse motsvarar risktypen och risknivån.
Tillverkarens behov av att kunna välja mellan modulerna för kvalitetssäkring och produktcertifiering enligt bilaga II till beslut nr 768/2008/EG i de fall en tredje part måste delta.
( ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/53/EG av den 18 september 2000 om uttjänta fordon (EGT L 269, 21.10.2000, s. 34).
( ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/19/EU av den 4 juli 2012 om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (WEEE) (EUT L 197, 24.7.2012, s. 38).
( ) Rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (”EG:s koncentrationsförordning”) (EUT L 24, 29.1.2004, s. 1).
( ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår och om ändring och senare upphävande av rådets direktiv 96/82/EG (EUT L 197, 24.7.2012, s. 1).
( ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan (EGT L 197, 21.7.2001, s. 30).
( ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/89/EU av den 23 juli 2014 om upprättandet av en ram för havsplanering (EUT L 257, 28.8.2014, s. 135).
( ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG, Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).
( ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).
( ) Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).
( ) Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG av den 9 juli 2008 om en gemensam ram för saluföring av produkter och upphävande av rådets beslut 93/465/EEG (EUT L 218, 13.8.2008, s. 82).
( *1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG (EUT L 88, 4.4.2011, s. 5).
( *2 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/425 av den 9 mars 2016 om personlig skyddsutrustning och om upphävande av rådets direktiv 89/686/EEG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 51).
( *3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/426 av den 9 mars 2016 om anordningar för förbränning av gasformiga bränslen och om upphävande av direktiv 2009/142/EG (EUT L 81, 31.3.2016, s. 99).
( *4 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1252 av den 11 april 2024 om inrättande av en ram för säkerställande av trygg och hållbar försörjning av kritiska råmaterial och om ändring av förordningarna (EU) nr 168/2013, (EU) 2018/858, (EU) 2018/1724 och (EU) 2019/1020 (EUT L, 2024/1252, 3.5.2024, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2024/1252/oj).
( *5 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/14/EG av den 8 maj 2000 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om buller i miljön från utrustning som är avsedd att användas utomhus (EGT L 162, 3.7.2000, s. 1).
( *6 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/42/EG av den 17 maj 2006 om maskiner och om ändring av direktiv 95/16/EG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 24).
( *7 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/48/EG av den 18 juni 2009 om leksakers säkerhet (EUT L 170, 30.6.2009, s. 1).
( *8 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).
( *9 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (EUT L 174, 1.7.2011, s. 88).
( *10 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/29/EU av den 12 juni 2013 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av pyrotekniska artiklar (EUT L 178, 28.6.2013, s. 27).
( *11 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/53/EU av den 20 november 2013 om fritidsbåtar och vattenskotrar och om upphävande av direktiv 94/25/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 90).
( *12 ) Europarlamentets och rådets direktiv 2014/29/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av enkla tryckkärl (EUT L 96, 29.3.2014, s. 45).
( *13 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/30/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om elektromagnetisk kompatibilitet (EUT L 96, 29.3.2014, s. 79).
( *14 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/31/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av icke-automatiska vågar (EUT L 96, 29.3.2014, s. 107).
( *15 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/32/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av mätinstrument (EUT L 96, 29.3.2014, s. 149).
( *16 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/34/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om utrustning och skyddssystem som är avsedda för användning i potentiellt explosiva atmosfärer (EUT L 96, 29.3.2014, s. 309).
( *17 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/35/EU av den 26 februari 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av elektrisk utrustning (EUT L 96, 29.3.2014, s. 357).
( *18 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/53/EU av den 16 april 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av radioutrustning och om upphävande av direktiv 1999/5/EG (EUT L 153, 22.5.2014, s. 62).
( *19 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/68/EU av den 15 maj 2014 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning om tillhandahållande på marknaden av tryckbärande anordningar (EUT L 189, 27.6.2014, s. 164).”