SV

|| EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

Bryssel den 20.3.2003

KOM(2003) 124 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling Årsrapport 2002

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Europeiska unionens verksamhet inom forskning och teknisk utveckling Årsrapport 2002

Sammanfattning.......................................................................................................................... 5

1.           Ett europeiskt område för forskningsverksamhet under uppbyggnad.......................... 6

1.1.        Samordning av forskningspolitiken.............................................................................. 6

1.2.        Rörlighet för forskare................................................................................................... 8

1.3.        Kopplingen mellan forskning och innovation............................................................... 8

1.4.        Forskningsinfrastruktur............................................................................................... 11

1.5.        Frågor avseende vetenskap och samhälle................................................................... 13

1.6.        Den internationella och regionala dimensionen.......................................................... 15

2.           Förberedelserna av sjätte ramprogrammet.................................................................. 17

2.1         Förhandlingen mellan institutionerna......................................................................... 17

2.2.        Stödinstrumenten........................................................................................................ 19

3.           femte ramprogrammets genomförande och resultat under 2001................................ 21

3.1.        Femte ramprogrammets genomförande...................................................................... 21

3.2         Resultaten av gemenskapens forskningsverksamhet.................................................. 22

3.3.        Internationellt samarbete............................................................................................ 26

3.4.        Utvärdering av ramprogrammet.................................................................................. 28

4.           Förfaranden för rådgivning och kontroll.................................................................... 30

4.1.        Kommittén för vetenskaplig och teknisk forskning (CREST).................................... 30

4.2.        Rådgivande expertgrupper......................................................................................... 30

4.3.        Programkommittéerna................................................................................................. 30

4.4.        Högnivågrupperna...................................................................................................... 31

4.5.        Vetenskapligt råd........................................................................................................ 31

5.           Framtidsutsikterna...................................................................................................... 33

Annex I .................................................................................................................................... 34

Annex II.................................................................................................................................... 62

Årsrapportens rättsliga grund

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, artikel 173: ”I början av varje år skall kommissionen överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten skall särskilt avse dels verksamheterna inom området för forskning och teknisk utveckling och spridningen av resultaten av dessa verksamheter under det föregående året, dels arbetsprogrammet för det innevarande året.”

Beslut om femte FoTU-ramprogrammet (182/1999/EG, EGT L 26, 1.2.1999), artikel 5: ”Kommissionen skall regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om hur genomförandet av ramprogrammet och de särskilda programmen som helhet fortlöper.”

Beslut om regler för deltagande (1999/65/EG, EGT L 26, 1.2.1999), artikel 24: ”Den rapport som kommissionen varje år skall överlämna till Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 173 i fördraget skall innehålla information om genomförandet av detta beslut.”

Ytterligare informationskällor

– Årliga ”övervakningsrapporter” (systematisk, löpande granskning): Sådana rapporter offentliggörs varje år för ramprogrammet och för varje särskilt program. I rapporterna redogörs det på ett sammanfattande och objektivt sätt för hur långt man kommit med genomförandet av programmen, och för verksamhetens kvalitet.

– Femårsutvärderingsrapporter: dessa offentliggörs vart fjärde år för ramprogrammet och varje särskilt program och ger en tillbakabildande oberoende bedömning av hur målinriktade och effektiva Europeiska unionens FoTU-åtgärder har varit och vilka resultat och effekter de fått under den senaste femårsperioden.

– Gemenskapsrapport om vetenskapliga och tekniska indikatorer: djupgående framställningar, statistik och analyser avseende gemenskapens och medlemsstaternas FoTU-verksamhet och deras globala sammanhang.

– Forskning och utveckling: årlig statistik (Eurostat): årlig publikation med internationellt jämförbar statistik om budgetanslagen för FoTU, FoTU-utgifter, FoTU-personal och patent i de olika medlemsstaterna, med detaljerade siffror för den regionala nivån.

– FoTU- och innovationsstatistik för kandidatländerna och Ryska federationen (Eurostat).

– ”Statistiques de la Science et de la Technologie en Europe” – EU:s Collection Panorama (Eurostat).

– Kortfattad statistik (”Statistiques en bref”), om temat vetenskap och teknik (Eurostat).

– Kommissionens årliga budgetdokument: preliminärt budgetförslag, budget, konsoliderad inkomst- och utgiftsredovisning samt balansräkning.

– Undersökningar och analyser som publicerats inom ramen för gemenskapens FoTU-program och som rör specifika FoTU-relaterade frågor som omfattas av programmen.

De flesta dokumenten kan hämtas eller beställas via kommissionens Internetsidor:

– Kommissionens allmänna EUROPA-webbplats: http://europa.eu.int

– CORDIS, en informationswebbplats för FoTU-ramprogrammen: http://www.cordis.lu

– Webbplatsen för GD Forskning: http://europa.eu.int/comm/research

– GD Informationssamhällets webbplats: http://europa.eu.int/information_society/

– Webbplatsen för GD Näringsliv: http://europa.eu.int/comm/enterprise/

– Gemensamma forskningscentrets (GFC) webbplats: http://www.jrc.org

– EUROSTAT:s webbplats: http://europa.eu.int/comm/eurostat

Dessutom kan man på dessa webbsidor finna mycket omfattande upplysningar om Europeiska unionens politik. På den Cordis-webbsida som rör FoTU-ramprogrammen, på GD Forsknings hemsida och på de övriga berörda kommissionsavdelningarnas hemsidor kan man dessutom hitta alla referensdokument, meddelanden om ansökningsomgångar och mycket annan information, i enlighet med kommissionens politik för insyn och information.

En bilaga som sammanfattar de vetenskapliga och tekniska aktiviteterna under 2000 samt planerna för år 2001 för vart och ett av särskilda programmen inom det 5:e ramprogrammet finns på följande webbplats: http://europa.eu.int/comm/research/report2002.html.

Sammanfattning

Denna årsrapport omfattar perioden mellan januari 2001 och mars 2002, en period som kännetecknats av en utveckling utan tidigare motsvarighet i gemenskapens forskningspolitik. Kommissionen har fördjupat funderingarna kring de olika dimensionerna av det europeiska området för forskningsverksamhet och utformat ett ramprogram som till fullo kan bidra till att förverkliga detta område.

Förslagen till det sjätte ramprogrammet och resurserna för genomförandet av detta program godkändes av kommissionen under perioden februari–september 2001. Efter första behandlingen av texten lyckades rådet och parlamentet uppnå ett brett samförstånd om det totala beloppet, strukturen, prioriteringarna och stödinstrumenten. I syfte att ta hänsyn till detta samförstånd och åstadkomma ett snabbt godkännande av sjätte ramprogrammet ändrade kommissionen sitt förslag beträffande medlen för genomförandet.

Samtidigt utarbetade kommissionen metoderna för genomförandet av stödinstrumenten, framför allt beträffande de integrerade projekten, spetsforskningsnäten och deltagandet i de forskningsprogram som genomförs av flera medlemsstater. Angående det sistnämnda instrumentet inhämtade kommissionen, på uppmaning av rådet, förslag från medlemsstaterna till områden som skulle kunna tänkas komma ifråga för ekonomiskt stöd från gemenskapen.

Viktiga steg har tagits i inrättandet av ett europeiskt område för forskningsverksamhet – de första resultaten har offentliggjorts av arbetet med mätningen av de nationella forsknings- och innovationsstrategiernas prestanda och kartläggningen av spetsforskningen i Europa samt antagandet av en strategi för rörlighet för forskare, den europeiska resultattavlan för innovation, handlingsplanen ”forskning och samhälle” och meddelandena om de internationella och regionala dimensionerna av det europeiska området för forskningsverksamhet.

Samtidigt undertecknades ett ramavtal för samarbete på forskningsområdet mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken, under det att det europeiska nätet för vetenskapskommunikation (Geant) togs i drift.

Genomförandet av femte ramprogrammet under 2001 fortlöpte framgångsrikt med nästan 5 000 kontrakt, mer än 23 000 deltagare och ett gemenskapsstöd på över 3,7 miljarder euro. Nya framsteg har gjorts i strävandena efter att uppnå målen beträffande små och medelstora företags deltagande, andelen kvinnor inom forskningen och att i högre grad beakta etiska aspekter, i samband med utvecklingen av verktyg och en fördjupad analys i syfte att kvantifiera de socioekonomiska effekterna av gemenskapsforskningen på ett bättre sätt.

Det internationella samarbetet har intensifierats – framför allt har avtal undertecknats med Malta, Ukraina, Ryssland och Indien, och ”biregionala” relationer utvecklats med Asien, Latinamerika, länderna i Västindien och på Balkan.

Avslutningsvis har de rådgivande funktioner som bistår kommissionen i genomförandet av dess forskningsverksamhet fyllt sin funktion till fullo genom de rapporter eller yttranden som tillhandahållits av CREST, de rådgivande expertgrupperna och högnivågrupperna som kommissionsledamot Busquin tillsatte under 2001. Dessa funktioner förstärks med inrättandet av den rådgivande europeiska kommittén för forskning (EURAB), som inledde sin verksamhet under andra halvåret 2001.

1.           Ett europeiskt område för forskningsverksamhet under uppbyggnad

Projektet att inrätta det europeiska området för forskningsverksamhet är resultatet av ett initiativ från kommissionen[1] och Europeiska rådets önskan, uttalad för första gången i Lissabon, att bättre integrera och samordna forskningsverksamheten och forskningspolitiken både på nationell och europeisk nivå. Genomförandet föregicks av den ”öppna metoden för samordning” – medlemsstaterna samarbetar vid behov och med olika sammansättning med kommissionen – för att vidta konkreta åtgärder som ledde till att nedanstående mål uppfylldes.

De framsteg som gjorts i skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet och innovation var föremål för en första rapport[2] som utarbetades inför Europeiska rådets möte i Stockholm i mars 2001.

1.1.        Samordning av forskningspolitiken

1.1.1.     Jämförelse (”benchmarking”) av forskningspolitiken

Jämförelserna mellan de nationella forskningsstrategierna grundas på en metod och tjugo indikatorer, som fastställts i samarbete med medlemsstaterna[3], och är koncentrerade till de fem teman som valdes ut av rådet i juni 2000: offentlig och privat investering i forskning och utveckling, vetenskaplig och teknisk produktivitet, forskningens inverkan på näringslivets konkurrenskraft och på sysselsättningen, mänskliga resurser och främjande av en vetenskapskultur samt allmänhetens kunskap om forskningen. Fem expertgrupper har fått i uppdrag att analysera dessa. Uppgifterna om de första femton indikatorerna som finns att tillgå offentliggjordes i juni 2001[4] och arbetet med de övriga fem har fortsatt i samarbete med Eurostat. Den första rapporten om hur arbetet fortlöper publicerades i juni 2001[5]. De första resultaten av benchmarkingen[6] tillhandahölls under seminariet i Girona den 1 februari 2002 med ministrarna ansvariga för forskning och industri, och presenterades för utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi i Europaparlamentet den 26 februari 2002. De har publicerats på Cordis[7] för att kunna debatteras och berikas i stor omfattning.

Jämförelserna mellan de nationella forskningsstrategierna görs parallellt med de jämförelser som görs av ”European Trend Chart on Innovation” som varje år publicerar en ”europeisk resultattavla för innovation” (se 1.3.1 nedan).

1.1.2.     Kartläggning av spetsforskningen i Europa

Syftet med att kartlägga spetsforskningen är att se vilken FoTU-kapacitet som finns i Europa, även sådan som är mindre välkänd och/eller av liten omfattning, och att bedöma kvalitén. Detta bör göra det möjligt att öka synligheten över gränserna genom att sprida resultaten av kartläggningen till beslutsfattare, forskare, industri och investerare. Ytterligare effekter kan visa sig i form av intensivare nätverksverksamhet, ökad rörlighet och överföring av kunskap inom Europa samt större dragningskraft för Europa. På uppmaning av Europeiska rådet i Lissabon, och som en uppföljning till rådets möte den 15 juni 2000, utformade kommissionen och medlemsstaterna en metod[8] för ett pilotprojekt för kartläggning av den vetenskapliga kompetensen i Europa, inledningsvis på tre områden – biovetenskap, nanoteknik och ekonomi. Projektet utvidgades till länder associerade till ramprogrammet. Syftet med pilotprojektet är att utvärdera de metodiska för- och nackdelarna samt integrera de nya kunskaperna i en konsoliderad och allmän metod som sen kan användas i den fortsatta kartläggningen från 2003 och framåt. Naturligtvis kommer även ett begränsat antal kartläggningar att kunna genomföras i ett första steg, och leda till användbara och intressanta resultat.

De första resultaten beträffande ekonomi är redan tillgängliga och diskuterades med intressenterna i november 2001. När det gäller kartläggningen av biovetenskap och nanoteknik har förberedande studier genomförts med hjälp av expertgrupper – olika alternativ har utforskats och en ordentlig grund har skapats för genomförandet av pilotmetoden. En panel med intressenter utsågs i mars 2002 för att hjälpa kommissionen att styra pilotprojektet under den del som kvarstår och lägga fram förslag för en möjlig generalisering av metoden. Avtalsparter som väljs ut utifrån ett öppet anbudsförfarande[9] genomför den bibliometriska analysen och patentanalyser inom biovetenskap och nanoteknik samt utvecklar verktyg för att presentera resultaten i ett format som kan passa olika användarkategorier. Slutresultaten av pilotprojektet för kartläggning av spetsforskning väntas till slutet av 2002. Under fjärde kvartalet 2002 kommer generaliseringen av metoden och strategin för att genomföra nästa omgång av kartläggningen av spetsforskning att behandlas. Det skall ske i nära samarbete med medlemsstaterna mot bakgrund av användarbehoven och resultaten av pilotprojektet.

1.1.3.     Sammankopplingen av de nationella forskningsprogrammen i nät

Att koppla ihop forskningsverksamheter på nationell och regional nivå i nät och att ömsesidigt öppna programmen är ett av målen för det europeiska området för forskningsverksamhet. Som ett första steg har kommissionen lanserat en genomförbarhetsstudie för inrättandet av ett integrerat informationssystem för forskningen i Europa som bör göra det lättare att genomföra samordningsverksamheten. För övrigt offentliggjordes ett meddelande den 30 maj 2001[10] om genomförandet av artikel 169 och sammanslutning i nätverk för nationella program. Kommissionen har förstärkt dialogen med de nationella och internationella myndigheterna för att fastställa tillämpningsbestämmelser för stödåtgärderna för samordningen enligt sjätte ramprogrammet och bestämma de pilotprogram för vilka artikel 169 kan komma ifråga till följd av slutsatserna från rådet den 30 oktober 2001.

Konkreta förslag för att ömsesidigt öppna de nationella FoTU-programmen diskuterades under det informella seminarium som ministrarna för forskning och industri höll i Girona den 1–2 februari 2002. De teman som till en början valdes ut var havsforskning, växtgenomik, komplexitet och komplexa system samt kemi. Det progressiva genomförandet av dessa är sedan dess föremål för kompletterande insatser inom ramen för Crest.

1.2.        Rörlighet för forskare

Mot bakgrund av rapporten[11] från en högnivågrupp med representanter för forskningsministerierna antog kommissionen i juni 2001 meddelandet[12] ”En strategi för rörlighet i det Europeiska området för forskningsverksamhet” där en strategi för skapande av en miljö som främjar rörlighet för forskare i det europeiska området för forskningsverksamhet presenteras.

Meddelandet innehåller förslag om inledande åtgärder för att förbättra informationen om lediga tjänster samt om administrativa och juridiska villkor i respektive land (t.ex. webbportal), stöd till rörliga forskare och deras familjer (t.ex. nätverk av rörlighetscentra) och en rad åtgärder för att förbättra situationen för forskare och deras familjer när det gäller sådant som direkt berör dem (inresevillkor, socialförsäkring, beskattning osv.). För detta syfte har en styrgrupp inrättats tillsammans med medlemsstaterna och kandidatländerna för att man regelbundet skall kunna utbyta åsikter om genomförandet av de initiativ som lanserats genom meddelandet. Gruppens första möte hölls i mars 2002.

En stor konferens – ”An enlarged Europe for researchers” – och ett rundabordsmöte om rörlighet för forskare organiserades i Bryssel under 2001. Konferensen ”For a European research opened on the world”, som organiserades av det belgiska ordförandeskapet, fick också stöd.

1.3.        Kopplingen mellan forskning och innovation

Funderingarna kring hur kopplingen mellan forskning och innovation skall kunna stärkas har fortsatt under 2001. Syftet är att skapa gynnsamma förutsättningar i EU för en mer dynamisk forskning inom den privata sektorn och en högre ekonomisk värdering av den kunskap som genererats.

1.3.1.     Den europeiska resultattavlan för innovation

Kommissionen publicerade i september 2001, på begäran av Europeiska rådet, den första fullfjädrade versionen av den europeiska resultattavlan för innovation[13], som är en av de tre grundstenarna för ”European Trend Chart on Innovation” där ”den öppna samordningsmetoden” tillämpas på innovationsområdet.

I den bedöms de olika medlemsstaternas individuella innovativa kapacitet, liksom även för EU i sin helhet. Fyra huvudteman omfattas: mänskliga resurser för innovation, skapande av ny kunskap, överföring och tillämpning av kunskap samt innovationsfinansiering, produktion och marknader.

De sjutton indikatorerna för resultattavlan valdes ut för att inbegripa några av de viktigaste innovationsåtgärderna: de grundläggande förutsättningarna, såsom tillhandahållande av utbildade vetenskapsmän och riskkapital, mellanprodukter som t.ex. högteknologiska patent, slutprodukter som t.ex. försäljningsandel för innovativa produkter, och marknader för högteknologiska produkter som t.ex. IKT-utrustning och Internetanslutning[14].

Den andra upplagan av resultattavlan publicerades i oktober 2001[15] och finns även som ett interaktivt verktyg på webbplatsen Trend Chart[16]. Sammanställningen av uppgifterna är kompletterad med en djupgående analys som omfattar resultat och trender. Analysen belyser också starka och svaga sidor med avseende på enskilda länders prestation, och innehåller en utvärdering av likheter och skillnader för var och en av indikatorerna över hela Europa.

– För många av de sjutton indikatorerna har EU:s ledande länder ett stort försprång framför USA och Japan[17]. Det visar på den stora potential som finns för utbyte av bra strategiska metoder och kunskaper inom EU. Variationerna mellan medlemsstaterna är särskilt höga för fyra indikatorer – livslångt lärande, FoTU inom näringslivet, högteknologiska patent och andelen små och medelstora företag som är inblandade i innovationssamarbete. Intressant är att skillnaderna är större på områden som påverkas av privat beslutsfattande, och mindre mellan länderna när det gäller indikatorer som starkt påverkas av offentlig politik som t.ex. högre utbildning eller offentliga FoTU-investeringar. Detta skapar en mycket svårare strategisk utmaning – hur privata investerare och affärsstrategier skall fås att fokusera på innovation.

– Utöver kartläggning av problem på nationell nivå pekar resultattavlan för innovation på två nyckelområden där EU i sin helhet presterar relativt dåligt i jämförelse med USA och Japan – FoTU inom näringslivet och högteknologiska patent. Som reaktion på det innehåller den dokumentation som kompletterar resultattavlan förslag till två strategiska åtgärder. För det första bör medlemsstaterna införa eller stärka incitamenten för FoTU inom näringslivet. För det andra behövs forskning kring orsakerna till att det går så dåligt för Europa när det gäller högteknologiska patent för att man skall kunna avgöra om det beror på en bristande grundläggande förmåga inom sektorerna för högteknologi, eller på de europeiska företagens strategier för hur resurserna skall användas. En möjlig orsak till bristerna när det gäller högteknologiska patent skulle kunna vara inadekvata kostnader för patentering och kommersialisering av tekniska produkter av europeiska universitet och offentliga forskningsinstitut.

1.3.2.     Stimulera investeringar i forskning

Till följd av impulsen från Europeiska rådet i Lissabon har arbetet med att stimulera privata investeringar i forskning utvecklats på två sätt under 2001:

– På grundval det arbete som redan gjorts för att jämföra offentliga och privata investeringar i forskning inleddes en kartläggning av hur effektiviteten skulle kunna höjas när det gäller offentliga finansieringsmekanismer till stöd för privata investeringar i forskning.

De offentliga myndigheterna har tillgång till ett antal instrument som, när de används effektivt och i rätt sammansättning, kan bidra till att stimulera till ökade privata investeringar. Dessa instrument innefattar direkta åtgärder som t.ex. subventioner, skatteåtgärder, garantier både för lån och eget kapital samt stöd till riskkapital. I detta sammanhang är syftet med arbetet att kartlägga god praxis i användningen av dessa instrument, både individuellt och i olika kombinationer.

På grundval av det inledande arbetet med denna kartläggning lade kommissionen fram ett förslag i meddelandet till Europeiska rådet i Barcelona om att den generella nivån på offentliga och privata utgifter för forskning och utveckling före slutet av decenniet skulle uppgå till 3 % av BNP. Inom detta totalbelopp skulle företagens insats öka till runt två tredjedelar från dagens 55 %. Detta arbete bidrog också till den not som utarbetades för att stimulera diskussionen vid det informella seminarium som hölls i Girona den 1–2 februari 2002 med ministrar för forskning och industri. Denna not innehöll en beskrivning av hur målet att öka FoTU-utgifterna till 3 % av BNP till 2010 skulle kunna uppnås.

– På grundval av den nyckelroll som Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden (EIF) har när det gäller investeringar i forsknings- och innovationsprocessen har diskussioner förts i syfte att kartlägga möjliga samverkanseffekter för att främja denna process. Detta ledde till ett samarbetsavtal mellan kommissionen och EIB.

Ett strukturerat samarbete mellan kommissionen och EIB skulle göra det lättare för kommissionen, EIB och EIF att kombinera sitt stöd för att åstadkomma så stor effekt som möjligt av sina insatser på gemenskapsnivå och attrahera privata investeringar i forskning. Kommissionen och EIB-gruppen håller på att utveckla de resurser som de behöver för att åstadkomma detta.

Den 7 juni 2001 undertecknade Philippe Busquin, kommissionsledamot med ansvar för forskning, och Europeiska investeringsbankens ordförande Philippe Maystadt en gemensam promemoria på forskningsområdet[18]. I samband med den gemensamma promemorian inrättades en samarbetsram i syfte att få finansieringskällorna (gemenskapens ramprogram för forskning, Europeiska investeringsbankens och Europeiska investeringsfondens initiativ ”Innovation 2000” [i2i]) att komplettera varandra på ett bättre sätt.

EIB har deltagit i riktade seminarier, t.ex. om bioteknik, och deltar i förberedelserna av sjätte ramprogrammet. Beträffande finansieringsarrangemang för ny forskning och innovation har framsteg gjorts i kartläggningen av befintliga finansiella produkter lämpade för finansiering av forskning och innovation samt i utvecklingen av sätt att kombinera dessa.

1.3.3.     Immaterialrätt

Under 2001 har man aktivt strävat efter att säkra en bättre omvandling av kunskap till ekonomiskt värde genom bättre skydd, förvaltning och överföring av immateriell äganderätt, som t.ex. patent och upphovsrätt.

– Lagförslag har utarbetats om immateriell äganderätt inom bioteknik och datorstyrda uppfinningar, och vissa framsteg har gjorts i förhandlingarna om ett gemenskapspatent[19] även om nyckelfrågor som t.ex. val av jurisdiktion för tvistlösning, språkval och de nationella patentbyråernas roll fortfarande är öppna.

– Med hjälp av seminarier och expertgrupper har framsteg gjorts när det gäller kartläggning, främjande och spridning av bästa praxis i användningen av immateriell äganderätt i forsknings- och innovationsprocessen. Samråd som hållits har lett till tre rapporter från experterna. Dessa rapporter bl.a. låg till grund för utformningen av EU:s politik (t.ex. meddelanden och handlingsplaner för biovetenskap och bioteknik) och gav vägledning åt forskare. Ny verksamhet (studier och expertgrupper) har inletts avseende hur nationella regler om immateriell äganderätt för offentligt finansierad forskning hänger samman, bästa möjliga användning av immateriell äganderätt i forskningssamarbetet mellan universitet och näringsliv samt den roll immateriell äganderätt har i IKT-baserad forskning. En förstärkning av samarbetet både med Europeiska patentverket och Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten ingick i denna process.

– Förberedelserna av förklarande riktlinjer för kunskapshantering har inletts på grundval av resultaten man kommit fram till inom expertgrupper och seminarier. Syftet är att stödja utarbetandet av bestämmelser om immateriell äganderätt i sjätte ramprogrammet.

1.4.        Forskningsinfrastruktur

1.4.1.     Att utveckla ett europeiskt angreppssätt för forskningsinfrastruktur

Till följd av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Lissabon och stödet från rådet (forskning) föreslog kommissionen i sitt arbetsdokument ”Ett europeiskt område för forskningsverksamhet: infrastruktur”[20] riktlinjer för en europeisk strategi för forskningsinfrastruktur grundade på en analys av tidigare resultat och nuvarande brister. Där rekommenderades framför allt nya mekanismer för europaomfattande vetenskaplig rådgivning och politiska beslut beträffande infrastruktur, och att kombinera resurser för utvecklingen av nya nyckelinfrastrukturer. I dokumentet behandlades även hur befintlig infrastruktur skall kunna utnyttjas bättre.

Rådet erkänner nyttan av ett europeiskt angreppssätt för forskningsinfrastruktur i samband med det europeiska området för forskningsverksamhet, och i juni 2001 uppmanade rådet kommissionen att i nära samarbete med medlemsstaterna utforska behovet av nya arrangemang för stöd till forskningsinfrastrukturrelaterade strategier. Som reaktion till denna uppmaning sammankallade kommissionen en expertgrupp med representanter utsedda av samtliga medlemsstater.

Expertgruppen kom fram till att det politiska beslutsfattandet om forskningsinfrastruktur av europeisk betydelse har blivit mer och mer komplicerat och mindre effektivt, och att ett mer gemensamt angreppssätt nu verkligen behövs för att ge vägledning för politiska beslut i medlemsstaterna. Expertgruppen höll flera möten under 2001. I gruppens slutrapport, som publicerades i början av 2002, rekommenderades att medlemsstaterna inrättar ett europeiskt strategiskt forum för forskningsinfrastruktur (European Strategy Forum on Research Infrastructures) till stöd för en konsekvent och strategiskt anpassad metod för politiskt beslutsfattande om forskningsinfrastruktur i Europa, och för att underlätta multilaterala initiativ för bättre användning och utveckling av forskningsinfrastrukturer.

1.4.2.     Utveckla elektroniska nät med mycket hög överföringskapacitet för vetenskaplig kommunikation

Kommissionen har, i samarbete med medlemsstaterna, aktivt strävat mot det mål som Europeiska rådet fastställde i Lissabon. Europa har nu blivit ledande internationellt när det gäller nätverk för forskning.

Sedan den 1 november 2001 finns i Europa ett transeuropeiskt nät (Géant) i drift med en kapacitet på 10 Gbps. Nätet sammankopplar 32 nationella forsknings- och utbildningsnät. Kapaciteten är därmed sexton gånger högre än 2000. Samtidigt har de nationella forsknings- och utbildningsnäten uppgraderats, vilket har lett till en betydande ökning av anslutningskapaciteten för alla europeiska forskningsinstitut och universitet. Förbättringen av anslutningsmöjligheterna mellan de olika nationella forsknings- och utbildningsnäten och de transeuropeiska näten för perioden juni–december 2001 visas i diagram 1.

Genom Géant och andra projekt främjas också införandet av det nya internetprotokollet IPv6 på bred front i Europa. Det sker genom utveckling av testbäddar i stor skala där den akademiska världen och näringslivet involveras i en gemensam insats som ger ett aktivt stöd till den europeiska strategin på detta område.

För forskningsområden med höga krav (t.ex. högenergifysik, astronomi, molekylärbiologi, miljö osv.) utvecklas också kompletterande experimentinfrastruktur av grid-typ. Grid-konceptet avser den teknik med mellanprogram som syftar till att på ett effektivt sätt utnyttja de dator- och dataresurser som finns på global nivå, och göra dessa kontinuerligt tillgängliga som en enda resurs för alla som använder webben. Géant och grid-teknik är bland de viktigaste byggstenarna för nästa generation av Internet.

1.5.        Frågor avseende vetenskap och samhälle

Till följd av publiceringen av kommissionens arbetsdokument ”Vetenskapen, samhället och medborgarna i Europa” i november 2000 inleddes ett omfattande samråd om relationerna mellan vetenskap och samhälle via ett forum på nätet[21]. I dokumentet behandlas framför allt kopplingen mellan forskningspolitiken och samhällets målsättningar, riskhantering och försiktighetsprincipen, forsknings- och vetenskapsetik, dialogen mellan forskare och allmänhet, allmänhetens kunskap om forskningen och kvinnornas roll i vetenskap. När den offentliga debatten avslutades (den 20 juni 2001) hade 182 personer registrerat sig och 69 meddelanden lämnats, varav många behandlade mer än ett ämne.

1.5.1.     Handlingsplanen ”Vetenskap och samhälle”

Som ett gensvar på rådets resolution[22] godkände kommissionen den 4 december 2001 handlingsplanen ”Vetenskap och samhälle” och lade fram den för rådet (forskning) den 10 december 2001. Den innehåller 38 åtgärder som syftar till följande: att främja en vetenskaplig utbildning och miljö i Europa, driva en vetenskaplig politik närmare medborgarna och ställa vetenskapen i centrum för beslutsfattandet.

Planen utgör ett ledningsverktyg där all verksamhet som har med vetenskap och samhälle att göra presenteras inom en sammanhängande ram, med en generell tidsplan för genomförandet och verktyg för att övervaka detta genomförande, samtidigt som effekterna utvärderas och åtgärderna anpassas mot bakgrund av de behov som uppstår.

1.5.2. Det etiska sammanhanget inom forskningen

Forskningens etiska sammanhang behandlades vidare i samband med den europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik (European Group of Ethics on science and New Technologies) i syfte att få med det i sjätte ramprogrammet.

Ytterligare kontakter med den gruppen, Europarådet och representanter från medlemsstaterna ledde till att sex åtgärder beträffande etik kom att ingå i handlingsplanen om vetenskap och samhälle:

– Upprätta ett observationsorgan för information och dokumentation gällande etiska frågor.

– Etablera en offentlig dialog om etik inom forskningen.

– Förbättra forskarnas medvetenhet i etiska frågor.

– Främja lokala och nationella nätverk för etiska kommittéer.

– Utveckla en internationell dialog om etiska principer.

– Djurskydd inom forskningen.

Följande åtgärder fastslogs i meddelandet ”Biovetenskap och bioteknik – En strategi för Europa” som kommissionen antog den 27 januari 2002:

– Stärka och fokusera gemenskapsstödet till forskning i etiska frågor samt sprida resultaten, varvid man även skall inkludera kriterier för hur fördelarna med att använda bioteknik i livsmedelsproduktion skall bedömas, så att framtida rapportering underlättas och en stadig grund för samhällsförankrade beslut om tillämpning av bioteknik och biovetenskap kan fastläggas.

– Planlägga stöd till forskning om en mera systematisk kartläggning av för- och nackdelar/risker där betydande inslag av informationsspridning och debatt skall ingå.

– Se till att etiska, rättsliga och sociala konsekvenser tas med i beräkningen i ett så tidigt skede som möjligt i den gemenskapsstödda forskningen.

– Tillsammans med Europaparlamentet utveckla former för information om granskningen av etiska frågeställningar på EU-nivå.

– I samarbete med offentliga och privata partner att försöka identifiera områden där det går att enas om etiska riktlinjer/standarder eller bästa metoder. Sådan områden skulle kunna vara forskning på stamceller, biobanker, xenotransplantation, gentestning och djurförsök i forskning.

Kommissionen har övervakat och, där det har varit aktuellt, deltagit i verksamheten inom relevanta internationella organisationer som t.ex. Europarådet (arbetsgruppen för biomedicinsk forskning som håller på att utarbeta ett protokoll om biomedicinsk forskning, arbetsgruppen för bioteknik, arbetsgruppen för humangenetik som håller på att utarbeta ett protokoll om humangenetik samt styrkommittén för bioetik), UNESCO och FN.

1.5.3.     Att utveckla ett gemensamt referenssystem för vetenskap och teknik

Som uppföljning till konferensen om vetenskap och förvaltning i oktober 2000 anordnades i mars 2001 ett seminarium inom ramen för arbetsgruppen för demokratisering av sakkunskap och fastställande av vetenskapliga referenssystem (”Democratising expertise and establishing scientific reference systems”), som bidrog till utvecklingen av vitboken om styrelseformerna i EU. Det nätbaserade frågeformuläret i samband med detta seminarium, som var utlagt på Internet mellan mars och maj 2001, gav över 200 svar.

Ett nätverk med offentliganställda tjänstemän från medlemsstaterna inrättades för att tjäna som forum för diskussion och utbyte av god praxis med avseende på samverkan mellan dem som alstrar ny kunskap (forskarsamhället), beslutsfattare och civilsamhället. Syftet med det är också att utveckla vetenskapliga referenssystem.

Under 2001 inleddes även ett arbete med att utveckla riktlinjer för kommissionens egen praxis för urval och användande av sakkunskap för beslutsfattande. Avsikten är att senare lägga fram ett förslag till gemensam metod för andra institutioner och medlemsstater, att utarbeta ett utkast till europeiska vetenskapliga referenssystem (European Scientific Reference Systems – ECSRS) och att utbyta erfarenheter mellan forsknings- och tillsynsorgan som hanterar riskfrågor. Detta följdes av publiceringen av riktlinjer och förslag beträffande riskhantering, tillämpningen av försiktighetsprincipen och riskkommunikation.

1.6.        Den internationella och regionala dimensionen

1.6.1.     Den internationella dimensionen av det europeiska området för forskningsverksamhet

I meddelandet ”Den internationella dimensionen av det europeiska området för forskningsverksamhet”[23] av den 25 juni 2001 presenterade kommissionen riktlinjer för en ny politik för internationellt vetenskapligt och tekniskt samarbete, som skall uppfylla de strategiska målen att öppna det europeiska området för forskningsverksamhet för omvärlden. Denna skall medlemsstaterna och gemenskapen genomföra gemensamt, med beaktande av målen för EU:s politik för vetenskap och teknik samt utrikespolitik.

Denna öppning skall göra det möjligt för länderna i EU att dra nytta av ett internationellt samarbete inom vetenskap och teknik som banar väg för närmare politiska och ekonomiska relationer med framför allt kandidatländerna och länderna inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Den nya strategin för internationellt samarbete ger också möjlighet att fördjupa relationerna mellan EU och tredje land[24], bidra till att förbättra dialogen mellan vissa länder[25] och förstärka europeisk vetenskap och teknik.

1.6.2.     Den regionala dimensionen av det europeiska området för forskningsverksamhet

På initiativ av kommissionsledamöterna Busquin och Barnier antog kommissionen i oktober 2001[26] ett meddelande om det europeiska området för forskningsverksamhet och den regionala dimensionen där regionernas roll i Europas forsknings- och innovationsverksamhet analyseras och en strategi för att integrera forsknings- och regionalpolitik samt förbättra forskningskapaciteten i regionerna presenteras. Genomförandet av denna strategi bygger på ett stort antal gemenskapsinstrument:

– Sjätte ramprogrammet, genom möjligheter till transregionalt samarbete (framför allt genom nätverk för program och initiativ för forskning och innovation på regional nivå); en mer sammanhängande utveckling av politiken på regional nivå (framför allt genom territoriell framtidsforskning); särskilda åtgärder för små och medelstora företag (forskningssamverkan eller kollektiv forskning); stipendier som är särskilt anpassade för forskare från de minst utvecklade regionerna eller från kandidatländerna; spetsforskningsnät och integrerade projekt. Det går också att kombinera ramprogrammets finansieringsmöjligheter med dem som finns inom strukturfonderna (ERUF) för deltagare från mål 1-områden[27].

– Innovationsverksamhet på regional nivå som genomförs inom femte ramprogrammet, i samverkan med de innovativa åtgärder inom strukturfonderna som syftar till att stödja nätverk för aktörer och initiativ på regional nivå; främja strategier inriktade på kunskapssamhället och underlätta utbyte. Samverkan mellan de regioner som ligger långt framme och de som släpar efter, inbegripet regionerna i kandidatländerna, gynnas framför allt inom nätverket ”Innovating Regions of Europe” (IRE)[28].

– Strukturerande åtgärder på längre sikt som kommer att genomföras på inrådan av kommissionen, t.ex. tillhandahållande av särskilda tjänster till regionerna (teknisk granskning, benchmarking, utbyte av god praxis osv.); förbättrade kontakter mellan vetenskapliga experter och politiska beslutsfattare samt införande av en regional dimension för de framtida informationssystemen om forskning och innovation i Europa.

Resultaten av en studie om att integrera regionerna i det europeiska området för forskningsverksamhet blev klara i januari 2002 och har redan publicerats av kommissionen. En andra studie lanserades i slutet av 2001 om forsknings- och utvecklingskapaciteten i regionerna i de yttersta randområdena[29]. Kommissionen har för övrigt påbörjat en omfattande informationskampanj för att göra aktörerna medvetna om budskapen i meddelandet. Det sker genom insatser på fältet och genom spridning av dokument på papper och i elektronisk form.

2.           Förberedelserna av sjätte ramprogrammet

Europeiska rådet uppmanade vid sitt möte i Stockholm den 23–24 mars 2001 rådet att tillsammans med Europaparlamentet i medbeslutandeförfarande före juni 2002 anta sjätte ramprogrammet för forskning, och betonade framför allt vikten av att i så hög grad som möjligt dra nytta av de nya instrumenten (spetsforskningsnät, integrerade projekt samt deltagande i program för forskning som genomförs av flera medlemsstater), och samtidigt beakta vikten av att stärka sammanhållningen och stödja de små och medelstora företagen.

Under 2001 har kommissionen antagit förslagen beträffande sjätte ramprogrammet och resurserna för genomförandet, de särskilda programmen och reglerna för deltagande. Dessa förslag är nyskapande, framför allt eftersom de, å ena sidan, syftar till att göra sjätte ramprogrammet till det viktigaste instrumentet för genomförandet av det europeiska området för forskningsverksamhet genom att stärka gemenskapsforskningens strukturerande effekt, och, å andra sidan, definierar metoderna för ett genomförande som är enklare och mer genomblickbart samt en förvaltning som är nedbantad och förenklad.

2.1         Förhandlingen mellan institutionerna

Året har i huvudsak ägnats åt en första genomgång av förslagen beträffande sjätte ramprogrammet (EG och Euratom). Förhandlingarna har gått snabbt framåt och kännetecknats av att de olika institutionerna haft en gemensam uppfattning – de godkände bl.a. den totala budget som kommissionen hade föreslagit.

2.1.1.     Ramprogrammet

Förslagen till beslut om sjätte ramprogrammet (EG och Euratom) för forskning och teknisk utveckling[30] antogs den 21 februari 2001. Med en föreslagen budget på totalt 17,5 miljarder euro återspeglar dessa förslag till åtgärder de allmänna riktlinjerna för inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet.

Förslaget till ramprogram har diskuterats dels en första gång mellan ministrarna för forskning den 3 mars, och dels under en allmän debatt i rådet den 26 juni 2001.

Den 30 oktober 2001 enades rådet om en gemensam inställning beträffande sjätte ramprogrammet, som bl.a. bekräftar de särskilda programmens struktur och förvaltningsmetoder. De ändringar som i huvudsak gjorts av kommissionens förslag berör innehållet i prioriteringen ”genforskning och bioteknik för förbättrad hälsa”, organiseringen av prioriteringen ”hållbar utveckling och globala förändringar”, omfattningen på det finansiella stöd som är tillgängligt för nya forskningsinfrastrukturer, samt budgeten och metoderna för genomförandet med avseende på området ”Att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov”.

Den 14 november 2001 antog Europaparlamentet sitt yttrande i första behandlingen, vilket innebar ändringar av kommissionens förslag, framför allt genom införandet av en ”spetsforskningsstege”, ett stödinstrument avsett att komplettera de integrerade projekten och spetsforskningsnäten, en förstärkning av de etiska principer som gemenskapsforskningen skall respektera, samt en betydande minskning av den del av budgeten som är avsatt för området ”Att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov”.

Den 22 november 2001[31] ändrade kommissionen sina förslag till ramprogram, för att införliva ett stort antal av parlamentets ändringsförslag. De ändrade förslagen återspeglar därmed Europaparlamentets uppfattning, framför allt beträffande de etiska principer som skall respekteras och behovet av att säkra en övergång till de nya instrumenten enligt tanken bakom ”spetsforskningsstegen”. Samtidigt bevaras balansen generellt och fördelningen i den ursprungliga budgeten.

Rådet fullföljde sin granskning i första behandlingen av förslagen till ramprogram (EG och Euratom) genom att den 10 december 2001 ge sitt politiska godkännande till en kompromisstext som prioriterar de nya instrumenten, lägger över fastställandet av de etiska principerna på texterna om de särskilda programmen, och justerar fördelningen av budgeten mellan de olika prioriteringarna och verksamheterna.

Den gemensamma ståndpunkten som formaliserade detta politiska godkännande antogs av rådet den 28 januari 2002; ståndpunkten fick ett brett stöd av kommissionen den 30 januari 2002[32].

Efter den första behandlingen av förslagen till ramprogram lyckades Europaparlamentet och rådet således uppnå ett brett samförstånd beträffande den generella budgeten och fördelningen av denna, programmets struktur, de vetenskapliga och tekniska prioriteringarna samt resurserna för genomförandet. Deras ståndpunkter skiljer sig inte längre avsevärt, förutom när det gäller hur frågan om vilka etiska principer som skall respekteras skall hanteras – Europaparlamentet skulle vilja att dessa principer anges uttryckligen i form av en lista över forskningsämnen som skall uteslutas.

2.1.2.     De särskilda programmen

Den 30 maj 2001 antog kommissionen förslagen till besluten om de särskilda programmen för genomförande av ramprogrammet (EG och Euratom)[33]. Därefter, den 17 oktober 2001, ändrade kommissionen förslaget till det särskilda programmet med syfte att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet[34], för att förtydliga innehållet och metoderna för genomförandet i kapitlet om att förutse EU:s tekniska och vetenskapliga behov.

På grundval av den breda överensstämmelsen mellan Europaparlamentets uppfattning och rådets gemensamma ståndpunkt beträffande förslagen till beslut angående sjätte ramprogrammet ändrade kommissionen sina förslag om de särskilda programmen[35] den 30 januari 2002, i syfte att ta hänsyn till de ändringar av ramprogrammet som gjorts vid den första behandlingen beträffande den forskningsverksamhet som skall bedrivas, fördelningen av den totala budgeten och medlen för denna.

Vid rådets (forskning) möte den 11 mars hölls en allmän debatt om de särskilda programmen. Den var främst inriktad på frågan hur många särskilda program som skulle inrättas och på tre aspekter av kommittésystemet, nämligen vilken som skulle väljas, vilken behörighet kommittéerna skulle ha och deras funktion, framför allt avseende genomförandet av de två särskilda EG-programmen.

2.1.3.     Reglerna för deltagande

Den 10 september 2001 antog kommissionen förslaget till beslut beträffande regler för deltagande och spridning av forskningsresultat[36], och ändrade därefter detta, den 10 januari 2002, för att beakta den politiska överenskommelse som rådet nådde den 10 december 2001 om förslagen till beslut om sjätte ramprogrammet.

Vid rådets (forskning) möte den 11 mars hölls en allmän debatt om reglerna för deltagande och spridning av forskningsresultat, där man bland annat tog upp frågan om minsta antal deltagare i forskningsåtgärderna, utvärdering och urval av förslag, deltagarnas solidariska ansvar och kompletterande finansiering för de särskilda EG-programmen, men också det finansiella stödet på området för termonukleär fusion (Euratom).

2.2.        Stödinstrumenten

Under 2001 har man framför allt ägnat sig åt att utarbeta metoder för genomförande av integrerade projekt, expertnätverk och gemenskapens bidrag till program som genomförs av flera medlemsstater (artikel 169), och åt att kartlägga särskilda områden som kan vara lämpade för detta.

2.2.1.     Integrerade projekt och expertnätverk

Flera kommunikationsåtgärder har vidtagits, både internt och externt: första seminariet om instrumenten den 20 april, regelbundna informationsmöten för de operativa direktoraten, flera åtgärder riktade mot omvärlden (externt), framför allt avsedda för forskningsverksamma i hela Europa. En särskild arbetsgrupp om instrument har inrättats, där representanter för olika direktorat inom GD Forskning och andra generaldirektorat som är inblandade i genomförandet av ramprogrammet (INFSO, ENTR, TREN, FISH) ingår. Avsikten är att ta itu med instrumentrelaterade frågor.

Arbetsdokument som beskriver bestämmelserna för genomförandet av integrerade projekt och expertnätverk har utarbetats och finns på GD Forsknings webbplats så att forskarsamfundet skall kunna hållas informerat om de senaste tankegångarna inom kommissionen. En omfattande kommunikationsinsats inleddes med inriktning på forskarsamfundet. Den ledde i början av 2002 till att sju seminarier organiserades för att presentera de nya instrumenten för ”informationsförmedlare” inom vart och ett av de prioriterade tematiska områdena.

2.2.2.     Artikel 169

I meddelandet av den 30 maj 2001[37] utforskade kommissionen möjligheten att använda en allmän rättslig ram för gemenskapens deltagande i forskningsprogram som genomförs av flera medlemsstater. Under de efterföljande diskussionerna visade det sig att de flesta föredrog ett ställningstagande från fall till fall, grundat på specifika beslut var gång artikel 169 tillämpas. Den 30 oktober uppmanade således rådet medlemsstaterna att, i nära samarbete med kommissionen, kartlägga särskilda områden för att utveckla ett begränsat antal pilotprogram, och att tillsammans med kommissionen undersöka metoderna för genomförande av förslag till gemensamma program. Rådet uppmanade också kommissionen att lägga fram förslag för gemenskapens deltagande i pilotprogram.

I januari 2002 sammanställde kommissionen de särskilda områden som skulle kunna intressera medlemsstaterna, och gav en intern arbetsgrupp i uppgift att analysera dessa. Det var endast förslaget till en plattform för kliniska försök för de tre fattigdomsrelaterade sjukdomarna – som ingår i målen för ramprogrammet – som bedömdes vara tillräckligt moget. Detta har varit föremål för ytterligare arbete i syfte att förbereda ett förslag till Europaparlamentets och rådets beslut.

3.           femte ramprogrammets genomförande och resultat under 2001

3.1.        Femte ramprogrammets genomförande

Under år 2001 undertecknades nästan 5000 kontrakt, vilket motsvarar gemenskapsstöd på över 3,7 miljarder euro, som fördelas mellan över 23 000 deltagare. En statistisk analys av uppgifterna rörande dessa kontrakt visar att femte ramprogrammet var framgångsrikt under 2001, och att deltagande- och stödnivåerna för de olika åtgärderna och programmen var jämförbara med de för år 2000.

Nedan redogörs mer detaljerat för verksamheten:

– Åtgärder med kostnadsdelning, och i synnerhet åtgärder avseende forskning och teknisk utveckling, utgör fortfarande det viktigaste sättet att främja vetenskapligt samarbete och kunskapsutveckling på gemenskapsnivå. Sådana åtgärder utgör över 82 % av budgeten för år 2001, och omfattade över 70 % av alla deltagare i ramprogrammet under det året. Av anslagen går 87 % till projekt för forskning och teknisk utveckling, som omfattar över 78 % av deltagarna i projekt med kostnadsdelning, en minskning jämfört med år 2000. Resten fördelas mellan demonstrationsprojekt, kombinerade projekt, stöd till tillgång till forskningsinfrastruktur samt särskilda åtgärder för små och medelstora företag.

– Det genomsnittliga stödet per undertecknat kontrakt (projekt till åtgärder med kostnadsdelning) låg kring 1,17 miljoner euro under år 2001, vilket innebär en liten minskning mot 2000 (1,29 miljoner euro), medan det genomsnittliga antalet deltagare per åtgärd minskade från 6,5 under 2000 till 6,26 år 2001. Totalt sett fortsätter det genomsnittliga stödet per deltagare att minska.

– Mer än 48 % av projektförslagen väljs i genomsnitt ut för finansiering, vilket är en markant ökning mot 2000 (28 %). Man bör dock notera att många av de projekt som valdes ut under 2001 inte ledde till kontrakt förrän under 2002.

– Gemenskapens finansiella stöd är fortsatt jämnt fördelat mellan forskningsorganisationer, högskolor och näringsliv: Denna jämna fördelning visar sig också i fråga om antalet kontrakt som slutits med dessa tre deltagarkategorier inom ramprogrammet.

– Deltagandet från medlemsstaterna och de associerade staterna fortsätter att ligga på en stabil nivå: nästan 86 % av deltagarna i ramprogrammet kommer från EU. Det sammanlagda deltagandet från associerade länder ligger stadigt på över 10 % – inom denna kategori har kandidatländerna ökat sin andel från 46 % 2000 till drygt 50 % 2001.

– De kontrakt som slutits under år 2001 har möjliggjort fler samarbetslänkar än under 2000: Organ från medlemsstaterna har skapat över 85 000 kopplingar mellan varandra och över 20 000 med organ i associerade länder. Dessa har i sin tur skapat nästan 2 600 samarbetslänkar mellan varandra.

– Betydelsen av stöd till forskares utbildning och rörlighet i Europa bekräftas: Inom ramen för systemet med Marie Curie-stipendierna har 1 116 stipendier beviljats. Det motsvarar ett stöd från gemenskapen på nästan 150 miljoner euro. Nästan 200 projekt för vetenskapliga konferenser på hög nivå har dessutom fått ekonomiskt stöd, vilket möjliggjort organisationen av sammankomster för etablerade och unga europeiska forskare.

3.2         Resultaten av gemenskapens forskningsverksamhet

3.2.1.     Socioekonomiska resultat

Utvärderingen av den socioekonomiska inverkan av gemenskapens forskningsverksamhet under 2001 genomfördes både med hjälp av nationella resultatanalyser och undersökningar på gemenskapsnivå som rörde de särskilda programmen.

Österrike, Irland, Tyskland och regionen Flandern genomförde undersökningar. Av dessa studier framgår bl.a. att ramprogrammet har blivit en central del i den offentligt finansierade forskningen i Tyskland och omfattar över 40 % av företagen i tillverkningssektorn, och att deltagare från Tyskland ingår i ungefär hälften av forskningskonsortierna. Ramprogrammet ansågs vara av avgörande betydelse för att stimulera nätverksverksamheten inom europeisk forskning. Andra resultat från vissa av de andra studierna visade att EU-medel och möjligheten för irländska forskare att få tillgång till dessa medel för Irlands del varit avgörande för tillväxten i ett antal extremt framgångsrika företag som nu anses som särskilt framgångsrika inom forskningssektorn. För Österrikes del konstaterades att ramprogrammet attraherar eliten i landets näringsliv.

Av studierna av inverkan på gemenskapsnivå[38] framgår framför allt en bra inverkan på den vetenskapliga och tekniska nivån, och att vissa särskilda EU-strategier, som t.ex. på miljöområdet, gynnas. Det var svårare att bedöma inverkan beträffande mer övergripande politik, som t.ex. sysselsättning och regional utveckling. Studierna visade också att en social och ekonomisk inverkan av betydelse beror på om projekten från början har lämplig vetenskaplig, teknisk och förvaltningsmässig kompetens och har den planering som krävs för utnyttjande.

En betydande studie som genomförts på begäran av kommissionen om den socioekonomiska inverkan slutfördes under året[39]. Arbetet sammanförde ledande akademiker från europeiska forskningscentra och syftade till att förbättra förståelsen för hur ramprogrammens inverkan skulle kunna bestämmas, definieras och mätas. Studien bestod av fyra delar: en genomgång av den logiska grunden för offentligt finansierad FoTU; en översyn av utvärderingsmetoderna inom ramprogrammen; fallstudier; synpunkter om en framtida strategi för utvärdering. Den framtida strategin kommer att utvecklas mot bakgrund av ett referensdokument som finns till studien.

Den 4 mars 2002 hölls ett seminarium där ungefär 40 experter från medlemsstaterna deltog. Syftet var att presentera resultaten av studien och att inleda en dialog om utvecklingen av en framtida strategi för utvärdering i ett gemenskapssammanhang. Syftet med detta kommer att vara att se över utvärderingssystemet i ljuset av de huvudsakliga kommande förändringarna av forskningssystemet, bl.a. det europeiska området för forskningsverksamhet, sjätte ramprogrammet och de nya instrumenten.

3.2.2.     Små och medelstora företags tillgång till forskning

Under år 2001 tog den byrå som inrättats för små och medelstora företag (”single entry point”) emot över 3 000 förfrågningar. Kvalitén på denna tjänst har ökat ytterligare[40], framför allt tack vare direkttjänsten ”SME TechWeb” som inrättades i slutet av 2001[41]. Nätverket av nationella kontaktbyråer för små och medelstora företag träffades fyra gånger under 2001 för att utbyta bra metoder för att främja små och medelstora företags deltagande i ramprogrammet. Stödåtgärder har vidtagits för att ytterligare förbättra nätverkets resultat.

Antalet ansökningar om särskilda åtgärder för små och medelstora företag (bidrag till förstudier och projekt för forskningssamarbete inom CRAFT) ökade under 2001 i jämförelse med året före – nästan 900 ansökningar om bidrag till förstudier och ungefär 850 förslag inom CRAFT mottogs. Ungefär 37 % av dessa projekt valdes ut. I 77 % av fallen handlar det om små företag med färre än 50 anställda och i 42 % av fallen om färre än 10 anställda. Bidragen gjorde det möjligt för ungefär 1 200 små och medelstora företag att lägga fram förslag i början av 2002, och attraherade framför allt små och medelstora företag från de associerade länderna. De sökande informerades om resultaten inom sex veckor.

De 53 kontrakt avseende ekonomisk och teknisk information som undertecknades under 2000 låg under 2001 till grund för ungefär 1 000 forskningsprojekt där små och medelstora företag var inblandade.

Under år 2001 hade nästan 4 600 små och medelstora företag tecknat kontrakt, räknat över hela ramprogrammet. Små och medelstora företag utgör mer än 23 % av deltagarna i de fyra tematiska programmen och har erhållit stöd motsvarande över 15 % av de medel som anslagits till dessa program.

En uppmaning till intresseanmälan på området för kollektiv forskning ledde till mer än 100 förslag där kring 340 industriorganisationer eller industrigrupper var inblandade. Detta bekräftade potentialen hos denna nya åtgärd som är planerad för sjätte ramprogrammet i syfte att uppfylla de forskningsbehov som finns hos stora grupperingar av små och medelstora företag.

Inom ramen för samarbetsavtalet mellan kommissionen och Europeiska rymdorganisationen inrättades ett nätverk med regionala och nationella företagskuvöser på rymdområdet med syfte att skapa nya företag, uppmuntra tekniköverföring och främja samarbetsprojekt. På initiativ av det belgiska ordförandeskapet hölls en konferens den 19 november 2001 i Liège om små och medelstora företag inom det europeiska området för forskningsverksamhet. Där fick små och medelstora företag, beslutsfattare och mellanhänder möjlighet att utbyta åsikter om sjätte ramprogrammet.

50 nya exempel på framgångsrika forskningsprojekt med små och medelstora företag inblandade publicerades 2001, liksom även två nummer av nyhetsbrevet ”SME Update”. De syftade till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om ramprogrammets möjligheter att gynna de europeiska små och medelstora företagen. Genomslagskraften av dessa ökade med hjälp av ett hundratal artiklar publicerade i vetenskaplig, regional eller fackinriktad press samt en aktiv kampanj i media.

3.2.3.     Kvinnornas roll i gemenskapsforskningen

I ett arbetsdokument som publicerades den 15 maj 2001[42] presenterade kommissionen rekommendationerna som de olika verksamheter som genomförts sedan meddelandet ”Kvinnor och vetenskap – Berika den europeiska forskningen genom ökat deltagande från kvinnor”[43] mynnat ut i, nämligen ett förstärkt politiskt forum, ett utökat övervakningssystem ”Kvinnor och vetenskap” och kompletterande forskning för en ökad förståelse för jämställdhet inom vetenskap. Kommissionen har lagt ut en studie på kontrakt om att utforma och samla in statistiska indikatorer om kvinnor inom vetenskap. Resultaten av studien har gjorts tillgängliga via ett flertal publikationer och kommer att läggas ut på Internet[44].

Den s.k. Helsingforsgruppen har utarbetat de indikatorer som behövs för att kontrollera kvinnors framsteg inom vetenskap och bedöma den horisontella och vertikala segregationen. Gruppen håller på att slutföra en europeisk rapport om de olika nationella metoder som använts för att främja kvinnors roll inom vetenskapen. Den kommer att, för första gången, tillhandahålla statistik för den nationella profilen hos alla de 30 länder som deltar i Helsingforsgruppens arbete.

Kommissionen har under 2001 fortsatt att aktivt genomföra övervakningssystemet kvinnor och forskning (”Gender Watch System”) och detta kommer att intensifieras i sjätte ramprogrammet för att förbättra integreringen av jämställdhetsdimensionen inom forskningspolitken i allmänhet;

– Kommissionen fortsatte att sträva mot att 40 % av deltagarna på alla nivåer skall vara kvinnor när det gäller att genomföra och leda forskningsprogram. Under 2001 var 30 % av medlemmarna i övervakningspanelerna för programmen kvinnor, 28 % i de externa rådgivande grupperna, 22 % i programkommittéerna och 27 % av utvärderarna av projekt i de särskilda programmen. Dessa siffror visar på framsteg mot kommissionens mål i jämförelse med tidigare år. Andelen kvinnor bland vetenskapliga tjänstemän för kontrakt som undertecknats under 2001 bedöms ungefär uppgå till 16 % (grundat på de mycket bristfälliga uppgifter som finns att tillgå).

– Konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv har genomsyrat ramprogrammet i sin helhet. Slutsatserna av dessa studier publiceras som en serie slutrapporter och en övergripande sammanfattande rapport[45].

Vid konferensen om jämställdhet och forskning (”Gender & Research”) som organiserades i Bryssel den 8–9 november 2001 deltog politiska beslutsfattare och representanter för forskarsamfundet. Syftet var att få fart på integreringen av könsdimensionen inom europeisk forskning, framför allt i samband med inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet. Ungefär 600 personer deltog, och konferensen bekräftade det starka politiska engagemanget i Europa för att förbättra kvinnors roll inom forskningen. Den gav möjlighet för kommissionen att presentera resultaten av de åtgärder som vidtagits sedan 1999, även konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv, och det som Helsingforsgruppen åstadkommit.

3.2.4.     Etiska aspekter på gemenskapens forskningsverksamhet

Etisk granskning av forskningsprojekt, i början bara tillämpad på ”Livskvalitet och förvaltning av levande resurser”, utökades till att även omfatta tre andra särskilda program: ”Konkurrenskraftig och hållbar tillväxt”, ”Befästande av gemenskapsforskningens internationella roll” och ”Förbättring av den mänskliga forskningspotentialen samt den socioekonomiska kunskapsbasen”. En internationell kontaktgrupp inrättades med uppgift att informera och diskutera med representanter för de olika programmen om deras uppfattningar om etik, och förklara förfarandet för etisk granskning. Totalt ungefär 60 projekt utvärderades mellan mars och december 2001.

Forskning kring etik med stöd från femte ramprogrammet – programmet om livskvalitet: 11 forskningsprojekt och två kompletterande åtgärder erhöll stöd i den ansökningsomgång som lanserades 2001, med ett belopp på 6,3 miljoner euro. De projekt som valdes ut uppfyller de prioriteringar som fastställts under den generiska verksamheten ”Bioetik” inom programmet om livskvalitet:

– Etiska aspekter av vetenskaplig och teknisk utveckling.

– En etisk ram för biovetenskap.

– Allmän ordning, lag, mänskliga rättigheter och bioetik.

– Bioetiska infrastrukturer och metoder.

Stora ansträngningar gjordes för att höja medvetenheten i kandidatländerna om betydelsen av etik inom forskningen. Seminarier organiserades vid det möte som Europarådets styrkommitté för bioetik höll i november 2001 och vid Forum Bled i december 2001, där IPTS[46] initiativ ”Enlargement Futures project” presenterades för ministrarna. En stor konferens om etik inom forskning och vetenskap – kandidatländernas situation och perspektiv – organiserades i Bratislava i februari 2002, där dessa länders särskilda behov och framtida initiativ behandlades.

3.2.5.     Inverkan på den ekonomiska sammanhållningen i gemenskapen

Verksamheten inom ramen för det särskilda programmet Innovation samt stimulans av små och medelstora företags deltagande har hjälpt kommissionens avdelningar inom regionalpolitiken, att utveckla regionala innovationsstrategier, tekniköverföring och sammankoppling av de berörda regionerna i nät.

De s.k. ”sammanhållningsländerna” (Grekland, Spanien, Irland och Portugal) har fortsatt att erhålla stöd från gemenskapen i stor omfattning för forskningen under 2001. Dessa länder representerar drygt 16 % av medlemsstaternas deltagande med avseende på de kontrakt som undertecknats under 2001 (14,5 % under 1999 och 16,5 % under 2000). I finansiella termer har 12,2 % av gemenskapsbidraget gått till sammanhållningsländerna (13,3 % under 2000). Sammanhållningsländerna har dessutom deltagit i närmare 29 % av alla samarbetsförbindelser som inrättats mellan deltagare från medlemsstaterna, vilket är en stabil siffra i förhållande till 2000.

3.3.        Internationellt samarbete

Det internationella samarbetet inom FoTU antar två former som kompletterar varandra inom femte ramprogrammet:

– Verksamhet för att främja vetenskapligt och tekniskt samarbete inom de olika programmen, inbegripet de regionala och bilaterala dialogerna samt, i synnerhet, avtalen för vetenskapligt och tekniskt samarbete.

– Den särskilda åtgärden i programmet ”Befästande av gemenskapsforskningens internationella roll (INCO)”.

Dessutom ligger internationellt samarbete till grund för driften av det Internationella vetenskapliga och tekniska centrumet i Moskva och det vetenskapliga och tekniska centrumet i Ukraina.

3.3.1.     De associerade kandidatländernas deltagande

Kommissionen har gjort olika insatser för att öka kandidatländernas deltagande i femte ramprogrammet. En särskild budget har avsatts och flera särskilda ansökningsomgångar har genomförts i det avseendet:

– Särskilda ansökningsomgångar för de tematiska programmen: dessa var riktade till samordnare av löpande kontrakt för att uppmuntra dem till att överväga möjligheten att komplettera med extra partner från föranslutningsländerna. Fyra program berörs av denna åtgärd: informationssamhället, livskvalitet samt tillväxt, miljö och energi. Budget: 45 miljoner euro.

– Gemensam ansökningsomgång för livskvalitet/tillväxt/energi, miljö/IST: Integrering av kandidatländerna i det europeiska området för forskningsverksamhet – en kompletterande åtgärd av typen ”spetsforskningscentra”. Budget: 35 miljoner euro.

– Ny ansökningsomgång för Befästande av gemenskapsforskningens internationella roll: strategisk åtgärd för utbildning och vetenskaplig kvalitet – åtgärder för rörlighet. Stipendier för utbildning inom EU:s institutioner plus bidrag för återvändande. Budget: 2 miljoner euro.

– Modifierad ansökningsomgång för Befästande av gemenskapsforskningens internationella roll: stöd för deltagare från kandidatländer i konferenser som organiseras i västra Europa och organisering av konferenser i kandidatländer (med möjlighet till stöd för informationsdagar). Budget: 0,9 miljoner euro.

– RIS-NAC-ansökningsomgång: 16 regioner i 9 kandidatländer har börjat utveckla regionala innovationsstrategiprojekt under början av 2002, i syfte att skapa konsensusbaserade innovationsstrategier på regional nivå. Budget: 5,25 miljoner euro.

En rad möten har hållits med representanter från medlemsstaterna och kandidatländerna om integreringen av kandidatländerna i det europeiska området för forskningsverksamhet. Flera möten har hållits med personliga representanter för kandidatländernas forskningsministrar, samt även ett informellt ministermöte med forskningsministrar från medlemsstaterna och kandidatländerna.

Förfarandet för att förbereda kandidatländernas avtal om associering till sjätte ramprogrammet inleddes under 2001. Metoden är enklare och snabbare och innebär att ”individuella” associationsrådsbeslut eller avtal, för varje land, ersätts av följande:

– Ett ”raminstrument” som omfattar landets deltagande i alla möjliga program.

– En serie samförståndsavtal där detaljerna fastställs för landets deltagande i respektive program.

3.3.2.     Andra länder som är associerade till ramprogrammet

De tre länder som är associerade till ramprogrammet enligt avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (Norge, Island och Liechtenstein) plus Israel registrerade ungefär 700 deltagare i ramprogrammet under 2001. Schweiz hade nästan 500 deltagare i de tematiska programmen. Projekten samfinansierades från fall till fall.

3.3.3.     Länder utanför gemenskapen

Icke-kandidatländer i Centraleuropa: hittills har kontakter inletts med Albanien, Bosnien-Hercegovina, Förbundsrepubliken Jugoslavien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (Fyrom). Utvecklingarna i denna region har medfört att man till slutet av år 2000 kunde föreslå en särskild åtgärd för reintegration av Balkan. Under 2001 genomfördes en framgångsrik ansökningsomgång för projekt till vilka gemenskapen bidrog med 4 miljoner euro. Åtta projektkontrakt med parter från alla dessa länder har finansierats inom områdena miljö och hälsa. Dessutom ägde en första informell dialog om FoTU-strategier rum i Bryssel den 23 oktober 2001, med högt uppsatta företrädare för de fem Balkanländerna. Där kom man bland annat överens om regionala samarbetsprioriteringar.

Nya oberoende stater: mötena om tillämpning av avtalen om partnerskap och samarbete har givit tillfälle att diskutera de teman som omfattas av samarbete inom forskning och teknik. FoTU-avtalet med Ryssland trädde i kraft den 10 maj 2001. I november 2001 paraferades ett FoTU-avtal med Ukraina.

Vid toppmötet om partnerskap och samarbete mellan EU och Ryssland i oktober 2001 inleddes en FoTU-dialog med Ryssland, vilket gav upphov till en handlingsplan som bland annat går ut på att ryska forskares medverkan i ramprogrammet skall främjas.

ISTC- och STCU-centra har bidragit till att hindra spridning av massförstörelsevapen genom att militära vetenskapsmän i de nya oberoende staterna har fått nya uppgifter inom den civila sektorn. Inom ramen för gemenskapsfinansierade projekt har det uppstått fruktbart samarbete som kan bli värdefullt för forskningsorganisationer och företag i medlemsstaterna, med tanke på den avancerade kunskap och expertis som forskarna från den forna Sovjetunionen har på många områden.

Tillväxtekonomier och industriländer: i november 2001 undertecknades ett avtal om FoTU-samarbete mellan EG och Indien[47]. Samtidigt undertecknades också ett avtal om FoTU-samarbete mellan Chile och EG[48], och under 2002 fortsatte förhandlingarna om ett avtal om FoTU-samarbete med Brasilien. Samarbetet med USA ökade, bland annat genom förvaltningsavtal mellan kommissionen och berörda myndigheter i USA inom områdena icke-kärnkraftsbaserad energi och miljö. Samarbetet med Kina har fortsatt att utvecklas väl, och man har gemensamt beslutat att i första hand inrikta sig på vissa prioriterade FoTU-områden. Genom att man vid toppmötet mellan EU och Japan antagit en ambitiös handlingsplan är grunden lagd för ökat FoTU-samarbete, med möjlighet att förhandla om ett avtal om FoTU-samarbete.

Medelhavsländerna: i juni 2001 höll övervakningskommittén för FoTU-samarbete mellan EU och Medelhavsländerna (MoCo) sitt 8e möte i Stockholm. Därvid inrättades en tillfällig kommitté som skall genomföra mötets rekommendationer i nära samarbete med kommissionen. Mellan oktober och december 2001 genomfördes en rad workshops om riskhantering och riskförebyggande inom områden som miljö, vatten, kulturarvet och kustområden. De ledde till rekommendationer om framtida regionalt samarbete i FoTU-frågor. Dessutom skall ytterligare fyra workshops om integrerad förvaltning av begränsade vattenresurser, hälsa, skydd och återställande av kulturarvet samt förnybara energikällor genomföras under 2002. Därvid skall en gemensam forskningsdagordning fastställas för de prioriterade områden som MoCo kommit fram till.

Utvecklingsländer: kommissionen har deltagit i omstruktureringen av jordbruksforskningen på global nivå, och särskilt i de afrikanska länderna söder om Sahara. Genom ramprogrammet uppkom även initiativ som rör frågor av strategisk betydelse för utvecklingsländerna, till exempel utveckling av vattenbruk, åtgärder för att bekämpa ökenspridningen samt bevarandet av tropisk skog. Ett initiativ för ökad forskning om de tre fattigdomsrelaterade stora sjukdomarna (malaria, tuberkulos och aids) inleddes under 2001.

3.3.4.     Bilateral regional dialog och internationella åtaganden

Inom ramen för sina interregionala kontakter har gemenskapen fortsatt sina bilaterala och regionala dialoger om FoTU-frågor med Asien (ASEM), Afrika, Medelhavsländerna (MoCo och uppföljningen av Kairo-toppmötet) samt de latinamerikanska och västindiska staterna (REALC). Särskilt inom FoTU-samarbetet mellan EU och Latinamerika/Västindien gjordes viktiga framsteg i och med att FoTU-deklarationen för Brasilien antogs i mars 2002. Vid dessa dialoger tar man upp frågor av regional betydelse, vilket är i linje med EU:s strategi för yttre förbindelser, som går ut på närmare samarbete med dessa regioner i fråga om det uppkommande informationssamhället och stöd till regional integration.

3.4.        Utvärdering av ramprogrammet

Under 2001 inleddes den nya femårsutvärderingen av gemenskapens forskningsprogram. Bland annat fastställdes ett allmänt tidsschema för verksamheten och för kompletterande undersökningar. När verksamheten planerades beaktades även de erfarenheter som gjorts med genomförandet av tidigare utvärderingar, slutsatserna i den rapport för 1999 som ETAN:s expertarbetsgrupp utarbetat om bedömning av socioekonomiska effekter[49], samt de diskussioner som genomförts inom ramen för Crest.

Under 2001 utvidgades övervakningen av forskning och teknisk utveckling till att omfatta en särskild bedömning av skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet. Övervakningen byggdes även ut genom nya initiativ för att öka synergin mellan övervakningen av ramprogrammet och de särskilda programmen.[50] Dessa förändringar syftade till att spegla både det förändrade politiska sammanhang som uppkommit genom Lissabonstrategin och den reformprocess som kommissionen inlett för ökad effektivitet och öppenhet.

Vissa slutsatser och rekommendationer i den allmänna övervakningsprocessen hade att göra med att det efterlystes en mer detaljerad strategi och handlingsplan för ERA. Andra berörde vikten av kandidatländernas medverkan och internationellt samarbete i ERA, behovet av ökad kunskap om hur små och medelstora företag fungerar inom ramprogrammet, vikten av ytterligare betoning av jämställdhetsfrågor i ramprogrammet och av att främja kvinnor inom forskningen, behovet av bättre information till stöd för planering och drift, särskilt vad gäller de nya instrumenten, samt en eftertrycklig uppmaning att inrätta ett centralt informationssystem för förvaltningen. Övervakningspanelen för ramprogrammet tog även särskilt upp behovet av effektivare insamling av data från sjätte ramprogrammets början, och av en samstämmig strategi för bedömning och övervakning över hela ramprogrammet.

Kommissionen kommer att analysera dessa rekommendationer i detalj och ta ställning till och följa upp var och en av de frågor som tagits upp.

4.           Förfaranden för rådgivning och kontroll

4.1.        Kommittén för vetenskaplig och teknisk forskning (CREST)

Under 2001 präglades Crest-verksamheten av utarbetandet av en rapport om ”forskning och samhälle”[51] samt två ställningstaganden om det vetenskapliga och tekniska innehållet i kommissionens förslag till det sjätte ramprogrammet[52]. Ställningstagandena hade begärts av rådet, och syftade till att främja debatten i rådet och möjliggöra ett snabbt antagande av rättsakterna.

Crest har regelbundet rådfrågats om åtgärder som berör skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet, till exempel åtgärden ”kvinnor och forskning”, verksamheten i högnivågruppen om samordning och jämförelse av forskningsverksamheten (Benchmarking) och om forskares rörlighet. Dessutom har Crest hållits informerat om hur femte ramprogrammet fortskridit.

På uppmaning av ministerseminariet i Girona den 1 februari 2002 försökte kommittén i mars 2002 att fastställa tematiska pilotområden och genomförandeförfaranden för att möjliggöra ett ömsesidigt öppnande av de nationella forskningsprogrammen.

Sveriges och Belgiens nationella FoTU-politik har varit föremål för en presentation i kommittén. Från och med maj 2001 har Crest också inbjudit associerade kandidatländer att delta i sammanträdena som observatörer.

4.2.        Rådgivande expertgrupper

De sjutton expertgrupper som bistår kommissionen med frågor rörande innehåll och inriktning för de olika nyckelåtgärderna i femte ramprogrammet har fortsatt sin verksamhet i enlighet med de uppgifter de fått. Bland annat har de kommit med förslag om hur arbetsprogrammen för de olika särskilda programmen kan omstruktureras under 2002. Kontakterna med de berörda avdelningarna på kommissionen har varit framgångsrika och har drivit på planeringen av framtida mål för den europeiska forskningen.

Den 21 mars 2001 förnyade kommissionen medlemmarna i expertgrupperna för den återstående perioden av ramprogrammet. Därvid tog man särskild hänsyn till associationsavtalen med länderna i Central- och Östeuropa samt med Cypern. Tre fjärdedelar av de gamla gruppmedlemmarna utsågs för en andra mandatperiod. I mars 2002 kommer en begränsad förnyelse att äga rum i och med att associationsavtalet mellan gemenskapen och Republiken Malta träder i kraft och flera medlemmar i expertgrupperna avgår.

4.3.        Programkommittéerna

De nio programkommittéerna och kommittén för reglerna för deltagande och spridning av forskningsresultaten sammanträdde mer än trettio gånger under 2001. De rådfrågades ungefär tre hundra gånger på kommissionens begäran, främst beträffande förslag till beslut om urval av ansökningar. Alla yttranden som avgavs var positiva. Kommissionen tog dessutom informell kontakt med kommittéerna, för att utbyta åsikter eller för informationsändamål. Sammanlagt ledde dessa konsultationer till att kommissionen antog över 200 bestämmelser och beslut om genomförandet av de särskilda programmen.

Kommittéerna har informerats om hur de särskilda programmen fortskrider och har rådfrågats inför varje anpassning av arbetsprogrammen. Kommissionen har också lagt fram sina förslag till sjätte ramprogrammet inför kommittéerna och har hållit dem informerade om hur förhandlingarna mellan institutionerna fortskrider.

4.4.        Högnivågrupperna

Den högnivågrupp som har hand om jämförelsen av de nationella forskningsstrategierna (Benchmarking), kartläggningen av den europeiska spetsforskningen och sammanslutningen av de nationella forskningsprogrammen i nätverk har fortsatt sin verksamhet under 2001, bland annat genom att följa upp de analyser som kommissionen och expertgrupperna genomfört. Högnivågruppen har tillgång till all information om de nationella strategierna och medlemsstaternas behov, och skall granska de analyser och förslag som kommissionen kommer med om de framtida faserna. Sedan den 14 februari 2002 kan företrädare från alla länder som är associerade till ramprogrammet delta i gruppen som observatörer.

Den högnivågrupp som hade till uppgift att granska villkoren för de europeiska forskarnas mobilitet och fastställa vilka hinder som föreligger och hur man kan undanröja dem, slutförde sin verksamhet i april 2001 och offentliggjorde då en rapport om hur man kan förbättra forskarnas rörlighet. Rapporten har lagts till grund för meddelandet ”En strategi för rörlighet i det Europeiska området för forskningsverksamhet”, som kommissionen antog den 20 juni 2001[53]. Till följd av rådets resolution av den 10 december 2001, i vilken kommissionen uppmanas att fortsätta genomförandet av denna strategi, har en pilotgrupp (styrgrupp) bestående av företrädare för medlemsstaterna och kandidatländerna upprättats (i januari 2002) för att bidra till övervakningen och delta i genomförandet av åtgärder för att främja forskarnas rörlighet. Gruppen sammanträdde för första gången i mars 2002.

4.5.        Vetenskapligt råd

4.5.1.     Inrättandet av EURAB

Under 2001 inrättades Europeiska rådgivande forskningskommittén (European Research Advisory Board - EURAB), en oberoende rådgivande kommitté på hög nivå som upprättats av kommissionen för att ge råd om utvecklingen och genomförandet av gemenskapens forskningspolitik. Kommittén består av 45 ledande experter från EU och den övriga världen. Medlemmarna utses personligen och kommer från olika bakgrunder inom universitet och näringslivet, men också från andra samhällsgrupper. De utses på förslag från UNICE, ESF och kommissionen. Kommittén skall främst inrikta sin verksamhet på skapandet av det europeiska området för forskningsverksamhet och användningen av instrument som ramprogrammet. Men den skall också ge råd och ta ställning i olika frågor, antingen på kommissionens begäran eller på eget initiativ.

EURAB hade två plenarmöten under 2001. I september utsågs ordföranden (Helga Nowotny, ETH Zürich) och två vice ordförande (Horst Soboll, DaimlerChrysler och Ian Halliday, Particle Physics and Astronomy Research Council, Förenade kungariket). Samtidigt diskuterades kommitténs prioriteringar. I december antogs arbetsordningen och sex arbetsgrupper inrättades. Dessa skall lägga fram rapporter inom specifika områden. Alla arbetsgrupper förväntas rapportera under 2002.

Dessutom inleddes en undersökning för att fastställa och beskriva vilka strukturer (t.ex. akademier, forskningsråd osv.) som är delaktiga i produktionen av vetenskapliga råd på begäran av offentliga europeiska, nationella och, i förekommande fall, regionala myndigheter i syfte att bidra till beslutsprocessen. Denna analys skall omfatta EU-länderna och de länder som är associerade till ramprogrammet, samt transnationella institutioner som European Academies' Science Advisory Council (EASAC), Europeiska vetenskapsstiftelsen osv. Bland annat kommer en jämförelse att läggas fram mellan de viktigaste elementen i liknande rådgivande strukturer på forskningsområdet i USA, Kanada och Japan. Detta förväntas kunna fungera som bakgrundsreferens för EURAB och hjälpa kommissionen med struktureringen av det europeiska området för forskningsverksamhet.

4.5.2.     Inrättandet av ett europeiskt stödnätverk för vetenskaplig rådgivning

I juni 2001 inrättade kommissionen ett nätverk med europeiska sakkunniga i fråga om vetenskaplig rådgivning. Vid behov skall nätverket fungera som forum för diskussioner och utbyte av effektiva metoder för konsekvensbedömning av vetenskaplig rådgivning. Nätverket hade två sammanträden under 2001.

4.5.3    Det Internetbaserade nätverket SINAPSE (Scientific INformAtion for Policy Support in Europe)

Förberedelserna inför utvecklingen av det Internetbaserade nätverket SINAPSE har inletts. Det skall vara öppet för alla forskare och vetenskapliga organisationer och i första hand syfta till att öka spridningen och användningen av vetenskapliga råd, ge kommissionen möjlighet att på ett informellt sätt konsultera forskarvärlden och tillhandahålla ett system för tidig varning och ge medlemmarna nya kommunikationsverktyg.

4.5.4.     Kontakter med nationella forskningsråd och akademier

Man har besökt de nationella rådens sekretariat för att upprätta bättre kontakter och utbyta bästa praxis för stör till rådgivande organ på hög nivå.

5.           Framtidsutsikterna

Under perioden mellan mars och december 2002 slutfördes antagandet av sjätte ramprogrammet och de särskilda programmen. Dessutom fastställdes de olika arbetsprogrammen för dessa. Nu har ramarna och genomförandeförfarandena för sjätte ramprogrammet fastställts, och man kan övergå till de första ansökningsomgångarna.

Samtidigt har man utarbetat en rapport om de åtgärder som inletts för att driva på utvecklingen av det europeiska området för forskningsverksamhet. Man har fastställt vilka åtgärder som bör vidtas för att möjliggöra en effektiv samordning av de olika ländernas forskningspolitik, bättre utnyttja tillgängliga rättsliga styrmedel och öka effekten av de europeiska samarbetsinitiativen samt ge kandidatländerna möjlighet att delta fullt ut.

Slutligen har kommissionen till följd av slutsatserna vid Europeiska rådets möte i Barcelona blåst liv i debatten om vad som behövs för att man skall kunna uppnå de mål som satts i fråga om FoTU-investeringar, och vilka strategier och främsta mål som bör antas.

BILAGA I

Tabell 1A: Förslag som inkommit under 2001.......................................................................... 36

Tabell 1B: Förslag som valts ut för finansiering under 2001.................................................... 37

Tabell 1C: Undertecknade kontrakt under 2001...................................................................... 38

Tabell 2A: Undertecknade kontrakt år 2001 per åtgärdskategori (i miljoner euro).................. 39

Tabell 2B: Undertecknade kontrakt år 2001 per åtgärdskategori (i %).................................... 42

Tabell 3A : Undertecknade kontrakt under 2001 per stödmottagarkategori (i miljoner euro). 45

Tabell 3B: Undertecknade kontrakt under 2001 per stödmottagarkategori (i %).................... 48

Tabell 4 : Inkomna projektförslag under 2001 per land och särskilt program........................... 51

Tabell 5A : Undertecknade kontrakt under 2001 per land och särskilt program...................... 53

Tabell 5B : Undertecknade kontrakt under 2001 per land, åtgärdskategori och stödmottagarkategori        55

Tabell 6: samarbete mellan länder som undertecknat kontakten under 2001........................... 57

Tabell 7 : finansiering av femte ramprogrammet....................................................................... 58

Tabell 8a: åtaganden för gemenskapens forskning under perioden 1984-2002 (löpande priser) Error! Bookmark not defined.

Tabell 8B: utveckling av åtaganden för gemenskapens forskning 1984-2002 (fasta priser 2000) 60

Tabell 9 : Landskoder............................................................................................................... 61

– FÖRKLARINGAR

– I gruppen "kandidatländer och länder som är associerade till ramprogrammet" är Bulgarien, Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern både kandidatländer och associerade länder. Turkiet är kandidatland men inte associerat. Island, Lichtenstein och Norge är associerade inom ramen för EES och Schweiz och Israel är associerade på grundval av ett associeringsavtal.

– Uppgifterna om antalet inkomna, utvalda och finansierade förslag kan inte användas till att beskriva de olika ländernas "framgång". Ett förslag som valdes ut år (n) kan i praktiken ha inkommit år (n-1) och finansieras år (n+1).

– Uppgifterna om stipendiekontrakt avser antalet inkomna, utvalda och finansierade förslag. Beroende på stipendiets art kan ett förslag leda till finansiering av en eller flera stipendiater. Antalet deltagare i kontraktet motsvarar alltså inte antalet stipendiater.

– Ett visst lands förekomst är lika med det antal förslag i vilka minst en intressent från det landet deltar. Ett visst lands deltagande är däremot lika med det totala antalet intressenter från det landet som deltar i de undertecknade kontrakten. Deltagandet är således högre än förekomsten.

– Samarbete anses ha inletts mellan två intressenter om dessa deltar i samma projekt. Dessa samarbetsstrukturer räknas en gång om de båda intressenterna kommer från samma land (diagonalt i tabellen över samarbete) och två gånger om intressenterna kommer från olika länder, dvs. en gång som samarbete mellan land A och land B, och en gång som samarbete mellan land B och land A. Det totala antalet samarbetsstrukturer är alltså lika med antalet strukturer mellan intressenter i samma land plus hälften av strukturerna mellan olika länder.

Tabell 1A: Förslag som inkommit under 2001

|| ALLA FÖRSLAG SOM LÄMNATS UNDER 2001

A || B || C=B/A || D || E=D/A

Antal förslag || Antal deltagare || Genomsnittligt antal deltagare per förslag || Begärt ekonomiskt bidrag (miljoner euro) || Genomsnittligt ekonomiskt bidrag per förslag (miljoner euro)

Åtgärder med kostnadsdelning || 8 961 || 64 843 || 7,24 || 14 241,33 || 1,59

- varav FoTU-projekt || 6 657 || 52 173 || 7,84 || 11 848,96 || 1,78

- varav demonstrationsprojekt || 276 || 2 074 || 7,51 || 972,91 || 3,53

- varav kombinerade projekt || 242 || 1 873 || 7,74 || 749,93 || 3,1

- varav stöd till infrastrukturer || 114 || 114 || 1,00 || 123,67 || 1,08

- varav forskningssamarbete || 858 || 6 868 || 8,00 || 527,93 || 0,62

- varav bidrag till förstudier || 814 || 1 .741 || 2,14 || 17,94 || 0,02

Stipendier || 3 729 || 8 021 || 2,15 || 1 249,95 || 0,34

Stöd till nätverk || 721 || 10 022 || 13,90 || 1 011,34 || 1,4

Samordnade åtgärder || 19 || 183 || 9,63 || 12,73 || 0,67

Kompletterande åtgärder || 2 129 || 8 477 || 3,98 || 1208,39 || 0,57

TOTALT || 15 559 || 91 546 || 5,88 || 17 723,74 || 1,14

Tabell 1B: Förslag som valts ut för finansiering under 2001

|| ALLA FÖRSLAG SOM VALTS UT FÖR FINANSIERING UNDER 2001

A || B || C=B/A || D || E=D/A

Antal förslag || Antal deltagare || Genomsnittligt antal deltagare per förslag || Begärt ekonomiskt bidrag (miljoner euro) || Genomsnittligt ekonomiskt bidrag per förslag (miljoner euro)

Åtgärder med kostnadsdelning || 4 679 || 34 087 || 7,29 || 6 381,42 || 1,36

- varav FoTU-projekt || 2 854 || 24 769 || 8,68 || 5 424,87 || 1,9

- varav demonstrationsprojekt || 51 || 455 || 8,92 || 211,49 || 4,15

- varav kombinerade projekt || 35 || 313 || 8,94 || 99,3 || 2,84

- varav stöd till infrastrukturer || 114 || 114 || 1,00 || 123,67 || 1,08

- varav forskningssamarbete || 817 || 6.709 || 8,21 || 504,29 || 0,62

- varav bidrag till förstudier || 808 || 1.727 || 2,14 || 17,81 || 0,02

Stipendier || 1 416 || 2 807 || 1,98 || 450,59 || 0,32

Stöd till nätverk || 393 || 6 261 || 15,93 || 732,33 || 1,86

Samordnade åtgärder || 9 || 116 || 12,89 || 6,54 || 0,73

Kompletterande åtgärder || 1 037 || 3 065 || 2,96 || 480,56 || 0,46

TOTALT || 7 534 || 46 336 || 6,15 || 8 051,45 || 1,07

Tabell 1C: Undertecknade kontrakt under 2001

|| UNDERTECKNADE KONTRAKT ÅR 2001

A || B || C=B/A || D || E=D/A

Antal undertecknade kontrakt || Antal deltagare || Genomsnittligt antal deltagare per kontrakt || Begärt ekonomiskt bidrag (miljoner euro) || Genomsnittligt ekonomiskt bidrag per förslag (miljoner euro)

Åtgärder med kostnadsdelning || 2 628 || 16 457 || 6,26 || 3 082,59 || 1,17

- varav FoTU-projekt || 1 854 || 12 947 || 6,98 || 2 686,94 || 1,45

- varav demonstrationsprojekt || 55 || 431 || 7,84 || 149,3 || 2,71

- varav kombinerade projekt || 80 || 777 || 9,71 || 119,84 || 1,5

- varav stöd till infrastrukturer || 59 || 59 || 1,00 || 29,62 || 0,5

- varav forskningssamarbete || 178 || 1 435 || 8,06 || 88,01 || 0,49

- varav bidrag till förstudier || 402 || 808 || 2,01 || 8,88 || 0,02

Stipendier || 1 116 || 1 122 || 1,01 || 149,29 || 0,13

Stöd till nätverk || 199 || 2 585 || 12,99 || 151,93 || 0,76

Samordnade åtgärder || 71 || 855 || 12,04 || 44,86 || 0,63

Kompletterande åtgärder || 965 || 2 414 || 2,50 || 306,97 || 0,32

TOTALT || 4 979 || 23 433 || 4,71 || 3 735,63 || 0,75

Tabell 2A: Undertecknade kontrakt år 2001 per åtgärdskategori (i miljoner euro)

|| alla kontrakt som undertecknades || Åtgärder med kostnadsdelning || Stipendier || Stöd till nätverk || Samordnade åtgärder || kompletterande åtgärder

A || B || C=B/A || D || E=D/A || F || G || H || I || J || K || L || M || N || O

Antal under­tecknade kontrakt || Antal deltagare || Genom­snittligt antal deltagare per kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Genom­snittligt bidrag per kontrakt (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro)

LIVSKVALITET || 892 || 4531 || 5,08 || 750,15 || 0,84 || 564 || 674,38 || 213 || 29,33 || 13 || 11,58 || 42 || 25,31 || 60 || 9,55

Livsmedel, kost och hälsa || 133 || 637 || 4,79 || 94,85 || 0,71 || 106 || 90,03 || 20 || 2,87 || 1 || 0,75 || 1 || 0,74 || 5 || 0,46

Kontrollen av infektionssjukdomar || 94 || 560 || 5,96 || 79,37 || 0,84 || 58 || 70,44 || 24 || 3,43 || 0 || 0,0 || 8 || 5,31 || 4 || 0,19

Cellfabriken || 128 || 599 || 4,68 || 130,0 || 1,02 || 90 || 124,17 || 36 || 5,55 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 2 || 0,27

Miljö och hälsa || 41 || 230 || 5,61 || 38,74 || 0,94 || 33 || 35,28 || 3 || 0,37 || 1 || 1,94 || 3 || 1,03 || 1 || 0,12

Hållbart jordbruk, fiske och skogsbruk || 203 || 1038 || 5,11 || 159,61 || 0,79 || 146 || 147,32 || 28 || 3,55 || 1 || 1,15 || 8 || 5,61 || 20 || 1,99

Den åldrande befolkningen och funktionsnedsättningar || 60 || 327 || 5,45 || 62,73 || 1,05 || 37 || 55,35 || 8 || 0,88 || 2 || 1,57 || 7 || 3,62 || 6 || 1,31

FoTU-verksamhet av generisk art || 214 || 946 || 4,42 || 137,48 || 0,64 || 82 || 112,37 || 94 || 12,68 || 4 || 2,17 || 13 || 7,47 || 21 || 2,79

Stöd till infrastrukturer || 19 || 194 || 10,21 || 47,36 || 2,49 || 12 || 39,43 || 0 || 0,0 || 4 || 3,99 || 2 || 1,53 || 1 || 2,42

INFORMATIONSSAMHÄLLET || 755 || 4076 || 5,40 || 867,65 || 1,15 || 467 || 714,93 || 4 || 0,87 || 42 || 24,46 || 0 || 0,0 || 242 || 127,38

System och tjänster för medborgarna || 116 || 765 || 6,59 || 140,19 || 1,21 || 90 || 123,13 || 0 || 0,0 || 7 || 7,71 || 0 || 0,0 || 19 || 9,36

Nya arbetsmetoder och elektronisk handel || 128 || 682 || 5,33 || 103,49 || 0,81 || 55 || 55,94 || 4 || 0,87 || 15 || 8,62 || 0 || 0,0 || 54 || 38,06

Multimedieinnehåll och -verktyg || 155 || 738 || 4,76 || 129,13 || 0,83 || 78 || 105,77 || 0 || 0,0 || 10 || 4,62 || 0 || 0,0 || 67 || 18,73

Viktig teknik och infrastruktur || 201 || 1071 || 5,33 || 299,58 || 1,49 || 134 || 255,93 || 0 || 0,0 || 2 || 1,37 || 0 || 0,0 || 65 || 42,28

Programöverskridande teman || 60 || 409 || 6,82 || 96,93 || 1,62 || 40 || 77,68 || 0 || 0,0 || 3 || 1,15 || 0 || 0,0 || 17 || 18,1

FoTU-verksamhet av generisk art || 92 || 351 || 3,82 || 78,58 || 0,85 || 67 || 76,75 || 0 || 0,0 || 5 || 0,98 || 0 || 0,0 || 20 || 0,86

Stöd till infrastrukturer || 3 || 60 || 20,00 || 19,74 || 6,58 || 3 || 19,74 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0

HÅLLBAR TILLVÄXT || 765 || 6489 || 8,48 || 1035,16 || 1,35 || 649 || 877,6 || 25 || 3,38 || 60 || 74,73 || 2 || 1,95 || 29 || 77,5

Innovativa produkter, processer, organisation || 300 || 2452 || 8,17 || 274,39 || 0,91 || 260 || 240,37 || 11 || 1,68 || 21 || 28,98 || 0 || 0,0 || 8 || 3,35

Global förändring, klimat och biologisk mångfald || 41 || 496 || 12,10 || 147,51 || 3,6 || 22 || 68,06 || 0 || 0,0 || 5 || 5,77 || 1 || 1,1 || 13 || 72,58

Landtransport och marinteknik || 78 || 730 || 9,36 || 103,35 || 1,32 || 71 || 97,57 || 0 || 0,0 || 5 || 5,37 || 0 || 0,0 || 2 || 0,41

Nya perspektiv för luftfarten || 63 || 735 || 11,67 || 263,76 || 4,19 || 57 || 260,19 || 0 || 0,0 || 3 || 2,81 || 0 || 0,0 || 3 || 0,75

FoTU-verksamhet av generisk art || 267 || 1849 || 6,93 || 222,9 || 0,83 || 239 || 211,41 || 14 || 1,7 || 10 || 8,54 || 1 || 0,85 || 3 || 0,41

Stöd till infrastrukturer || 16 || 227 || 14,19 || 23,25 || 1,45 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 16 || 23,25 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0

|| alla kontrakt som undertecknades || Åtgärder med kostnadsdelning || Stipendier || Stöd till nätverk || Samordnade åtgärder || kompletterande åtgärder

A || B || C=B/A || D || E=D/A || F || G || H || I || J || K || L || M || N || O

Antal under­tecknade kontrakt || Antal deltagare || Genom­snittligt antal deltagare per kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Genom­snittligt bidrag per kontrakt (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under-tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen-skapen (milj. euro)

ENERGI OCH MILJÖ || 436 || 3332 || 7,64 || 500,18 || 1,15 || 317 || 462,82 || 0 || 0,0 || 12 || 11,74 || 10 || 9,34 || 97 || 16,29

MILJÖ || 285 || 2530 || 8,88 || 333,85 || 1,17 || 238 || 312,17 || 0 || 0,0 || 7 || 8,78 || 9 || 8,89 || 31 || 4,01

Hållbar vattenförvaltning och vattenkvalitet || 86 || 642 || 7,47 || 88,49 || 1,03 || 80 || 85,93 || 0 || 0,0 || 1 || 1,29 || 0 || 0,0 || 5 || 1,26

Global förändring, klimat och biologisk mångfald || 71 || 563 || 7,93 || 85,93 || 1,21 || 52 || 81,42 || 0 || 0,0 || 2 || 1,34 || 3 || 1,38 || 14 || 1,78

Hållbara marina ekosystem || 38 || 315 || 8,29 || 49,77 || 1,31 || 32 || 48,11 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 1 || 1,42 || 5 || 0,23

Morgondagens stad och kulturarvet || 41 || 481 || 11,73 || 49,75 || 1,21 || 37 || 45,29 || 0 || 0,0 || 1 || 2,39 || 1 || 1,72 || 2 || 0,35

FoTU-verksamhet av generisk art || 33 || 298 || 9,03 || 34,97 || 1,06 || 27 || 34,2 || 0 || 0,0 || 1 || 0,4 || 0 || 0,0 || 5 || 0,38

Stöd till forskningsinfrastrukturer || 16 || 231 || 14,44 || 24,95 || 1,56 || 10 || 17,22 || 0 || 0,0 || 2 || 3,36 || 4 || 4,37 || 0 || 0,0

ENERGI || 151 || 802 || 5,31 || 166,33 || 1,1 || 79 || 150,65 || 0 || 0,0 || 5 || 2,96 || 1 || 0,45 || 66 || 12,28

Renare energisystem, inkl. förnybara energikällor || 54 || 345 || 6,39 || 69,54 || 1,29 || 41 || 64,92 || 0 || 0,0 || 1 || 0,6 || 1 || 0,45 || 11 || 3,57

Ekonomisk och effektiv energi || 52 || 341 || 6,56 || 91,29 || 1,76 || 37 || 85,35 || 0 || 0,0 || 4 || 2,36 || 0 || 0,0 || 11 || 3,59

FoTU-verksamhet av generisk art || 3 || 15 || 5,00 || 0,77 || 0,26 || 1 || 0,37 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 2 || 0,4

OPET[54] || 42 || 101 || 2,40 || 4,73 || 0,11 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 42 || 4,73

KÄRNENERGI || 414 || 1195 || 2,89 || 152,43 || 0,37 || 367 || 141,02 || 0 || 0,0 || 19 || 6,77 || 9 || 3,13 || 19 || 1,52

Kontrollerad termonukleär fusion || 317 || 323 || 1,02 || 100,4 || 0,32 || 317 || 100,4 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0

Kärnklyvning || 75 || 643 || 8,57 || 44,43 || 0,59 || 45 || 37,9 || 0 || 0,0 || 11 || 3,67 || 7 || 2,1 || 12 || 0,75

FoTU-verksamhet av generisk art || 11 || 57 || 5,18 || 3,43 || 0,31 || 3 || 1,85 || 0 || 0,0 || 2 || 1,01 || 0 || 0,0 || 6 || 0,57

Stöd till infrastrukturer || 11 || 172 || 15,64 || 4,18 || 0,38 || 2 || 0,87 || 0 || 0,0 || 6 || 2,09 || 2 || 1,02 || 1 || 0,2

|| alla kontrakt som undertecknades || Åtgärder med kostnadsdelning || Stipendier || Stöd till nätverk || Samordnade åtgärder || kompletterande åtgärder

A || B || C=B/A || D || E=D/A || F || G || H || I || J || K || L || M || N || O

Antal under­tecknade kontrakt || Antal deltagare || Genom­snittligt antal deltagare per kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Genom­snittligt bidrag per kontrakt (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro)

INTERNATIONELL ROLL || 320 || 1186 || 3,71 || 120,57 || 0,38 || 100 || 77,9 || 8 || 0,18 || 11 || 4,97 || 8 || 5,13 || 193 || 32,38

Länder i föranslutningsfasen || 29 || 47 || 1,62 || 4,99 || 0,17 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 29 || 4,99

Nya oberoende stater och stater i Central- och Östeuropa som inte befinner sig i föranslutningsfasen || 25 || 107 || 4,28 || 30,56 || 1,22 || 13 || 6,62 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 1 || 0,78 || 11 || 23,17

Partnerländer i Medelhavsområdet || 19 || 109 || 5,74 || 6,88 || 0,36 || 8 || 5,42 || 0 || 0,0 || 2 || 0,65 || 1 || 0,39 || 8 || 0,42

Utvecklingsländer || 116 || 771 || 6,65 || 75,64 || 0,65 || 79 || 65,86 || 0 || 0,0 || 9 || 4,32 || 6 || 3,96 || 22 || 1,49

Utvecklingsländer Framväxande ekonomier och industriländer || 11 || 26 || 2,36 || 1,37 || 0,12 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 11 || 1,37

Stipendier till utvecklingsländer || 8 || 14 || 1,75 || 0,18 || 0,02 || 0 || 0,0 || 8 || 0,18 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0

Stipendier för gemenskapsforskare || 0 || 0 || 0,0 || 0,0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0

Samordning || 112 || 112 || 1,00 || 0,94 || 0,01 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 112 || 0,94

INNOVATION - SMF || 59 || 310 || 5,25 || 51,42 || 0,87 || 29 || 33,53 || 0 || 0,0 || 13 || 4,79 || 0 || 0,0 || 17 || 13,1

Främjande av innovation || 29 || 211 || 7,28 || 33,53 || 1,16 || 29 || 33,53 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0

Gemensamma åtgärder Innovation/SMF || 30 || 99 || 3,30 || 17,89 || 0,6 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 13 || 4,79 || 0 || 0,0 || 17 || 13,1

Ekonomisk och teknisk information || 0 || 0 || 0,0 || 0,0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0

DEN MÄNSKLIGA POTENTIALEN || 1 338 || 2 314 || 1,73 || 258,07 || 0,19 || 135 || 100,42 || 866 || 115,52 || 29 || 12,89 || 0 || 0,0 || 308 || 29,25

Nätverk för forskningsutbildning || 0 || 0 || 0,0 || 0,0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0

Marie Curie-stipendier || 866 || 866 || 1,00 || 115,52 || 0,13 || 0 || 0,0 || 866 || 115,52 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0

Tillgång till forskningsinfrastrukturer || 81 || 236 || 2,91 || 54,38 || 0,67 || 75 || 51,79 || 0 || 0,0 || 6 || 2,6 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0

Samhällsekonomisk forskning || 104 || 665 || 6,39 || 56,83 || 0,55 || 57 || 47,54 || 0 || 0,0 || 12 || 5,66 || 0 || 0,0 || 35 || 3,63

Allmänhetens inställning || 24 || 108 || 4,50 || 7,31 || 0,3 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 4 || 1,24 || 0 || 0,0 || 20 || 6,06

Stöd till FoTU-politik || 20 || 115 || 5,75 || 7,63 || 0,38 || 3 || 1,09 || 0 || 0,0 || 7 || 3,39 || 0 || 0,0 || 10 || 3,15

Främja vetenskaplig och teknisk expertis || 207 || 249 || 1,20 || 12,45 || 0,06 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 207 || 12,45

FoTU-verksamhet av generisk art || 0 || 0 || 0 || 0,0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0

Kompletterande åtgärder || 36 || 75 || 2,08 || 3,95 || 0,11 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 36 || 3,95

TOTALT FEMTE RAMPROGRAMMET ÅR 2001 || 4 979 || 23 433 || 4,71 || 3 735,63 || 0,75 || 2 628 || 3 082,59 || 1 116 || 149,29 || 199 || 151,93 || 71 || 44,86 || 965 || 306,97

Tabell 2B: Undertecknade kontrakt år 2001 per åtgärdskategori (i %)

|| alla kontrakt som undertecknades || Åtgärder med kostnadsdelning || Stipendier || Stöd till nätverk || Samordnade åtgärder || kompletterande åtgärder

A || B || C=B/A || D || E=D/A || F || G || H || I || J || K || L || M || N || O

Antal under­tecknade kontrakt || Antal deltagare || Genom­snittligt antal deltagare per kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Genom­snittligt bidrag per kontrakt (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro)

LIVSKVALITET || 892 || 4531 || 5,08 || 750,15 || 0,84 || 63,23% || 89,90% || 23,88% || 3,91% || 1,46% || 1,54% || 4,71% || 3,37% || 6,73% || 1,27%

Livsmedel, kost och hälsa || 133 || 637 || 4,79 || 94,85 || 0,71 || 79,70% || 94,92% || 15,04% || 3,03% || 0,75% || 0,79% || 0,75% || 0,78% || 3,76% || 0,48%

Kontrollen av infektionssjukdomar || 94 || 560 || 5,96 || 79,37 || 0,84 || 61,70% || 88,75% || 25,53% || 4,32% || 0,00% || 0,00% || 8,51% || 6,69% || 4,26% || 0,24%

Cellfabriken || 128 || 599 || 4,68 || 130,0 || 1,02 || 70,31% || 95,52% || 28,13% || 4,27% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 1,56% || 0,21%

Miljö och hälsa || 41 || 230 || 5,61 || 38,74 || 0,94 || 80,49% || 91,05% || 7,32% || 0,96% || 2,44% || 5,02% || 7,32% || 2,67% || 2,44% || 0,31%

Hållbart jordbruk, fiske och skogsbruk || 203 || 1038 || 5,11 || 159,61 || 0,79 || 71,92% || 92,30% || 13,79% || 2,22% || 0,49% || 0,72% || 3,94% || 3,51% || 9,85% || 1,25%

Den åldrande befolkningen och funktionsnedsättningar || 60 || 327 || 5,45 || 62,73 || 1,05 || 61,67% || 88,23% || 13,33% || 1,40% || 3,33% || 2,51% || 11,67% || 5,77% || 10,00% || 2,09%

FoTU-verksamhet av generisk art || 214 || 946 || 4,42 || 137,48 || 0,64 || 38,32% || 81,73% || 43,93% || 9,22% || 1,87% || 1,58% || 6,07% || 5,44% || 9,81% || 2,03%

Stöd till infrastrukturer || 19 || 194 || 10,21 || 47,36 || 2,49 || 63,16% || 83,25% || 0,00% || 0,00% || 21,05% || 8,42% || 10,53% || 3,23% || 5,26% || 5,10%

INFORMATIONSSAMHÄLLET || 755 || 4076 || 5,40 || 867,65 || 1,15 || 61,85% || 82,40% || 0,53% || 0,10% || 5,56% || 2,82% || 0,00% || 0,00% || 32,05% || 14,68%

System och tjänster för medborgarna || 116 || 765 || 6,59 || 140,19 || 1,21 || 77,59% || 87,83% || 0,00% || 0,00% || 6,03% || 5,50% || 0,00% || 0,00% || 16,38% || 6,67%

Nya arbetsmetoder och elektronisk handel || 128 || 682 || 5,33 || 103,49 || 0,81 || 42,97% || 54,05% || 3,13% || 0,84% || 11,72% || 8,33% || 0,00% || 0,00% || 42,19% || 36,77%

Multimedieinnehåll och -verktyg || 155 || 738 || 4,76 || 129,13 || 0,83 || 50,32% || 81,92% || 0,00% || 0,00% || 6,45% || 3,58% || 0,00% || 0,00% || 43,23% || 14,50%

Viktig teknik och infrastruktur || 201 || 1071 || 5,33 || 299,58 || 1,49 || 66,67% || 85,43% || 0,00% || 0,00% || 1,00% || 0,46% || 0,00% || 0,00% || 32,34% || 14,11%

Programöverskridande teman || 60 || 409 || 6,82 || 96,93 || 1,62 || 66,67% || 80,14% || 0,00% || 0,00% || 5,00% || 1,19% || 0,00% || 0,00% || 28,33% || 18,67%

FoTU-verksamhet av generisk art || 92 || 351 || 3,82 || 78,58 || 0,85 || 72,83% || 97,66% || 0,00% || 0,00% || 5,43% || 1,25% || 0,00% || 0,00% || 21,74% || 1,09%

Stöd till infrastrukturer || 3 || 60 || 20,00 || 19,74 || 6,58 || 100,00% || 100,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00%

HÅLLBAR TILLVÄXT || 765 || 6489 || 8,48 || 1 035,16 || 1,35 || 84,84% || 84,78% || 3,27% || 0,33% || 7,84% || 7,22% || 0,26% || 0,19% || 3,79% || 7,49%

Innovativa produkter, processer, organisation || 300 || 2452 || 8,17 || 274,39 || 0,91 || 86,67% || 87,60% || 3,67% || 0,61% || 7,00% || 10,56% || 0,00% || 0,00% || 2,67% || 1,22%

Global förändring, klimat och biologisk mångfald || 41 || 496 || 12,10 || 147,51 || 3,6 || 53,66% || 46,14% || 0,00% || 0,00% || 12,20% || 3,91% || 2,44% || 0,75% || 31,71% || 49,20%

Landtransport och marinteknik || 78 || 730 || 9,36 || 103,35 || 1,32 || 91,03% || 94,41% || 0,00% || 0,00% || 6,41% || 5,19% || 0,00% || 0,00% || 2,56% || 0,39%

Nya perspektiv för luftfarten || 63 || 735 || 11,67 || 263,76 || 4,19 || 90,48% || 98,65% || 0,00% || 0,00% || 4,76% || 1,07% || 0,00% || 0,00% || 4,76% || 0,29%

FoTU-verksamhet av generisk art || 267 || 1849 || 6,93 || 222,9 || 0,83 || 89,51% || 94,84% || 5,24% || 0,76% || 3,75% || 3,83% || 0,37% || 0,38% || 1,12% || 0,18%

Stöd till infrastrukturer || 16 || 227 || 14,19 || 23,25 || 1,45 || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 100,00% || 100,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00%

|| alla kontrakt som undertecknades || Åtgärder med kostnadsdelning || Stipendier || Stöd till nätverk || Samordnade åtgärder || kompletterande åtgärder

A || B || C=B/A || D || E=D/A || F || G || H || I || J || K || L || M || N || O

Antal under­tecknade kontrakt || Antal deltagare || Genom­snittligt antal deltagare per kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (milj. euro) || Genom­snittligt bidrag per kontrakt (milj. euro) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (%) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (%) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (%) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (%) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (%)

ENERGI OCH MILJÖ || 436 || 3332 || 7,64 || 500,18 || 1,15 || 72,71% || 92,53% || 0,00% || 0,00% || 2,75% || 2,35% || 2,29% || 1,87% || 22,25% || 3,26%

MILJÖ || 285 || 2530 || 8,88 || 333,85 || 1,17 || 83,51% || 93,51% || 0,00% || 0,00% || 2,46% || 2,63% || 3,16% || 2,66% || 10,88% || 1,20%

Hållbar vattenförvaltning och vattenkvalitet || 86 || 642 || 7,47 || 88,49 || 1,03 || 93,02% || 97,12% || 0,00% || 0,00% || 1,16% || 1,46% || 0,00% || 0,00% || 5,81% || 1,43%

Global förändring, klimat och biologisk mångfald || 71 || 563 || 7,93 || 85,93 || 1,21 || 73,24% || 94,76% || 0,00% || 0,00% || 2,82% || 1,56% || 4,23% || 1,60% || 19,72% || 2,07%

Hållbara marina ekosystem || 38 || 315 || 8,29 || 49,77 || 1,31 || 84,21% || 96,67% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 2,63% || 2,86% || 13,16% || 0,47%

Morgondagens stad och kulturarvet || 41 || 481 || 11,73 || 49,75 || 1,21 || 90,24% || 91,03% || 0,00% || 0,00% || 2,44% || 4,80% || 2,44% || 3,47% || 4,88% || 0,70%

FoTU-verksamhet av generisk art || 33 || 298 || 9,03 || 34,97 || 1,06 || 81,82% || 97,77% || 0,00% || 0,00% || 3,03% || 1,14% || 0,00% || 0,00% || 15,15% || 1,08%

Stöd till forskningsinfrastrukturer || 16 || 231 || 14,44 || 24,95 || 1,56 || 62,50% || 69,01% || 0,00% || 0,00% || 12,50% || 13,48% || 25,00% || 17,51% || 0,00% || 0,00%

ENERGI || 151 || 802 || 5,31 || 166,33 || 1,1 || 52,32% || 90,57% || 0,00% || 0,00% || 3,31% || 1,78% || 0,66% || 0,27% || 43,71% || 7,38%

Renare energisystem, inkl. förnybara energikällor || 54 || 345 || 6,39 || 69,54 || 1,29 || 75,93% || 93,37% || 0,00% || 0,00% || 1,85% || 0,86% || 1,85% || 0,64% || 20,37% || 5,13%

Ekonomisk och effektiv energi || 52 || 341 || 6,56 || 91,29 || 1,76 || 71,15% || 93,49% || 0,00% || 0,00% || 7,69% || 2,58% || 0,00% || 0,00% || 21,15% || 3,93%

FoTU-verksamhet av generisk art || 3 || 15 || 5,00 || 0,77 || 0,26 || 33,33% || 48,04% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 66,67% || 51,96%

OPET || 42 || 101 || 2,40 || 4,73 || 0,11 || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 100,00% || 100,00%

KÄRNENERGI || 414 || 1195 || 2,89 || 152,43 || 0,38 || 88,65% || 92,51% || 0,00% || 0,00% || 4,59% || 4,44% || 2,17% || 2,05% || 4,59% || 1,00%

Kontrollerad termonukleär fusion || 317 || 323 || 1,02 || 100,4 || 0,32 || 100,00% || 100,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00%

Kärnklyvning || 75 || 643 || 8,57 || 44,43 || 0,59 || 60,00% || 85,31% || 0,00% || 0,00% || 14,67% || 8,27% || 9,33% || 4,73% || 16,00% || 1,69%

FoTU-verksamhet av generisk art || 11 || 57 || 5,18 || 3,43 || 0,31 || 27,27% || 53,86% || 0,00% || 0,00% || 18,18% || 29,43% || 0,00% || 0,00% || 54,55% || 16,71%

Stöd till infrastrukturer || 11 || 172 || 15,64 || 4,18 || 0,38 || 18,18% || 20,80% || 0,00% || 0,00% || 54,55% || 50,01% || 18,18% || 24,46% || 9,09% || 4,73%

|| alla kontrakt som undertecknades || Åtgärder med kostnadsdelning || Stipendier || Stöd till nätverk || Samordnade åtgärder || kompletterande åtgärder

A || B || C=B/A || D || E=D/A || F || G || H || I || J || K || L || M || N || O

Antal under­tecknade kontrakt || Antal deltagare || Genom­snittligt antal deltagare per kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (%) || Genom­snittligt bidrag per kontrakt (%) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (%) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (%) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (%) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (%) || Antal under­tecknade kontrakt || Bidrag från gemen­skapen (%)

INTERNATIONELL ROLL || 320 || 1 186 || 3,71 || 120,57 || 0,38 || 31,25% || 64,61% || 2,50% || 0,15% || 3,44% || 4,12% || 2,50% || 4,25% || 60,31% || 26,86%

Länder i föranslutningsfasen || 29 || 47 || 1,62 || 4,99 || 0,17 || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 100,00% || 100,00%

Nya oberoende stater och stater i Central- och Östeuropa som inte befinner sig i föranslutningsfasen || 25 || 107 || 4,28 || 30,56 || 1,22 || 52,00% || 21,66% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 4,00% || 2,54% || 44,00% || 75,80%

Partnerländer i Medelhavsområdet || 19 || 109 || 5,74 || 6,88 || 0,36 || 42,11% || 78,69% || 0,00% || 0,00% || 10,53% || 9,51% || 5,26% || 5,66% || 42,11% || 6,14%

Utvecklingsländer || 116 || 771 || 6,65 || 75,64 || 0,65 || 68,10% || 87,08% || 0,00% || 0,00% || 7,76% || 5,71% || 5,17% || 5,24% || 18,97% || 1,98%

Utvecklingsländer Framväxande ekonomier och industriländer || 11 || 26 || 2,36 || 1,37 || 0,12 || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 100,00% || 100,00%

Stipendier till utvecklingsländer || 8 || 14 || 1,75 || 0,18 || 0,02 || 0,00% || 0,00% || 100,00% || 100,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00%

Stipendier för gemenskapsforskare || 0 || 0 || 0,0 || 0,0 || 0,0 || 0,0% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00%

Samordning || 112 || 112 || 1,00 || 0,94 || 0,01 || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 100,00% || 100,00%

INNOVATION - SMF || 59 || 310 || 5,25 || 51,42 || 0,87 || 49,15% || 65,20% || 0,00% || 0,00% || 22,03% || 9,32% || 0,00% || 0,00% || 28,81% || 25,48%

Främjande av innovation || 29 || 211 || 7,28 || 33,53 || 1,16 || 100,00% || 100,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00%

Gemensamma åtgärder Innovation/SMF || 30 || 99 || 3,30 || 17,89 || 0,6 || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 43,33% || 26,78% || 0,00% || 0,00% || 56,67% || 73,22%

Ekonomisk och teknisk information || 0 || 0 || 0,0 || 0,0 || 0,0 || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00%

DEN MÄNSKLIGA POTENTIALEN || 1 338 || 2 314 || 1,73 || 258,07 || 0,19 || 10,09% || 38,91% || 64,72% || 44,76% || 2,17% || 4,99% || 0,00% || 0,00% || 23,02% || 11,33%

Nätverk för forskningsutbildning || 0 || 0 || 0,0 || 0,0 || 0,0 || 0,0 || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00%

Marie Curie-stipendier || 866 || 866 || 1,00 || 115,52 || 0,13 || 0,00% || 0,00% || 100,00% || 100,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00%

Tillgång till forskningsinfrastrukturer || 81 || 236 || 2,91 || 54,38 || 0,67 || 92,59% || 95,23% || 0,00% || 0,00% || 7,41% || 4,77% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00%

Samhällsekonomisk forskning || 104 || 665 || 6,39 || 56,83 || 0,55 || 54,81% || 83,65% || 0,00% || 0,00% || 11,54% || 9,96% || 0,00% || 0,00% || 33,65% || 6,39%

Allmänhetens inställning || 24 || 108 || 4,50 || 7,31 || 0,3 || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 16,67% || 17,02% || 0,00% || 0,00% || 83,33% || 82,98%

Stöd till FoTU-politik || 20 || 115 || 5,75 || 7,63 || 0,38 || 15,00% || 14,29% || 0,00% || 0,00% || 35,00% || 44,43% || 0,00% || 0,00% || 50,00% || 41,27%

Främja vetenskaplig och teknisk expertis || 207 || 249 || 1,20 || 12,45 || 0,06 || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 100,00% || 100,00%

FoTU-verksamhet av generisk art || 0 || 0 || 0,0 || 0,0 || 0,0 || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00%

Kompletterande åtgärder || 36 || 75 || 2,08 || 3,95 || 0,11 || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 100,00% || 100,00%

TOTALT FEMTE RAMPROGRAMMET ÅR 2001 || 4 979 || 23 433 || 4,71 || 3 735,63 || 0,75 || 52,78% || 82,52% || 22,41% || 4,00% || 4,00% || 4,07% || 1,43% || 1,20% || 19,38% || 8,22%

Tabell 3A : Undertecknade kontrakt under 2001 per stödmottagarkategori (i miljoner euro)

|| STÖDMOTTAGARKATEGORI || varav SMF

Högre utbildning || Forskningscentra (inkl. GFC) || Företagssektorn || Övriga[55] || TOTALT

Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare

LIVSKVALITET || 355,84 || 1 792 || 294,25 || 1 574 || 58,86 || 819 || 41,2 || 346 || 750,15 || 4.531 || 55,98 || 760

Livsmedel, kost och hälsa || 44,93 || 196 || 34,46 || 190 || 11,48 || 223 || 3,98 || 28 || 94,85 || 637 || 7,96 || 190

Kontrollen av infektionssjukdomar || 35,8 || 231 || 30,61 || 203 || 6,75 || 68 || 6,2 || 58 || 79,37 || 560 || 3,04 || 44

Cellfabriken || 69,73 || 260 || 43,14 || 196 || 14,38 || 130 || 2,75 || 13 || 130,0 || 599 || 15,62 || 136

Miljö och hälsa || 18,71 || 88 || 17,42 || 95 || 1,45 || 30 || 1,17 || 17 || 38,74 || 230 || 2,23 || 36

Hållbart jordbruk, fiske och skogsbruk || 65,61 || 329 || 65,41 || 346 || 12,5 || 259 || 16,09 || 104 || 159,61 || 1038 || 11,64 || 243

Den åldrande befolkningen och funktionsnedsättningar || 38,08 || 159 || 16,53 || 104 || 4,22 || 33 || 3,9 || 31 || 62,73 || 327 || 3,32 || 30

FoTU-verksamhet av generisk art || 71,69 || 466 || 54,38 || 335 || 6,16 || 58 || 5,24 || 87 || 137,48 || 946 || 9,35 || 68

Stöd till infrastrukturer || 11,29 || 63 || 32,29 || 105 || 1,92 || 18 || 1,86 || 8 || 47,36 || 194 || 2,82 || 13

INFORMATIONSSAMHÄLLET || 236,47 || 1 075 || 167,32 || 685 || 382,0 || 1 641 || 81,86 || 675 || 867,65 || 4 076 || 171,67 || 904

System och tjänster för medborgarna || 22,02 || 124 || 23,3 || 111 || 74,97 || 344 || 19,9 || 186 || 140,19 || 765 || 40,49 || 206

Nya arbetsmetoder och elektronisk handel || 21,79 || 142 || 15,7 || 88 || 48,22 || 306 || 17,77 || 146 || 103,49 || 682 || 30,58 || 209

Multimedieinnehåll och -verktyg || 39,41 || 207 || 21,79 || 107 || 48,82 || 244 || 19,11 || 180 || 129,13 || 738 || 31,9 || 180

Viktig teknik och infrastruktur || 74,16 || 269 || 64,8 || 209 || 151,45 || 518 || 9,18 || 75 || 299,58 || 1071 || 38,38 || 171

Programöverskridande teman || 20,25 || 82 || 21,11 || 70 || 44,28 || 180 || 11,3 || 77 || 96,93 || 409 || 24,89 || 111

FoTU-verksamhet av generisk art || 53,88 || 235 || 17,93 || 85 || 4,69 || 25 || 2,09 || 6 || 78,58 || 351 || 1,91 || 12

Stöd till infrastrukturer || 4,97 || 16 || 2,68 || 15 || 9,57 || 24 || 2,52 || 5 || 19,74 || 60 || 3,52 || 15

HÅLLBAR TILLVÄXT || 192,22 || 1 095 || 265,92 || 1 620 || 521,85 || 3 426 || 55,16 || 348 || 1 035,16 || 6 489 || 193,94 || 2 055

Innovativa produkter, processer, organisation || 55,41 || 348 || 82,32 || 545 || 128,62 || 1.471 || 8,04 || 88 || 274,39 || 2452 || 71,2 || 934

Global förändring, klimat och biologisk mångfald || 12,45 || 74 || 26,89 || 122 || 76,98 || 214 || 31,19 || 86 || 147,52 || 496 || 35,08 || 144

Landtransport och marinteknik || 21,48 || 100 || 29,1 || 148 || 48,06 || 429 || 4,71 || 53 || 103,35 || 730 || 16,77 || 235

Nya perspektiv för luftfarten || 28,98 || 131 || 41,07 || 171 || 189,79 || 413 || 3,92 || 20 || 263,76 || 735 || 21,8 || 128

FoTU-verksamhet av generisk art || 69,78 || 395 || 75,02 || 546 || 73,64 || 841 || 4,47 || 67 || 222,9 || 1849 || 45,89 || 586

Stöd till infrastrukturer || 4,13 || 47 || 11,53 || 88 || 4,76 || 58 || 2,84 || 34 || 23,25 || 227 || 3,2 || 28

|| STÖDMOTTAGARKATEGORI || varav SMF

Högre utbildning || Forskningscentra (inkl. GFC) || Företagssektorn || Övriga || TOTALT

Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare

ENERGI OCH MILJÖ || 147,61 || 889 || 157,97 || 1 139 || 125,76 || 737 || 68,84 || 567 || 500,18 || 3.332 || 69,43 || 572

MILJÖ || 136,07 || 804 || 144,03 || 1 012 || 34,62 || 451 || 19,13 || 263 || 333,85 || 2 530 || 31,82 || 399

Hållbar vattenförvaltning och vattenkvalitet || 36,19 || 185 || 35,71 || 202 || 12,31 || 192 || 4,27 || 63 || 88,49 || 642 || 12,32 || 180

Global förändring, klimat och biologisk mångfald || 38,05 || 227 || 43,56 || 292 || 1,42 || 25 || 2,9 || 19 || 85,93 || 563 || 1,85 || 22

Hållbara marina ekosystem || 23,5 || 128 || 20,52 || 125 || 4,84 || 50 || 0,91 || 12 || 49,77 || 315 || 3,88 || 45

Morgondagens stad och kulturarvet || 16,35 || 99 || 17,17 || 139 || 9,36 || 115 || 6,86 || 128 || 49,75 || 481 || 9,42 || 101

FoTU-verksamhet av generisk art || 13,91 || 100 || 13,42 || 117 || 5,26 || 58 || 2,38 || 23 || 34,97 || 298 || 3,22 || 42

Stöd till infrastrukturer || 8,07 || 65 || 13,65 || 137 || 1,44 || 11 || 1,8 || 18 || 24,95 || 231 || 1,13 || 9

ENERGI || 11,54 || 85 || 13,94 || 127 || 91,14 || 286 || 49,7 || 304 || 166,32 || 802 || 37,61 || 173

Renare energisystem, inkl. förnybara energikällor || 3,89 || 32 || 5,7 || 44 || 36,36 || 137 || 23,59 || 132 || 69,54 || 345 || 20,75 || 87

Ekonomisk och effektiv energi || 7,48 || 48 || 6,57 || 56 || 53,82 || 129 || 23,42 || 108 || 91,29 || 341 || 15,99 || 65

FoTU-verksamhet av generisk art || 0,04 || 1 || 0,29 || 5 || 0,17 || 5 || 0,27 || 4 || 0,77 || 15 || 0,21 || 6

OPET || 0,13 || 4 || 1,38 || 22 || 0,79 || 15 || 2,42 || 60 || 4,72 || 101 || 0,66 || 15

KÄRNENERGI || 8,81 || 102 || 105,73 || 432 || 3,11 || 186 || 34,8 || 475 || 152,44 || 1.195 || 40,30 || 40

Kontrollerad termonukleär fusion || 2,56 || 36 || 80,98 || 205 || 0,49 || 52 || 16,37 || 30 || 100,4 || 323 || 0,86 || 3

Kärnklyvning || 4,95 || 61 || 22,5 || 211 || 2,62 || 130 || 14,36 || 241 || 44,43 || 643 || 39,44 || 37

FoTU-verksamhet av generisk art || 0,64 || 4 || 1,21 || 12 || 0,0 || 4 || 1,58 || 37 || 3,43 || 57 || 0,0 || 0

Stöd till infrastrukturer || 0,66 || 1 || 1,04 || 4 || 0,0 || 0 || 2,49 || 167 || 4,18 || 172 || 0,0 || 0

INTERNATIONELL ROLL || 42,75 || 505 || 45,61 || 475 || 3,43 || 75 || 28,78 || 131 || 120,57 || 1.186 || 4,16 || 60

Länder i föranslutningsfasen || 1,31 || 13 || 3,42 || 16 || 0,03 || 2 || 0,23 || 16 || 4,99 || 47 || 0,03 || 2

Nya oberoende stater och stater i Central- och Östeuropa som inte befinner sig i föranslutningsfasen || 2,77 || 38 || 3,64 || 50 || 0,57 || 10 || 23,58 || 9 || 30,56 || 107 || 0,63 || 15

Partnerländer i Medelhavsområdet || 3,22 || 36 || 2,23 || 38 || 0,72 || 16 || 0,7 || 19 || 6,88 || 109 || 0,58 || 12

Partnerländer i Medelhavsområdet || 34,63 || 338 || 35,57 || 319 || 1,71 || 37 || 3,72 || 77 || 75,64 || 771 || 2,61 || 23

Utvecklingsländer Framväxande ekonomier och industriländer || 0,13 || 5 || 0,37 || 10 || 0,36 || 7 || 0,51 || 4 || 1,37 || 26 || 0,28 || 5

Stipendier till utvecklingsländer || 0,13 || 8 || 0,05 || 5 || 0,0 || 1 || 0,0 || 0 || 0,18 || 14 || 0,0 || 1

Stipendier för gemenskapsforskare || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0

Samordning || 0,56 || 67 || 0,32 || 37 || 0,02 || 2 || 0,04 || 6 || 0,94 || 112 || 0,02 || 2

|| STÖDMOTTAGARKATEGORI || varav SMF

Högre utbildning || Forskningscentra (inkl. GFC) || Företagssektorn || Övriga || TOTALT

Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare

INNOVATION - SMF || 8,22 || 23 || 9,97 || 56 || 17,39 || 119 || 15,84 || 112 || 51,42 || 310 || 21,02 || 141

Främjande av innovation || 3,58 || 16 || 8,68 || 49 || 11,89 || 88 || 9,38 || 58 || 33,53 || 211 || 14,53 || 109

Gemensamma åtgärder Innovation/SMF || 4,64 || 7 || 1,29 || 7 || 5,51 || 31 || 6,46 || 54 || 17,89 || 99 || 6,49 || 32

Ekonomisk och teknisk information || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0

DEN MÄNSKLIGA POTENTIALEN || 136,92 || 1.257 || 100,6 || 829 || 12,0 || 108 || 8,55 || 120 || 258,07 || 2 314 || 11,93 || 126

Nätverk för forskningsutbildning || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0

Marie Curie-stipendier || 68,9 || 545 || 37,6 || 272 || 8,61 || 45 || 0,41 || 4 || 115,52 || 866 || 5,64 || 34

Tillgång till forskningsinfrastrukturer || 19,01 || 88 || 34,55 || 135 || 0,66 || 9 || 0,16 || 4 || 54,38 || 236 || 0,74 || 8

Samhällsekonomisk forskning || 35,55 || 392 || 17,95 || 227 || 0,39 || 9 || 2,94 || 37 || 56,83 || 665 || 1,94 || 21

Allmänhetens inställning || 1,7 || 21 || 2,06 || 37 || 1,32 || 22 || 2,23 || 28 || 7,31 || 108 || 1,27 || 21

Stöd till FoTU-politik || 3,09 || 50 || 3,19 || 40 || 0,6 || 13 || 0,75 || 12 || 7,63 || 115 || 0,98 || 9

Främja vetenskaplig och teknisk expertis || 6,89 || 131 || 4,2 || 96 || 0,02 || 1 || 1,34 || 21 || 12,45 || 249 || 1,14 || 28

FoTU-verksamhet av generisk art || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0 || 0,0 || 0

Kompletterande åtgärder || 1,78 || 30 || 1,05 || 22 || 0,39 || 9 || 0,73 || 14 || 3,95 || 75 || 0,21 || 5

TOTALT || 1 128,83 || 6 738 || 1 147,36 || 6 810 || 1124,41 || 7 111 || 335,03 || 2.774 || 3 735,64 || 23 433 || 528,13 || 4 658

Tabell 3B: Undertecknade kontrakt under 2001 per stödmottagarkategori (i %)

|| STÖDMOTTAGARKATEGORI || varav SMF

Högre utbildning || Forskningscentra (inkl. GFC) || Företagssektorn || Övriga[56] || TOTALT

Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare

LIVSKVALITET || 47,44% || 39,55% || 39,23% || 34,74% || 7,85% || 18,08% || 5,49% || 7,64% || 100,00% || 100,00% || 7,46% || 16,77%

Livsmedel, kost och hälsa || 47,37% || 30,77% || 36,33% || 29,83% || 12,10% || 35,01% || 4,20% || 4,40% || 100,00% || 100,00% || 8,40% || 29,83%

Kontrollen av infektionssjukdomar || 45,11% || 41,25% || 38,57% || 36,25% || 8,50% || 12,14% || 7,82% || 10,36% || 100,00% || 100,00% || 3,83% || 7,86%

Cellfabriken || 53,64% || 43,41% || 33,19% || 32,72% || 11,06% || 21,70% || 2,11% || 2,17% || 100,00% || 100,00% || 12,01% || 22,70%

Miljö och hälsa || 48,28% || 38,26% || 44,96% || 41,30% || 3,74% || 13,04% || 3,02% || 7,39% || 100,00% || 100,00% || 5,75% || 15,65%

Hållbart jordbruk, fiske och skogsbruk || 41,11% || 31,70% || 40,98% || 33,33% || 7,83% || 24,95% || 10,08% || 10,02% || 100,00% || 100,00% || 7,29% || 23,41%

Den åldrande befolkningen och funktionsnedsättningar || 60,70% || 48,62% || 26,35% || 31,80% || 6,73% || 10,09% || 6,22% || 9,48% || 100,00% || 100,00% || 5,30% || 9,17%

FoTU-verksamhet av generisk art || 52,15% || 49,26% || 39,56% || 35,41% || 4,48% || 6,13% || 3,81% || 9,20% || 100,00% || 100,00% || 6,80% || 7,19%

Stöd till infrastrukturer || 23,84% || 32,47% || 68,17% || 54,12% || 4,06% || 9,28% || 3,93% || 4,12% || 100,00% || 100,00% || 5,94% || 6,70%

INFORMATIONSSAMHÄLLET || 27,25% || 26,37% || 19,28% || 16,81% || 44,03% || 40,26% || 9,43% || 16,56% || 100,00% || 100,00% || 19,79% || 22,18%

System och tjänster för medborgarna || 15,71% || 16,21% || 16,62% || 14,51% || 53,48% || 44,97% || 14,19% || 24,31% || 100,00% || 100,00% || 28,88% || 26,93%

Nya arbetsmetoder och elektronisk handel || 21,06% || 20,82% || 15,17% || 12,90% || 46,60% || 44,87% || 17,17% || 21,41% || 100,00% || 100,00% || 29,55% || 30,65%

Multimedieinnehåll och -verktyg || 30,52% || 28,05% || 16,88% || 14,50% || 37,81% || 33,06% || 14,80% || 24,39% || 100,00% || 100,00% || 24,70% || 24,39%

Viktig teknik och infrastruktur || 24,75% || 25,12% || 21,63% || 19,51% || 50,55% || 48,37% || 3,06% || 7,00% || 100,00% || 100,00% || 12,81% || 15,97%

Programöverskridande teman || 20,89% || 20,05% || 21,78% || 17,11% || 45,68% || 44,01% || 11,65% || 18,83% || 100,00% || 100,00% || 25,68% || 27,14%

FoTU-verksamhet av generisk art || 68,56% || 66,95% || 22,82% || 24,22% || 5,97% || 7,12% || 2,66% || 1,71% || 100,00% || 100,00% || 2,43% || 3,42%

Stöd till infrastrukturer || 25,15% || 26,67% || 13,58% || 25,00% || 48,49% || 40,00% || 12,78% || 8,33% || 100,00% || 100,00% || 17,85% || 25,00%

HÅLLBAR TILLVÄXT || 18,57% || 16,87% || 25,69% || 24,97% || 50,41% || 52,80% || 5,33% || 5,36% || 100,00% || 100,00% || 18,74% || 31,67%

Innovativa produkter, processer, organisation || 20,19% || 14,19% || 30,00% || 22,23% || 46,87% || 59,99% || 2,93% || 3,59% || 100,00% || 100,00% || 25,95% || 38,09%

Global förändring, klimat och biologisk mångfald || 8,44% || 14,92% || 18,23% || 24,60% || 52,18% || 43,15% || 21,15% || 17,34% || 100,00% || 100,00% || 23,78% || 29,03%

Landtransport och marinteknik || 20,78% || 13,70% || 28,16% || 20,27% || 46,50% || 58,77% || 4,55% || 7,26% || 100,00% || 100,00% || 16,22% || 32,19%

Nya perspektiv för luftfarten || 10,99% || 17,82% || 15,57% || 23,27% || 71,96% || 56,19% || 1,48% || 2,72% || 100,00% || 100,00% || 8,26% || 17,41%

FoTU-verksamhet av generisk art || 31,30% || 21,36% || 33,65% || 29,53% || 33,04% || 45,48% || 2,00% || 3,62% || 100,00% || 100,00% || 20,59% || 31,69%

Stöd till infrastrukturer || 17,74% || 20,70% || 49,58% || 38,77% || 20,48% || 25,55% || 12,19% || 14,98% || 100,00% || 100,00% || 13,76% || 12,33%

|| STÖDMOTTAGARKATEGORI || varav SMF

Högre utbildning || Forskningscentra (inkl. GFC) || Företagssektorn || Övriga || TOTALT

Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare

ENERGI OCH MILJÖ || 29,51% || 26,68% || 31,58% || 34,18% || 25,14% || 22,12% || 13,76% || 17,02% || 100,00% || 100,00% || 13,88% || 17,17%

MILJÖ || 40,76% || 31,78% || 43,14% || 40,00% || 10,37% || 17,83% || 5,73% || 10,40% || 100,00% || 100,00% || 9,53% || 15,77%

Hållbar vattenförvaltning och vattenkvalitet || 40,90% || 28,82% || 40,36% || 31,46% || 13,91% || 29,91% || 4,83% || 9,81% || 100,00% || 100,00% || 13,92% || 28,04%

Global förändring, klimat och biologisk mångfald || 44,28% || 40,32% || 50,69% || 51,87% || 1,65% || 4,44% || 3,38% || 3,37% || 100,00% || 100,00% || 2,15% || 3,91%

Hållbara marina ekosystem || 47,22% || 40,63% || 41,23% || 39,68% || 9,72% || 15,87% || 1,83% || 3,81% || 100,00% || 100,00% || 7,80% || 14,29%

Morgondagens stad och kulturarvet || 32,87% || 20,58% || 34,51% || 28,90% || 18,82% || 23,91% || 13,80% || 26,61% || 100,00% || 100,00% || 18,94% || 21,00%

FoTU-verksamhet av generisk art || 39,77% || 33,56% || 38,38% || 39,26% || 15,04% || 19,46% || 6,82% || 7,72% || 100,00% || 100,00% || 9,21% || 14,09%

Stöd till infrastrukturer || 32,33% || 28,14% || 54,71% || 59,31% || 5,76% || 4,76% || 7,20% || 7,79% || 100,00% || 100,00% || 4,53% || 3,90%

ENERGI || 6,94% || 10,60% || 8,38% || 15,84% || 54,80% || 35,66% || 29,88% || 37,91% || 100,00% || 100,00% || 22,61% || 21,57%

Renare energisystem, inkl. förnybara energikällor || 5,59% || 9,28% || 8,19% || 12,75% || 52,29% || 39,71% || 33,93% || 38,26% || 100,00% || 100,00% || 29,84% || 25,22%

Ekonomisk och effektiv energi || 8,20% || 14,08% || 7,20% || 16,42% || 58,95% || 37,83% || 25,65% || 31,67% || 100,00% || 100,00% || 17,52% || 19,06%

FoTU-verksamhet av generisk art || 5,19% || 6,67% || 37,65% || 33,33% || 22,44% || 33,33% || 34,72% || 26,67% || 100,00% || 100,00% || 27,50% || 40,00%

OPET || 2,69% || 3,96% || 29,19% || 21,78% || 16,82% || 14,85% || 51,30% || 59,41% || 100,00% || 100,00% || 13,94% || 14,85%

KÄRNENERGI || 5,78% || 8,54% || 69,36% || 36,15% || 2,04% || 15,56% || 22,83% || 39,75% || 100,00% || 100,00% || 26,43% || 3,35%

Kontrollerad termonukleär fusion || 2,55% || 11,15% || 80,66% || 63,47% || 0,49% || 16,10% || 16,30% || 9,29% || 100,00% || 100,00% || 0,86% || 0,93%

Kärnklyvning || 11,14% || 9,49% || 50,64% || 32,81% || 5,90% || 20,22% || 32,32% || 37,48% || 100,00% || 100,00% || 88,77% || 5,75%

FoTU-verksamhet av generisk art || 18,66% || 7,02% || 35,28% || 21,05% || 0,00% || 7,02% || 46,06% || 64,91% || 100,00% || 100,00% || 0,00% || 0,00%

Stöd till infrastrukturer || 15,74% || 0,58% || 24,77% || 2,33% || 0,00% || 0,00% || 59,49% || 97,09% || 100,00% || 100,00% || 0,00% || 0,00%

INTERNATIONELL ROLL || 35,46% || 42,58% || 37,83% || 40,05% || 2,84% || 6,32% || 23,87% || 11,05% || 100,00% || 100,00% || 3,45% || 5,06%

Länder i föranslutningsfasen || 26,19% || 27,66% || 68,55% || 34,04% || 0,67% || 4,26% || 4,60% || 34,04% || 100,00% || 100,00% || 0,67% || 4,26%

Nya oberoende stater och stater i Central- och Östeuropa som inte befinner sig i föranslutningsfasen || 9,07% || 35,51% || 11,90% || 46,73% || 1,88% || 9,35% || 77,15% || 8,41% || 100,00% || 100,00% || 2,08% || 14,02%

Partnerländer i Medelhavsområdet || 46,84% || 33,03% || 32,44% || 34,86% || 10,48% || 14,68% || 10,24% || 17,43% || 100,00% || 100,00% || 8,49% || 11,01%

Partnerländer i Medelhavsområdet || 45,79% || 43,84% || 47,03% || 41,37% || 2,27% || 4,80% || 4,92% || 9,99% || 100,00% || 100,00% || 3,46% || 2,98%

Utvecklingsländer Framväxande ekonomier och industriländer || 9,36% || 19,23% || 27,17% || 38,46% || 26,54% || 26,92% || 36,94% || 15,38% || 100,00% || 100,00% || 20,18% || 19,23%

Stipendier till utvecklingsländer || 73,00% || 57,14% || 27,00% || 35,71% || 0,00% || 7,14% || 0,00% || 0,00% || 100,00% || 100,00% || 0,00% || 7,14%

Stipendier för gemenskapsforskare || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0%

Samordning || 59,03% || 59,82% || 34,21% || 33,04% || 2,15% || 1,79% || 4,61% || 5,36% || 100,00% || 100,00% || 2,15% || 1,79%

|| STÖDMOTTAGARKATEGORI || varav SMF

Högre utbildning || Forskningscentra (inkl. GFC) || Företagssektorn || Övriga || TOTALT

Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare || Bidrag || Deltagare

INNOVATION - SMF || 15,98% || 7,42% || 19,39% || 18,06% || 33,83% || 38,39% || 30,81% || 36,13% || 100,00% || 100,00% || 40,87% || 45,48%

Främjande av innovation || 10,67% || 7,58% || 25,89% || 23,22% || 35,45% || 41,71% || 27,98% || 27,49% || 100,00% || 100,00% || 43,32% || 51,66%

Gemensamma åtgärder Innovation/SMF || 25,93% || 7,07% || 7,20% || 7,07% || 30,78% || 31,31% || 36,09% || 54,55% || 100,00% || 100,00% || 36,27% || 32,32%

Ekonomisk och teknisk information || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0%

DEN MÄNSKLIGA POTENTIALEN || 53,05% || 54,32% || 38,98% || 35,83% || 4,65% || 4,67% || 3,31% || 5,19% || 100,00% || 100,00% || 4,62% || 5,45%

Nätverk för forskningsutbildning || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00% || 0,00%

Marie Curie-stipendier || 59,64% || 62,93% || 32,55% || 31,41% || 7,46% || 5,20% || 0,35% || 0,46% || 100,00% || 100,00% || 4,88% || 3,93%

Tillgång till forskningsinfrastrukturer || 34,96% || 37,29% || 63,53% || 57,20% || 1,22% || 3,81% || 0,29% || 1,69% || 100,00% || 100,00% || 1,37% || 3,39%

Samhällsekonomisk forskning || 62,55% || 58,95% || 31,59% || 34,14% || 0,69% || 1,35% || 5,17% || 5,56% || 100,00% || 100,00% || 3,42% || 3,16%

Allmänhetens inställning || 23,26% || 19,44% || 28,18% || 34,26% || 18,05% || 20,37% || 30,52% || 25,93% || 100,00% || 100,00% || 17,42% || 19,44%

Stöd till FoTU-politik || 40,46% || 43,48% || 41,84% || 34,78% || 7,89% || 11,30% || 9,81% || 10,43% || 100,00% || 100,00% || 12,83% || 7,83%

Främja vetenskaplig och teknisk expertis || 55,36% || 52,61% || 33,71% || 38,55% || 0,17% || 0,40% || 10,76% || 8,43% || 100,00% || 100,00% || 9,15% || 11,24%

FoTU-verksamhet av generisk art || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0% || 0%

Kompletterande åtgärder || 45,03% || 40,00% || 26,51% || 29,33% || 9,84% || 12,00% || 18,61% || 18,67% || 100,00% || 100,00% || 5,24% || 6,67%

TOTALT || 30,22% || 28,75% || 30,71% || 29,06% || 30,10% || 30,35% || 8,97% || 11,84% || 100,00% || 100,00% || 14,14% || 19,88%

Tabell 4 : Inkomna projektförslag under 2001 per land och särskilt program

|| EUROPEISKA UNIONEN

BE || DK || DE || EL || ES || FR || IE || IT || LU || NL || AT || PT || FI || SV || UK || Totalt

Livskvalitet || 787 || 663 || 2 564 || 697 || 1 558 || 2 189 || 279 || 2 199 || 18 || 1 299 || 567 || 465 || 502 || 886 || 2 755 || 17 428

Informationssamhället || 505 || 190 || 1 859 || 1 238 || 1 294 || 1 292 || 218 || 1 768 || 46 || 513 || 396 || 268 || 335 || 402 || 1444 || 11 768

Hållbar tillväxt || 658 || 287 || 2 609 || 619 || 1 439 || 1 837 || 139 || 1 786 || 23 || 1 068 || 400 || 472 || 366 || 628 || 1934 || 14 265

Energi och miljö || 737 || 862 || 3 143 || 1 215 || 1 843 || 2 174 || 246 || 2 162 || 30 || 1 473 || 767 || 655 || 529 || 858 || 2 709 || 19 403

- varav miljö || 422 || 431 || 1 735 || 722 || 1 069 || 1 330 || 143 || 1 452 || 22 || 861 || 398 || 407 || 334 || 478 || 1 670 || 11 474

- varav energi || 315 || 431 || 1 408 || 493 || 774 || 844 || 103 || 710 || 8 || 612 || 369 || 248 || 195 || 380 || 1 039 || 7 929

Kärnenergi || 74 || 12 || 193 || 13 || 87 || 159 || 5 || 48 || 0 || 71 || 13 || 2 || 62 || 72 || 132 || 943

- varav klyvning || 74 || 12 || 190 || 12 || 87 || 158 || 5 || 48 || 0 || 70 || 13 || 2 || 60 || 72 || 132 || 935

- varav fusion || 0 || 0 || 3 || 1 || 0 || 1 || 0 || 0 || 0 || 1 || 0 || 0 || 2 || 0 || 0 || 8

Internationell roll || 102 || 49 || 166 || 79 || 145 || 234 || 14 || 192 || 1 || 127 || 86 || 74 || 18 || 55 || 214 || 1 556

Innovation - SMF || 71 || 87 || 412 || 123 || 304 || 213 || 51 || 327 || 15 || 98 || 85 || 119 || 49 || 52 || 275 || 2 281

Den mänskliga potentialen || 339 || 203 || 1 281 || 274 || 575 || 1 280 || 111 || 903 || 5 || 610 || 246 || 165 || 128 || 296 || 1 528 || 7 944

TOTALT || 3 273 || 2 353 || 12 227 || 4 258 || 7 245 || 9 378 || 1 063 || 9 385 || 138 || 5 259 || 2 560 || 2 220 || 1 989 || 3 249 || 10 991 || 75 588

|| KANDIDATLÄNDER OCH LÄNDER SOM ÄR ASSOCIERADE TILL FEMTE RAMPROGRAMMET

bg || cy || cz || ee || hu || lv || lt || mt || pl || ro || sk || si || tr || is || li || no || ch || il || Totalt ||

Livskvalitet || 80 || 47 || 304 || 84 || 291 || 56 || 57 || 16 || 373 || 78 || 123 || 130 || 24 || 68 || 2 || 387 || 451 || 274 || 2 845 ||

Informationssamhället || 98 || 112 || 223 || 37 || 148 || 29 || 34 || 4 || 252 || 125 || 70 || 82 || 5 || 20 || 3 || 157 || 272 || 191 || 1 862 ||

Hållbar tillväxt || 79 || 21 || 286 || 20 || 146 || 30 || 27 || 7 || 398 || 130 || 71 || 135 || 7 || 10 || 3 || 265 || 231 || 132 || 1 998 ||

Energi och miljö || 159 || 77 || 350 || 114 || 296 || 56 || 69 || 57 || 586 || 189 || 133 || 216 || 41 || 42 || 6 || 639 || 453 || 177 || 3 660 ||

- varav miljö || 107 || 52 || 211 || 83 || 218 || 40 || 46 || 41 || 381 || 136 || 93 || 121 || 30 || 39 || 2 || 409 || 252 || 117 || 2 378 ||

- varav energi || 52 || 25 || 139 || 31 || 78 || 16 || 23 || 16 || 205 || 53 || 40 || 95 || 11 || 3 || 4 || 230 || 201 || 60 || 1 282 ||

Kärnenergi || 7 || 0 || 55 || 1 || 38 || 1 || 0 || 0 || 8 || 11 || 31 || 7 || 0 || 0 || 0 || 8 || 45 || 0 || 211 ||

- varav klyvning || 7 || 0 || 55 || 1 || 38 || 0 || 0 || 0 || 8 || 11 || 31 || 7 || 0 || 0 || 0 || 8 || 43 || 0 || 209 ||

- varav fusion || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 2 || 0 || 2 ||

Internationell roll || 23 || 5 || 14 || 2 || 30 || 3 || 3 || 7 || 23 || 14 || 5 || 27 || 27 || 0 || 0 || 26 || 26 || 9 || 244 ||

Innovation - SMF || 17 || 12 || 57 || 27 || 58 || 16 || 19 || 5 || 62 || 16 || 30 || 33 || 0 || 7 || 0 || 38 || 14 || 46 || 457 ||

Den mänskliga potentialen || 50 || 14 || 101 || 18 || 96 || 15 || 17 || 6 || 158 || 41 || 29 || 39 || 6 || 10 || 0 || 103 || 257 || 100 || 1 060 ||

TOTALT || 513 || 288 || 1 390 || 303 || 1 103 || 206 || 226 || 102 || 1 860 || 604 || 492 || 669 || 110 || 157 || 14 || 1 623 || 1 749 || 929 || 12 337 ||

Tabell 5A : Undertecknade kontrakt under 2001 per land och särskilt program

|| EUROPEISKA UNIONEN

BE || DK || DE || EL || ES || FR || IE || IT || LU || NL || AT || PT || FI || SV || UK || Totalt

Livskvalitet || 149 || 186 || 559 || 137 || 295 || 589 || 83 || 403 || 5 || 322 || 114 || 80 || 128 || 203 || 724 || 3 977

Informationssamhället || 177 || 60 || 586 || 296 || 273 || 516 || 52 || 520 || 12 || 194 || 108 || 79 || 97 || 124 || 494 || 3 588

Hållbar tillväxt || 281 || 144 || 1013 || 192 || 494 || 850 || 76 || 680 || 7 || 431 || 157 || 157 || 171 || 243 || 1019 || 5 915

Energi och miljö || 120 || 149 || 417 || 157 || 237 || 372 || 32 || 286 || 6 || 255 || 109 || 74 || 91 || 141 || 391 || 2 837

- varav miljö || 90 || 99 || 322 || 112 || 169 || 298 || 25 || 245 || 3 || 189 || 65 || 57 || 64 || 94 || 315 || 2 147

- varav energi || 30 || 50 || 95 || 45 || 68 || 74 || 7 || 41 || 3 || 66 || 44 || 17 || 27 || 47 || 76 || 690

Kärnenergi || 97 || 14 || 200 || 7 || 92 || 184 || 4 || 82 || 0 || 49 || 20 || 10 || 49 || 65 || 127 || 1 000

- varav klyvning || 64 || 4 || 97 || 0 || 57 || 111 || 0 || 29 || 0 || 19 || 3 || 2 || 27 || 13 || 74 || 500

- varav fusion || 16 || 5 || 82 || 4 || 16 || 37 || 1 || 44 || 0 || 15 || 12 || 7 || 15 || 42 || 28 || 324

Internationell roll || 47 || 15 || 67 || 17 || 44 || 70 || 11 || 64 || 0 || 61 || 14 || 27 || 21 || 21 || 96 || 575

Innovation - SMF || 13 || 5 || 42 || 12 || 33 || 25 || 5 || 44 || 1 || 5 || 9 || 8 || 2 || 15 || 36 || 255

Den mänskliga potentialen || 92 || 53 || 315 || 63 || 140 || 354 || 30 || 205 || 3 || 151 || 58 || 44 || 33 || 81 || 450 || 2 072

TOTALT || 976 || 626 || 3199 || 881 || 1 608 || 2 960 || 293 || 2 284 || 34 || 1 468 || 589 || 479 || 592 || 893 || 3 337 || 20 219

|| KANDIDATLÄNDER OCH LÄNDER SOM ÄR ASSOCIERADE TILL FEMTE RAMPROGRAMMET

bg || cy || cz || ee || hu || lv || lt || mt || pl || ro || sk || si || tr || is || li || no || ch || il || Totalt ||

Livskvalitet || 8 || 5 || 33 || 13 || 31 || 11 || 8 || 1 || 33 || 8 || 15 || 8 || 1 || 29 || 0 || 111 || 113 || 72 || 500 ||

Informationssamhället || 15 || 24 || 26 || 6 || 28 || 14 || 10 || 0 || 48 || 16 || 3 || 19 || 5 || 3 || 2 || 46 || 117 || 48 || 430 ||

Hållbar tillväxt || 16 || 1 || 37 || 5 || 35 || 4 || 3 || 2 || 81 || 27 || 22 || 28 || 1 || 4 || 3 || 125 || 105 || 52 || 551 ||

Energi och miljö || 15 || 10 || 39 || 16 || 32 || 10 || 10 || 2 || 39 || 17 || 15 || 19 || 3 || 11 || 1 || 105 || 59 || 22 || 425 ||

- varav miljö || 10 || 7 || 32 || 11 || 26 || 7 || 9 || 2 || 30 || 11 || 13 || 14 || 2 || 11 || 0 || 81 || 44 || 22 || 332 ||

- varav energi || 5 || 3 || 7 || 5 || 6 || 3 || 1 || 0 || 9 || 6 || 2 || 5 || 1 || 0 || 1 || 24 || 15 || 0 || 93 ||

Kärnenergi || 5 || 1 || 35 || 0 || 31 || 5 || 0 || 0 || 7 || 9 || 24 || 5 || 0 || 0 || 0 || 2 || 55 || 0 || 179 ||

- varav klyvning || 5 || 1 || 22 || 0 || 20 || 2 || 0 || 0 || 3 || 0 || 21 || 2 || 0 || 0 || 0 || 0 || 34 || 0 || 110 ||

- varav fusion || 0 || 0 || 2 || 0 || 6 || 3 || 0 || 0 || 0 || 3 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 15 || 0 || 29 ||

Internationell roll || 3 || 2 || 4 || 3 || 10 || 1 || 1 || 3 || 11 || 7 || 7 || 5 || 6 || 2 || 0 || 14 || 8 || 7 || 94 ||

Innovation - SMF || 4 || 2 || 8 || 2 || 6 || 3 || 1 || 0 || 10 || 2 || 3 || 7 || 0 || 2 || 0 || 3 || 0 || 2 || 55 ||

Den mänskliga potentialen || 13 || 2 || 17 || 13 || 37 || 6 || 4 || 1 || 26 || 9 || 8 || 14 || 1 || 1 || 0 || 29 || 36 || 18 || 235 ||

TOTALT || 79 || 47 || 199 || 58 || 210 || 54 || 37 || 9 || 255 || 95 || 97 || 105 || 17 || 52 || 6 || 435 || 493 || 221 || 2 469 ||

Tabell 5B : Undertecknade kontrakt under 2001 per land, åtgärdskategori och stödmottagarkategori

Antal deltagare per åtgärdskategori || EUROPEISKA UNIONEN

BE || DK || DE || EL || ES || FR || IE || IT || LU || NL || AT || PT || FI || SV || UK || Totalt

Åtgärder med kostnadsdelning || 637 || 455 || 2 390 || 662 || 1 199 || 2 147 || 201 || 1 635 || 26 || 1 022 || 411 || 341 || 424 || 642 || 2 185 || 14 377

- varav FoTU-projekt || 525 || 345 || 1 879 || 551 || 832 || 1 820 || 148 || 1 260 || 18 || 734 || 287 || 231 || 350 || 516 || 1 684 || 11 180

- varav demonstrationsprojekt || 10 || 30 || 64 || 5 || 43 || 53 || 6 || 28 || 2 || 42 || 18 || 7 || 3 || 26 || 52 || 389

- varav kombinerade projekt || 28 || 16 || 112 || 31 || 57 || 87 || 9 || 73 || 2 || 75 || 43 || 12 || 20 || 35 || 93 || 693

- varav stöd till infrastrukturer || 2 || 3 || 9 || 1 || 4 || 10 || 1 || 3 || 1 || 5 || 0 || 0 || 1 || 5 || 9 || 54

- varav forskningssamarbete || 43 || 39 || 196 || 35 || 179 || 126 || 26 || 171 || 2 || 101 || 40 || 54 || 35 || 47 || 229 || 1 323

- varav bidrag till förstudier || 29 || 22 || 130 || 39 || 84 || 51 || 11 || 100 || 1 || 65 || 23 || 37 || 15 || 13 || 118 || 738

Stipendier || 32 || 24 || 146 || 23 || 67 || 194 || 13 || 78 || 0 || 100 || 23 || 6 || 7 || 41 || 326 || 1 080

Stöd till nätverk || 142 || 84 || 301 || 76 || 142 || 241 || 31 || 242 || 0 || 165 || 48 || 65 || 74 || 107 || 425 || 2 143

Samordnade åtgärder || 37 || 27 || 66 || 25 || 63 || 80 || 11 || 70 || 1 || 53 || 20 || 14 || 31 || 49 || 104 || 651

Kompletterande åtgärder || 128 || 36 || 296 || 95 || 137 || 298 || 37 || 259 || 7 || 128 || 87 || 53 || 56 || 54 || 297 || 1 968

TOTALT || 976 || 626 || 3 199 || 881 || 1 608 || 2 960 || 293 || 2 284 || 34 || 1 468 || 589 || 479 || 592 || 893 || 3 337 || 20 219

|| || || || || || || || || || || || || || || ||

Antal deltagare per stödmottagarkategori || BE || DK || DE || EL || ES || FR || IE || IT || LU || NL || AT || PT || FI || SV || UK || TOTALT

Högre utbildning || 289 || 153 || 772 || 263 || 418 || 504 || 134 || 557 || 1 || 410 || 163 || 135 || 168 || 338 || 1 437 || 5 667

Forskningscentra (inkl GFC) || 266 || 201 || 980 || 238 || 418 || 1186 || 44 || 703 || 8 || 478 || 146 || 116 || 218 || 185 || 586 || 5 773

Företagssektorn || 256 || 192 || 1175 || 304 || 551 || 957 || 76 || 767 || 20 || 426 || 174 || 159 || 146 || 241 || 980 || 6 424

Övriga[57] || 165 || 80 || 272 || 76 || 221 || 313 || 39 || 257 || 5 || 154 || 106 || 69 || 60 || 129 || 334 || 2 280

TOTALT || 976 || 626 || 3 199 || 881 || 1 608 || 2 960 || 293 || 2 284 || 34 || 1 468 || 589 || 479 || 592 || 893 || 3 337 || 20 219

varav SMF || 174 || 132 || 663 || 212 || 406 || 499 || 65 || 553 || 16 || 313 || 134 || 123 || 84 || 150 || 635 || 4 159

Antal deltagare per åtgärdskategori || KANDIDATLÄNDER OCH LÄNDER SOM ÄR ASSOCIERADE TILL FEMTE RAMPROGRAMMET

bg || cy || cz || ee || hu || lv || lt || mt || pl || ro || sk || si || tr || is || li || no || ch || il || Totalt

Åtgärder med kostnadsdelning || 42 || 32 || 122 || 41 || 123 || 27 || 18 || 1 || 166 || 54 || 52 || 55 || 7 || 40 || 5 || 295 || 372 || 178 || 1 630

- varav FoTU-projekt || 34 || 27 || 104 || 35 || 96 || 15 || 15 || 1 || 127 || 46 || 47 || 43 || 6 || 24 || 4 || 226 || 337 || 139 || 1 326

- varav demonstrationsprojekt || 1 || 0 || 1 || 0 || 3 || 2 || 1 || 0 || 2 || 1 || 0 || 4 || 0 || 1 || 0 || 12 || 9 || 1 || 38

- varav kombinerade projekt || 1 || 0 || 5 || 3 || 6 || 2 || 0 || 0 || 9 || 1 || 2 || 4 || 1 || 5 || 0 || 23 || 13 || 5 || 80

- varav stöd till infrastrukturer || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 3 || 0 || 2 || 5

- varav forskningssamarbete || 3 || 3 || 4 || 1 || 11 || 5 || 0 || 0 || 17 || 0 || 2 || 0 || 0 || 7 || 0 || 25 || 13 || 20 || 111

- varav bidrag till förstudier || 3 || 2 || 8 || 2 || 7 || 3 || 2 || 0 || 11 || 6 || 1 || 4 || 0 || 3 || 1 || 6 || 0 || 11 || 70

Stipendier || 1 || 1 || 1 || 0 || 1 || 1 || 0 || 0 || 2 || 0 || 0 || 2 || 0 || 0 || 0 || 12 || 6 || 9 || 36

Stöd till nätverk || 12 || 4 || 35 || 2 || 33 || 4 || 5 || 3 || 21 || 13 || 18 || 20 || 4 || 7 || 0 || 72 || 57 || 14 || 324

Samordnade åtgärder || 2 || 0 || 11 || 1 || 10 || 2 || 3 || 1 || 9 || 5 || 10 || 2 || 1 || 3 || 0 || 23 || 25 || 5 || 113

Kompletterande åtgärder || 22 || 10 || 30 || 14 || 43 || 21 || 11 || 4 || 57 || 23 || 17 || 26 || 5 || 2 || 1 || 33 || 33 || 15 || 367

TOTALT || 79 || 47 || 199 || 58 || 210 || 55 || 37 || 9 || 255 || 95 || 97 || 105 || 17 || 52 || 6 || 435 || 493 || 221 || 2 470

|| || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

Antal deltagare per stödmottagarkategori || BG || CY || CZ || EE || HU || LV || LT || MT || PL || RO || SK || SI || TR || IS || LI || NO || CH || IL || Totalt

Högre utbildning || 20 || 11 || 44 || 28 || 42 || 13 || 10 || 0 || 86 || 22 || 18 || 35 || 8 || 14 || 0 || 98 || 196 || 85 || 730

Forskningscentra (inkl GFC) || 26 || 4 || 68 || 9 || 89 || 11 || 13 || 1 || 80 || 34 || 44 || 30 || 5 || 18 || 0 || 149 || 123 || 42 || 746

Företagssektorn || 20 || 15 || 40 || 9 || 47 || 15 || 5 || 2 || 42 || 18 || 16 || 19 || 2 || 13 || 4 || 148 || 135 || 81 || 631

Övriga || 13 || 17 || 47 || 12 || 32 || 16 || 9 || 6 || 47 || 21 || 19 || 21 || 2 || 7 || 2 || 40 || 39 || 13 || 363

Totalt || 79 || 47 || 199 || 58 || 210 || 55 || 37 || 9 || 255 || 95 || 97 || 105 || 17 || 52 || 6 || 435 || 493 || 221 || 2 470

varav SMF || 17 || 15 || 33 || 9 || 42 || 14 || 4 || 2 || 33 || 18 || 10 || 24 || 1 || 11 || 0 || 83 || 90 || 55 || 461

Tabell 6: samarbete mellan länder som undertecknat kontakten under 2001

|| || Europeiska unionen || Kandidatländer och länder som är associerade till femte ramprogrammet || Totalt || ||

|| || BE || DK || DE || EL || ES || FR || IE || IT || LU || NL || AT || PT || FI || SV || UK || Tot. || BG || CY || CZ || EE || HU || LV || LT || MT || PL || RO || SK || SI || TR || IS || LI || NO || CH || IL || ||

Europeiska unionen || BE || 305 || 236 || 1267 || 321 || 657 || 1306 || 123 || 805 || 20 || 668 || 189 || 194 || 226 || 309 || 1295 || 7921 || 22 || 8 || 96 || 12 || 97 || 7 || 19 || 6 || 88 || 41 || 57 || 48 || 8 || 13 || 1 || 150 || 191 || 59 || 8844 || BE || Europeiska unionen

DK || 236 || 203 || 741 || 206 || 360 || 610 || 102 || 500 || 9 || 504 || 135 || 120 || 214 || 314 || 959 || 5213 || 11 || 6 || 51 || 14 || 55 || 15 || 16 || 4 || 69 || 25 || 18 || 30 || 3 || 18 || 0 || 232 || 142 || 33 || 5955 || DK

DE || 1267 || 741 || 2562 || 899 || 1739 || 3713 || 328 || 2639 || 39 || 1827 || 880 || 550 || 693 || 1143 || 4555 || 23575 || 88 || 30 || 309 || 33 || 267 || 87 || 48 || 7 || 332 || 101 || 170 || 136 || 20 || 45 || 9 || 535 || 790 || 238 || 26820 || DE

EL || 321 || 206 || 899 || 442 || 604 || 825 || 99 || 1012 || 11 || 436 || 180 || 228 || 269 || 237 || 1047 || 6816 || 69 || 55 || 64 || 18 || 65 || 11 || 14 || 6 || 64 || 67 || 39 || 31 || 17 || 13 || 1 || 184 || 137 || 109 || 7780 || EL

ES || 657 || 360 || 1739 || 604 || 1032 || 1993 || 208 || 1859 || 12 || 751 || 262 || 399 || 324 || 526 || 2102 || 12828 || 44 || 38 || 134 || 17 || 106 || 18 || 17 || 7 || 121 || 51 || 57 || 74 || 11 || 35 || 2 || 262 || 290 || 95 || 14207 || ES

FR || 1306 || 610 || 3713 || 825 || 1993 || 2828 || 282 || 2540 || 36 || 1529 || 464 || 513 || 554 || 785 || 3538 || 21516 || 52 || 28 || 227 || 19 || 165 || 28 || 53 || 9 || 262 || 108 || 72 || 85 || 17 || 32 || 4 || 589 || 668 || 199 || 24133 || FR

IE || 123 || 102 || 328 || 99 || 208 || 282 || 51 || 262 || 5 || 189 || 61 || 57 || 79 || 106 || 529 || 2481 || 3 || 1 || 24 || 7 || 41 || 6 || 4 || 2 || 27 || 13 || 15 || 21 || 3 || 10 || 1 || 74 || 41 || 20 || 2794 || IE

IT || 805 || 500 || 2639 || 1012 || 1859 || 2540 || 262 || 1819 || 28 || 1128 || 352 || 526 || 452 || 726 || 2967 || 17615 || 84 || 40 || 164 || 20 || 141 || 24 || 16 || 13 || 199 || 61 || 71 || 125 || 12 || 21 || 2 || 421 || 444 || 191 || 19664 || IT

LU || 20 || 9 || 39 || 11 || 12 || 36 || 5 || 28 || 2 || 16 || 12 || 9 || 7 || 15 || 34 || 255 || 1 || 1 || 2 || 1 || 2 || 3 || 3 || 1 || 4 || 1 || 1 || 2 || 0 || 1 || 0 || 10 || 6 || 1 || 295 || LU

NL || 668 || 504 || 1827 || 436 || 751 || 1529 || 189 || 1128 || 16 || 787 || 324 || 323 || 399 || 575 || 2086 || 11542 || 38 || 13 || 146 || 24 || 157 || 18 || 19 || 6 || 158 || 63 || 76 || 68 || 8 || 26 || 0 || 351 || 272 || 120 || 13105 || NL

AT || 189 || 135 || 880 || 180 || 262 || 464 || 61 || 352 || 12 || 324 || 333 || 93 || 149 || 240 || 547 || 4221 || 32 || 4 || 68 || 10 || 120 || 17 || 14 || 3 || 58 || 54 || 72 || 44 || 4 || 12 || 3 || 91 || 121 || 22 || 4970 || AT

PT || 194 || 120 || 550 || 228 || 399 || 513 || 57 || 526 || 9 || 323 || 93 || 159 || 118 || 134 || 659 || 4082 || 17 || 7 || 40 || 6 || 45 || 4 || 11 || 1 || 58 || 24 || 18 || 21 || 4 || 13 || 1 || 149 || 99 || 31 || 4631 || PT

FI || 226 || 214 || 693 || 269 || 324 || 554 || 79 || 452 || 7 || 399 || 149 || 118 || 227 || 366 || 708 || 4785 || 24 || 3 || 48 || 30 || 69 || 16 || 13 || 2 || 70 || 22 || 44 || 25 || 2 || 23 || 0 || 238 || 114 || 40 || 5568 || FI

SV || 309 || 314 || 1143 || 237 || 526 || 785 || 106 || 726 || 15 || 575 || 240 || 134 || 366 || 331 || 1354 || 7161 || 21 || 6 || 72 || 31 || 67 || 11 || 21 || 2 || 79 || 20 || 31 || 46 || 3 || 38 || 0 || 287 || 170 || 61 || 8127 || SV

UK || 1295 || 959 || 4555 || 1047 || 2102 || 3538 || 529 || 2967 || 34 || 2086 || 547 || 659 || 708 || 1354 || 3110 || 25490 || 52 || 36 || 303 || 43 || 234 || 45 || 42 || 11 || 307 || 98 || 182 || 177 || 9 || 64 || 3 || 962 || 568 || 199 || 28825 || UK

Tot. || 7921 || 5213 || 23575 || 6816 || 12828 || 21516 || 2481 || 17615 || 255 || 11542 || 4221 || 4082 || 4785 || 7161 || 25490 || 84846 || 558 || 276 || 1748 || 285 || 1631 || 310 || 310 || 80 || 1896 || 749 || 923 || 933 || 121 || 364 || 27 || 4535 || 4053 || 1418 || 105063 || Tot.

Kandidatländer och associerade länder || BG || 22 || 11 || 88 || 69 || 44 || 52 || 3 || 84 || 1 || 38 || 32 || 17 || 24 || 21 || 52 || 558 || 20 || 5 || 21 || 6 || 22 || 7 || 7 || 2 || 14 || 41 || 17 || 11 || 4 || 1 || 0 || 16 || 14 || 3 || 769 || BG || Kandidatländer och associerade länder

CY || 8 || 6 || 30 || 55 || 38 || 28 || 1 || 40 || 1 || 13 || 4 || 7 || 3 || 6 || 36 || 276 || 5 || 11 || 7 || 4 || 5 || 2 || 2 || 4 || 12 || 5 || 2 || 5 || 3 || 1 || 0 || 1 || 2 || 25 || 372 || CY

CZ || 96 || 51 || 309 || 64 || 134 || 227 || 24 || 164 || 2 || 146 || 68 || 40 || 48 || 72 || 303 || 1748 || 21 || 7 || 52 || 11 || 60 || 11 || 8 || 3 || 36 || 27 || 53 || 23 || 2 || 2 || 0 || 38 || 42 || 16 || 2160 || CZ

EE || 12 || 14 || 33 || 18 || 17 || 19 || 7 || 20 || 1 || 24 || 10 || 6 || 30 || 31 || 43 || 285 || 6 || 4 || 11 || 16 || 10 || 18 || 11 || 3 || 16 || 6 || 6 || 9 || 1 || 5 || 0 || 13 || 4 || 4 || 428 || EE

HU || 97 || 55 || 267 || 65 || 106 || 165 || 41 || 141 || 2 || 157 || 120 || 45 || 69 || 67 || 234 || 1631 || 22 || 5 || 60 || 10 || 47 || 10 || 10 || 3 || 48 || 35 || 49 || 24 || 2 || 2 || 0 || 38 || 42 || 11 || 2049 || HU

LV || 7 || 15 || 87 || 11 || 18 || 28 || 6 || 24 || 3 || 18 || 17 || 4 || 16 || 11 || 45 || 310 || 7 || 2 || 11 || 18 || 10 || 18 || 23 || 2 || 22 || 9 || 6 || 5 || 0 || 4 || 0 || 11 || 4 || 4 || 466 || LV

LT || 19 || 16 || 48 || 14 || 17 || 53 || 4 || 16 || 3 || 19 || 14 || 11 || 13 || 21 || 42 || 310 || 7 || 2 || 8 || 11 || 10 || 23 || 3 || 2 || 23 || 7 || 5 || 5 || 1 || 2 || 0 || 13 || 4 || 3 || 439 || LT

MT || 6 || 4 || 7 || 6 || 7 || 9 || 2 || 13 || 1 || 6 || 3 || 1 || 2 || 2 || 11 || 80 || 2 || 4 || 3 || 3 || 3 || 2 || 2 || 0 || 4 || 3 || 1 || 4 || 2 || 1 || 0 || 1 || 2 || 4 || 121 || MT

PL || 88 || 69 || 332 || 64 || 121 || 262 || 27 || 199 || 4 || 158 || 58 || 58 || 70 || 79 || 307 || 1896 || 14 || 12 || 36 || 16 || 48 || 22 || 23 || 4 || 83 || 30 || 25 || 22 || 3 || 3 || 0 || 56 || 45 || 10 || 2348 || PL

RO || 41 || 25 || 101 || 67 || 51 || 108 || 13 || 61 || 1 || 63 || 54 || 24 || 22 || 20 || 98 || 749 || 41 || 5 || 27 || 6 || 35 || 9 || 7 || 3 || 30 || 18 || 29 || 23 || 4 || 1 || 0 || 15 || 13 || 5 || 1020 || RO

SK || 57 || 18 || 170 || 39 || 57 || 72 || 15 || 71 || 1 || 76 || 72 || 18 || 44 || 31 || 182 || 923 || 17 || 2 || 53 || 6 || 49 || 6 || 5 || 1 || 25 || 29 || 29 || 28 || 2 || 2 || 0 || 18 || 31 || 3 || 1229 || SK

SI || 48 || 30 || 136 || 31 || 74 || 85 || 21 || 125 || 2 || 68 || 44 || 21 || 25 || 46 || 177 || 933 || 11 || 5 || 23 || 9 || 24 || 5 || 5 || 4 || 22 || 23 || 28 || 26 || 2 || 3 || 0 || 23 || 25 || 7 || 1178 || SI

TR || 8 || 3 || 20 || 17 || 11 || 17 || 3 || 12 || 0 || 8 || 4 || 4 || 2 || 3 || 9 || 121 || 4 || 3 || 2 || 1 || 2 || 0 || 1 || 2 || 3 || 4 || 2 || 2 || 0 || 0 || 0 || 1 || 3 || 8 || 159 || TR

IS || 13 || 18 || 45 || 13 || 35 || 32 || 10 || 21 || 1 || 26 || 12 || 13 || 23 || 38 || 64 || 364 || 1 || 1 || 2 || 5 || 2 || 4 || 2 || 1 || 3 || 1 || 2 || 3 || 0 || 18 || 0 || 46 || 5 || 5 || 465 || IS

LI || 1 || 0 || 9 || 1 || 2 || 4 || 1 || 2 || 0 || 0 || 3 || 1 || 0 || 0 || 3 || 27 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 0 || 2 || 0 || 29 || LI

NO || 150 || 232 || 535 || 184 || 262 || 589 || 74 || 421 || 10 || 351 || 91 || 149 || 238 || 287 || 962 || 4535 || 16 || 1 || 38 || 13 || 38 || 11 || 13 || 1 || 56 || 15 || 18 || 23 || 1 || 46 || 0 || 241 || 93 || 28 || 5187 || NO

CH || 191 || 142 || 790 || 137 || 290 || 668 || 41 || 444 || 6 || 272 || 121 || 99 || 114 || 170 || 568 || 4053 || 14 || 2 || 42 || 4 || 42 || 4 || 4 || 2 || 45 || 13 || 31 || 25 || 3 || 5 || 2 || 93 || 131 || 36 || 4551 || CH

IL || 59 || 33 || 238 || 109 || 95 || 199 || 20 || 191 || 1 || 120 || 22 || 31 || 40 || 61 || 199 || 1418 || 3 || 25 || 16 || 4 || 11 || 4 || 3 || 4 || 10 || 5 || 3 || 7 || 8 || 5 || 0 || 28 || 36 || 72 || 1662 || IL

Totalt || 8844 || 5955 || 26820 || 7780 || 14207 || 24133 || 2794 || 19664 || 295 || 13105 || 4970 || 4631 || 5568 || 8127 || 28825 || 105063 || 769 || 372 || 2160 || 428 || 2049 || 466 || 439 || 121 || 2348 || 1020 || 1229 || 1178 || 159 || 465 || 29 || 5187 || 4551 || 1662 || 107663 ||

|| || BE || DK || DE || EL || ES || FR || IE || IT || LU || NL || AT || PT || FI || SV || UK || Tot. || BG || CY || CZ || EE || HU || LV || LT || MT || PL || RO || SK || SI || TR || IS || LI || NO || CH || IL || Totalt || ||

|| || Europeiska unionen || Kandidatländer och associerade länder || ||

Tabell7 : finansiering av femte ramprogrammet

|| Belopp 1999-2002 (milj. euro) || Finansiering 2001 (milj. euro)

Livskvalitet och förvaltning av de levande resurserna || 2 413 || 635

Användarvänligt informationssamhälle || 3 600 || 936

Konkurrenskraftig hållbar tillväxt || 2 705 || 702,6

Energi, miljö och hållbar utveckling || 2 125 || 570,2

      Miljö och hållbar utveckling || 1 083 || 291,6

      Energi || 1 042 || 278,6

Befästa gemenskapsforskningens internationella roll || 475 || 135,9

Främja innovation och gynna små och medelstora företags deltagande || 363 || 110

Utveckla den mänskliga forskningspotentialen och den samhällsekonomiska baskunskapen || 1 280 || 325,3

Direkta åtgärder (GFC) || 739 || 181

Totalt femte ramprogrammet EG || 13 700 || 3 596

Kärnforskning || 979 || 255,3

      Kontrollerad termonukleär fusion || 788 || 199,0

      Kärnklyvning || 191 || 56,3

Direkta åtgärder (GFC) || 281 || 68,7

Totalt femte ramprogrammet Euratom || 1 260 || 324

TOTALT FEMTE RAMPROGRAMMET EG+EURATOM || 14 960 || 3 920

Tabell 8a: åtaganden för gemenskapens forskning under perioden 1984-2002 (löpande priser)

|| || || || || || || || || || || || || || || || || || ||  12.09.2002<}99{>»Läget den 12 SEPTEMBER 20020} ||

ÅR || 84 || 85 || 86 || 87 || 88 || 89 || 90 || 91 || 92 || 93 || 94 || 95 || 96 || 97 || 98 || 99 || 00 || 01[58] || 02[59] || TOTALT ||

Ramprogram 1984-87 || 593,0 || 735,0 || 874,0 || 701,8 || 260,8 || 101,1 || 4,9 || || || || || || || || || || || || || 3270,6 ||

Ramprogram 1987-91 || || || || 188,1 || 810,6 || 1241,3 || 1596,9 || 1270,7 || 230,9 || 14,8 || 3,9 || 0,2 || || || || || || || || 5357,4 ||

Ramprogram 1990-94 || || || || || || || || 296,0 || 2160,5 || 2079,5 || 2014,7 || 1,0 || || || || || || || || 6551,7 ||

Ramprogram 1994-98[60] || || || || || || || || || || || || 2982,5 || 3153,5 || 3485,6 || 3499,3 || || || || || 13120,9 ||

Ramprogram 1998-02 || || || || || || || || || || || || || || || || 3337,5 || 3607,4 || 3870,8 || 4055,0 || 14870,7 ||

FoTU-PROGRAM || 593,0 || 735,0 || 874,0 || 889,9 || 1071,4 || 1342,4 || 1601,8 || 1566,7 || 2391,4 || 2094,3 || 2018,6 || 2983,7 || 3153,5 || 3485,6 || 3499,3 || 3337,5 || 3607,4 || 3870,8 || 4055,0 || 43171,3 ||

APAS || || || || 49,4 || 56,6 || 69,8 || 113,1 || 168,8 || 308,4 || 440,2 || 571,8 || 2,1 || || || || || || || || 1780,2 ||

FoTU+APAS || 593,0 || 735,0 || 874,0 || 939,3 || 1128,0 || 1412,2 || 1714,9 || 1735,5 || 2699,8 || 2534,5 || 2590,4 || 2985,8 || 3153,5 || 3485,6 || 3499,3 || 3337,5 || 3607,4 || 3870,8 || 4055,0 || 44951,5 ||

SPRINT || || || || || || || 16,0 || 16,0 || 17,0 || || || || || || || || || || || 49,0 ||

CECA || || || || || || || 17,5 || 17,5 || 17,5 || 17,5 || 17,5 || || || || || || || || || 87,5 ||

80% av THERMIE || || || || || || || 36,0 || 118,4 || 128,9 || 139,2 || 145,6 || || || || || || || || || 568,1 ||

Forskning totalt[61] || 593,0 || 735,0 || 874,0 || 939,3 || 1128,0 || 1412,2 || 1784,4 || 1887,4 || 2863,2 || 2691,2 || 2753,5 || 2985,8 || 3153,5 || 3485,6 || 3499,3 || 3337,5 || 3607,4 || 3870,8 || 4055,0 || 45656,1 ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| 4 269 dvs. 2,42 % av budgeten. || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || 7 151 dvs. 3,18 % av budgeten. || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || 11 980 dvs. 4,05 % av budgeten.. || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || 15 878 dvs. 4,02 % av budgeten. || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || 18 370 dvs. 4,16 % av budgeten. || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

EG:s BUDGET (löp. priser) || 28905 || 29925 || 35842 || 38392 || 43080 || 42569 || 45057 || 56111 || 61232 || 67760 || 65929 || 75355 || 82125 || 85028 || 86523 || 91645 || 74907 || 92116 || 96846 || ||

FoTU-programmet i % av budgeten || 2,1 || 2,5 || 2,4 || 2,3 || 2,5 || 3,2 || 3,6 || 2,8 || 3,9 || 3,1 || 3,1 || 4,0 || 3,8 || 4,1 || 4,0 || 3,6 || 4,8 || 4,2 || 4,2 || ||

Forskning totalt i % av budgeten || 2,1 || 2,5 || 2,4 || 2,4 || 2,6 || 3,3 || 4,0 || 3,4 || 4,7 || 4,0 || 4,2 || 4,0 || 3,8 || 4,1 || 4,0 || 3,6 || 4,8 || 4,2 || 4,2 || ||

Tabell 8B: utveckling av åtaganden för gemenskapens forskning 1984-2002 (fasta priser 2000)

|| || || || || || || || || || || || || || || || || || || Läget den 12 sept. 2002

ÅR || 84 || 85 || 86 || 87 || 88 || 89 || 90 || 91 || 92 || 93 || 94 || 95 || 96 || 97 || 98 || 99 || 00 || 01 [62] || 02[63] || TOTALT

Ramprogram 1984-87 || 986,7 || 1153,8 || 1326,3 || 1030,5 || 369,9 || 136,4 || 6,3 || || || || || || || || || || || || || 5009,9

Ramprogram 1987-91 || || || || 276,2 || 1149,8 || 1675,2 || 2063,2 || 1561,1 || 274,2 || 17,3 || 4,5 || 0,2 || || || || || || || || 7021,7

Ramprogram 1990-94 || || || || || || || || 363,6 || 2565,9 || 2435,0 || 2315,7 || 1,1 || || || || || || || || 7681,3

Ramprogram 1994-98[64] || || || || || || || || || || || || 3385,4 || 3465,4 || 3727,9 || 3679,6 || || || || || 14258,3

Ramprogram 1998-02 || || || || || || || || || || || || || || || || 3426,6 || 3607,4 || 3802,4 || 3906,6 || 14743,0

FoTU-PROGRAM || 986,7 || 1153,8 || 1326,3 || 1306,7 || 1519,7 || 1811,6 || 2069,5 || 1924,7 || 2840,1 || 2452,3 || 2320,2 || 3386,7 || 3465,4 || 3727,9 || 3679,6 || 3426,6 || 3607,4 || 3802,4 || 3906,6 || 48714,2

APAS || || || || 72,5 || 80,3 || 94,2 || 146,1 || 207,4 || 366,3 || 515,5 || 657,2 || 2,4 || || || || || || || || 2141,9

FoTU+APAS || 986,7 || 1153,8 || 1326,3 || 1379,2 || 1600,0 || 1905,8 || 2215,6 || 2132,1 || 3206,4 || 2967,8 || 2977,4 || 3389,1 || 3465,4 || 3727,9 || 3679,6 || 3426,6 || 3607,4 || 3802,4 || 3906,6 || 50856,1

SPRINT || || || || || || || 20,7 || 19,7 || 20,2 || || || || || || || || || || || 60,6

CECA || || || || || || || 22,6 || 21,5 || 20,8 || 20,5 || 20,1 || || || || || || || || || 105,5

80% av THERMIE || || || || || || || 46,5 || 145,5 || 153,1 || 163,0 || 167,4 || || || || || || || || || 675,5

Forskning totalt[65] || 986,7 || 1153,8 || 1326,3 || 1379,2 || 1600,0 || 1905,8 || 2305,4 || 2318,8 || 3400,5 || 3151,3 || 3164,9 || 3389,1 || 3465,4 || 3727,9 || 3679,6 || 3426,6 || 3607,4 || 3802,4 || 3906,6 || 51697,7

|| || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| 6 446 dvs. 2,41 % av budgeten. || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || 9 509 dvs. 3,15 % av budgeten. || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || 14 341 dvs. 4,04 % av budgeten. || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || 17 427 dvs. 4,02 % av budgeten. || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || 18423 dvs. 4,15 % av budgeten. || ||

|| || || || || || || || || || || || || || || || || || || || ||

BUDGET EG (pris 2000) || 48095 || 46978 || 54388 || 56376 || 61106 || 57448 || 58213 || 68932 || 72722 || 79344 || 75780 || 85533 || 90247 || 90939 || 90981 || 94091 || 74907 || 90487 || 93301 || ||

FoTU-programmet i % av budgeten || 2,1 || 2,5 || 2,4 || 2,3 || 2,5 || 3,2 || 3,6 || 2,8 || 3,9 || 3,1 || 3,1 || 4,0 || 3,8 || 4,1 || 4,0 || 3,6 || 4,8 || 4,2 || 4,2 || ||

Forskning totalt i % av budgeten || 2,1 || 2,5 || 2,4 || 2,4 || 2,6 || 3,3 || 4,0 || 3,4 || 4,7 || 4,0 || 4,2 || 4,0 || 3,8 || 4,1 || 4,0 || 3,6 || 4,8 || 4,2 || 4,2 || ||

Deflationsfaktorer[66] || 0,601 || 0,637 || 0,659 || 0,681 || 0,705 || 0,741 || 0,774 || 0,814 || 0,842 || 0,854 || 0,87 || 0,881 || 0,91 || 0,935 || 0,951 || 0,974 || 1,000 || 1,018 || 1,038 || ||

Årlig inflation i % || || 6,0 || 3,5 || 3,3 || 3,6 || 5,1 || 4,5 || 5,2 || 3,5 || 1,4 || 1,9 || 1,3 || 3,3 || 2,7 || 1,7 || 2,4 || 2,7 || 1,8 || 2,0 || ||

Tabell 9 : Landskoder

Europeiska unionen

BE || Belgien

DK || Danmark

DE || Tyskland

EL || Grekland

ES || Spanien

FR || Frankrike

IE || Irland

IT || Italien

LU || Luxemburg

NL || Nederländerna

AT || Österrike

PT || Portugal

FI || Finland

SV || Sverige

UK || Förenade kungariket

Kandidatländer och associerade länder

BG || Bulgarien

CY || Cypern

CZ || Tjeckiska republiken

EE || Estland

HU || Ungern

LV || Lettland

LT || Litauen

MT || Malta

PL || Polen

RO || Rumänien

SK || Slovakien

SI || Slovenien

TR || Turkiet

IS || Island

LI || Liechtenstein

NO || Norge

CH || Schweiz

IL || Israel

BILAGA II

KOM(2000) 6 av 18 januari 2000:

Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén "Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet".

KOM(2000) 612 av 4 oktober 2000:

Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén "Genomförandet av 'ett europeiskt område för forskningsverksamhet': riktlinjer för unionens åtgärder inom forskning (2002-2006).

KOM(2001) 94 av 21 februari 2001:

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens fleråriga ramprogram 2002-2006 för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet.

Förslag till rådets beslut om Europeiska atomenergigemenskapens fleråriga ramprogram 2002-2006 för verksamhet inom området forskning och utbildning med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet.

SEK(2001)356 av 27 februari 2001:

Kommissionens arbetsdokument "Ett europeiskt område för forskningsverksamhet: infrastruktur".

SEK(2001)434 av den 12 mars 2001:

Kommissionens arbetsdokument ”Hur kompetensen vad gäller forskning och teknisk utveckling i Europa skall kartläggas”,

SEK(2001)771 av 15 maj 2001:

Kommissionens arbetsdokument ”Kvinnor och vetenskap: jämställdhetsaspekten som hävstång för att utveckla forskning och vetenskap”.

KOM(2001) 282 av 30 maj 2001:

Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet ”Ramprogrammet och det europeiska området för forskningsverksamhet: Genomförandet av artikel 169 och sammanslutning i nätverk för nationella program”.

KOM(2001) 279 av 30 maj 2001:

Förslag till rådets beslut om antagande av ett särskilt program 2002-2006 för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet.

Förslag till rådets beslut om antagande av ett särskilt forsknings- och utbildningsprogram 2002-2006 som skall genomföras av Gemensamma forskningscentret genom direkta åtgärder för Europeiska atomenergigemenskapen

KOM(2001) 331 av 20 jun 2001:

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet ”En strategi för rörlighet i det europeiska området för forskningsverksamhet”.

SEK(2001)1002 av den 20 juni 2001:

Kommissionens arbetsdokument ”Halvtidsrapport om riktmärkning av den nationella forskningspolitiken”.

KOM(2001) 346 av den 25 juni 2001:

Meddelande från kommissionen ”Den internationella dimensionen av det europeiska området för forskningsverksamhet”.

KOM(2001) 500 av 10 september 2001:

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om regler för företags, forskningscentras och universitets deltagande samt om regler för spridning av forskningsresultat för genomförandet av Europeiska gemenskapens ramprogram 2002-2006.

SEK(2001)1414 av 14 september 2001:

Kommissionens arbetsprogram ”Resultattavla för innovation 2001”.

KOM(2001) 549 av den 3 oktober 2001.

Meddelande från kommissionen ”Det europeiska området för forskningsverksamhet och den regionala dimensionen”.

KOM(2001) 594 av 17 oktober 2001:

Ändrat förslag till rådets beslut om det särskilda programmet 2002–2006 för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet.

SEK(2000)1973 av 14 november 2000:

Kommissionens arbetsdokument ”Vetenskap, samhälle och medborgare i Europa”.

KOM(2001) 709 av 22 november 2001:

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om Europeiska gemenskapens sjätte fleråriga ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet (2002-2006).

Ändrat förslag till rådets beslut om Europeiska atomenergigemenskapens fleråriga ramprogram för verksamhet inom området forskning och utbildning med syfte att främja inrättandet av det europeiska området för forskningsverksamhet (2002-2006).

KOM(2002) 43 av 30 januari 2002:

Ändrat förslag till rådets beslut om antagande av ett särskilt program för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration med syfte att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet (2002-2006).

Ändrat förslag till rådets beslut om antagande av ett särskilt forsknings- och utbildningsprogram som skall genomföras av Gemensamma forskningscentret genom direkta åtgärder för Europeiska atomenergigemenskapen (2002-2006).

SEK(2002)129 av 30 januari 2002:

Kommissionens arbetsdokument ”Benchmarking av nationell FoTU-politik: första resultaten”.

[1]               KOM(2000) 6.

[2]               SEK(2001) 465.

[3]               SEK(2000) 1842.

[4]               Key Figures 2001: ISBN 92-894-1183-X och http://www.cordis.lu/rtd2002.indicators.scoreboard.htm.

[5]               SEK(2001) 1002.

[6]               SEK(2002) 129.

[7]               Webbadress: http://www.cordis.lu/rtd2002/era-developments/benchmarking.htm#results

[8]               SEK(2001) 434.

[9]               2001/S165.

[10]             KOM(2001) 282.

[11]             “High Level Expert Group on Improving Mobility of Researchers” 1http://europa.eu.int/comm/research/fp5/pdf/finalreportmobilityhleg.pdf - http://europa.eu.int/comm/research/fp5/.

[12]             KOM(2001) 331.

[13]             En resultattavla på pilotstadiet kompletterade KOM(2000) 567 som bilaga i september 2000.

[14]             Vissa av dessa indikatorer är identiska med Europeiska kommissionens ”strukturella” eller huvudsakliga indikatorer, medan mer restriktiva definitioner för de strukturella indikatorerna gäller för andra indikatorer för resultattavlan i syfte att fokusera på innovation.

[15]             SEK(2001) 1414.

[16]             URL: http://trendchart.cordis.lu/.

[17]             Förenade kungariket, Frankrike och Irland t.ex. är internationellt ledande när det gäller akademiker inom vetenskap och ingenjörskonst; Finland, Nederländerna och Sverige när det gäller offentliga FoTU-utgifter; Sverige när det gäller FoTU-utgifter inom näringslivet; Nederländerna, Sverige och Danmark när det gäller tillgången till Internet på hushållsnivå.

[18]             URL: http://europa.eu.int/comm/research/press/2001/memorandum-eib-en.pdf

[19]             KOM(2000) 412.

[20]             SEK(2001) 356.

[21]             URL: http://www.cordis.lu/science-society

[22]             9980/01 RECH 76, juni 2001.

[23]             KOM(2001) 346.

[24]             Partnerländerna i Medelhavsområdet, Balkan, Ryssland och de nya oberoende staterna, utvecklingsländerna, industriländerna och länderna med tillväxtekonomi.

[25]             Som exempel kan nämnas vetenskapliga och tekniska samarbetsprojekt med israeliska, palestinska och jordanska forskningsinstitut för en integrerad förvaltning av vatten och folkhälsa.

[26]             KOM(2001) 549.

[27]             Inom ramen för gemenskapsbestämmelserna om statligt stöd.

[28]             URL: http://www.innovating-regions.org

[29]             URL: http://www.erup.net

[30]             KOM(2001) 94.

[31]             KOM(2001) 709.

[32]             SEK(2002) 105.

[33]             KOM(2001) 279.

[34]             KOM(2001) 594.

[35]             KOM(2002) 43.

[36]             KOM(2001) 500.

[37]             KOM(2001) 282.

[38]             Särskilda programstudier genomfördes på områdena biovetenskap, tillverkning och industriteknik, material och transport, icke-nukleär energi och internationellt samarbete (INCO). Ytterligare en studie genomfördes på miljöområdet.

[39]             PREST et.al., Assessing the Economic Impacts of the Framework Programme, maj 2002 http://www.cordis.lu/fp5/monitoring/studies.htm.

[40]             Över 95 % av förfrågningarna behandlas inom 24 timmar.

[41]             URL: http://sme.cordis.lu/home/index.cfm

[42]             SEK(2001) 771.

[43]             KOM(1999) 76.

[44]             URL: http://www.cordis.lu/rtd2002/science-society/women.htm

[45]             URL: http://europa.eu.int/comm/research/science-society/women/wssi/index_en.html

[46]             Institute for Prospective Technological Studies of the Joint Research Centre (Gemensamma forskningscentrets institut för framtidsstudier).

[47]             Detta avtal skall främja den ekonomiska utvecklingen och utvecklingen mot en kunskapsbaserad ekonomi genom åtgärder på bland annat följande områden: miljö, bioteknik, nanoteknik samt informations- och kommunikationsteknik.

[48]             Detta avtal täcker de olika aspekterna av hållbar utveckling (särskilt säkerhet och livsmedelskvalitet, genomiktillämpningar inom hälsovård och hållbar förvaltning av ekosystem) och skall stärka näringslivets konkurrenskraft.

[49]             ETAN:s arbetsdokument, Options and Limits for Assessing the Socio-Economic Impact of European RTD Programmes, 1999.

[50]             Rapporter finns att tillgå på: http://www.cordis.lu/fp5/monitoring

[51]             CREST 1206/01.

[52]             CREST 1207/01 och CREST 1214/01.

[53]             KOM(2001) 331, 20.6.2001.

[54]             Organisationer för främjande av energiteknik (Organisations for the Promotion of Energy Technologies).

[55]             Denna kategori omfattar de deltagare som inte har kunnat inordnas i någon av de tre föregående kategorierna.

[56]             Denna kategori omfattar de deltagare som inte har kunnat inordnas i någon av de tre föregående kategorierna.

[57]             Denna kategori omfattar de deltagare som inte har kunnat inordnas i någon av de tre föregående kategorierna.

[58]           Preliminära siffror för 2001.

[59]           Budget för 2002.

[60]             Summorna antogs efter EU:s utvidgning.

[61]             FoTU + THERMIE + CECA + SPRINT + APAS

[62]             Preliminära siffror för 2001.

[63]                    Budget för 2002.

[64]             Summorna antogs efter EU:s utvidgning.

[65]             FoTU + THERMIE + CECA + SPRINT + APAS

[66]             De deflationsfaktorer som används från och med 1995 tar hänsyn till EU:s utvidgning från 12 till 15 medlemsstater (KOM(96)65). Siffrorna för 2002 är preliminära.