Tillträde till genetiska resurser och fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning (Nagoyaprotokollet)

 

SAMMANFATTNING AV FÖLJANDE DOKUMENT:

Nagoyaprotokollet

Beslut 2014/283/EU om ingående, på EU:s vägnar, av Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning, vilket är fogat till konventionen om biologisk mångfald

VILKET SYFTE HAR PROTOKOLLET OCH BESLUTET?

• Nagoyaprotokollet är ett protokoll till konventionen om biologisk mångfald, som undertecknades för första gången av världens ledare 2010. EU är part i konventionen tillsammans med 193 länder. Syftet med protokollet är att säkerställa en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser.
• Genom beslutet godkänns officiellt Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning, vilket är fogat till konventionen om biologisk mångfald, på Europeiska unionens (EU) vägnar. Genom detta godkännande har EU blivit rättsligt bundet till protokollet, som är ett viktigt avtal om internationell styrning av den biologiska mångfalden.

VIKTIGA PUNKTER

Genom att godkänna protokollet den 16 maj 2014 bidrog EU till de nödvändiga 50 ratificeringarna över hela världen, vilket gjorde det möjligt för Nagoyaprotokollet att träda i kraft den 12 oktober 2014. Till följd av detta ägde det första mötet mellan parterna i protokollet (COP/MOP 1) rum vid det vartannat år återkommande högnivåmötet om konventionen om biologisk mångfald den 13–17 oktober 2014 i Sydkorea, samtidigt som det tolfte mötet för partskonferensen om konventionen om biologisk mångfald (COP 12).

Tillträde och fördelning av nytta

• Genom Nagoyaprotokollet genomförs det tredje syftet med konventionen om biologisk mångfald, nämligen tillträde och fördelning av nytta, som är inriktat på en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser, bland annat genom lämpligt tillträde till genetiska resurser och lämplig överföring av relevant teknik.
• Genetiska resurser är genetiska material av faktiskt eller potentiellt värde från naturliga eller odlade bestånd (t.ex. utsädesbanker eller botaniska trädgårdar). Dessa resurser används normalt av ett stort antal sektorer inom naturbaserad forskning och utveckling som grund för innovation, såsom nya mediciner, kemikalier eller kosmetika.
• Konventionen om biologisk mångfald erkänner ländernas suveräna rättigheter i fråga om deras naturresurser. Tillträde och fördelning av nytta inom ramen för Nagoyaprotokollet bygger på denna princip. Parterna i protokollet har befogenhet att besluta om de vill reglera tillträdet till sina genetiska resurser och fastställa villkor för fördelning av nyttan (t.ex. genom regler och förfaranden för förhandsgodkännande och förhandlingar om ömsesidigt överenskomna villkor med användaren av genetiska resurser).
• Nagoyaprotokollet är också tillämpligt på användningen av traditionell kunskap i samband med genetiska resurser som innehas av ursprungsbefolkningar och lokalsamhällen.
• I protokollet fastställs obligatoriska regler om efterlevnad för alla parter, i syfte att övervaka användningen av genetiska resurser när de lämnar ursprungslandet.
• Protokollet kommer att skapa större rättssäkerhet och öppenhet för både tillhandahållare och användare av genetiska resurser, samtidigt som man främjar fördelning av nytta. Den nytta som uppstår och fördelas inom ramen för protokollet bör bidra till att stödja bevarandet av biologisk mångfald och hållbar användning av dess beståndsdelar (det första och andra syftet med konventionen om biologisk mångfald).

Förordning (EU) nr 511/2014, förordningen om tillträde och fördelning av nytta (ABS-förordningen), som genomför åtgärder för efterlevnad av Nagoyaprotokollet på EU-nivå, trädde i kraft den 9 juni 2014 och har gällt sedan själva Nagoyaprotokollet trädde i kraft för EU den 12 oktober 2014.

Genomförandeförordning (EU) 2015/1866 innehåller åtgärder för särskilda aspekter av ABS-förordningen, i synnerhet registret över samlingar, övervakning av användarnas efterlevnad och bästa praxis. Den antogs av Europeiska kommissionen den 13 oktober 2015 och trädde i kraft den 9 november 2015.

DATUM FÖR IKRAFTTRÄDANDE

Protokollet trädde i kraft den 12 oktober 2014, 90 dagar efter den dag då det femtionde ratifikationsinstrumentet deponerades.

BAKGRUND

Mer information finns här:

• Nagoyaprotokollet om tillträde och fördelning av nytta (konventionen om biologisk mångfald)
• Fördelning av naturens genetiska resurser (Europeiska kommissionen).

HUVUDDOKUMENT

Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning, vilket är fogat till konventionen om biologisk mångfald (EUT L 150, 20.5.2014, s. 234).

Rådets beslut 2014/283/EU av den 14 april 2014 om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning, vilket är fogat till konventionen om biologisk mångfald (EUT L 150, 20.5.2014, s. 231).

ANKNYTANDE DOKUMENT

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 av den 16 april 2014 om åtgärder för användarnas efterlevnad i Nagoyaprotokollet om tillträde till och rimlig och rättvis fördelning av vinster från utnyttjande av genetiska resurser i unionen (EUT L 150, 20.5.2014, s. 59).

Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/1866 av den 13 oktober 2015 om närmare föreskrifter för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 511/2014 vad gäller registret över samlingar, övervakning av användarnas efterlevnad och bästa praxis (EUT L 275, 20.10.2015, s. 4).

Senast ändrat 20.11.2020