(1)

Unionen måste säkerställa att de finansiella systemens och den inre marknadens integritet och funktion på ett effektivt sätt är skyddade mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Enligt direktiv (EU) 2015/849 ska kommissionen därför identifiera länder med strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system.

(2)

I kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1675 (2) identifieras högrisktredjeländer med strategiska brister. Den förordningen bör vid lämpliga tidpunkter ses över mot bakgrund av dessa högrisktredjeländers framsteg med att undanröja strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Kommissionen bör i sina bedömningar ta hänsyn till ny information från internationella organisationer och standardiseringsorgan, till exempel sådan som kommer från arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF). På grundval av denna information bör kommissionen också identifiera ytterligare länder som uppvisar strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

(3)

Med tanke på det internationella finanssystemets höga integrationsnivå, den nära kopplingen till marknadsaktörerna, den stora volymen gränsöverskridande handel till och från unionen samt graden av öppenhet på marknaden, anses det därför att eventuella hot vad gäller penningtvätt och finansiering av terrorism mot det internationella finansiella systemet samtidigt också utgör ett hot mot unionens finansiella system.

(4)

Det är därför viktigt att beakta det relevanta arbete som redan utförts på internationell nivå för att identifiera länder, särskilt det som utförts av FATF. För att säkerställa det globala finansiella systemets integritet är det av största vikt att unionen vederbörligen beaktar de länder som identifierats som länder med strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism i FATF på unionsnivå. Kommissionen har i enlighet med kriterierna i direktiv (EU) 2015/849 beaktat den senaste tillgängliga informationen, främst FATF:s nyligen gjorda offentliga uttalanden, FATF-dokumenten ”Improving global AML/CFT Compliance: ongoing process statement” och FATF-rapporterna från översynsgruppen för internationellt samarbete i enlighet med artikel 9.4 i direktiv (EU) 2015/849 om de risker som enskilda tredjeländer utgör.

(5)

Ett tredjeland som utgör en risk för det internationella finansiella systemet, såsom det fastställts av FATF, antas utgöra en risk för den inre marknaden. Detta antagande gäller alla länder som anges offentligt i FATF-dokumenten ”Public Statement” och i FATF-dokumenten ”Improving Global AML/CFT Compliance: ongoing process statement”.

(6)

För att kunna göra sin egen bedömning gjorde kommissionen en bedömning av tillgänglig information från FATF och, i förekommande fall, andra informationskällor för att komma fram till en slutsats. Efter denna bedömning har kommissionens analys bekräftat de respektive strategiska brister som beskrivs i skälen 8–19.

(7)

I oktober 2018 identifierade FATF Bahamas som en jurisdiktion med strategiska brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism för vilka Bahamas har utarbetat en åtgärdsplan tillsammans med FATF. Kommissionen har bedömt de senast mottagna uppgifterna från FATF om dessa brister och andra relevanta uppgifter. Bahamas har vidtagit åtgärder för att förbättra sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och i februari 2020 har FATF gjort det första fastställandet att Bahamas i stort sett har slutfört sin åtgärdsplan och bör göra en bedömning på plats för att kontrollera att genomförandet av Bahamas reformer av bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism har inletts och håller på att genomföras och att det nödvändiga politiska åtagandet kvarstår för att upprätthålla genomförandet i framtiden. FATF har ännu inte gjort någon sådan bedömning för att bekräfta sitt inledande beslut. Kommissionen har därför inga uppgifter som gör det möjligt för den att i detta skede bekräfta att de strategiska bristerna har åtgärdats på ett effektivt sätt. Den framtida bedömningen kommer att inriktas på följande områden: 1) Utveckla ett övergripande elektroniskt ärendehanteringssystem för internationellt samarbete. 2) Påvisa riskbaserad tillsyn över finansinstitut som inte är banker. 3) Säkerställa snabb tillgång till lämpliga, korrekta och aktuella grundläggande uppgifter om verkligt huvudmannaskap. 4) Höja kvaliteten på finansunderrättelseenhets produkter för att bistå brottsbekämpande myndigheter med att genomföra utredningar av penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt komplexa utredningar om penningtvätt och finansiering av terrorism samt fristående utredningar om penningtvätt. 5) Visa att myndigheterna utreder och lagför alla typer av penningtvätt, inbegripet komplexa ärenden av penningtvätt, fristående penningtvätt och ärenden som omfattar vinning till följd av utländska brott, 6) Visa att förfaranden för förverkande inleds och avslutas för alla typer av ärenden av penningtvätt. 7) Åtgärda brister i ramarna för finansiering av terrorism och riktade finansiella sanktioner mot finansiering av spridningsverksamhet och påvisa genomförande. Mot denna bakgrund bör Bahamas betraktas som ett land med strategiska brister i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849.

(8)

I februari 2020 identifierade FATF Barbados som en jurisdiktion med strategiska brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism för vilka Barbados har utarbetat en åtgärdsplan tillsammans med FATF. Kommissionen har bedömt de senast mottagna uppgifterna från FATF om dessa brister och andra relevanta uppgifter. Bristerna omfattar följande: 1) Brist på effektiv riskbaserad tillsyn av finansinstitut och särskilt angivna icke-finansiella verksamheter och yrken. 2) Brister som gäller åtgärder för att förhindra att juridiska personer och rättsliga arrangemang missbrukas för brottsliga ändamål samt brister när det gäller att säkerställa att korrekta och aktuella grundläggande uppgifter om verkligt huvudmannaskap i god tid finns tillgängliga. 3) Brister avseende finansunderrättelseenhetens kapacitet att tillhandahålla finansiell information för att ytterligare bistå brottsbekämpande myndigheter vid utredningar av penningtvätt eller finansiering av terrorism, 4) Brister i samband med utredningar och lagföring av penningtvätt som inte är i linje med landets riskprofil och eftersläpning när det gäller lagföring. 5) Brister i strävan efter förverkande i samband med ärenden av penningtvätt, inbegripet begränsad biståndsbegäran från utländska motparter. Mot denna bakgrund bör Barbados betraktas som ett land med strategiska brister i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849.

(9)

I oktober 2018 identifierade FATF Botswana som en jurisdiktion med strategiska brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism för vilka Botswana har utarbetat en åtgärdsplan tillsammans med FATF. Kommissionen har bedömt de senast mottagna uppgifterna från FATF om dessa brister och andra relevanta uppgifter. Bristerna omfattar följande: 1) Brister i riskbedömningen av juridiska personer, rättsliga arrangemang och ideella organisationer. 2) Bristande genomförande av riskbaserade tillsynshandböcker för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. 3) Finansunderrättelseenheternas analys och spridning av finansiell information, 4) Brister i genomförandet av en strategi för finansiering av terrorism och otillräcklig kapacitet hos de brottsbekämpande organen i samband med utredningar av finansiering av terrorism. 5) Oförmåga att säkerställa genomförandet utan dröjsmål av riktade finansiella sanktionsåtgärder i samband med finansiering av terrorism och finansiering av spridning av vapen samt 6) brister i tillämpningen av en riskbaserad strategi för övervakning av ideella organisationer. Mot denna bakgrund bör Botswana betraktas som ett land med strategiska brister i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849.

(10)

I februari 2019 identifierade FATF Kambodja som en jurisdiktion med strategiska brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism för vilka Kambodja har utarbetat en åtgärdsplan tillsammans med FATF. Kommissionen har bedömt de senast mottagna uppgifterna från FATF om dessa brister och andra relevanta uppgifter. Bristerna omfattar följande: 1) Avsaknad av en bred rättslig grund för ömsesidig rättslig hjälp och relevant utbildning för brottsbekämpande myndigheter. 2) Det saknas en riskbaserad tillsyn av fastighetssektorn och kasinon. 3) Det bristande genomförandet av riskbaserad tillsyn av banker, bland annat genom snabba, proportionella och avskräckande verkställighetsåtgärder, beroende på vad som är lämpligt. 4) Brister i den tekniska efterlevnaden av lagen om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. 5) Analys av rapporter om misstänkta transaktioner och tillhörande spridningsverksamhet till brottsbekämpande myndigheter. 6) Otillräckliga resultat när det gäller utredningar och lagföring av penningtvätt. 7) Otillräckliga resultat när det gäller frysning och förverkande av vinning av brott, hjälpmedel och egendom av likvärdigt värde. 8) Avsaknad av rättslig ram och genomförande av Förenta nationernas riktade finansiella sanktioner med anknytning till finansiering av spridningsverksamhet samt bristande förståelse för kringgående av sanktioner. Mot denna bakgrund bör Kambodja betraktas som ett land med strategiska brister i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849.

(11)

I oktober 2018 identifierade FATF Ghana som en jurisdiktion med strategiska brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism för vilka Ghana har utarbetat en åtgärdsplan tillsammans med FATF. Kommissionen har bedömt de senast mottagna uppgifterna från FATF om dessa brister och andra relevanta uppgifter. Bristerna omfattar följande: 1) Det saknas en övergripande nationell politik för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism på grundval av de risker som identifierats i den nationella riskbedömningen, inbegripet åtgärder för att minska riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism i samband med juridiska personer. 2) Brister i riskbaserad tillsyn, inbegripet otillräcklig kapacitet hos tillsynsmyndigheterna och otillräcklig medvetenhet om den privata sektorn. 3) Brister i att säkerställa snabb tillgång till lämpliga, korrekta och aktuella grundläggande uppgifter om verkligt huvudmannaskap. 4) Brister när det gäller behovet av att säkerställa att finansunderrättelseenheten inriktar sin verksamhet på de risker som identifierats i den nationella riskbedömningen och att tillräckliga resurser anslås till finansunderrättelseenheten och 5) brister i tillämpningen av en riskbaserad metod för övervakning av ideella organisationer. Mot denna bakgrund bör Ghana betraktas som ett land med strategiska brister i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849.

(12)

I februari 2020 identifierade FATF Jamaica som en jurisdiktion med strategiska brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism för vilka Jamaica har utarbetat en åtgärdsplan tillsammans med FATF. Kommissionen har bedömt de senast mottagna uppgifterna från FATF om dessa brister och andra relevanta uppgifter. Bristerna omfattar följande: 1) Det saknas en övergripande förståelse av risken för penningtvätt och finansiering av terrorism. 2) Underlåtenhet att inkludera alla finansinstitut och särskilt angivna icke-finansiella verksamheter och yrken i de nationella systemen för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och att säkerställa adekvat riskbaserad tillsyn inom alla sektorer. 3) Brister som gäller åtgärder för att förhindra att juridiska personer och rättsliga arrangemang missbrukas för brottsliga ändamål samt brister när det gäller att säkerställa att korrekta och aktuella grundläggande uppgifter om verkligt huvudmannaskap finns tillgängliga i god tid. 4) Det saknas lämpliga åtgärder för att öka användningen av finansiell information och för att, i enlighet med landets riskprofil, öka utredningar och lagföring vad gäller penningtvätt. 5) Underlåtenhet att utan dröjsmål visa genomförandet av riktade finansiella sanktioner för finansiering av terrorism och (6) brister i genomförandet av en riskbaserad metod för tillsyn över dess sektor för ideella organisationer för att förhindra missbruk i samband med finansiering av terrorism. Mot denna bakgrund bör Jamaica betraktas som ett land med strategiska brister i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849.

(13)

I februari 2020 identifierade FATF Mauritius som en jurisdiktion med strategiska brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism för vilka Mauritius har utarbetat en åtgärdsplan tillsammans med FATF. Kommissionen har bedömt de senast mottagna uppgifterna från FATF om dessa brister och andra relevanta uppgifter. Bristerna omfattar följande: 1) Brister som visar att tillsynsmyndigheterna i dess globala företagssektor och särskilt angivna icke-finansiella verksamheter och yrken genomför riskbaserad tillsyn. 2) De behöriga myndigheterna har underlåtit att i god tid säkerställa tillgång till korrekta och aktuella grundläggande uppgifter om verkligt huvudmannaskap. 3) Underlåtenhet att visa att brottsbekämpande myndigheter har kapacitet att utföra utredningar av penningtvätt, inbegripet parallella finansiella utredningar och komplexa ärenden. 4) Brister i genomförandet av en riskbaserad metod för tillsyn över dess sektor för ideella organisationer för att förhindra missbruk i samband med finansiering av terrorism. 5) Underlåtenhet att visa lämpligt genomförande av riktade finansiella sanktioner genom uppsökande verksamhet och tillsyn. Mot denna bakgrund bör Mauritius betraktas som ett land med strategiska brister i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849.

(14)

I oktober 2019 identifierade FATF Mongoliet som en jurisdiktion med strategiska brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism för vilka Mongoliet har utarbetat en åtgärdsplan tillsammans med FATF. Kommissionen har bedömt de senast mottagna uppgifterna från FATF om dessa brister och andra relevanta uppgifter. Även om Mongoliet har vidtagit åtgärder för att förbättra sina kvarstående brister när det gäller bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism kvarstår följande brister: 1) Brister i de sektorsvisa tillsynsmyndigheterna för särskilt angivna icke-finansiella verksamheter och yrkens förståelse för penningtvätt och finansiering av terrorism samt tillämpningen av en riskbaserad strategi för tillsyn, särskilt när det gäller handlare med ädla metaller och ädelstenar. 2) Behov av att visa ett ökat antal utredningar och lagföring av olika slag av penningtvättsverksamhet i linje med identifierade risker. 3) Otillräcklig övervakning av finansinstituts och särskilt angivna icke-finansiella verksamheter och yrkens efterlevnad av deras riktade finansiella sanktionsskyldigheter i samband med finansiering av spridningsverksamhet, samt otillräcklig tillämpning av proportionella och avskräckande sanktioner. Mot denna bakgrund bör Mongoliet betraktas som ett land med strategiska brister i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849.

(15)

I februari 2020 identifierade FATF Myanmar/Burma som en jurisdiktion med strategiska brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism för vilka Myanmar/Burma har utarbetat en åtgärdsplan tillsammans med FATF. Kommissionen har bedömt de senast mottagna uppgifterna från FATF om dessa brister och andra relevanta uppgifter. Bristerna omfattar följande: 1) Underlåtenhet att visa en förbättrad förståelse av riskerna för penningtvätt på viktiga områden. 2) Underlåtenhet att säkerställa att tillsynsorganet för särskilt angivna icke-finansiella verksamheter och yrken har tillräckliga resurser, att inspektionerna på plats eller på distans är riskbaserade och att hundi-aktörer är registrerade och står under tillsyn. 3) Underlåtenhet att visa förbättringar när det gäller användningen av finansunderrättelser vid utredningar som utförs av brottsbekämpande myndigheter och otillräcklig verksamhetsanalys och spridning av uppgifter från finansunderrättelseenheten. 4) Behov av att säkerställa att penningtvätt utreds eller lagförs i enlighet med riskerna. 5) Underlåtenhet att visa utredning av gränsöverskridande penningtvättsärenden med internationellt samarbete. 6) Otillräckliga resultat när det gäller frysning och förverkande av vinning av brott, hjälpmedel och egendom av likvärdigt värde. 7) Brister i hanteringen av beslagtagna tillgångar för att bevara beslagtagna varors värde fram till förverkandet. 8) Brister när det gäller att visa genomförande av riktade finansiella sanktioner i samband med finansiering av spridningsverksamhet, inbegripet utbildning om kringgående av sanktioner. Mot denna bakgrund bör Myanmar/Burma betraktas som ett land med strategiska brister i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849.

(16)

I februari 2020 identifierade FATF Nicaragua som en jurisdiktion med strategiska brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism för vilka Nicaragua har utarbetat en åtgärdsplan tillsammans med FATF. Kommissionen har bedömt de senast mottagna uppgifterna från FATF om dessa brister och andra relevanta uppgifter. Bristerna omfattar följande: 1) Det saknas en övergripande förståelse av risken för penningtvätt och finansiering av terrorism. 2) Underlåtenhet att proaktivt söka internationellt samarbete för att stödja utredningar om penningtvätt, särskilt i syfte att identifiera och spåra tillgångar med förverkande och återsändande. 3) Brister när det gäller att utföra effektiv riskbaserad tillsyn. 4) Brist på lämpliga åtgärder för att förhindra att juridiska personer och rättsliga arrangemang missbrukas för brottsliga ändamål samt underlåtelse att säkerställa att korrekta och aktuella grundläggande uppgifter om verkligt huvudmannaskap finns tillgängliga i god tid. Mot denna bakgrund bör Nicaragua betraktas som ett land med strategiska brister i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849.

(17)

I juni 2019 identifierade FATF Mongoliet som en jurisdiktion med strategiska brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism för vilka Mongoliet har utarbetat en åtgärdsplan tillsammans med FATF. Kommissionen har bedömt de senast mottagna uppgifterna från FATF om dessa brister och andra relevanta uppgifter. Bristerna omfattar följande: 1) En begränsad förståelse av den nationella och sektoriella risken för penningtvätt och finansiering av terrorism och därav följande brister när det gäller att informera om de relaterade resultaten av landets nationella politik i syfte att minska de identifierade riskerna. 2) Brister när det gäller proaktiv identifiering av otillåten penningöverföring, tillämpning av en riskbaserad metod för tillsyn av sektorn för särskilt angivna icke-finansiella verksamheter och yrken och tillämpning av effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner mot penningtvätt och finansiering av terrorism. 3) Ansvariga enheters avsaknad av adekvat kontroll och uppdatering av uppgifter om verkligt huvudmannaskap, avsaknad av en effektiv mekanism för att övervaka verksamheten vid offshorebolag, brister i bedömningen av de befintliga riskerna för missbruk av juridiska personer och rättsliga arrangemang för att fastställa och genomföra särskilda åtgärder för att förhindra missbruk av nominella aktieägare och direktörer samt brister när det gäller att säkerställa snabb tillgång till adekvat och korrekt information om verkligt huvudmannaskap. 4) Brister när det gäller den faktiska användningen av produkter från finansunderrättelseenheten för penningtvättsutredningar, samt när det gäller förmågan att utreda och lagföra penningtvätt som inbegriper utländska skattebrott och att tillhandahålla ett konstruktivt och snabbt internationellt samarbete i samband med sådana brott, samt otillfredsställande fokus på penningtvättsutredningar i samband med högriskområden som identifierats i den nationella riskbedömningen och den ömsesidiga utvärderingen. Mot denna bakgrund bör Panama betraktas som ett land med strategiska brister i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849.

(18)

I oktober 2019 identifierade FATF Zimbabwe som en jurisdiktion med strategiska brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism för vilka Zimbabwe har utarbetat en åtgärdsplan tillsammans med FATF. Kommissionen har bedömt de senast mottagna uppgifterna från FATF om dessa brister och andra relevanta uppgifter. Bristerna omfattar följande: 1) Bristande förståelse av de viktigaste riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism bland berörda aktörer och bristande genomförande av den nationella politiken för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism på grundval av identifierade risker. 2) Bristande genomförande av riskbaserad tillsyn av finansinstitut och särskilt angivna icke-finansiella verksamheter och yrken, inbegripet otillräcklig kapacitetsuppbyggnad hos tillsynsmyndigheten. 3) Avsaknad av lämpliga riskreducerande åtgärder bland finansinstitut och särskilt angivna icke-finansiella verksamheter och yrken som medför tillämpning av proportionella och avskräckande sanktioner för överträdelser. 4) Brister i den rättsliga ramen och mekanism för att samla in och upprätthålla korrekta och uppdaterade uppgifter om verkligt huvudmannaskap för juridiska personer och rättsliga arrangemang och för att säkerställa att de behöriga myndigheterna får tillgång i tid. 5) Brister i regelverket och genomförandet av riktade finansiella sanktioner i samband med finansiering av terrorism och finansiering av spridningsverksamhet. Mot denna bakgrund bör Zimbabwe betraktas som ett land med strategiska brister i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849.

(19)

I enlighet med den senaste informationen har kommissionen i sin bedömning dragit slutsatsen att Bahamas, Barbados, Botswana, Kambodja, Ghana, Jamaica, Mauritius, Mongoliet, Myanmar/Burma, Nicaragua, Panama och Zimbabwe bör anses vara jurisdiktioner i tredjeländer som har strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system i enlighet med kriterierna i artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849. Det noteras att dessa länder har lämnat skriftliga politiska åtaganden på hög nivå för att hantera de identifierade bristerna och har utarbetat åtgärdsplaner tillsammans med FATF.

(20)

Det har vidare noterats att FATF har identifierat Uganda som en jurisdiktion med strategiska brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism för vilka Uganda i februari 2020 utarbetade en åtgärdsplan tillsammans med FATF. Kommissionen har bedömt de senast mottagna uppgifterna från FATF om dessa brister och andra relevanta uppgifter. Bristerna omfattar följande: 1) Det saknas en nationell strategi för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. 2) Brister i att söka internationellt samarbete i linje med landets riskprofil. 3) Avsaknad av utveckling och genomförande av riskbaserad tillsyn av finansinstitut och särskilt angivna icke-finansiella verksamheter och yrken. 4) Brister när det gäller att säkerställa att behöriga myndigheter i god tid har tillgång till korrekta och aktuella grundläggande uppgifter om verkligt huvudmannaskap av juridiska enheter. 5) Brister som visar att brottsbekämpande och rättsliga myndigheter tillämpar brottet penningtvätt på ett sätt som är förenligt med de identifierade riskerna. 6) Underlåtenhet att upprätta och tillämpa riktlinjer och förfaranden för identifiering, spårande, beslag och förverkande av vinning av och hjälpmedel till brott. 7) Underlåtenhet att visa att de brottsbekämpande myndigheterna genomför utredningar om finansiering av terrorism och fullföljer lagföring som står i proportion till Ugandas riskprofil för finansiering av terrorism. 8) Tekniska brister i regelverket för att genomföra riktade finansiella sanktioner i samband med finansiering av spridningsverksamhet och brister i genomförandet av en riskbaserad metod för tillsyn över dess sektor för ideella organisationer för att förhindra missbruk i syfte att finansiera terrorism. Uganda har också lämnat ett skriftligt politiskt åtagande på hög nivå för att åtgärda identifierade brister och har utarbetat en åtgärdsplan tillsammans med FATF. Uganda har redan förts upp i förteckningen i den delegerade förordningen (EU) 2016/1675. Därför bör den status och de nuvarande åtgärder som tillämpas i fråga om Uganda förbli oförändrade.

(21)

Det är ytterst viktigt att kommissionen permanent övervakar tredjeländer och bedömer utvecklingen i deras rättsliga och institutionella regelverk, de behöriga myndigheternas befogenheter och förfaranden samt effektiviteten i deras nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism för att uppdatera bilagan till den delegerade förordningen (EU) 2016/1675.

(22)

Kommissionen har bedömt framstegen med att åtgärda strategiska brister i länder i bilagan till delegerade förordning (EU) 2016/1675 som FATF, på grundval av kraven i direktiv (EU) 2015/849, sedan juli 2016 tagit bort från förteckningen. Kommissionen har avslutat bedömningen av de framsteg som gjorts av Bosnien och Hercegovina, Etiopien, Guyana, Demokratiska folkrepubliken Laos, Sri Lanka och Tunisien.

(23)

FATF välkomnade de betydande framsteg som gjorts av Bosnien och Hercegovina, Etiopien, Guyana, Demokratiska folkrepubliken Laos, Sri Lanka och Tunisien när det gäller att förbättra sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och noterade att dessa länder har fastställt den rättsliga ramen för att uppfylla åtagandena i sina åtgärdsplaner när det gäller de strategiska brister som FATF har identifierat. Dessa länder omfattas därför inte längre av FATF:s övervakningsprocess inom ramen för dess pågående globala efterlevnadsprocess för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessa länder kommer att fortsätta att arbeta med regionala organ efter FATF-modell för att ytterligare förbättra sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

(24)

Kommissionen bedömde informationen om framstegen med att åtgärda strategiska brister i dessa tredjeländer.

(25)

I sin bedömning drog kommissionen utifrån tillgängliga uppgifter slutsatsen att Bosnien och Hercegovina och Guyana i detta skede inte har några strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Dessa länder har nyligen vidtagit ett antal åtgärder för att stärka sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och kommissionen kommer att fortsätta att övervaka genomförandet av sådana åtgärder. Kommissionen kommer att bedöma dessa länder när nya informationskällor blir tillgängliga. Därför bör Bosnien och Guyana inte anses ha strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

(26)

På samma sätt drog kommissionen utifrån tillgängliga uppgifter slutsatsen att Tunisien inte längre har några strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Tunisien har stärkt effektiviteten i sitt nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism och åtgärdat relaterade tekniska brister för att uppfylla åtagandena i åtgärdsplanen avseende de strategiska brister som FATF har identifierat. Dessa åtgärder är tillräckligt omfattande och uppfyller de krav som ställs för att anse att de strategiska brister som identifierats enligt artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849 har åtgärdats.

(27)

Vidare drog kommissionen i sin bedömning slutsatsen att Etiopien, Demokratiska folkrepubliken Laos och Sri Lanka har vidtagit åtgärder för att hantera de strategiska brister som FATF identifierat och uppvisar inte längre några sådana strategiska brister. Till följd av de åtgärder som genomförts för att hantera den åtgärdsplan som man kommits överens med FATF om, utgör dessa länder inte längre ett hot för det internationella finansiella systemet vad gäller penningtvätt och finansiering av terrorism. Med beaktande av deras relevans för unionens finansiella system anser kommissionen att dessa länder inte längre utgör ett betydande hot mot unionens finansiella system. Etiopien, Demokratiska folkrepubliken Laos och Sri Lanka bör därför inte i detta skede anses ha strategiska brister i sina nationella system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

(28)

Kommissionen är fast besluten att tillhandahålla tekniskt bistånd, när så är lämpligt, till tredjeländer som ingår i bilagan till den delegerade förordningen (EU) 2016/1675, i syfte att hjälpa dem att avhjälpa de identifierade strategiska bristerna.

(29)

Mot bakgrund av den exceptionella och oförutsedda situation som uppkommit till följd av covid-19-pandemin och som sannolikt kommer att leda till störningar av funktionen hos både ekonomiska aktörer och behöriga myndigheter och ha effekter på global nivå bör, under dessa omständigheter, den dag då artikel 2 börjar tillämpas vad avser de tredjeländer som lagts till i förteckningen definieras på ett sätt som säkerställer att tillräckligt med tid ges för ett effektivt genomförande. Därför bör den dag då artikel 2 i denna förordning börjar tillämpas undantagsvis fastställas till en senare tidpunkt än den dag då förordningen börjar tillämpas.

För de tredjeländer som ska tas bort från förteckningen, uppkommer inga större problem vad avser genomförandet. Det är därför rimligt att förutsätta att dessa länder tas bort från förteckningen utan onödigt dröjsmål.

(30)

Den delegerade förordningen (EU) 2016/1675 bör därför ändras i enlighet med detta.