EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document E2004C0065

Eftas övervakningsmyndighets rekommendation nr 65/04/KOL av den 31 mars 2004 om ett samordnat program för offentlig kontroll av foder för 2004

EUT L 126, 19.5.2005, p. 59–67 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
EUT L 349M, 12.12.2006, p. 13–21 (MT)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reco/2004/65/oj

19.5.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 126/59


EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHETS REKOMMENDATION

nr 65/04/KOL

av den 31 mars 2004

om ett samordnat program för offentlig kontroll av foder för 2004

EFTAS ÖVERVAKNINGSMYNDIGHET UTFÄRDAR DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), särskilt artikel 109 och protokoll 1 till detta,

med beaktande av avtalet mellan Eftastaterna om upprättande av en övervakningsmyndighet och en domstol, särskilt artikel 5.2 b och protokoll 1 till detta,

med beaktande av den rättsakt som det hänvisas till i punkt 31a i kapitel II i bilaga I till EES-avtalet (rådets direktiv 95/53/EG av den 25 oktober 1995 om fastställande av principerna för organisationen av officiell kontroll på djurfoderområdet) (1), ändrad och anpassad till EES-avtalet genom protokoll 1 till detta, särskilt artikel 22.3 i denna, och

av följande skäl:

(1)

För att Europeiska ekonomiska samarbetsområdet skall fungera väl är det nödvändigt att upprätta samordnade program för foderkontroll inom EES för att förbättra det harmoniserade genomförandet av EES-staternas offentliga kontroll.

(2)

Programmens tyngdpunkt bör ligga på efterlevnad av gällande lagstiftning enligt EES-avtalet och på skydd av människors och djurs hälsa.

(3)

När nationella program och samordnade program genomförs samtidigt kan resultaten ge upplysningar och erfarenheter som framtida kontrollverksamhet och lagstiftning kan grundas på.

(4)

Även om det i den rättsakt som det hänvisas till i punkt 33 i kapitel II av bilaga I till EES-avtalet (direktiv 2003/100/EG av den 31 oktober 2003 om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG om främmande ämnen och produkter i djurfoder) (2) fastställs högsta tillåtna halter av aflatoxin B1 i foder, finns det inga bestämmelser i gällande lagstiftning för andra mykotoxiner, t.ex. okratoxin A, zearalenon, deoxynivalenol och fumonisin. Om man samlade in uppgifter om förekomsten av dessa mykotoxiner genom stickprov, skulle det ge värdefull information som kunde tjäna som underlag för en bedömning av situationen med tanke på framtida lagstiftning. Dessutom är vissa foderråvaror, t.ex. spannmål och oljeväxtfrön särskilt utsatta för kontaminering med mykotoxiner på grund av förhållandena vid skörd, lagring och transport. Eftersom mykotoxinkoncentrationen växlar från år till år, är det lämpligt att samla in uppgifter från flera år efter varandra för alla de nämnda mykotoxinerna.

(5)

Tidigare kontroller av förekomsten av antibiotika och koccidiostatika i vissa foder, där dessa ämnen inte är tillåtna, tyder på att det fortfarande sker överträdelser i detta avseende. Förekomsten är så frekvent och ärendet så känsligt att det är rimligt att fortsätta kontrollerna.

(6)

Norges och Islands deltagande i programmen inom tilllämpningsområdet för bilaga II i denna rekommendation om ämnen som inte får användas som fodertillsatser måste bedömas med hänsyn till deras undantag från kapitel II i bilaga I till EES-avtalet.

(7)

Det är viktigt att se till att den begränsning av användningen av foderråvaror av animaliskt ursprung i foder, fastlagd i EES-lagstiftningen, verkligen tillämpas.

(8)

Fallet med kontamineringen av foder- och livsmedelskedjan med medroxyprogesteronacetat visade hur viktigt valet av råvaror är för fodersäkerheten. Vissa ingredienser i foder är biprodukter från livsmedelsindustrin eller andra branscher eller kommer från utvinning av mineraler. Källan till foderråvaror med industriellt ursprung och de bearbetningsmetoder som tillämpas på dem kan vara av särskilt intresse för produktsäkerheten. Den här aspekten bör därför de behöriga myndigheterna beakta vid kontrollerna.

(9)

De åtgärder som föreskrivs i detta beslut är förenliga med yttrandet från Eftas växt- och djurfoderkommitté som biträder Eftas övervakningsmyndighet.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS MEDLEMSSTATERNA I EFTA FÖLJANDE.

1.

Att under 2004 genomföra ett samordnat kontrollprogram för att undersöka följande:

a)

Koncentrationen av mykotoxiner (aflatoxin B1, okratoxin A, zearalenon, deoxynivalenol och fumonisiner) i foder och därvid lämna uppgift om analysmetoder. Provtagningsmetoderna skall omfatta både stickprov och riktad provtagning. I det senare fallet skall proven vara foderråvaror som misstänks innehålla höga koncentrationer av mykotoxiner, t.ex. spannmål, oljeväxtfrön, oljehaltiga frukter, produkter och biprodukter till dessa samt foderråvaror som lagrats länge eller transporterats till havs över långa avstånd. Resultaten av kontrollerna skall redovisas med hjälp av mallen i bilaga I.

b)

Vissa medicinskt verksamma ämnen, oberoende av om de får användas som fodertillsatser för vissa djurarter och kategorier eller inte, som förekommer i förblandningar som inte innehåller läkemedel eller i foderblandningar där dessa medicinskt verksamma ämnen inte är tillåtna. Kontrollerna skall inriktas på dessa medicinskt verksamma ämnen i förblandningar och foderblandningar, om den behöriga myndigheten anser att det finns större möjlighet att finna oegentligheter. Resultaten skall redovisas med hjälp av mallen i bilaga II.

c)

Genomförande av restriktioner för framställning och användning av foderråvaror av animaliskt ursprung enligt bilaga III.

d)

Förfaranden som tillämpas av dem som tillverkar foderblandningar för att välja ut och bedöma anskaffningen av foderråvaror av industriellt ursprung och för att garantera sådana ingrediensers kvalitet och säkerhet enligt bilaga IV.

2.

Redovisa resultaten av det samordnade kontrollprogrammet enligt punkt 1 i ett särskilt kapitel i den årsrapport om kontrollverksamheten som skall överlämnas till Eftas övervakningsmyndighet den 1 april 2005 i enlighet med artikel 22.2 i direktiv 95/53/EG och den senaste versionen av den harmoniserade rapporteringsmodellen.

Utfärdad i Bryssel den 31 mars 2004.

På Eftas övervakningsmyndighets vägnar

Bernd HAMMERMAN

Ledamot av kollegiet

Niels FENGER

Direktör


(1)  EGT L 265, 8.11.1995, s. 17. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/46/EG (EGT L 234, 1.9.2001, s. 55).

(2)  EGT L 140, 30.5.2002, s. 10. Direktivet senast ändrat genom kommissionens direktiv 2005/8/EG (EUT L 27, 29.1.2005, s. 44).


BILAGA I

Koncentration av vissa mykotoxiner (aflatoxin B1, okratoxin A, zearalenon, deoxynivalenol, fumonisiner) i foder

Enskilda resultat av alla prover; mall till de rapporter som avses i punkt 1a

Foder

Provmetod (stickprov eller fokuserad provtagning)

Slag och koncentration av mykotoxiner (μg/kg för foder med en fuktighetshalt på 12 %)

Slag

Ursprungsland

Aflatoxin B1

Ochratoxin A

Zearalenon

Deoxynivalenol

Fumonisiner (1)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den behöriga myndigheten skall också uppge

vilka åtgärder som vidtas då den högsta tillåtna halten av aflatoxin B1 överskrids,

tillämpade analysmetoder, och

detektionsgränser.


(1)  Fumonisinkoncentrationen omfattar den totala fumonisinhalten av B1, B2 och B3.


BILAGA II

Förekomst av vissa ämnen som inte är tillåtna som fodertillsatser

Vissa antibiotika, koccidiostatika och andra ämnen får förekomma som tillsatser i förblandningar och foderblandningar för vissa djurarter och kategorier, när de är tillåtna enligt den rättsakt som det hänvisas till i punkt 1 i kapitel II i EES-avtalet (rådets direktiv 70/524/EEG av den 23 november 1970 om fodertillsatser (1)).

Förekomsten av icke-tillåtna ämnen i foder innebär en överträdelse.

De ämnen som skall kontrolleras skall väljas bland följande:

1.

Ämnen som är tillåtna som fodertillsatser för endast vissa djurarter eller kategorier:

 

avilamycin

 

dekokinat

 

diclazuril

 

flavofosfolipol

 

halofuginon hydrobromid

 

lasalocid A natrium

 

maduramicinammonium alfa

 

monensinnatrium

 

narasin

 

narasin – nicarbazin

 

robenidin hydroklorid

 

salinomycinnatrium

 

semduramicinnatrium

2.

Ämnen som inte längre är tillåtna som fodertillsatser:

 

amprolium

 

amprolium/etopabat

 

arprinocid

 

avoparcin

 

carbadox

 

dimetridazol

 

dinitolmid

 

ipronidazol

 

metiklorpindol

 

metiklorpindol/metylbensokvat

 

nicarbazin

 

nifursol

 

olakvindox

 

ronidazol

 

spiramycin

 

tetracyklin

 

tylosinfosfat

 

virginiamycin

 

zinkbacitracin

 

andra antimikrobiella ämnen

3.

Ämnen som aldrig varit tillåtna som fodertillsatser:

andra ämnen

Enskilda resultat av alla icke-överensstämmande prov – mall till de rapporter som avses i punkt 1b

Slag av foder

(djurart och kategori)

Upptäckt ämne

Halt

Anledning till överträdelsen (2)

Åtgärd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den behöriga myndigheten skall också uppge:

det totala antalet prover,

namn på de ämnen som undersökts,

tillämpade analysmetoder, och

detektionsgränser.


(1)  EGT L 270, 14.12.1970, s. 1.

(2)  Skäl till förekomsten av det icke-tillåtna ämnet i fodret enligt en undersökning som utförts av den behöriga myndigheten.


BILAGA III

Restriktioner för framställning och användning av foderråvaror av animaliskt ursprung

Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 3–13 och 15 i direktiv 95/53/EG skall Eftastaterna under 2004 genomföra ett samordnat kontrollprogram för att fastställa om de restriktioner har följts som införts när det gäller produktion och användning av produkter av animaliskt ursprung i foder.

För att säkerställa att förbudet mot utfodring av vissa djur med bearbetat animaliskt protein enligt bilaga IV till den rättsakt som det hänvisas till i punkt 7, 1, 12 i kapitel I i bilaga I till ESS-avtalet (Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 999/2001 av den 22 maj 2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande, kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati (1)), har tillämpats på ett effektivt sätt, bör Eftastaterna genomföra ett särskilt kontrollprogram utifrån riktade kontroller. I enlighet med artikel 4 i direktiv 95/53/EG bör kontrollprogrammet bygga på en riskbaserad strategi, där samtliga produktionsled och typer av anläggningar där foder produceras, hanteras och administreras, ingår. Eftastaterna bör särskilt ta hänsyn till definitionen av kriterier som kan relateras till en risk. Viktningen av varje enskilt kriterium bör stå i proportion till risken. Kontrollfrekvensen och antalet prov som skall analyseras på anläggningarna bör stå i ett samband till summan av viktningar som hänförs till dessa anläggningar.

Vid utarbetandet av ett kontrollprogram bör hänsyn tas till följande vägledande förteckning över anläggningar och kriterier:

Lokaler

Kriterier

Viktning

Foderfabriker

Foderfabriker med dubbla produktionslinjer som tillverkar sådana foderblandningar för idisslare och för icke-idisslare som innehåller bearbetat animaliskt protein som undantagits

Foderfabriker som tidigare inte har följt bestämmelserna eller misstänks för att inte följa bestämmelserna

Foderfabriker som importerar stora mängder fodermedel med hög proteinhalt, t.ex. fiskmjöl, sojabönsmjöl, majsglutenmjöl och proteinkoncentrat

Foderfabriker som tillverkar stora mängder foderblandningar

Risk för korskontaminering till följd av interna arbetsmoment (t.ex. uppdelning på silor, kontroll av att linjerna verkligen är åtskilda, kontroll av ingredienser, interna laboratorier, provtagningsrutiner)

 

Gränskontrollstationer och andra införselorter till EES

Import av stora/små mängder av foder

Foder med hög proteinhalt

 

Jordbruksföretag

Hemmablandare som använder bearbetat animaliskt protein som undantagits

Jordbruksföretag som håller idisslare och andra djur (risk för sammanblandning av foder)

Jordbruksföretag som köper foder i bulk

 

Handlare

Lagring och mellanlagring av fodermedel med hög proteinhalt

Omfattande handel med foder i bulk

Handel med foderblandningar som tillverkats utomlands

 

Mobila blandare

Blandare som tillverkar foderblandningar för såväl idisslare som icke-idisslare

Blandare som tidigare inte har följt bestämmelserna eller misstänks för att inte följa bestämmelserna

Blandare som tillsätter foder med hög proteinhalt

Blandare som tillverkar stora mängder foder

Blandare som levererar till ett stort antal jordbruksföretag inklusive företag som håller idisslare

 

Transportmedel

Fordon som används för transport av bearbetat animaliskt protein och fodermedel

Fordon som tidigare har inte har följt bestämmelserna eller misstänks för att inte följa bestämmelserna

 

I stället för att använda dessa vägledande anläggningar och kriterier kan Eftastaterna överlämna sin egen riskbedömning till Eftas övervakningsmyndighet före den 30 april 2004.

Provtagningen bör inriktas på de partier eller situationer där sannolikheten är störst för korskontaminering med förbjudet bearbetat protein (det första partiet efter transport av fodermedel innehållande bearbetat animaliskt protein som är förbjudet för detta parti, tekniska problem eller förändringar i produktionslinjerna, förändringar i lager eller silor för råvaror i bulkform).

Det lägsta antalet kontroller per år i en Eftastat bör vara 10 per 100 000 ton tillverkad foderblandning. Det lägsta antalet officiella prover per år i en Eftastat bör vara 20 per 100 000 ton tillverkad foderblandning. I avvaktan på att alternativa metoder godkänns bör proven analyseras genom identifiering och bedömning i mikroskop i enlighet med kommissionens direktiv 98/88/EG av den 13 november 1998 om riktlinjer för identifiering och bedömning i mikroskop av beståndsdelar av animaliskt ursprung i foder för den officiella foderkontrollen (2). Förekomst av förbjudna beståndsdelar av animaliskt ursprung i fodermedel bör betraktas som överträdelse av foderförbudet.

Resultaten av kontrollprogrammen bör meddelas Eftas övervakningsmyndighet i följande format:

Sammanfattning av kontrollerna av restriktioner för användning av foder av animaliskt ursprung (utfodring med bearbetat animaliskt protein som är förbjudet)

A.   Dokumenterade kontroller

Led

Antal kontroller inklusive kontroller av förekomst av bearbetat animaliskt protein

Antal överträdelser som inte konstaterats vid laboratorieanalys utan vid t.ex. dokumentkontroll

Import av foderråvaror

 

 

Lagring av foderråvaror

 

 

Foderfabriker

 

 

Hemmablandare/mobila blandare

 

 

Mellanhänder

 

 

Transportmedel

 

 

Jordbruksföretag som håller icke-idisslare

 

 

Jordbruksföretag som håller idisslare

 

 

Övriga …

 

 


B.   Provtagning och analyser av foderråvaror och foderblandningar avseende bearbetat animaliskt protein

Lokaler

Antal officiella prover som analyserats för bearbetat animaliskt protein

Antal icke-överensstämmande prov

Förekomst av bearbetat animaliskt protein från landlevande djur

Förekomst av bearbetat animaliskt protein från fisk

Foderråvaror

Foderblandningar

Foderråvaror

Foderblandningar

Foderråvaror

Foderblandningar

för idisslare

för icke-idisslare

för idisslare

för icke-idisslare

för idisslare

för icke-idisslare

Vid import

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foderfabriker

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mellanhänder/lagring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Transportmedel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hemmablandare/mobila blandare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På jordbruksföretaget

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga…

 

 

 

 

 

 

 

 

 


C.   Översikt över förbjudet bearbetat animaliskt protein som påvisats i prover av foder avsett för idisslare

 

Månad för provtagning

Typ av kontaminering och dess omfattning

Sanktioner (eller andra åtgärder) som vidtagits

1

 

 

 

2

 

 

 

3

 

 

 

4

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Eftastaterna skall också analysera fetter och vegetabiliska oljor avsedda att användas i foder med tanke på förekomsten av spår av ben och redovisa resultaten av sådana analyser i den rapport som nämns i punkt 2 i rekommendationen.


(1)  EGT L 147, 31.5.2001, s. 1.

(2)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 45.


BILAGA IV

Förfaranden för urval och bedömning av foderråvaror av industriellt ursprung

De behöriga myndigheterna skall kartlägga och kort beskriva de förfaranden som tillverkarna av foderblandningar tilllämpar då de väljer ut och bedömer foderråvaror av industriellt ursprung. Vissa förfaranden kan bygga på egenskaper eller krav som fastställts i förväg för de levererade produkterna eller för leverantörerna. Andra förfaranden kan bygga på egna kontroller av att vissa kriterier iakttas då tillverkarna av foderblandningar kontrollerar foderråvarorna i samband med leverans.

För varje fastställt förfarande (förfarande för urval och bedömning av foderråvaror) bör de behöriga myndigheterna ange vilka för- och nackdelarna är för fodersäkerheten. Slutligen bör de med tanke på eventuella risker bedöma om varje förfarande är godtagbart, otillräckligt eller icke godtagbart vad gäller fodersäkerheten. De skall dessutom ange skälen till sitt ställningstagande.

Utvärdering av förfarandena

Bedömning av förfarandena Förfarande (kort beskrivning, inklusive kriterierna för att godkänna/underkänna foderråvarorna)

Fördelar

Nackdelar

Bedömning av förfarandenas godtagbarhet

 

 

 

 

 

 

 

 


Top