EU:s anslutning till Istanbulkonventionen

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet Istanbul den 11 maj 2011

Rådets beslut (EU) 2017/865 om undertecknande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet vad avser frågor som rör straffrättsligt samarbete

Rådets beslut (EU) 2017/866 om undertecknande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet vad avser asyl och non-refoulement

Rådets beslut (EU) 2023/1075 om ingående av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet vad gäller unionens institutioner och offentliga förvaltning

Rådets beslut (EU) 2023/1076 om ingående av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet vad gäller frågor som rör straffrättsligt samarbete, asyl och non-refoulement

VILKET SYFTE HAR KONVENTIONEN OCH BESLUTEN?

• Istanbulkonventionen syftar till att skapa en rättslig ram för att skydda kvinnor mot alla former av våld och omfattar
  • rättsliga åtgärder som straffbelägger olika former av våld mot kvinnor,
  • skydds- och stödtjänster för brottsoffer,
  • könsrelaterat våld inom migration och asyl.
• Genom besluten (EU) 2017/865 och 2017/866 bemyndigas Europeiska unionen (EU) att underteckna konventionen.
• Genom besluten (EU) 2023/1075 och 2023/1076 ratificeras konventionen på EU:s vägnar. EU är nu bundet av ambitiösa och omfattande regler för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet på områdena straffrättsligt samarbete, asyl och non-refoulement, och när det gäller dess institutioner och offentliga förvaltning.
• De sex EU-medlemsstater som ännu inte har ratificerat konventionen själva kommer endast att vara bundna av EU:s regelverk, som genomför konventionen. Alla andra frågor som omfattas av konventionen faller fortfarande under medlemsstaternas behörighet. För att säkerställa ett fullständigt konventionsskydd av kvinnor i dessa sex medlemsstater bör de ratificera konventionen tillsammans med EU.

VIKTIGA PUNKTER

Definitioner som används i konventionen

• Våld mot kvinnor: ett brott mot de mänskliga rättigheterna och en form av diskriminering av kvinnor och avser varje form av könsrelaterat våld som leder till, eller troligen kommer att leda till, fysisk, sexuell, psykisk eller ekonomisk skada eller fysiskt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt lidande för kvinnor, inbegripet hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, oavsett om det sker i ett offentligt eller privat sammanhang.
• Våld i hemmet: varje fall av fysiskt, sexuellt, psykiskt eller ekonomiskt våld som utövas inom familjen eller i hemmiljön eller mellan makar eller partner eller före detta makar eller partner, oavsett om förövaren delar eller har delat bostad med brottsoffret eller inte.
• genus: de socialt konstruerade roller, beteenden, aktiviteter och attribut som ett visst samhälle anser passande för kvinnor respektive män.
• Könsrelaterat våld mot kvinnor är våld som riktas mot en kvinna på grund av att hon är kvinna eller som drabbar kvinnor oproportionerligt.

Mål

Konventionen syftar till att

• skydda kvinnor mot alla former av våld och att förebygga, lagföra och avskaffa våld mot kvinnor och våld i hemmet,
• bidra till att avskaffa diskriminering av kvinnor och att främja jämställdhet mellan kvinnor och män, bland annat genom att stärka kvinnors ställning,
• utarbeta ett omfattande system, principer och åtgärder för att skydda och hjälpa offren,
• främja internationellt samarbete i denna fråga,
• stödja organisationer och brottsbekämpande myndigheter så att de kan samarbeta för att få ett slut på våldet mot kvinnor och våldet i hemmet,
• inrätta en övervakningsmekanism för att säkerställa att åtgärderna genomförs effektivt.

Grundläggande rättigheter, jämställdhet och icke-diskriminering

Undertecknarna måste vidta lagstiftningsåtgärder för att främja och skydda alla människors, särskilt kvinnors, rätt att leva utan att behöva utsättas för våld vare sig offentligt eller privat, inbegripet genom att

• fördöma och förbjuda alla former av diskriminering av kvinnor,
• i sina nationella grundlagar införa principen om jämställdhet mellan kvinnor och män,
• avskaffa lagar och praxis som diskriminerar kvinnor.

Förebyggande

Förebyggande omfattar att utrota fördomar, sedvänjor, traditioner och all annan praxis som utgår från föreställningen om kvinnors underordning eller från stereotypa roller för kvinnor och män, inbegripet genom

• utbildning,
• ökad medvetenhet,
• utbildning av yrkesgrupper,
• förebyggande ingripanden och behandlingsprogram,
• den privata sektorns och mediernas deltagande.

Skydd och stöd

Parterna i konventionen måste skydda brottsoffer mot ytterligare våldshandlingar genom att uppfylla rapporteringsskyldigheterna och tillhandahålla brottsoffer

• relevant information,
• allmänna och specialiserade stödtjänster,
• hjälp vid enskilda och kollektiva klagomål,
• skyddat boende,
• hjälptelefon,
• hjälp till personer som har utsatts för sexuellt våld,
• skydd och hjälp för barnvittnen.

Rättsliga medel

Undertecknarna måste tillhandahålla brottsoffer rättsmedel mot förövare och mot statliga myndigheter som inte fullgör sin skyldighet att förebygga och skydda (där det faller inom deras ansvarsområde), bland annat genom att hantera följande:

• Civilrättsliga processer och medel.
• Ersättning.
• Vårdnad om barn, umgängesrätt och säkerhet.
• Civilrättsliga konsekvenser av tvångsäktenskap.
• Psykiskt och fysiskt våld.
• Stalkning.
• Sexuellt våld, inbegripet våldtäkt.
• Kvinnlig könsstympning.
• Tvångsabortering och tvångssterilisering.
• Sexuella trakasserier.
• ”Hedersbrott”.
• Påföljder.

Utredning, lagföring, processrätt och skyddsåtgärder

Bland de frågor som tas upp finns följande:

• Omedelbara insatser, förebyggande och skydd.
• Riskbedömning och riskhantering.
• Akuta förbudsåtgärder och besöksförbud.
• Rättshjälp.
• Förlängning av preskriptionstiden.

Migration och asyl

Bland de frågor som tas upp finns följande:

• Uppehållstillstånd.
• Könsrelaterade asylansökningar.
• Non-refoulement.

DATUM FÖR IKRAFTTRÄDANDE

Konventionen undertecknades på EU:s vägnar den 13 juni 2017 och förfarandet slutfördes med deponering av två godkännandeinstrument den 28 juni 2023, vilket utlöste ikraftträdandet av konventionen för EU den 1 oktober 2023.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Istanbulkonventionen (Europarådet).

HUVUDDOKUMENT

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet Istanbul den 11 maj 2011 (EUT L 143I, 2.6.2023, s. 7).

Rådets beslut (EU) 2017/865 av den 11 maj 2017 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet vad avser frågor som rör straffrättsligt samarbete (EUT L 131, 20.5.2017, s. 11).

Rådets beslut (EU) 2017/866 av den 11 maj 2017 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet vad avser asyl och non-refoulement (EUT L 131, 20.5.2017, s. 13).

Rådets beslut (EU) 2023/1075 av den 1 juni 2023 om ingående på Europeiska unionens vägnar av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet vad gäller unionens institutioner och offentliga förvaltning (EUT L 143I, 2.6.2023, s. 1).

Rådets beslut (EU) 2023/1076 av den 1 juni 2023 om ingående på Europeiska unionens vägnar av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet vad gäller frågor som rör straffrättsligt samarbete, asyl och non-refoulement (EUT L 143I, 2.6.2023, s. 4).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/692 av den 28 april 2021 om inrättande av programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 och rådets förordning (EU) nr 390/2014 (EUT L 156, 5.5.2021, s. 1).

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En jämlikhetsunion: Jämställdhetsstrategi för 2020–2025 (COM(2020)0152 final, 5.3.2020).

Senast ändrat 12.10.2023