EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 1.7.2020

COM(2020) 274 final

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft

{SWD(2020) 121 final}
{SWD(2020) 122 final}

”Att investera i människorna är den bästa framtidsinvesteringen. Utbildning och kompetens är motorerna som driver Europas konkurrenskraft och innovation. Men Europa är ännu inte fullt förberett. Jag arbetar för att alla de verktyg och medel som står till vårt förfogande används för att komma i balans.” 

Ordförande Ursula von der Leyen

”Alla har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att behålla och tillägna sig färdigheter som gör att man kan delta fullt ut i samhället och klarar omställningar i arbetslivet.”

Första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter

Vi lever i en tid av förändringar. Den samtidiga gröna och digitala omställningen innebär en förändring av hur vi lever, arbetar och interagerar. EU:s omställning till en resurseffektiv, cirkulär, digitaliserad och klimatneutral ekonomi och den omfattande utvecklingen av artificiell intelligens och robotteknik förväntas skapa nya arbetstillfällen 1 samtidigt som andra jobb förändras eller till och med försvinner. Den demografiska förändringen kommer att innebära att EU måste utnyttja hela sin kompetens och all sin mångfald. Samtidigt kommer den att skapa nya arbetstillfällen i silverekonomin och omsorgsekonomin. Det här visar att det krävs en omfattande förändring av människors kompetens om man ska få ut mesta möjliga av omställningarna.

Covid-19-pandemin har skyndat på den digitala omställningen. Distansarbete och distansundervisning har blivit verklighet för miljontals människor i EU men har i många fall också avslöjat begränsningarna i vår nuvarande digitala beredskap. Pandemin har förstärkt den brist på digital kompetens som redan fanns och nya ojämlikheter visar sig eftersom många människor inte har de digitala färdigheter som krävs, eller arbetar på arbetsplatser eller går i skolor som har kommit efter i digitaliseringen.

Pandemin har också i hög grad påverkat karriärmöjligheterna för många människor i EU. EU:s BNP förväntas för närvarande sjunka med över 7 % under 2020 och arbetslösheten förväntas bli 9 %, en ökning från 6,6 % i slutet av 2019. Vissa länder drabbas ännu hårdare. Kommissionens uppskattningar 2  visar att vissa sektorer förväntas genomgå stora förluster i realt bruttoförädlingsvärde under 2020, mellan 20 och 40 % jämfört med 2019 års nivåer. Dessutom fick vissa sektorer känna av en nedgång på över 70 % i omsättningen under andra kvartalet 2020. Länder och regioner vars ekonomi i hög grad är beroende av dessa sektorer kommer att få stora problem att återhämta sig.

För att klara denna utmaning och kunna driva på de dubbla omställningarna har kommissionen föreslagit ett ambitiöst återhämtningspaket som ska bidra till uppbyggnaden av ett EU som präglas av hållbarhet, motståndskraft och rättvisa för nästa generation 3 . När EU inleder vägen mot återhämtning är det ett måste att förbättra och anpassa kompetensen. Detta kommer också att vara avgörande om EU, som geopolitisk aktör, även fortsättningsvis ska inneha en ledande ställning i en global återhämtning.

Nu mer än någonsin behöver EU ett paradigmskifte i fråga om kompetens. Ett skifte som ger en kraftfull kompetensagenda för sysselsättning så att man kan genomföra de dubbla omställningarna och samtidigt återhämta sig från covid-19-pandemins socioekonomiska konsekvenser och genomföra följande:

·Stärka den hållbara konkurrenskraften: Kompetens och livslångt lärande är avgörande för långsiktig och hållbar tillväxt, produktivitet och innovation och är därför en viktig faktor för konkurrenskraften hos företag av alla storlekar, framför allt små och medelstora 4 . Om människor får möjlighet att förvärva rätt kompetens kan de arbeta mer ändamålsenligt och utnyttja avancerad teknik 5 . Det undanröjer också större hinder för företagsinvesteringar 6 , förhindrar obalans mellan efterfrågan och tillgång på arbetsmarknaden 7 och lägger grunden för forskning och utveckling och företagsbaserad innovation. Det är bara med rätt kompetens som EU kan stärka sin position i den globala konkurrensen och få en hållbar ekonomisk nystart som är inriktad på den gröna och den digitala omställningen. Det innebär framför allt resultat för EU:s tillväxtstrategi, den europeiska gröna given, och inom strategiska sektorer och ekosystem som fastställs i EU:s nya industristrategi.

·Säkerställa social rättvisa: Att få möjlighet till kompetensutveckling och omskolning är viktigt för de flera miljoner arbetstagare som drivs in i korttidsarbete eller arbetslöshet, oavsett vilken kompetensnivå eller vilka kvalifikationer de har. EU:s återhämtning kan bara lyckas om den är sammanhållen och om ingen lämnas utanför. Att ha rätt kompetens innebär att man har lättare att få och behålla ett jobb och att klara övergångar på arbetsmarknaden. Det kräver dock att alla får samma tillgång till extra kompetensutveckling, oavsett kön, ras, etnisk tillhörighet, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, och att även lågutbildade och lågkvalificerade vuxna och personer med invandrarbakgrund inkluderas. Alla regioner bör omfattas – storstäder, landsbygd, kustområden och avlägsna områden i hela EU.

·Bygga upp motståndskraften: Under de senaste månaderna har ett antal yrken utsatts för hårda påfrestningar. Det gäller särskilt hälso- och sjukvårdspersonal men också arbetare i frontlinjen inom detaljhandel, transport, sociala tjänster och sanitetstjänster samt lärare och utbildare. Det är mycket viktigt att ha tillräckligt med kompetent personal inom dessa strategiska branscher för att invånarna ska få ändamålsenlig tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård, sociala tjänster och utbildning under en krisperiod. För den enskilde innebär ökad motståndskraft genom kompetens att beroendet av marknadsförhållandena minskar och att personens egen potential att ta sig igenom privata och yrkesmässiga omställningar ökar. Dessutom har covid-19-pandemin visat på behovet att vara digitalt förberedd för att kunna fortsätta utbildnings- och affärsverksamhet. Utmaningar för it-infrastrukturen och e-systemen har visat på behovet att förbättra vår kapacitet för beredskap och insatser på cybersäkerhetsområdet.

Om vi ska lyckas måste livslångt lärande bli verklighet i EU. Alla i EU bör ha tillgång till attraktiva, innovativa och inkluderande utbildningsprogram – även eftersom kompetens snabbt blir föråldrad. Utbildning från tidig ålder förblir av grundläggande betydelse, men det är bara början på ett livslångt lärande – från förskola och barnomsorg, genom grundskola och gymnasium, teknisk utbildning, yrkesutbildning och högre utbildning till vuxenutbildning. Livslångt lärande, även vid högre ålder, är det som kommer att göra skillnaden. Ändå är det mindre än två av fem vuxna som deltar i någon utbildning varje år. Det är inte tillräckligt för att blåsa nytt liv i ekonomin och utnyttja alla fördelar med den gröna och den digitala omställningen. Alla människor i EU bör få möjlighet till och belönas för kompetensutveckling och omskolning.

Kompetens för arbete ska vara den vägledande principen i denna strävan. Det innebär att man börjar med att kartlägga varje enskild persons kompetens, erbjuder målinriktad utbildning som uppfyller särskilda kompetensutvecklings- och omskolningsbehov och hjälper personen att hitta ett jobb inom ett område som efterfrågas på arbetsmarknaden.

Även om det mesta ansvaret för kompetenspolitiken ligger på nationell, regional och lokal nivå har EU en viktig roll. Många människor arbetar i mindre företag som ingår i värdekedjor som sträcker sig över hela Europa. Inom alla sektorer – från bilindustri till textilindustri, från läkemedel till energi – finns det en europeisk kompetenskedja. En förstärkning av denna kedja innebär att den inre marknaden stärks och motståndskraften i vår ekonomi ökar. EU kan uppmuntra och stödja medlemsstaterna att genomföra politiska åtgärder som går i denna riktning och som på ett ändamålsenligt sätt hanterar de dubbla omställningarna och stärker ekonomins och samhällets motståndskraft.

EU ger också värdefullt stöd via sin budget. I kommissionens förslag till ett nytt återhämtningsinstrument, Next Generation EU 8 , utnyttjas EU:s budget för att stödja medlemsstaternas återhämtning och få igång ekonomin igen. Med en omarbetad långtidsbudget på 1,1 biljoner euro som förstärks med ett tillfälligt Next Generation EU-instrument på 750 miljarder euro, mobiliserar EU för att investera i en hållbar, inkluderande och rättvis återhämtning. Investeringar i kompetens står i centrum för dessa förslag. Det ger medlemsstaterna helt nya möjligheter till att finansiera en kompetenspolitik som stärker motståndskraften mot ekonomiska chocker och ökar förmågan att snabbare återhämta sig från den nuvarande nedgången och anpassa sig till de dubbla omställningarna.

Denna nya kompetensagenda inleddes med kompetensagendan 9 som antogs 2016, och den tar tillvara potentialen i EU:s återhämtningsplan. Den omfattar följande fem block:

Den nya kompetensagendan är ett resultat av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och framför allt dess första princip om rätten till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande. Den är också fast förankrad i den europeiska gröna given 10 , den nya digitala strategin 11 och den nya industristrategin och strategin för små och medelstora företag 12 eftersom kompetens är en förutsättning för att dessa ska lyckas. Dessutom stöder den också förslaget till rådets rekommendation om en väg till jobb – en förstärkt ungdomsgaranti som kommissionen antog i dag, och den tar hänsyn till resultaten i rapporten om de demografiska förändringarnas konsekvenser 13 . I den nya handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 framhålls också kompetensens viktiga roll i omställningen till grön ekonomi.

Den har kopplingar till andra politiska initiativ som stöder strategin för livslångt lärande. Den kommer att följas av ytterligare förslag som ger nya impulser på utbildningsområdet, särskilt ett initiativ som senast 2025 ska förverkliga det europeiska området för utbildning genom att undanröja hinder för utbildning i hela unionen och främja innovativ och inkluderande utbildning för alla. Det europeiska forskningsområdet främjar också kompetensutveckling och omskolning, särskilt inom den akademiska världen. Tillsammans kommer dessa initiativ att bidra till en kultur av livslångt lärande och främja en efterfrågestyrd strategi för att stärka samarbetet med näringslivet och öka människors anställbarhet.

1.Samarbete i en kompetenspakt

Det finns stora fördelar med att främja gemensamma åtgärder för att maximera effekten av kompetensinvesteringar. Kompetenspolitik och åtgärder delas mellan många aktörer. Ministerier, utbildningsinstitutioner, näringslivet, forskningsorganisationer, arbetsmarknadens parter, handelskammare och arbetsförmedlingar är bara några av alla dem som bidrar till att förverkliga kompetensutveckling och omskolning. Samordnade åtgärder kan skapa klarhet för enskilda och företag i hela värdekedjan, minska kostnaderna och fokusera på prioriteringar.

I ett lyckat kompetensprogram kombineras de olika faserna och följer arbetstagaren i omskolning eller kompetensutveckling – från att kartlägga kompetensbehovet vad gäller de dubbla omställningarna, bygga upp dessa kompetenser genom målinriktade utbildningsprogram och stödja användningen av kompetensen på arbetsplatsen eller på ett nytt jobb.

Den första byggstenen i kompetensagendan är att främja samarbete genom en kompetenspakt.

Kompetenspakten ska skapa broar mellan befintliga EU-initiativ för samarbete och, där det är relevant, bli den enda kontaktpunkten för följande initiativ:

·I strategin för branschsamverkan kring kompetens fastställs och introduceras sektorsspecifik kompetensinventering, de främsta yrkesmässiga behoven, yrkesprofiler och utbildningsprogram. Tanken med kompetens för arbete är djupt rotad i strategierna och de kommer att utökas, breddas till fler sektorer och få en förstärkt budget. Processen kommer att påskyndas avsevärt för att säkerställa att den ger resultat som är i fas med företagens och enskilda personers kompetensbehov. Den omarbetade strategin kommer också att omfatta en länk till anställningsmöjligheter i slutet av utbildningsprogrammet.

·Den förstärkta europeiska alliansen för lärlingsutbildning Som angavs i meddelandet Stöd till ungdomssysselsättning – en väg till jobb för nästa generation 16 kommer, trots den nuvarande ekonomiska nedgången, nya utfästelser att mobiliseras om att upprätthålla utbudet av lärlingsutbildningar och utveckla lärlingsprogram. Den förnyade alliansen kommer att lansera nya nationella lärlingsutbildningskoalitioner, låta lärlingar komma till tals och stärka den sociala dialogen.

·Koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen kommer att samla in utfästelser från medlemsstater, företag, arbetsmarknadens parter, ideella organisationer och utbildningsanordnare om nya utbildningsprogram, rekrytering eller omskolning av befintlig arbetskraft för att förbättra de digitala färdigheterna. Ett upprop nyligen i samband med covid-19 har fått mer än 70 nya utfästelser 17 . Genom att stärka det administrativa stödet till koalitionen kommer kommissionen att tillhandahålla en enda kontaktpunkt där man kan dela digitalt innehåll, bästa praxis och utbildningsmöjligheter, även för små och medelstora företag.

Kompetenspakten är sektorsövergripande och öppen för alla aktörer. Inledningsvis kommer den att inriktas på de industriekosystem som drabbats hårt av den nuvarande krisen och de prioriterade områden som fastställs i den europeiska gröna given, för vilka ambitiösa kompetensutvecklings- och omskolningsstrategier kommer att vara viktiga för att driva på återhämtningen. Andra ekosystem och områden kommer att omfattas senare.

·Hälsa: Med covid-19-pandemin har vi fått vi en påminnelse om hur beroende vi är av sjukvårdspersonal, som varit tvungna att inhämta kunskaper och genomgå utbildning i smittbegränsning, karantänprotokoll, användning av skyddsutrustning och ansvar för klinisk hantering. Hälso- och sjukvårdssektorn står för 10 % av den totala sysselsättningen i EU, och enligt prognoser förväntas en ökning med mer än 830 000 nya jobb som tillsammans med nyanställningar i samband med avgångar innebär 8 miljoner arbetstillfällen under de kommande 10 åren 18 .. För att tillgodose hälso- och sjukvårdsorganisationernas behov av att införa ny digital teknik, såsom artificiell intelligens, som förbättrar vårdkvaliteten och ökar ändamålsenligheten i medlemsstaternas hälsovårdssystem, kommer efterfrågan på grundläggande och avancerade digitala färdigheter att öka avsevärt fram till 2030 19 . Detta visar på en betydande kompetensbrist som bara kommer att blir värre på grund av den åldrande befolkningen och det ökande antalet fall av kroniska sjukdomar. Det är mycket viktigt att motverka denna brist för att garantera hög motståndskraft och rättvisa i de nationella välfärdssystemen i hela EU.

·Bygg och anläggning: Covid-19-pandemin har drabbat den här sektorn hårt 20 . Den består mest av små företag och mikroföretag som ger lokal sysselsättning (mer 90 % är små och medelstora företag 21 ). Den här sektorn har 12 miljoner arbetstagare men har svårt att locka till sig ungdomar och utbildade personer 22 . Kompetensbristen märks inom miljövänlig design, teknik och miljövänliga material. När återhämtningen kommer igång måste kompetensutvecklingen inriktas på energi- och resurseffektivitet, decentraliserade förnybara energilösningar, cirkularitet, digitalisering och renovering av befintliga byggnader, i överensstämmelse med tillgänglighetskraven 23 . Tillgången på kompetenta byggarbetare är avgörande om renoveringsvågen i den europeiska gröna given ska lyckas.

·Fordonsindustri och transport De reserestriktioner som införts under covid-19-pandemin har gett betydande konsekvenser för sektorerna luftfart, järnväg, sjöfart, inlandssjöfart och vägtrafik, och har i hög grad påverkat transportsektorn med dess över 9 miljoner arbetstagare i EU 24 . Åtgärderna för att begränsa spridningen gav betydande störningar i fordonsindustrin och dess omfattande leveranskedja, och det ledde till fabriksnedstängningar som påverkade minst 1,1 miljoner jobb 25 . Fordonssektorn står för 7 % av BNP i EU. Den hade redan genomgått större strukturförändringar och ställts inför krav att investera i digitalisering, grön teknik (t.ex. batterier 26 som kan leda till elektrifiering av transporter och alternativa bränslen), bättre förbindelser och automatisering och att omvandla befintliga affärsmodeller och värdekedjor. Transportsektorn, och framför allt fordonssektorn, behöver en tydlig agenda för att främja en rad nya kompetenser, exempelvis stordataanalyser, programvaruutveckling, artificiell intelligens, robotteknik, kemi, elektroteknik och många mjuka kompetenser. Maximalt utnyttjande av dessa kompetenser i ekosystem och leveranskedjor bör uppmuntras, till exempel vid införandet av infrastrukturen för elladdning.

·Turism: Covid-19-pandemin har inneburit en minskning av verksamheten med 80 % och om inte snabba åtgärder vidtas riskerar 6 miljoner jobb att gå förlorade 27 . Kompetensbehovet omfattar marknadsföring på internet, återvinning och avfallshantering, vatten- och energitjänster vid omställningen till mer hållbar turism, tvärkulturell förståelse och kommunikation samt nya hygienregler 28 . Optimeringen av resenärernas upplevelse kommer att grundas på en kombination av digitala data och mänskliga tjänster . Med den befintliga strategin 29 har redan dessa kompetensbrister och nya arbetsprofiler identifierats. Den måste nu utvecklas eftersom tekniska innovationer och sociala trender förändras snabbare än vad vissa företag kan hinna med. Personalen måste kunna arbeta i olika avdelningar, på olika nivåer och använda olika verktyg och applikationer.

2. Kompetens för arbete: anpassad politik som ger resultat

Det andra blocket i kompetensagendan behandlar begreppet ”kompetens för arbete” och innehåller en omfattande strategi för kompetensutveckling och omskolning för hela värdekedjan.

Det inleds med en tillförlitlig kompetensinventering för att tillhandahålla utbildning som är relevant för arbetsmarknaden. Detta måste ingå i de nationella kompetensstrategierna och i utbildningssystemen. Enskilda företag bör också kunna ta fram interna processer för att fastställa kompetensbrist och åtgärder för att hantera kompetensutveckling för sin egen arbetskraft.

I detta avsnitt beskrivs de viktigaste inslagen i strategin ”kompetens för arbete”, som syftar till att stödja arbetskraften i EU att dra full nytta av den gröna och den digitala omställningen.

2.1.Bättre kompetensinventering – grunden för kompetensutveckling och omskolning

Det första steget för att se till att människor kan tillägna sig de färdigheter de behöver för sitt nuvarande eller ett framtida jobb är att ha uppdaterad information om kompetensbehoven. Ofta kommer dock kompetensinventeringen för sent för att bidra till valen. Det är nödvändigt att ha en tillgänglig, lättförståelig, målinriktad och uppdaterad kompetensinventering. Förutom uppföljningsstudier av nyutexaminerade och administrativ datamatchning har artificiell intelligens och stordataanalys stor potential. AI och stordata kan användas för att definiera nya yrkesprofiler inom olika sektorer utifrån de specifika färdigheter som krävs.

Europeiska unionens byrå för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) har genomfört pilotprojekt om användning av stordataanalyser för platsannonser i syfte att undersöka vilken kompetens arbetsgivarna efterfrågar på regional nivå 30 , medan strategin för samarbete mellan sektorer har tittat på kompetensbehoven inom nyckelsektorer. Utifrån dessa lyckade erfarenheter krävs nya satsningar för att ytterligare fördjupa kompetensinventeringen, där man ta hänsyn till både regionala och sektorsmässiga aspekter, sammanför resultaten och lägger fram dem på ett lättillgängligt sätt, även för utbildningsinstitutioner och -organisationer.

2.2.Främja nationella kompetensstrategier, arbetsförmedlingarnas roll och laglig migration

Kompetens för arbete kräver nationella kompetensstrategier, som inbegriper alla berörda parter. Nationella kompetensstrategier, som utformas och genomförs på ett förvaltningsövergripande sätt, ger satsningar som sträcker sig över olika områden: sysselsättning, utbildning, forskning, industri och regional utveckling. De bör inbegripa arbetsmarknadens parter, civilsamhället, aktörer inom undervisning och utbildning och på arbetsmarknaden och bygga vidare på befintliga nationella kompetensstrategier.

Mot bakgrund av den pågående krisen och dess konsekvenser för arbetslösheten, särskilt för unga människor, kan arbetsförmedlingarna, både de offentliga och de privata, på ett avgörande sätt bidra till de nationella kompetensstrategierna i samarbete med offentliga utbildningsorgan och anordnare av utbildning och med de nationella koalitionerna för digital kompetens och digitala arbetstillfällen. De offentliga arbetsförmedlingarna kan ha en större uppgift när det gäller att vägleda personer till mer och bättre kompetensutveckling och omskolning och öka utbildningssystemens relevans för arbetsmarknaden. Med nationella kompetensstrategier ska den nationella och regionala politiken och investeringen anpassas efter gemensamt avtalade större utmaningar. De ska också leda medlemsstaterna i de projekt som de medfinansierar med EU-medel.

Att skaffa rätt kompetens för de dubbla omställningarna och reagera rätt på de demografiska utmaningarna kan också ske med en strategi för laglig migration, inriktad på att locka till sig och behålla talanger. Medlemsstaterna är fortfarande behöriga att besluta om hur många migrerande arbetstagare de kan ta emot men en stark EU-ram kan hjälpa dem att locka till sig de arbetskraftsmigranter som EU behöver och på så sätt se till att arbetskraftsmigrationen gynnar alla. För att kanalisera laglig migration till regioner och yrken med brist på kvalificerad arbetskraft krävs bättre matchning och tydliga förfaranden. Mer behöver göras för att förbättra de lagliga vägarna in i EU och erkännandet av tredjelandsmedborgares kompetens på EU:s arbetsmarknad. Detta ska göras i partnerskap med tredjeländer så att både utveckling och rörlighet främjas genom ökade investeringar i kompetens. Slutligen är det också viktigt att på ett mer strategiskt sätt använda potentialen och kompetensen hos tredjelandsmigranter som redan är bosatta i EU. Trots en högre utbildningsnivå har de fortfarande genomsnittligt lägre utbildningsnivåer, vilket utgör ett hinder för långsiktig integrering på arbetsmarknaden.

2.3.Framtidssäkra yrkesutbildningen

Organisationer som anordnar utbildning måste tillhandahålla relevanta färdigheter under hela det livslånga lärandet. Från allra första början av EU-samarbetet har yrkesutbildning varit i fokus och har sedan dess blivit en del av den bredare europeiska samarbetsramen för utbildning och det europeiska området för utbildning. Numera går ungefär hälften av alla unga studerande i EU en yrkesutbildning, och på allt högre nivå 32 . Europa behöver smidiga, motståndskraftiga och framtidssäkrade yrkesutbildningssystem som kan stödja unga människor när de ska in på den föränderliga arbetsmarknaden, och se till att vuxna får tillgång till yrkesutbildningsprogram som är anpassade till den gröna och den digitala omställningen.

2.4. Införande av initiativet Europauniversitet och kompetensutveckling för forskare

Högre utbildning är ett viktigt verktyg för att ge studenterna den kompetens de behöver i framtiden. Universiteten skapar den avancerade kunskap och de färdigheter som hjälper samhället att hitta nya sätt att ta itu med stora utmaningar. De förser människor med den kompetens på hög nivå som gör det möjligt för dem att stärka sin yrkesmässiga, sociala och personliga utveckling. Den snabbt föränderliga arbetsmarknaden och samhällsförändringarna kräver att också institutionerna för högre utbildning förändras och anpassas efter den ekonomiska verkligheten för att säkerställa att studenterna får den utbildning och de färdigheter som krävs på arbetsmarknaden och särskilt sådana som behövs för de dubbla omställningarna.

Forskare ligger i framkant när det gäller vetenskap och innovation och de behöver särskilda färdigheter. Det finns mer att göra för att fastställa detta och den grundläggande kompetens som de behöver för en lyckad karriär inom och utanför den akademiska världen, även för att främja utbyten för forskare i Europa.

2.5.Kompetens för den gröna och den digitala omställningen för både arbete och andra behov

Morgondagens jobb kräver kompetens för de dubbla omställningarna. Den gröna omställningen kräver investeringar i människors kompetens för att öka antalet yrkesverksamma som konstruerar och behärskar grön teknik, inklusive digital teknik, utvecklar gröna produkter, tjänster och affärsmodeller, skapar innovativa naturbaserade lösningar och bidrar till att minimera verksamheters miljöpåverkan 37 . Europa kan bara bli en klimatneutral kontinent, ett resurseffektivt samhälle och en cirkulär ekonomi om befolkningen och arbetskraften är väl insatta och förstår hur man tänker och agerar grönt.

För att uppnå en människocentrerad digital omställning krävs också en stegvis förändring av digitala färdigheter. Redan nu behöver såväl män som kvinnor digitala färdigheter både privat och på jobbet: inom vissa yrkeskategorier kräver mer än 90 % av jobben specifika typer av digital kompetens 38 . Pandemin och dess konsekvenser för människors liv och för ekonomin har visat hur viktig digitaliseringen är inom alla ekonomiska sektorer och på alla samhällsområden i EU. Nästan fyra av tio anställda började distansarbeta när åtgärderna för att begränsa smittspridningen pågick 39 . Mellan 2005 och 2016 skapades 40 % av de nya arbetstillfällena i starkt digitaliserade sektorer 40 . Den snabbt ökande efterfrågan på digitala experter kan dock inte tillgodoses. Exempelvis saknas 291 000 personer inom cybersäkerhet 41 .

Dessutom kommer spridningen av digital teknik inom alla ekonomiska sektorer, även inom icke-tekniska sektorer, att kräva personal med digitala färdigheter på alla kompetensnivåer och i alla åldrar. Covid-19-pandemin och åtgärder mot smittspridning har varit en skarp påminnelse om att Europas arbetskraft – och mer allmänt hela befolkningen – snabbt måste öka sin digitala kompetens 42 . Detta var särskilt tydligt inom utbildningssektorn, för studenter, lärare och utbildare.

Kompetens inom matematik, ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och teknik (Mint) är avgörande vid genomförandet av de dubbla omställningarna. I en tid med snabb teknisk innovation behöver företagen arbetskraft med hög kompetens inom de så kallade Mint-ämnena (matematik, ingenjörsvetenskap, naturvetenskap och teknik). Sådan kompetens krävs för att kunna använda ny teknik och en hög grad av Mint-kompetens är avgörande för att främja innovation inom banbrytande IKT-områden som AI eller cybersäkerhet. Det är dock bara en av fem unga personer i Europa som har examen från högre utbildning i dessa ämnen, och mindre än två miljoner tar examen i dessa ämnen varje år 43 . Den här siffran måste öka, och det skulle kunna ske genom att man främjar Mint-utbildningar, framför allt bland unga kvinnor. För närvarande är det bara hälften så många kvinnor som män som tar examen inom Mint-områden i EU, även om det förekommer kraftiga variationer mellan medlemsstaterna 44 . Att man börjar på en Mint-utbildning i stället för någon annan högre utbildning beror ofta på resultaten från gymnasiet 45 , men eftersom flickor presterar bättre än pojkar i digital kompetens 46 , är det tydligt att allmänna sociala uppfattningar och attityder också spelar roll 47 . Det finns ett behov av att bättre förklara för unga studerande, och framför allt flickor, vilka möjligheter som erbjuds om man väljer en Mint-utbildning.

Ett betydande antal människor i Europa har entreprenörsanda, bland annat finns en ökande tendens till socialt företagande. Det främjar sysselsättningen och bidrar till ekonomisk tillväxt genom ökad konkurrens, produktivitet och innovation. För att entreprenörsandan ska förverkligas krävs en stegvis förändring så att fokus läggs på utvecklingen av företagarfärdigheter. Yrkesvägledningssystem bör omfatta en företagardimension. Ökad medvetenhet om socialt företagande och andra socialekonomiska affärsmodeller kan också bidra till att öka intresset för företagande. Socialekonomi är något nytt inom jobbskapande, till exempel i samband med cirkulär ekonomi, men stöder också social delaktighet och grön omställning.

Förutom teknisk kompetens behöver arbetsmarknaden alltmer generella färdigheter som samarbete, kritiskt tänkande och kreativ problemlösning. Det ökade inflytandet från robotar och algoritmer på arbetsmarknaden ökar ytterligare behovet av ”mänskliga” färdigheter såsom empati och anpassning till förändringar i komplexa miljöer. Dessa färdigheter är också särskilt viktiga med tanke den växande silverekonomin och omsorgsekonomin på grund av de demografiska förändringarna och den höga efterfrågan på arbetsmarknaden. Även om skolorna har en viktig uppgift även här, utvecklas ofta dessa färdigheter utanför det formella lärandet, på arbetet eller livet igenom. Det kan vara svårt att identifiera, känna igen och förmedla dessa färdigheter, och det är därför som det i nästa fas av EU:s åtgärd för generella färdigheter måste göras mer för att fånga upp dem.

Covid-19-pandemin och åtgärderna för att förhindra spridningen har visat hur viktigt det är med livskunskap och att vi har anpassningsförmåga, kan hantera förändringar och tar hand om varandra på samhällsnivå. I detta sammanhang är det viktigt med resiliens, mediekompetens och medborgarkompetens, samt finans-, miljö- och hälsokunskaper. Öppna, demokratiska samhällen är beroende av aktiva medborgare som kan skilja på information från olika källor, identifiera desinformation och fatta väl underbyggda beslut, och är motståndskraftiga och agerar på ett ansvarsfullt sätt.

Den europeiska agendan för vuxenlärande har underlättat det europeiska samarbetet på detta område under det senaste årtiondet. Mer behöver göras för att hjälpa människor att förvärva dessa färdigheter och för att förbättra kompetenshöjningsmöjligheterna 49 för vuxna, särskilt för dem med lägre kompetens och kvalifikationer. Med detta avses något mer än att få den kompetens som krävs för ett arbete – det omfattar även frivilligarbete och äldre personer som också behöver nya färdigheter.

3.Utveckla verktyg som ger människor möjligheter att utveckla kompetens under hela livet

Den tredje byggstenen i kompetensagendan är till för att utveckla de verktyg som behövs för att ge alla, oavsett om de är anställda, arbetslösa eller står utanför arbetskraften, möjlighet att bygga upp sin kompetens under hela livet. Kompetens kan hjälpa individen att avancera i karriären och klara övergångar på arbetsmarknaden. Det är bara genom att skapa en verklig kultur av livslångt lärande som vi kan säkerställa en konkurrenskraftig ekonomi och ett samhälle präglat av sammanhållning och garantera rätten till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande, i enlighet med den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

3.1.Alla ska ha möjlighet att delta i lärande – individuella utbildningskonton

Brist på tid för utbildning, utbildningskostnader samt bristande kunskap om behovet av utbildning eller utbildningsmöjligheter är de största hindren för kompetensutveckling och omskolning 50 . Direkta incitament för människor att utbilda sig, t.ex. individuella utbildningskonton, kan göra livslångt lärande till verklighet. De tillhandahåller finansiering för att anpassa sig till nya kompetensbehov i ett arbete eller för att byta yrke eller sektor, inklusive en flytt till en annan medlemsstat. Individuella utbildningskonton skulle kunna säkerställa att utbildningsrättigheter blir överförbara från arbete till arbete (eller från arbete till arbetslöshet och vidare till arbete) och införandet av dem skulle kunna kombineras med betydande förbättringar av systemen för vägledning och validering samt kvaliteten på och insynen i utbildningsutbudet.

Där individuella utbildningskonton förekommer, varierar finansieringen av dem från ett land till ett annat, i enlighet med de strategiska val som görs på nationell nivå. I Frankrike finansieras de till exempel i första hand genom en arbetsgivaravgift, medan Nederländerna planerar att använda sig av offentlig finansiering. När kommissionen utvärderar dessa utbildningskonton kommer detta centrala element att beaktas och särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att säkerställa att det lämpar sig för små och medelstora företag.

Individuella utbildningskonton skulle också kunna säkerställa att tillräckliga resurser för utbildning finns tillgängliga vid konjunkturnedgångar. Det gör det möjligt för enskilda att ackumulera utbildningsrättigheter över en längre period, så att de kan använda dem under perioder med låg ekonomisk aktivitet, t.ex. under perioder med förkortad arbetstid när de har mer tid för utbildning. Detta förhindrar försämrad kompetens vid ofrivillig inaktivitet och hjälper enskilda personer att skaffa sig den kompetens de behöver för att klara övergångar på arbetsmarknaden.

3.2.Utvärdering av resultat av lärande – Mikromeriter

Att ge arbetstagarna möjlighet till kompetensutveckling och omskolning under hela livet innebär också att se till att alla erfarenheter av lärande värderas på ett korrekt sätt. Arbetstagarna genomgår i allt högre grad korta och skräddarsydda utbildningar och det måste gå att få erkännande av resultaten. Sådana kurser kan erbjudas av olika utbildningsanordnare – t.ex. institutioner för högre utbildning, tillhandahållare av yrkesutbildning, forskningsorganisationer, näringslivet, arbetsmarknadens parter, handelskammare, branschorganisationer eller organisationer i det civila samhället.

Med mikromeriter 51 får man erkännande av resultaten av sådana korta kurser, ofta på det digitala området, och resultaten sparas. De kan öka övergångsmöjligheterna mellan olika utbildningsvägar och -system och öka flexibiliteten. De kan göra lärandet mer anpassat till individuella behov, och på så sätt främja mer innovativa och inkluderande strategier och underlätta tillträde till arbetsmarknaden och övergångar på arbetsmarknaden. De kan också underlätta ytterligare lärande, eftersom de kan kumuleras för att uppnå mer omfattande examenshelheter, vilket gör det möjligt för enskilda personer att samla utbildningsresultat över tid och oberoende av institutioner, branscher och gränser och även online via system för e-lärande. Hittills finns det dock inga europeiska standarder för att stödja kvaliteten, insynen och användningen av mikromeriter i hela EU.

3.3.Att presentera sina färdigheter – den nya Europassplattformen

När en enskild individ väl har ett intyg som styrker kompetensen måste den gå att visa upp när han eller hon ansöker om jobb eller vidareutbildning. Ny teknik öppnar möjligheter för att presentera kompetens utöver den traditionella meritförteckningen och koppla samman människor med lärande- och jobbmöjligheter.

Det nya Europasset lanseras samtidigt som kompetensagendan och har utvecklats för att bli EU:s onlineverktyg för att hjälpa människor att presentera sina färdigheter och kvalifikationer, och på ett proaktivt sätt vägleda dem till ett jobb eller en lärandemöjlighet. Med det följer kostnadsfria verktyg och information på alla officiella EU-språk för studerande, arbetstagare och arbetssökande, så att de kan sköta varje etapp i sina karriärer och sitt lärande.

4.Ambitiösa kompetensmål

Med denna agenda lägger kommissionen fram en ny och dynamisk strategi för kompetenspolitiken på EU-nivå, som syftar till att vägleda medlemsstaterna och hjälpa dem att genomföra den dubbla omställningen och säkerställa återhämtningen från de socioekonomiska konsekvenserna av covid-19-pandemin. Om detta ska lyckas måste livslångt lärande för alla bli verklighet i Europa, i alla medlemsstater och i alla regioner.

För att uppnå resultat och ta hänsyn till den takt som behövs för återhämtningen och de allt snabbare omställningarna, föreslår kommissionen att kvantitativa mål ska fastställas på grundval av befintliga indikatorer 55 , och att efterlevnaden ska övervakas fram till 2025. 

Vi måste först och främst öka andelen vuxna som deltar i lärande – endast därigenom kan idén om livslångt lärande tryggas. För att säkerställa att återhämtningen och den dubbla omställningen blir socialt rättvisa föreslår kommissionen också tydliga mål för lågutbildade vuxnas och arbetslösas deltagande i lärande.

®Senast 2025 bör 120 miljoner vuxna i EU delta i utbildning varje år. Detta motsvarar 50 % av den vuxna befolkningen och omkring 540 miljoner utbildningsaktiviteter för denna grupp under femårsperioden.

®Senast 2025 bör 14 miljoner lågutbildade vuxna i EU delta i utbildning varje år. Detta motsvarar 30 % av denna grupp och omkring 60 miljoner utbildningsaktiviteter för gruppen under femårsperioden. 

Övervakning av denna indikator, i kombination med de åtgärder som anges i detta meddelande, kommer också att bidra till att minska andelen lågutbildade vuxna, som ligger på 22 % (2019) och alltså är sämre i EU än bland de globala konkurrenterna.    

®Senast 2025 bör 2 miljoner arbetssökande eller en av fem nyligen ha deltagit i utbildning. Detta motsvarar omkring 40 miljoner utbildningsaktiviteter för denna grupp under femårsperioden 56 . 

Vad gäller innehållet i utbildningen kommer det att krävas en mängd olika färdigheter för att säkerställa att återhämtningen och den dubbla omställningen lyckas. Digitala färdigheter är av avgörande betydelse för att kunna arbeta, studera och sköta sociala kontakter, vilket ytterligare accentuerats genom åtgärderna för att hindra spridningen av covid-19. Därför är det fjärde målet som ska övervakas andelen vuxna med åtminstone grundläggande digitala färdigheter.

®Senast 2025 bör 230 miljoner vuxna ha åtminstone grundläggande digitala färdigheter, vilket omfattar 70 % av den vuxna befolkningen i EU.

Den gröna omställningen måste vara rättvis och särskild uppmärksamhet måste ägnas åt de arbetstagare och regioner som drabbats särskilt hårt. Kompetens är av avgörande betydelse för denna strävan. I detta skede finns det inga kvantitativa indikatorer för grön kompetens, men kommissionen kommer att utarbeta sådana indikatorer (åtgärd 6).

Medlemsstaterna, utbildningsanordnare, arbetsmarknadens parter, företag, företrädare för studerande och alla berörda aktörer uppmanas att inom ramen för den europeiska planeringsterminen diskutera hur dessa mål kan uppnås.

Framstegen mot målen kommer att övervakas regelbundet i den europeiska planeringsterminen 57 . Framstegen kommer att offentliggöras i den årliga gemensamma sysselsättningsrapporten och tjäna som analysunderlag för mer preciserade landsspecifika rekommendationer om kompetens och utbildning. När så är möjligt kommer kommissionen att övervaka målen efter kön, geografiska områden och utsatta grupper utöver lågutbildade och arbetslösa, t.ex. i fråga om personer med funktionsnedsättningar.

Dessutom bör möjligheterna till utbyte i utbildningssyfte för yrkesstuderande inom hela EU stärkas ytterligare, såsom föreslås i nya Erasmus + och i rådets rekommendation om yrkesutbildning, där kommissionen föreslår att yrkesstuderandes utbyten i EU ska öka från 6 % till 8 %.

5.Sätt bollen i rullning – frigör investeringar

För att uppnå dessa ambitiösa mål senast 2025 krävs en betydande mobilisering av privata och offentliga investeringar i kompetens. Det övergripande målet för vuxnas lärande skulle kunna uppnås med ytterligare investeringar på uppskattningsvis 48 miljarder euro per år 62 . 

Dessutom kommer genomförandet av kompetensagendan att kräva ytterligare finansiering för att säkerställa att de olika åtgärderna genomförs på EU-nivå och på nationell, regional och lokal nivå.

5.1.EU:s budget till stöd för och frigörande av investeringar i humankapital 63

Kommissionens förslag för Next Generation EU innehåller avsevärda resurser som en del av ett betydande budgetinitiativ i syfte att hantera de ekonomiska och sociala följderna av krisen. Kommissionen kommer att se till att dess instrument används på ett vettigt sätt för att stödja och frigöra investeringar i humankapital och främja jämställdhet och delaktighet. Medlemsländerna kommer att uppmuntras att använda EU:s finansiella resurser för att införa nationella system för arbetskraftens kompetensutveckling och omskolning.

På kort sikt kommer EU att finansiera sammanhållningspolitiken med 55 miljarder euro för 2020–2022, via React-EU finansierat av Next Generation EU och det nuvarande förslaget till en anpassad budgetram för 2020. Detta kommer att göra det möjligt för Europeiska socialfonden att rikta ytterligare finansiering till de kompetenshöjande möjligheter som följer med den gröna och den digitala omställningen.

Dessutom ger faciliteten för återhämtning och resiliens, med 560 miljarder euro i bidrag och lån, medlemsstaterna gott om möjligheter att finansiera satsningar på kompetensutveckling och omskolning. Kommissionens förslag till landsspecifika rekommendationer 2020 handlade om omedelbara åtgärder för att mildra de socioekonomiska konsekvenserna av pandemin och identifierade kompetens, utbildning och fortbildning som en prioritering på kort sikt för 22 medlemsstater. De nationella återhämtnings- och resiliensplanerna som medlemsstaterna kommer att förbereda för att få tillgång till finansiering från denna facilitet bör återspegla kompetens som en prioritering för programplaneringen.

Under hela perioden 2021–2027 kommer Europeiska socialfonden +, med en föreslagen budget på 86 miljarder euro, att förbli en viktig finansieringskälla för nationella kompetenshöjnings- och omskolningsåtgärder.

De 24,6 miljarder euro som föreslås för Erasmus + kommer dessutom att bidra till kompetensutveckling och finansiera vissa av de åtgärder som beskrivs ovan, t.ex. Europauniversiteten, yrkeskunskapscentrumen och strategierna för branschsamverkan kring kompetens. Dessutom kan Erasmus + stödja en betydande ökning av fysiska och virtuella utbyten i utbildningssyfte i hela EU, vilket öppnar nya möjligheter till lärande som kanske inte är tillgängliga på hemorten.

Horisont Europa kommer att spela en central roll i återhämtningen, särskilt för den dubbla omställningen, industrin och små och medelstora företag, men också genom att stödja universitet och forskare och stödja kompetenscirkulation och utbyten. Det nya programmet för ett digitalt Europa kommer att investera i utvecklingen av det akademiska utbudet på digitala områden, liksom särskilda utbildningsmöjligheter på områden som data, it-säkerhet och artificiell intelligens, för att åtgärda den nuvarande bristen på arbetskraft inom dessa områden.

Andra resurser kan direkt stödja kompetensutveckling och omskolning av den europeiska arbetskraften. Medlemsstaternas investeringar i infrastruktur med hög social inverkan för allmän och yrkesinriktad utbildning, inbegripet digital infrastruktur, kan ytterligare stödjas av Europeiska regionala utvecklingsfonden och InvestEU, som inom ramen för dess del för sociala investeringar och kompetens (med en föreslagen budgetgaranti på 3,6 miljarder euro) kan stödja bland annat investeringar i kritisk infrastruktur på utbildningsområdet.

När det gäller den gröna omställningen identifierade kommissionen investeringar i kompetens för en grön omställning som en prioritering för alla 27 medlemsstater vid användningen av fonden för en rättvis omställning och dess föreslagna totala budget på 40 miljarder euro. Inom ramen för mekanismen för en rättvis omställning kan lånefaciliteten för den offentliga sektorn, som förväntas mobilisera mellan 25 och 30 miljarder euro, också investera i kompetens 64 . Det har föreslagits att taket för taket för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska fördubblas i den framtida budgetramen för att stödja kompetensutveckling för arbetstagare och egenföretagare som sägs upp vid industriell omstrukturering. Andra program, t.ex. moderniseringsfonden, kommer också att finansiera kompetensutvecklings- och omskolningsprogram för att hjälpa arbetstagare i regioner och sektorer som påverkas av den gröna omställningen.

En översikt över insatser som kan stödjas med den framtida EU-budgeten för att genomföra kompetensagendan, inklusive kompetenspakten, framförallt genom att utnyttja resurserna från Next Generation EU, omfattar bl.a. följande:

5.2.En bättre ram för att frigöra investeringar i kompetens från medlemsstaterna och den privata sektorn

EU-medel kan fungera som en katalysator, men investeringar i kompetens måste finansieras genom andra offentliga och privata investeringar. Detta lönar sig: varje euro som investeras i kompetensutveckling och omskolning ger minst två euro i intäkter eller besparingar 65 . I detta syfte, och utöver konkreta finansieringsmöjligheter genom EU-program, kommer kommissionen att genomföra ett antal åtgärder för att stödja offentliga och privata investeringar i kompetens och humankapital.

Slutsats

Det är dags att agera nu. Med denna uppmaning till handling vill kommissionen ställa kompetens i fokus för EU:s politiska agenda under de kommande fem åren för att förverkliga rätten till livslångt lärande och verkställa den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. En djärv politik krävs för ekonomisk återhämtning och för att stärka Europas globala konkurrenskraft, liksom för att gå vidare med den gröna och den digitala omställningen. Kommissionen kommer att göra följande:

·Föreslå företag, arbetsmarknadens parter och andra aktörer att SAMARBETA inom ramen för en ambitiös kompetenspakt.

·Utveckla KOMPETENS FÖR ARBETE genom en framåtblickande strategi för kompetensutveckling, baserad på sund kompetensinventering och modern och dynamisk utbildning och fortbildning som står i direkt relation till arbetsmarknadens och samhällets behov.

·GE MÄNNISKOR MÖJLIGHETER att bygga upp den individuella kompetensen genom att ta fram innovativa verktyg som gör lärandet mer flexibelt och tillgängligt.

För att omsätta denna ambition i praktiken föreslår kommissionen ambitiösa kvantitativa mål som gör det möjligt att mäta framstegen på årsbasis. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna och alla berörda parter att bidra till en kompetensrevolution och till fullo utnyttja de helt nya möjligheter som Next Generation EU erbjuder.

(1) Före covid-19-pandemins utbrott uppskattades att 1 miljon arbetstillfällen skulle skapas fram till 2030. Utveckling inom sysselsättning och sociala frågor i Europa 2019. Man uppskattade också att den här tekniken skulle skapa närmare 60 miljoner nya arbetstillfällen världen över under de kommande fem åren.

(2) Fastställande av återhämtningsbehov; SWD(2020) 98 final

(3) COM(2020) 442 final.

(4) Europeiska kommissionen (2017), Investment in Human Capital – Assessing the Efficiency of Public Spending on Education, Note for the Eurogroup, 6 november 2017.

(5) Woessmann, L., The Economic Case for Education, EENEE Analytical Report No. 20, Ifo-institutet och universitetet i München, 2017.

(6) I Europeiska investeringsbankens undersökning 2017 angav närmare 80 % av företagen brist på kvalificerad personal som ett hinder för investeringar.

(7) Europeiska kommissionen (2014), De ekonomiska argumenten för utbildning. Bakgrundsdokument från kommissionen till den politiska diskussionen i rådet den 12 december 2014.

(8) COM(2020) 441 final/2.

(9) COM(2016) 381 final.

(10)  Meddelande från kommissionen – Den europeiska gröna given, COM(2019) 640 final.

(11)

 EU:s digitala strategi, 2020 https://ec.europa.eu/digital-single-market/en/content/european-digital-strategy

(12) COM(2020) 102 final och COM(2020) 103 final.

(13) COM(2020) 241 final.

(14) Detta ska omfatta aspekter gällande antidiskriminering och jämställdhet.

(15)  Enligt EU:s industristrategi som antogs i mars 2020.

(16) COM(2020) 276 final.

(17)  Utfästelser är åtaganden från privata eller offentliga organisationer om att direkt bidra till att minska den brist på digital kompetens som finns i Europa, exempelvis att åta sig att tillhandahålla utbildning eller praktikplatser eller tillgång till utveckling av den digitala kompetensen. Utfästelserna finns på följande webbsida:  https://pledgeviewer.eu/

(18) Cedefop: Kompetenskarta, hälso- och sjukvårdspersonal.

(19)  EIT Health och McKinsey, 2020, Transforming healthcare with AI: The impact on the workforce and organisations.

(20) OECD, Evaluating the initial impact of COVID-19 containment measures on economic activity, figur 1

(21) 2017 var 94 % av företagen inom byggbranschen små och medelstora företag, Eurostat [sbs_sc_con_r2].

(22) European Builders Construction, webbsida om kompetens

(23) Direktiv (EU) 2019/882 om tillgänglighetskrav för produkter och tjänster.

(24)  Transport in Figures 2019  https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/f0f3e1b7-ee2b-11e9-a32c-01aa75ed71a1  

(25) Den europeiska bilindustriföreningen (ACEA), Employment impact of COVID-19 on the European auto industry

(26) Ett strategiprojekt om den kompetens som behövs inom batterisektorn, Albatts, har inletts och det kommer att bli viktigt, inte bara för fordonsindustrin utan även för den växande energilagringssektorn.

(27) COM(2020) 550 final. Turism och transport under 2020 och framåt.

(28)  C(2020) 3251 EU-vägledning om successivt återupptagande av turisttjänster och om hälsoprotokoll i besöksnäringen – Covid-19 2020/C 169/01.

(29) https://nexttourismgeneration.eu/

(30) Cedefop. Skills Ovate, Nuts 2-nivå.

(31) Onlineverktyget ska ge detaljerad och uppdaterad kompetensinventering, särskilt på regional nivå och sektorsnivå, med en ögonblicksbild av arbetsmarknadens kompetensbehov i realtid. Detta kan upprepas med mycket korta intervall och gör det möjligt att identifiera trender i kompetensbehov och upptäcka nya kompetensbehov.

(32) Yrkesutbildningsprogrammen spänner över olika utbildningsnivåer. I absoluta tal är det största antalet yrkesstuderande (8,5 miljoner) inskrivna på program på gymnasienivå. Detta ska jämföras med 1,5 miljoner studerande på eftergymnasial nivå (utom högskola och universitet), 1,2 miljoner på korta högskole- och universitetskurser, 1,2 miljoner på kandidatnivå och 0,7 miljoner på masternivå inom yrkesutbildningsprogram. Källa: Gemensam datainsamling av Unesco-Oecd-Eurostat (UOE) om utbildning.

(33) I syfte att stödja spetskompetens och internationalisering inom yrkesutbildning kan man i europeiska yrkesbasprofiler fastställa en viss andel av det gemensamma utbildningsinnehållet på EU-nivå. Profilerna har – som en del av Europassplattformen och om möjligt kompletterade med digitala inlärningsverktyg – potential att avsevärt underlätta utbytesmöjligheter för studerande och arbetstagare, liksom automatiskt erkännande av kvalifikationer och utveckling av gemensamma läroplaner för yrkesutbildning, kvalifikationer och mikromeriter.

(34) Europeiska kommissionens kartläggning av yrkeskunskapscentrum: https://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=738&langId=sv&pubId=8250&furtherPubs=yes

(35) Denna ambition bygger på kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram.

(36) Denna satsning ska samordnas med det europeiska forskningsområdet.

(37)  Genomförandet av EU:s bioekonomistrategi är ett bra exempel i denna riktning med åtgärder som möjliggör kompetensutveckling, synergier med utbildning och livslångt lärande.

(38)   ICT for work: Digital Skills in the Workplace: undersökning som genomfördes av Ecorys och Dansk Teknologisk Institut för Europeiska kommissionen 2017

(39)   Eurofounds undersökning ”Living, working and COVID-19”, april 2020.

(40)  OECD (2019), Going Digital: Shaping Policies, Improving Lives, OECD Publishing, Paris. Jfr. OECD Employment Outlook 2019 : The Future of Work, ruta 2.1.

(41) ENISA, Cybersecurity skills development in the EU, mars 2020.

(42) Kommissionens index för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) övervakar på årsbasis nivån av grundläggande och avancerade digitala färdigheter i alla medlemsstater och i EU. 

(43)  https://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Tertiary_education_statistics#Graduates

(44) Data on STEM tertiary graduates, Eurostat [educ_uoe_grad04].

(45) OECD, Why don’t more girls choose STEM careers  

(46) International Computer and Information Literacy Study (ICILS), 2018.

(47) Europeiska kommissionen 2016, Does the EU need more STEM graduates ?, avsnitt 3.3.1.

(48)   I jämställdhetsstrategin   framhävs stödet till kvinnligt företagande inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik

(49) EUT C 484/01 24.12.2016

(50) Baserat på data från EU:s undersökning om vuxenutbildning.

(51) Mikromeriter kan definieras som dokumenterade bevis som bekräftar en persons läranderesultat i en utbildning i mindre omfattning, och som för användaren kommer att synliggöras genom ett certifikat, ett tjänstekort eller ett godkännandeintyg (utfärdat i digital form eller i pappersformat).

(52) Eures är den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet som underlättar fri rörlighet för arbetstagare i hela EU. Den tillhandahåller en jobbdatabas på nätet och omfattande information om rörlighet inom EU för arbetssökande och arbetsgivare. https://ec.europa.eu/eures/public/homepage

(53)

EURAXESS - Researchers in Motion  https://euraxess.ec.europa.eu/  erbjuder information och stödtjänster till professionella forskare, för att stödja rörlighet och karriärutveckling för forskare, och samtidigt stärka det vetenskapliga samarbetet mellan Europa och övriga världen.

(54) Lagligt bosatta migranter har svårt att visa bevis på kompetens och kvalifikationer som förvärvats utanför EU. Se även det gemensamma forskningscentrumets rapport (2020): Foreign Degrees, Region of Birth and Under-utilisation of Tertiary Education in the EU.

(55)  Tillgängliga indikatorer gör det ofta inte möjligt att få fram utbildningens kvalitativa aspekter. Denna kompetensagenda driver naturligtvis också en kvalitativ förändring genom att främja principen om att skaffa kompetens för arbete.

(56) Under förutsättning att den genomsnittliga studietiden är tre månader.

(57) De fyra indikatorerna är länkade till den sociala resultattavlan som åtföljer den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Utöver de två indikatorerna på vuxnas deltagande i utbildning under de senaste tolv månaderna och grundläggande digitala färdigheter, som redan finns i den sociala resultattavlan, föreslås ytterligare två indikatorer för lågutbildade vuxnas och arbetslösa vuxnas deltagande i utbildning. Dessa indikatorer är välkända eftersom de också har godkänts av sysselsättningskommittén 2018 (den gemensamma sysselsättningsrapporten 2019) och har använts i den europeiska planeringsterminen sedan dess. Indikatorn för digitala färdigheter är densamma som används i indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi).

(58) Indikatorn visar andelen vuxna 25–64 år som har deltagit i minst en formell eller icke-formell utbildning (med undantag för praktisk utbildning på arbetsplatsen) under de senaste tolv månaderna före intervjun. Den aktuella källan till uppgifterna för denna indikator är EU:s undersökning om vuxenutbildning. Från och med 2022 ska uppgifterna för denna indikator komma från EU:s arbetskraftsundersökning.

(59) Definitionen av och källorna till denna indikator motsvarar den första indikatorn för vuxnas deltagande i utbildning. Den största skillnaden är inriktningen på lågutbildade vuxna, dvs. vuxna som har högst grundskoleutbildning. Indikatorn mäter andelen lågutbildade vuxna som rapporterar att de deltagit i formell eller icke-formell utbildning under en period på tolv månader.

(60) Uppgifterna kommer från EU:s arbetskraftsundersökning. Med nyligen avses deltagande i formell eller icke-formell utbildning under de senaste fyra veckorna.

(61) Källan till denna indikator är EU:s gemenskapsundersökning om IT -användningen i hushållen och individuellt.

(62) Denna uppskattning bygger på det antal ytterligare vuxenstuderande som behövs i varje land för att nå målet på 50 % för deltagande (jämfört med nuvarande nivåer för deltagande), i kombination med de landspecifika schablonbeloppen per arbetstimme för ersättning från Europeiska socialfonden enligt kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/2170 och enligt en utbildningstid på 100 timmar per år.

(63) Beloppen i detta avsnitt anges i 2018 års priser.

(64) Förslag till förordning om lånefaciliteten för den offentliga sektorn inom ramen för mekanismen för en rättvis omställning, COM(2020) 453 final.

(65)  A Strategist’s Guide to Upskilling, PwC, 15 juli 2019.

(66)  Understanding Social Impact Bonds, OECD:s arbetsdokument 2016, s. 4.