Arbetsordningen för Europeiska unionens råd

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Beslut 2009/937/EU om antagande av rådets arbetsordning

VILKET SYFTE HAR ARBETSORDNINGEN?

• I arbetsordningen fastställs bestämmelser om de överläggningar som hålls i Europeiska unionens råd (nedan kallat rådet).
• Rådet har befogenhet att anta sin arbetsordning i enlighet med artikel 240.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
• Bilaga III ändras varje år för att återspegla ändrad befolkningsmängd i Europeiska unionens (EU) medlemsstater och i varje medlemsstat för tillämpning av förfarandet om omröstning med kvalificerad majoritet i rådet.
• Arbetsordningen har även genomgått mer omfattande ändringar vid två tillfällen: 2014 (beslut 2014/692/EU, Euratom) vad gäller omröstning med kvalificerad majoritet, och 2022 (beslut (EU) 2022/1242) vad gäller omröstningsförfarandet för beslut som fattas av Ständiga representanternas kommitté (Coreper) med tillämpning av det vanliga skriftliga förfarandet.

VIKTIGA PUNKTER

Rådet är den EU-institution där medlemsstaternas företrädare möts. Varje medlemsstat har en företrädare på ministernivå med befogenhet att fatta bindande beslut för regeringen i den medlemsstaten. Rådet lagstiftar tillsammans med Europaparlamentet. Rådet antar lagstiftningsakter i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet eller ett särskilt lagstiftningsförfarande. Tillsammans med parlamentet utövar rådet budgetfunktionen. Slutligen fastställer rådet politik och fungerar samordnande.

Rådskonstellationer

• Rådet sammanträder i tio olika konstellationer beroende på vilket område som diskuteras.
• Med undantag av två rådskonstellationer (allmänna frågor och utrikesfrågor) regleras inte konstellationernas mandat av fördragen utan av praxis.
  • Allmänna rådet sörjer för konsekvensen i de olika rådskonstellationernas arbete. Allmänna rådet förbereder europeiska rådets möten. Allmänna rådet ansvarar också för den övergripande samordningen av politiken, institutionella och administrativa frågor samt ärenden av övergripande karaktär som påverkar flera av EU:s politikområden.
  • Utrikesrådet ansvarar för EU:s yttre åtgärder, det vill säga den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, den gemensamma handelspolitiken, utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet.

Rådets ordförande

• Rådets ordförandeskap, med undantag av konstellationen utrikes frågor, innehas av på förhand bestämda grupper med tre medlemsstater under en period av 18 månader. Varje medlem i gruppen är ordförande i alla rådskonstellationer i sex månader, med undantag av konstellationen utrikes frågor. Gruppen med tre medlemsstater utarbetar ett förslag till program för rådets verksamhet under en 18-månadersperiod, vilket får stöd av allmänna rådet efter en offentlig debatt.
• Utrikesrådet har en permanent ordförande: den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Den höga representanten kan ersättas av den medlemsstat som innehar ordförandeskapet för rådet. Detta sker normalt när rådet samlas för att diskutera gemensamma handelspolitiska frågor.
• Det är ordförandeskapet som ansvarar för genomförandet av rådets arbete.

Coreper, kommittéer och arbetsgrupper

• Rådet stöds av Coreper och av över 150 specialiserade arbetsgrupper och kommittéer som utgör rådets förberedande organ.
• Coreper förbereder arbetet i rådet inför alla sammanträden och utför de uppdrag som rådet ger. Coreper 2 består av ständiga representanter, medan Coreper 1 består av ställföreträdande ständiga representanter.
• Coreper
  • sörjer för konsekvensen i EU:s politik och åtgärder och ser till att principerna om lagenlighet, subsidiaritet och proportionalitet iakttas liksom reglerna om befogenheterna för EU:s institutioner, organ och byråer samt reglerna om förfaranden, öppenhet och redaktionell kvalitet,
  • behandlar alla punkter på dagordningen inför ett rådssammanträde och ansvarar för att varje ärende förbereds för rådet,
  • strävar efter att nå en överenskommelse för varje ärende på dess nivå, vilken sedan överlämnas till rådet,
  • får inrätta kommittéer eller arbetsgrupper som ska utföra förberedande uppgifter eller undersökningar,
  • får fatta beslut i procedurfrågor, till exempel beslut om att ett rådssammanträde ska hållas på annan ort än Bryssel eller Luxemburg, beslut om att använda skriftligt förfarande etc.

Rådets funktionssätt

• Rådet har sitt säte i Bryssel, men under april, juni och oktober håller rådet sina sammanträden i Luxemburg.
• Rådet sammanträder efter kallelse av ordföranden, på eget initiativ eller på begäran av en rådsmedlem eller Europeiska kommissionen. Ordföranden upprättar en preliminär dagordning för varje rådssammanträde.
• Före en omröstning måste det kontrolleras att beslutsförhet föreligger. Så är fallet om en majoritet av rådsmedlemmarna är närvarande. Rådet röstar på initiativ av ordföranden. Vidare inleder ordföranden ett omröstningsförfarande på initiativ av en rådsmedlem eller en ledamot av kommissionen, förutsatt att en majoritet av rådsmedlemmarna uttalar sig för detta.

Omröstning med kvalificerad majoritet

Den 1 november 2014 infördes ett nytt förfarande för omröstning med kvalificerad majoritet genom regeln om ”dubbel majoritet”.

• När rådet röstar om ett förslag från kommissionen eller EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik föreligger kvalificerad majoritet om två villkor är uppfyllda:
  • 55 % av rådsmedlemmarna röstar för, det vill säga 15 av 27 (efter Storbritanniens utträde från EU),
  • förslaget stöds av rådsmedlemmar som representerar minst 65 % av EU:s befolkning.
• När rådet inte beslutar på förslag av kommissionen eller den höga representanten anses ett beslut antaget om
  • 72 % av rådsmedlemmarna röstar för och
  • de företräder minst 65 % av EU:s befolkning.

Skriftliga omröstningar (vanligt skriftligt förfarande)

• Rådets akter om brådskande ärenden kan antas genom skriftlig omröstning om rådet enhälligt beslutar att tillämpa detta förfarande eller om Coreper beslutar att tillämpa detta förfarande i enlighet med det omröstningsförfarande som gäller för antagandet av de berörda rådsakterna.
• Under särskilda omständigheter kan även ordföranden föreslå att detta förfarande ska tillämpas. I sådana fall får skriftlig omröstning tillämpas om alla rådsmedlemmar samtycker till det förfarandet.

Öppenhet och offentliggörande av rådets akter

• Överläggningar och omröstningar om lagstiftningsakter är öppna för allmänheten.
• Rådets första överläggning om viktiga nya icke-lagstiftningsförslag som innehåller bindande regler i eller för medlemsstater är öppna för allmänheten.
• När beslut fattas av rådet eller Coreper håller rådet offentliga debatter om viktiga frågor som påverkar EU:s och dess medborgares intressen. Rådet håller även flera offentliga riktlinjedebatter.
• Lagstiftningsakter ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, liksom förordningar och direktiv som riktar sig till samtliga medlemsstater, beslut som saknar specifik mottagare samt internationella avtal som ingås av EU. I artikel 17 i arbetsordningen anges andra akter som ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning, även när rådet eller Coreper beslutar om detta.

SEDAN NÄR GÄLLER RÄTTEGÅNGSREGLERNA?

Arbetsordningen har gällt sedan den 1 december 2009.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Vad gör Europeiska unionens råd? (Europeiska unionens råd).

HUVUDDOKUMENT

Rådets beslut 2009/937/EU av den 1 december 2009 om antagande av rådets arbetsordning (EUT L 325, 11.12.2009, s. 35).

Fortlöpande ändringar av beslut 2009/937/EU har införlivats i originaltexten. Denna konsoliderade version har endast dokumentationsvärde.

Senast ändrat 26.04.2024