27.5.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 172/3

1.

De övergripande målen i Europa 2020-strategin och medlemsstaternas respektive målsättningar för att öka ungdomssysselsättningen, minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och öka deltagandet i tertiär utbildning har en särskild relevans för ungdomar och deras socioekonomiska situation.

2.

I de förnyade ramarna för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet (2010–2018) (1) betonas behovet av initiativ för att möjliggöra en sektorsövergripande strategi som tar vederbörlig hänsyn till ungdomsfrågor vid utformningen, genomförandet och utvärderingen av riktlinjer och åtgärder på andra politikområden som i hög grad påverkar ungdomars liv.

3.

En av de tre huvudprioriteringarna i EU:s aktuella arbetsplan för ungdomsfrågor 2014–2015 (2) är ett stärkt sektorsövergripande samarbete inom ramen för EU:s strategier.

4.

I rådets slutsatser om att maximera ungdomspolitikens potential att bidra till målen i Europa 2020-strategin (3) understryks det att sektorsövergripande och interinstitutionell samordning är av central betydelse vid genomförandet av en effektiv ungdomspolitik för att nå målen för ungdomar i Europa 2020-strategin.

5.

de fortsatta socioekonomiska utmaningarna för ungdomar i Europeiska unionen i dag, däribland en hög ungdomsarbetslöshet (4) och dess sociala konsekvenser, kräver effektiva sektorsövergripande politiska åtgärder.

6.

en kraftfull, synlig, väldefinierad och samordnad ungdomspolitik har en stor potential att tillföra ett mervärde i det sektorsövergripande politiska samarbetet. Detta kan i sin tur ge positiva resultat för de ungdomar som drar nytta av synergieffekterna av ett sådant samarbete.

7.

Ungdomssektorn kan hantera frågorna på ett sätt som andra sektorer inte kan. Den kan erbjuda faktaunderlag och kunskap om olika frågor som påverkar ungdomar, nå ut till fler ungdomar, även dem med färre möjligheter, samt erbjuda en flexibel, innovativ, ungdomsvänlig och icke-stigmatiserad helhetsstrategi, för att tillgodose ungdomars behov.

8.

systematiska strategier bör utarbetas för att förbättra det sektorsövergripande samarbetet på alla nivåer; samtidigt är det av största vikt att fokusera på att ta itu med de konkreta och angelägna socioekonomiska utmaningar som ungdomar för närvarande står inför.

9.

En sektorsövergripande strategi för ungdomspolitiken är viktig, inte bara för att erbjuda effektivare lösningar för att komma tillrätta med de socioekonomiska utmaningarna, utan även för att säkerställa politiska insatser som syftar till att möta alla ungdomars behov.

10.

Värdet av och fördelarna med ungdomssektorns roll, för att maximeras i samarbetet med andra sektorer, bör påvisas och bli allmänt erkänd.

I.

11.

stärka det institutionella samarbetet, exempelvis effektivisera kommunikation och informationsutbyte på nationell, regional och lokal nivå för att säkerställa att ungdomsfrågor fullt ut tas i beaktande vid utformning, genomförande och utvärdering av politiken på andra politikområden – exempelvis utbildning, sysselsättning, hälsa och välbefinnande, socialpolitik, stadsplanering, idrott och kultur – som påverkar ungdomars socioekonomiska situation,

12.

involvera alla relevanta sektorer både i övergripande och vertikala strukturer som rör samhällsstyrning vid utarbetande av ungdomspolitik på lokal, regional och nationell nivå,

13.

överväga genomförande av övergripande ungdomsstrategier som kopplar ihop relevanta politiska åtgärder för att lösa problem som ungdomar står inför och i förekommande fall samråda med och involvera ungdomar och ungdomsorganisationer i processen,

14.

använda befintliga eller överväga att inrätta nya mekanismer för att övervaka situationen för ungdomar och arbeta för en evidens- och kunskapsbaserad politik där data och forskningsresultat integreras i den politiska utvecklingen på olika områden, även vid utarbetandet av konkreta politiska åtgärder.

15.

regelbundet informera rådet och dess förberedande organ om viktiga politiska dokument och initiativ på EU-nivå som påverkar ungdomars socioekonomiska situation,

16.

överväga hur man på ett effektivt sätt kan tillämpa kommissionens nya samordnade politik för kluster när man hanterar utmaningar som ungdomar står inför och när man utarbetar konkreta sektorsövergripande insatser,

17.

genom EU:s ungdomsrapport eller andra relevanta instrument utvärdera hur ungdomsfrågor beaktas på andra politikområden som på ett betydande sätt påverkar ungdomars liv,

18.

vidare bidra till en evidensbaserad policyutveckling genom att ta fram forskningsprojekt i samarbete med andra relevanta policysektorer.

19.

planera sektorsövergripande åtgärder som en av de huvudsakliga genomförande principerna i den framtida ungdomspolitiken på EU-nivå inbegripet EU:s eventuella framtida arbetsplan för ungdomsfrågor och planera konkreta sektorsövergripande åtgärder inom ramen för samarbete på ungdomsområdet efter 2018,

20.

stärka det sektorsövergripande samarbetet genom att fullt ut utnyttja möjligheterna med programmet Erasmus+, inbegripet stöd för politisk reform,

21.

samla in uppgifter, exempelvis i de expertgrupper som inrättats genom EU:s arbetsplan för ungdomsfrågor, om hur sektorsövergripande politiskt samarbete kan ge positiva resultat och spridningseffekter på andra samhällsområden, där man drar nytta av ett ökat samarbete,

22.

uppmuntra till samarbete med andra policysektorer om utarbetandet av EU:s ungdomsrapport, och beakta resultaten i rapporten vid övervakningen av Europa 2020-strategin.

II.

23.

stärka partnerskapsstrategier över sektorsgränserna för genomförandet av ungdomsgarantin och andra åtgärder och utbyta bästa praxis, särskilt när det gäller uppsökande ungdomsarbete,

24.

eftersträva lämpligt stöd till långsiktig utveckling och genomförande av verksamheter som för närvarande finansieras av ungdomsgarantiinitiativen och där ungdomssektorn medverkar,

25.

stärka det riktade samarbetet mellan formella utbildningsanstalter och icke-formella utbildningsleverantörer för att åtgärda problemet med elever som lämnar skolan i förtid och främja en holistisk kompetensutveckling, bl.a. genom användning av flexibla och ungdomsvänliga strategier,

26.

verka för samarbete mellan ungdomsarbete och sociala tjänster för att gemensamt hantera ungdomars sociala integration och vid behov säkerställa ett tidigt ingripande,

27.

involvera näringslivet vid planering och genomförande av initiativ inriktade på att utveckla ungdomars kompetens,

28.

stärka alla tjänster som riktar sig till ungdomar i samarbete med lokala myndigheter, ungdomsledare och i förekommande fall andra som arbetar med ungdomar.

29.

underlätta nätverksarbete och utbyte av god praxis på europeisk nivå mellan beslutsfattare inom ungdomspolitiken och icke-statliga organisationer som är delaktiga i genomförandet av ungdomsgarantier,

30.

stärka den interna samordningen mellan berörda avdelningar inom kommissionen när det gäller utvecklingen av ungdomsrelaterade initiativ och diskussioner om ungdomsfrågor på EU-nivå,

31.

överväga att utnyttja de finansieringsmöjligheter som de europeiska strukturfonderna och programmet Erasmus+ erbjuder för att effektivt ta itu med de socioekonomiska utmaningarna för ungdomar via konkreta sektorsövergripande projekt,

32.

ta itu med de frågor som nämns ovan vid de kommande tillfällen, anordnade inom ramen för EU:s arbetsplan för ungdomsfrågor, då medlemsstaterna lär av varandra om hur man kan stärka den sektorsövergripande ungdomspolitiken på nationell nivå.

33.

bjuda in intressenter som företräder andra sektorer till evenemang såsom den europeiska ungdomsveckan och EU:s ungdomskonferenser i tillämpliga fall och underlätta återkoppling och diskussion mellan sektorer.

III.

34.

involvera ungdomar i centrala politiska beslut som påverkar dem genom att använda nya kanaler för ungdomars deltagande, inbegripet den strukturerade dialogen,

35.

ytterligare främja erkännandet av ungdomsarbete och av icke-formellt lärande och konkreta verktyg såsom ungdomspasset i andra sektorer, exempelvis sysselsättning, utbildning, yrkesbildning och kultur samt bland andra berörda aktörer,

36.

främja erkännandet av ungdomsarbete och valideringen av icke-formellt och informellt lärande genom att utforska möjligheterna att integrera ungdomspasset utanför programmet Erasmus+ och i förekommande fall använda det som nationellt verktyg för erkännande,

37.

främja och regelbundet öka kunskapen i andra sektorer om resultaten av yrkesmässigt och frivilligt ungdomsarbete,

38.

utarbeta initiativ för att sprida kunskap om och förståelse för frivilligarbete och använda och erkänna det som en icke-formell inlärningsprocess,

39.

stödja och främja genomförande av samarbetsinitiativ mellan formella och icke-formella utbildningssammanhang med potential att maximera resultaten av lärandet,

40.

skapa möjligheter och i förekommande fall stödja medlemsstaterna i deras användning av ungdomspasset som ett nationellt verktyg för erkännande, utanför programmet Erasmus+.