This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 32004R0794
Commission Regulation (EC) No 794/2004 of 21 April 2004 implementing Council Regulation (EC)No 659/1999 laying down detailed rules for the application of Article 93 of the EC Treaty
Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 omgenomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget
Kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 omgenomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget
EUT L 140, 30.4.2004, p. 1–134
(ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT, FI, SV) Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva
(CS, ET, LV, LT, HU, MT, PL, SK, SL, BG, RO, HR)
In force: This act has been changed. Current consolidated version: 22/12/2016
30.4.2004 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 140/1 |
KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) NR 794/2004
av den 21 april 2004
om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,
med beaktande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (1), särskilt artikel 27 i detta,
efter att ha hört rådgivande kommittén för statligt stöd, och
av följande skäl:
(1) |
För att underlätta för medlemsstaterna att färdigställa anmälningar av statligt stöd och för kommissionen att bedöma anmälningarna, är det önskvärt att det utarbetas ett obligatoriskt anmälningsformulär. Detta formulär bör vara så omfattande som möjligt. |
(2) |
Såväl standardformuläret för anmälan som formuläret för sammanfattning av upplysningarna och formuläret för kompletterande upplysningar bör täcka samtliga gällande riktlinjer och rambestämmelser på området statligt stöd. Formulären bör ändras eller ersättas för att beakta ändringar av dessa texter. |
(3) |
Det bör föreskrivas ett förenklat förfarande för att anmäla vissa ändringar av befintligt stöd. Sådana förenklade förfaranden bör endast godtas om kommissionen regelbundet har informerats om genomförandet av det befintliga stödet i fråga. |
(4) |
I rättssäkerhetens intresse bör det klargöras att små ökningar på upp till 20 % av den ursprungliga budgeten för en stödordning, särskilt om de görs för att beakta inflationen, inte behöver anmälas till kommissionen, eftersom det är osannolikt att de påverkar kommissionens ursprungliga bedömning av om ordningen är förenlig med den gemensamma marknaden, under förutsättning att övriga villkor i stödordningen förblir oförändrade. |
(5) |
Enligt artikel 21 i förordning (EG) nr 659/1999 skall medlemsstaterna ge in årliga rapporter till kommissionen om alla befintliga stödordningar eller allt individuellt stöd som beviljats utanför en godkänd stödordning och för vilka ingen särskild rapporteringsskyldighet har föreskrivits i ett villkorligt beslut. |
(6) |
För att kommissionen skall kunna uppfylla sin skyldighet att övervaka stöd behöver den få korrekt information från medlemsstaterna om vilka typer av stöd som de har beviljat enligt befintliga stödordningar och till vilka belopp. Det är möjligt att förenkla och förbättra de förfaranden för rapportering av statligt stöd till kommissionen som beskrivs i det gemensamma förfarande för rapportering och anmälan enligt EG-fördraget och WTO-avtalet som anges i kommissionens skrivelse till medlemsstaterna av den 2 augusti 1995. Den del av detta gemensamma förfarande som avser medlemsstaternas skyldigheter att anmäla subventioner som anmälts enligt artikel 25 i WTO-avtalet om subventioner och utjämningsåtgärder och enligt artikel XVI i GATT 1994 som antogs den 21 juli 1995 omfattas inte av detta beslut. |
(7) |
Avsikten med de upplysningar som begärs i de årliga rapporterna är att kommissionen skall kunna övervaka samlade stödnivåer och bilda sig en övergripande uppfattning om vilka verkningar olika stödtyper har på konkurrensen. För detta ändamål får kommissionen även begära att medlemsstater vid enskilda tillfällen ger in ytterligare uppgifter i vissa frågor. Valet av frågor bör diskuteras på förhand med medlemsstaterna. |
(8) |
Den årliga rapporteringen omfattar inte upplysningar som kan vara nödvändiga för att kontrollera om en viss stödåtgärd följer gemenskapslagstiftningen. Kommissionen bör därför ha kvar rätten att begära åtaganden från medlemsstaterna eller att förena beslut med villkor om att ytterligare upplysningar krävs. |
(9) |
Tidsfristerna i förordning (EG) nr 659/1999 bör beräknas i enlighet med rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestämning av perioder, datum och frister (2), kompletterad med de särskilda reglerna i denna förordning. Det är särskilt viktigt att identifiera vilka händelser som avgör när de tidsfrister som är tillämpliga i förfaranden för statligt stöd börjar löpa. De regler som fastställs i denna förordning bör tillämpas på tidsfrister som har fastställts men ännu inte har löpt ut den dag då förordningen träder i kraft. |
(10) |
Syftet med återkrav av stöd är att återupprätta den situation som rådde innan stöd beviljades olagligen. För att se till att de stödmottagande företagen behandlas lika, bör fördelen mätas objektivt från den tidpunkt då stödet stod till det stödmottagande företagets förfogande, oavsett vad det företagets eventuella senare kommersiella beslut har fått för följder. |
(11) |
I enlighet med allmän finansiell praxis bör räntesatsen fastställas som en årlig procentsats. |
(12) |
Volymen och frekvensen av transaktioner mellan banker leder till en räntesats som är konsekvent mätbar och statistiskt signifikant och bör därför ligga till grund för räntesatsen för återkrav. Räntesatsen på transaktioner mellan banker bör dock justeras så att den återspeglar de allmänna nivåerna av ökade kommersiella risker utanför banksektorn. På grundval av information om räntesatser för transaktioner mellan banker bör kommissionen fastställa en enda räntesats för återkrav för varje medlemsstat. I rättssäkerhetens och likabehandlingens intresse är det lämpligt att fastställa den exakta metod som skall användas för att beräkna räntesatsen och att föreskriva att den räntesats för återkrav som är tillämplig vid varje tidpunkt samt relevanta tidigare gällande räntesatser skall offentliggöras. |
(13) |
Ett statligt stöd i form av bidrag kan anses minska det stödmottagande företagets finansieringsbehov på medellång sikt. Därvid kan, i linje med allmän finansiell praxis, begreppet medellång sikt definieras som fem år. Räntesatsen för återkrav bör därför motsvara en årlig procentsats som fastställts för fem år. |
(14) |
Med hänsyn till målet att återupprätta den situation som rådde innan stödet beviljades olagligen, och i överensstämmelse med allmän finansiell praxis, bör den ränta för återkrav som kommissionen skall fastställa kapitaliseras årligen. Av samma skäl bör den räntesats för återkrav som är tillämplig det första året av återkravsperioden gälla under de första fem åren av återkravsperioden och den räntesats för återkrav som är tillämplig det sjätte året av återkravsperioden bör gälla de följande fem åren. |
(15) |
Denna förordning bör tillämpas på beslut om återkrav som delges efter den dag då förordningen träder i kraft. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
SYFTE OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
1. Denna förordning innehåller närmare bestämmelser om utformningen av, innehållet i och övriga detaljer i sådana anmälningar och årsrapporter som avses i förordning (EG) nr 659/1999. Den innehåller också regler för beräkningen av tidsfrister i alla förfaranden som rör statligt stöd och av räntesatsen för återkrav av olagligt stöd.
2. Denna förordning är tillämplig på stöd i alla sektorer.
KAPITEL II
ANMÄLNINGAR
Artikel 2
Anmälningsformulär
Utan att det påverkar medlemsstaternas skyldighet att anmäla stöd inom kolindustrin, enligt vad som anges i kommissionens beslut 2002/871/EG (3), skall en anmälan av nytt stöd enligt artikel 2.1 i förordning (EG) nr 659/1999, andra än sådana som avses i artikel 4.2 i denna förordning, göras med det anmälningsformulär som återfinns i del I i bilaga I i den förordningen.
Kompletterande upplysningar som behövs för bedömningen av åtgärden enligt förordningar, riktlinjer, rambestämmelser och andra texter som är tillämpliga på statligt stöd skall lämnas på de formulär för kompletterande upplysningar som återfinns i del III i bilaga I.
När de relevanta riktlinjerna eller rambestämmelserna ändras eller ersätts skall kommissionen anpassa motsvarande formulär.
Artikel 3
Översändande av anmälningar
1. Anmälan skall översändas till kommissionen genom den berörda medlemsstatens ständige representant. Den skall vara ställd till kommissionens generalsekreterare.
Om medlemsstaten avser att använda sig av ett visst förfarande i någon av de förordningar, riktlinjer, rambestämmelser eller andra texter som är tillämpliga på statligt stöd, skall en kopia av anmälan tillställas den ansvarige generaldirektören. Generalsekreteraren och generaldirektörerna får utse kontaktpersoner för mottagande av anmälningar.
2. All senare korrespondens skall ställas till den ansvarige generaldirektören eller till den kontaktperson som utsetts av generaldirektören.
3. Kommissionen skall ställa sin korrespondens till den berörda medlemsstatens ständige representant eller till en annan adress som medlemsstaten har angivit.
4. Till och med den 31 december 2005 skall medlemsstaterna översända anmälningar i pappersform. Om det är möjligt skall även en elektronisk kopia av anmälan översändas.
Med verkan från och med den 1 januari 2006 skall anmälningar översändas elektroniskt, om inte kommissionen och den anmälande medlemsstaten kommit överens om något annat.
All korrespondens i samband med en anmälan som har lämnats in efter den 1 januari 2006 skall översändas elektroniskt.
5. Den dag då ett fax översänds till det nummer som angivits av den mottagande parten skall anses vara den dag då anmälningen översändes i pappersform, om det undertecknade originalet mottas senast tio dagar därefter.
6. Senast den 30 september 2005 skall kommissionen efter samråd med medlemsstaterna offentliggöra den närmare ordningen för elektroniskt översändande av anmälningar i Europeiska unionens officiella tidning, däribland adresser och nödvändiga åtgärder för att skydda konfidentiella uppgifter.
Artikel 4
Förenklat förfarande för anmälan av vissa ändringar av befintligt stöd
1. För det ändamål som avses i artikel 1 c i förordning (EG) nr 659/1999 skall en ändring av befintligt stöd vara varje ändring, utom ändringar av rent formell eller administrativ art som inte kan påverka bedömningen av stödåtgärdens förenlighet med den gemensamma marknaden. En ökning av den ursprungliga budgeten för en befintlig stödordning med upp till 20 % skall dock inte betraktas som en ändring av befintligt stöd.
2. Följande ändringar av befintligt stöd skall anmälas med hjälp av det förenklade anmälningsformuläret som återfinns i bilaga II:
(a) |
En ökning av budgeten för en godkänd stödåtgärd som överstiger 20 %. |
(b) |
En förlängning av en befintlig godkänd stödordning med upp till sex år, med eller utan en ökning av budgeten. |
(c) |
En skärpning av kriterierna för tillämpningen av en godkänd stödordning eller en minskning av stödnivån eller av de stödberättigande kostnaderna. |
Kommissionen skall sträva efter att fatta beslut om ett stöd som anmälts med hjälp av det förenklade anmälningsformuläret inom en månad.
3. Det förenklade förfarandet för anmälan skall inte tillämpas för att anmäla ändringar av stödordningar avseende vilka medlemsstaterna inte har gett in årliga rapporter enligt artiklarna 5, 6 eller 7, om inte de årliga rapporterna för de år då dessa stöd beviljades lämnas in samtidigt med anmälan.
KAPITEL III
ÅRLIGA RAPPORTER
Artikel 5
Årliga rapporters form och innehåll
1. Utan att det påverkar andra och tredje stycket i denna punkt och eventuella ytterligare särskilda rapporteringskrav som har föreskrivits i ett villkorligt beslut som fattats enligt artikel 7.4 i förordning (EG) nr 659/1999 eller iakttagandet av ett åtagande som den berörda medlemsstaten gjort i samband med ett beslut om att godkänna stöd, skall medlemsstaterna upprätta sådana årliga rapporter om befintliga stödordningar som avses i artikel 21.1 i förordning (EG) nr 659/1999 för varje helt kalenderår eller del av kalenderår under vilket ordningen tillämpas, i enlighet med det standardformulär som återfinns i bilaga III A.
I bilaga III B återfinns formuläret för årliga rapporter om befintliga stödordningar för produktion, bearbetning och saluföring av jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till fördraget.
I bilaga III C återfinns formuläret för årliga rapporter om befintliga stödordningar för produktion, bearbetning och saluföring av fiskeriprodukter som förtecknas i bilaga I till fördraget.
2. Kommissionen får begära att medlemsstaterna ger in ytterligare uppgifter i vissa frågor, som skall diskuteras på förhand med medlemsstaterna.
Artikel 6
Översändande och offentliggörande av årliga rapporter
1. Varje medlemsstat skall översända sina årliga rapporter till kommissionen i elektronisk form senast den 30 juni det år som följer på det år som rapporten avser.
I berättigade fall får medlemsstaterna lämna in uppskattningar, under förutsättning att de faktiska siffrorna översänds senast tillsammans med uppgifterna för påföljande år.
2. Kommissionen skall varje år offentliggöra en resultattavla för statligt stöd som innehåller en sammanfattning av informationen i de årliga rapporter som lämnats in under föregående år.
Artikel 7
De årliga rapporternas status
Översändandet av årliga rapporter skall inte innebära ett uppfyllande av skyldigheten i artikel 88.3 i fördraget att anmäla stödåtgärder innan de genomförs och inte heller skall ett sådant översändande på något sätt föregripa utgången av en undersökning av påstått olagligt stöd enligt det förfarande som anges i kapitel III i förordning (EG) nr 659/1999.
KAPITEL IV
TIDSFRISTER
Artikel 8
Beräkning av tidsfrister
1. Tidsfrister som anges i förordning (EG) nr 659/1999 och i denna förordning eller som kommissionen har fastställt med tillämpning av artikel 88 i fördraget skall beräknas i enlighet med förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 och de särskilda regler som anges i punkterna 2–5 i denna artikel. Om reglerna är motstridiga skall bestämmelserna i den här förordningen ha företräde.
2. Tidsfrister skall anges i månader eller arbetsdagar.
3. Vid tillämpningen av artikel 3.1 i förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 skall den händelse som avgör när tidsfrister för kommissionens åtgärder börjar löpa vara mottagandet av anmälan eller senare korrespondens i enlighet med artikel 3.1 och 3.2 i denna förordning.
För anmälningar som översänds efter den 31 december 2005 och korrespondens i samband med dem, skall den relevanta händelsen vara mottagandet av den elektroniska anmälan eller det elektroniska meddelandet på den adress som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
4. Vid tillämpningen av artikel 3.1 i förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 skall den händelse som avgör när tidsfrister för medlemsstaternas åtgärder börjar löpa vara mottagandet av den relevanta anmälan eller korrespondensen från kommissionen i enlighet med artikel 3.3 i denna förordning.
5. Vid tillämpningen av artikel 3.1 i förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 skall den händelse som avgör när den tidsfrist inom vilken tredje man och de medlemsstater som inte är direkt berörda av förfarandet får lämna synpunkter efter det att det formella granskningsförfarande som anges i artikel 6.1 i förordning (EG) nr 659/1999 har inletts vara offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning av tillkännagivandet om att förfarandet har inletts.
6. En begäran om förlängning av en tidsfrist skall vara motiverad och skall senast två arbetsdagar före tidsfristens utgång lämnas in skriftligen till den adress som angivits av den part som fastställt tidsfristen.
KAPITEL V
RÄNTESATS FÖR ÅTERKRAV AV OLAGLIGT STÖD
Artikel 9
Metod för att fastställa räntesatsen
1. Om inte annat anges i ett särskilt beslut, skall den räntesats som skall användas för återkrav av statligt stöd som beviljats i strid med artikel 88.3 i fördraget vara en årlig procentsats som fastställs för varje kalenderår.
Den skall beräknas på grundval av genomsnittet av de femåriga räntesatser som tillämpas på transaktioner mellan banker för september, oktober och november föregående år, plus 75 baspunkter. Om det är motiverat får kommissionen höja räntesatsen med mer än 75 baspunkter avseende en eller flera medlemsstater.
2. Om de senaste tre månadernas genomsnitt av de tillgängliga femåriga räntesatser som tillämpas på transaktioner mellan banker plus 75 baspunkter skiljer sig mer än 15 % från den gällande räntesatsen för återkrav av statligt stöd, skall kommissionen göra en ny beräkning av räntesatsen för återkrav av statligt stöd.
Den nya räntesatsen tillämpas från den första dagen i den månad som följer på kommissionens nya beräkning. Kommissionen skall skriftligen underrätta medlemsstaterna om den nya beräkningen och om det datum då den skall börja gälla.
3. Räntesatsen skall fastställas för varje medlemsstat individuellt eller för två eller flera medlemsstater tillsammans.
4. Om tillförlitliga eller jämförbara uppgifter saknas eller under exceptionella omständigheter får kommissionen, i nära samarbete med de berörda medlemsstaterna, för en eller flera medlemsstater fastställa en räntesats för återkrav av statligt stöd på grundval av en annan metod och med stöd av de upplysningar den förfogar över.
Artikel 10
Offentliggörande
Kommissionen skall offentliggöra aktuella och relevanta tidigare räntesatser för återkrav av statligt stöd Europeiska unionens officiella tidning och för information på Internet.
Artikel 11
Metod för tillämpning av ränta
1. Den räntesats som skall tillämpas skall vara den räntesats som var tillämplig den dag då olagligt stöd först ställdes till mottagarens förfogande.
2. Räntan skall kapitaliseras fram till den dag då stödet har återbetalats. På den upplupna räntan från föregående år skall ränta löpa varje efterföljande år.
3. Den räntesats som avses i punkt 1 skall tillämpas under hela perioden fram till den dag då stödet har återbetalats. Om det emellertid har förflutit mer än fem år mellan den dag då det olagliga stödet först ställdes till mottagarens förfogande och den dag då stödet har återbetalats, skall räntesatsen beräknas på nytt vart femte år, med utgångspunkt från den gällande räntesatsen vid tidpunkten för den nya beräkningen.
KAPITEL VI
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 12
Översyn
Kommissionen skall i samråd med medlemsstaterna se över tillämpningen av denna förordning inom fyra år från ikraftträdandet.
Artikel 13
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Kapitel II skall endast tillämpas på de anmälningar som översänts till kommissionen mer än fem månader efter ikraftträdandet av denna förordning.
Kapitel III skall tillämpas på årliga rapporter som avser stöd som beviljats från och med den 1 januari 2003 och därefter.
Kapitel IV skall tillämpas på varje tidsfrist som har fastställts men ännu inte löpt ut den dag då denna förordning träder i kraft.
Artiklarna 9 och 11 skall tillämpas på varje beslut om återkrav som delges efter den dag då denna förordning träder i kraft.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 21 april 2004
På kommissionens vägnar
Mario MONTI
Ledamot av kommissionen
(1) EGT L 83, 27.3.1999, s. 1. Förordningen ändrad genom Anslutningsakten för år 2003.
(2) EGT L 124, 8.6.1971, s. 1.
(3) EGT L 300, 5.11.2002, s. 42.
BILAGA I
BILAGA II
BILAGA III A
STANDARDISERAT RAPPORTERINGSFORMULÄR FÖR BEFINTLIGT STATLIGT STÖD
(Detta formulär gäller för alla sektorer utom jordbruk)
För att förenkla, strömlinjeforma och förbättra det övergripande systemet för rapportering av statligt stöd skall det befintliga standardiserade rapporteringsförfarandet ersättas av ett årligt uppdateringsförfarande. Kommissionen skall varje år före den 1 mars skicka en förbehandlad tabell med detaljerade upplysningar om alla befintliga stödordningar och enskilda stöd till medlemsstaterna. Medlemsstaterna skall returnera tabellen i elektroniskt format till kommissionen senast den 30 juni under året i fråga. Det gör det möjligt för kommissionen att offentliggöra uppgifter gällande statligt stöd år t för rapporteringsperioden t-1 (1).
Största delen av informationen i den förbehandlade tabellen fylls i på förhand av kommissionen på grundval av de sifferuppgifter som lämnades in i samband med godkännandet av stödet. Medlemsstaterna skall kontrollera uppgifterna gällande varje enskild stödordning och varje enskilt stöd och vid behov ändra dem, och bifoga de årliga utgifterna för det senaste året (t-1). Dessutom skall medlemsstaterna ange vilka stödordningar som har löpt ut eller för vilkas del utbetalningarna har upphört samt om en stödordning samfinansieras med gemenskapsmedel.
Information såsom stödets syfte, vilken sektor stödet riktas till osv., skall avse den tidpunkt då stödet godkänns och inte de slutliga stödmottagarna. Till exempel skall huvudsyftet för en stödordning, som vid den tidpunkt då stödet godkänns har öronmärkts för små och medelstora företag, vara stöd till små och medelstora företag. En annan stödordning inom vilken allt stöd slutligen beviljas små och medelstora företag skall dock inte anses vara avsedd för små och medelstora företag om stödordningen är öppen för alla företag när stödet godkänns.
Följande parametrar skall ingå i tabellen. Parametrarna 1-3 och 6-12 skall fyllas i på förhand av kommissionen och kontrolleras av medlemsstaterna. Parametrarna 4, 5 och 13 skall fyllas i av medlemsstaterna.
1. |
Benämning |
2. |
Stödnummer: |
3. |
Alla tidigare stödnummer (t.ex. efter förlängning av en stödordning) |
4. |
Giltighetstidens upphörande Medlemsstaterna skall ange vilka stödordningar som har löpt ut eller för vilkas del alla utbetalningar har upphört |
5. |
Samfinansiering Även om gemenskapsfinansiering i sig inte behöver uppges, skall det statliga stödets totalbelopp för varje medlemsstat innefatta stödåtgärder som samfinansieras med gemenskapsmedel. För att fastställa vilka stödordningar som är samfinansierade och för att beräkna samfinansieringens andel av det totala statliga stödet skall medlemsstaterna ange om stödordningen samfinansieras och, om så är fallet, hur stor procentandel av stödet som samfinansieras. Om detta inte är möjligt, skall en uppskattning av samfinansieringens totalbelopp läggas fram. |
6. |
Sektor Sektorsindelningen skall till största delen grunda sig på NACE (2) på [tresiffrig nivå]. |
7. |
Primärt syfte |
8. |
Sekundärt syfte Ett sekundärt syfte är ett syfte utöver det primära syftet som stödet (eller en del av det) var öronmärkt för vid den tidpunkt då det godkändes. Till exempel kan en stödordning där det primära syftet är forskning och utveckling ha små och medelstora företag som sekundärt syfte, om stödet öronmärkts för små och medelstora företag. En annan stödordning, vars primära syfte är små och medelstora företag, kan som sekundärt syfte ha utbildning och sysselsättning, om stödet vid den tidpunkt då det godkändes öronmärktes för x % utbildning och x % sysselsättning. |
9. |
Regioner Ett stöd kan vid tidpunkten för godkännandet vara öronmärkt för en viss region eller grupp av regioner. Vid behov skall skillnad göras mellan regioner enligt artikel 87.3 a och regioner enligt artikel 87.3 c. Om stödet har öronmärkts för en viss region, skall detta preciseras på NUTS II-nivå (3). |
10. |
Kategori av stödinstrument Sex olika kategorier skall särskiljas (bidrag, skattenedsättning/befrielse, tillskott av eget kapital, mjuka lån, uppskov med skattebetalning, garanti). |
11. |
Beskrivning av stödinstrumentet på medlemsstatens språk |
12. |
Typ av stöd Tre olika kategorier skall särskiljas: stödordning, mottagarspecifik tillämpning av en stödordning, enskilt stöd som beviljas utanför stödordningen (stöd för ett särskilt ändamål). |
13. |
Utgifter I regel bör siffrorna ange faktiska utgifter (eller faktisk inkomstförlust när det är fråga om skatteutgifter). Om inga utbetalningar föreligger, skall åtaganden eller budgetanslag anges som sådana. Separata sifferuppgifter skall ges för varje enskilt stödinstrument inom en stödordning eller ett enskilt stöd (bidrag, mjuka lån osv.) i den nationella valuta som användes under rapporteringsperioden. Utgifter skall anges för t-1, t-2, t-3, t-4 och t-5. |
(1) t är det år då sifferuppgifterna begärs.
(2) NACE Rev.1.1 är den allmänna näringsgrensindelningen inom Europeiska gemenskapen.
(3) NUTS är nomenklaturen för statistiska territoriella enheter inom gemenskapen.
BILAGA III B
STANDARDISERAT RAPPORTERINGSFORMULÄR FÖR BEFINTLIGT STATLIGT STÖD
(Detta formulär gäller jordbrukssektorn)
För att förenkla, strömlinjeforma och förbättra det övergripande systemet för rapportering av statligt stöd skall det befintliga standardiserade rapporteringsförfarandet ersättas av ett årligt uppdateringsförfarande. Kommissionen skall varje år före den 1 mars skicka en förbehandlad tabell med detaljerade upplysningar om alla befintliga stödordningar och enskilda stöd till medlemsstaterna. Medlemsstaterna skall returnera tabellen i elektroniskt format till kommissionen senast den 30 juni under året i fråga. Det gör det möjligt för kommissionen att offentliggöra uppgifter gällande statligt stöd år t för rapporteringsperioden t-1 (1).
Största delen av informationen i den förbehandlade tabellen fylls i på förhand av kommissionen på grundval av de sifferuppgifter som lämnades in i samband med godkännandet av stödet. Medlemsstaterna skall kontrollera uppgifterna gällande varje enskild stödordning och varje enskilt stöd och vid behov ändra dem, och bifoga de årliga utgifterna för det senaste året (t-1). Dessutom skall medlemsstaterna ange vilka stödordningar som har löpt ut eller för vilkas del utbetalningarna har upphört samt om en stödordning samfinansieras med gemenskapsmedel.
Information såsom stödets syfte, vilken sektor stödet riktas till osv., skall avse den tidpunkt då stödet godkänns och inte de slutliga stödmottagarna. Till exempel skall huvudsyftet för en stödordning, som vid den tidpunkt då stödet godkänns har öronmärkts för små och medelstora företag, vara stöd till små och medelstora företag. En annan stödordning inom vilken allt stöd slutligen beviljas små och medelstora företag skall dock inte anses vara avsedd för små och medelstora företag om stödordningen är öppen för alla företag när stödet godkänns.
Följande parametrar skall ingå i tabellen. Parametrarna 1-3 och 6-12 skall fyllas i på förhand av kommissionen och kontrolleras av medlemsstaterna. Parametrarna 4, 5, 13 och 14 skall fyllas i av medlemsstaterna.
1. |
Benämning |
2. |
Stödnummer: |
3. |
Alla tidigare stödnummer (t.ex. efter förlängning av en stödordning) |
4. |
Giltighetstidens upphörande Medlemsstaterna skall ange vilka stödordningar som har löpt ut eller för vilkas del alla utbetalningar har upphört |
5. |
Samfinansiering Även om gemenskapsfinansiering i sig inte behöver uppges, skall det statliga stödets totalbelopp för varje medlemsstat innefatta stödåtgärder som samfinansieras med gemenskapsmedel. För att fastställa vilka stödordningar som är samfinansierade och för att beräkna samfinansieringens andel av det totala statliga stödet skall medlemsstaterna ange om stödordningen samfinansieras och, om så är fallet, hur stor procentandel av stödet som samfinansieras. Om detta inte är möjligt, skall en uppskattning av samfinansieringens totalbelopp läggas fram. |
6. |
Sektor Sektorsindelningen skall till största delen grunda sig på NACE (2) på [tresiffrig nivå]. |
7. |
Primärt syfte |
8. |
Sekundärt syfte Ett sekundärt syfte är ett syfte utöver det primära syftet som stödet (eller en del av det) var öronmärkt för vid den tidpunkt då det godkändes. Till exempel kan en stödordning där det primära syftet är forskning och utveckling ha små och medelstora företag som sekundärt syfte, om stödet öronmärkts för små och medelstora företag. En annan stödordning, vars primära syfte är små och medelstora företag, kan som sekundärt syfte ha utbildning och sysselsättning, om stödet vid den tidpunkt då det godkändes öronmärktes för x % utbildning och x % sysselsättning. |
9. |
Regioner Ett stöd kan vid tidpunkten för godkännandet vara öronmärkt för en viss region eller grupp av regioner. Vid behov skall skillnad göras mellan mål 1-regioner och mindre gynnade områden. |
10. |
Kategori av stödinstrument Sex olika kategorier skall särskiljas (bidrag, skattenedsättning/befrielse, tillskott av eget kapital, mjuka lån, uppskov med skattebetalning, garanti). |
11. |
Beskrivning av stödinstrumentet på medlemsstatens språk |
12. |
Typ av stöd Tre olika kategorier skall särskiljas: stödordning, mottagarspecifik tillämpning av en stödordning, enskilt stöd som beviljas utanför stödordningen (stöd för ett särskilt ändamål). |
13. |
Utgifter I regel bör siffrorna ange faktiska utgifter (eller faktisk inkomstförlust när det är fråga om skatteutgifter). Om inga utbetalningar föreligger, skall åtaganden eller budgetanslag anges som sådana. Separata sifferuppgifter skall ges för varje enskilt stödinstrument inom en stödordning eller ett enskilt stöd (bidrag, mjuka lån osv.) i den nationella valuta som användes under rapporteringsperioden. Utgifter skall anges för t-1, t-2, t-3, t-4 och t-5. |
14. |
Stödnivå och stödmottagare Medlemsstaterna bör ange följande:
|
(1) t är det år då sifferuppgifterna begärs.
(2) NACE Rev.1.1 är den allmänna näringsgrensindelningen inom Europeiska gemenskapen.
BILAGA III C
UPPGIFTER SOM SKALL INGÅ I DEN ÅRLIGA RAPPORT SOM SKALL LÄMNAS IN TILL KOMMISSIONEN
Rapporterna skall lämnas i elektronisk form. De skall innehålla följande uppgifter:
1. Stödordningens benämning, kommissionens stödnummer samt hänvisning till kommissionens beslut.
2. Utgifter. Siffrorna skall uttryckas i euro eller, om tillämpligt, i nationell valuta. Vid skatteutgifter skall skattebortfallet per år rapporteras. Om exakta siffror inte är tillgängliga får bortfallet uppskattas. Ge för rapportåret separata uppgifter för varje stödform inom stödordningen (t.ex. bidrag, mjukt lån, säkerhet osv.):
2.1. Anslagna belopp, (uppskattat) bortfall av skatt eller annat inkomstslag, uppgifter om säkerheter osv. för nya stödprojekt. Vid garantiordningar skall det totala beloppet för nya garantier som har beviljats lämnas.
2.2. Faktiska betalningar, (uppskattat) bortfall av skatt eller annat inkomstslag, uppgifter om säkerheter osv. som har ställts för nya och pågående projekt. När det gäller ordningar som omfattar säkerheter skall följande uppgifter lämnas: totalt belopp för ställda säkerheter, inbetalda avgifter, återbetalda belopp, utbetalda ersättningar och stödordningens verksamhetsresultat för rapportåret.
2.3. Antalet projekt och/eller företag som har fått stöd.
Uppskattat totalbelopp för
— |
stöd för definitiv uppläggning av fiskefartyg genom att de förs över till tredjeländer, |
— |
stöd för tillfälligt upphörande av fiskeverksamhet, |
— |
stöd för förnyelse av fiskefartyg, |
— |
stöd för modernisering av fiskefartyg, |
— |
stöd för inköp av begagnade fiskefartyg, |
— |
stöd för socioekonomiska åtgärder, |
— |
stöd för att kompensera för skador orsakade av naturkatastrofer eller exceptionella händelser, |
— |
stöd till de yttersta randområdena, |
— |
stöd som finansieras genom skatteliknande avgifter. |
2.5. Regional fördelning av beloppen under punkt 2.1 på områden som definieras som mål 1-områden och andra områden.
3. Andra upplysningar och anmärkningar.