(1)

De tekniska granskningskriterier som fastställs i kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/2139 (2) omfattar flera ekonomiska sektorer och verksamheter som kan bidra till unionens mål för begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Dessa ekonomiska sektorer och verksamheter valdes ut på grund av deras andel av de totala utsläppen av växthusgaser och deras bevisade potential att undvika produktion av växthusgasutsläpp, minska utsläppen eller eliminera utsläppen. Dessutom har dessa ekonomiska sektorer och verksamheter en bevisad potential att möjliggöra undvikande, minskning och eliminering av växthusgasutsläpp för andra ekonomiska sektorer och verksamheter, eller att säkerställa långsiktig lagring av sådana utsläpp för andra sektorer och verksamheter.

(2)

Den totala energianvändningen står för omkring 75 % av de direkta växthusgasutsläppen i unionen. Energisektorn har därför en avgörande roll när det gäller fortsatt minskning av växthusgasutsläppen. De tekniska granskningskriterier som fastställs i delegerad förordning (EU) 2021/2139 omfattar därför en lång rad ekonomiska sektorer och verksamheter med anknytning till energiförsörjningskedjan, från el- eller värmeproduktion från olika källor, via överförings- och distributionsnät till lagring, samt värmepumpar och produktion av biogas och biodrivmedel. Delegerad förordning (EU) 2021/2139 innehåller dock inga tekniska granskningskriterier för ekonomiska verksamheter inom fossilgas- och kärnenergisektorerna, trots deras potential att bidra till utfasningen av fossila bränslen i unionens ekonomi.

(3)

I enlighet med kommissionens meddelande av den 21 april 2021 (EU:s taxonomi, företagens hållbarhetsredovisning för företag, hållbarhetspreferenser och förvaltaruppdrag: Styra kapital mot den europeiska gröna given) och i kommissionens meddelande av den 6 juli 2021 (Strategi för att finansiera övergången till en hållbar ekonomi) senarelades fastställandet av tekniska granskningskriterier för energiproduktion från fossilgas mot bakgrund av behovet av ytterligare teknisk bedömning, särskilt av fossilgasens övergångsroll i utfasningen av fossila bränslen i ekonomin (3). Fastställandet av tekniska granskningskriterier för av kärnenergiproduktion senarelades också i väntan på en ingående expertbedömning, som inleddes 2020, av huruvida kärnkraftens livscykel, och i synnerhet kärnavfall, kan anses vara förenlig med kravet i artikel 17 i förordning (EU) 2020/852 att en verksamhet inte får orsaka betydande skada för andra miljömål. Mot bakgrund av dessa bedömningar är det nödvändigt att erkänna att verksamheter för energiproduktion från fossilgas och kärnenergi kan bidra till utfasningen av fossila bränslen i unionens ekonomi.

(4)

I enlighet med artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 som omfattar ekonomiska omställningsverksamheter är det nödvändigt att fastställa tekniska granskningskriterier för elproduktion, högeffektiv kombinerad produktion av värme/kyla och el och produktion av värme/kyla i effektiva fjärrvärme- och fjärrkylsystem från fossilgas, där utsläppen av växthusgaser från fossilgas ligger under ett lämpligt tröskelvärde. Dessutom är det nödvändigt att fastställa tekniska granskningskriterier för användningen av fossilgas vid elproduktion, högeffektiv kombinerad produktion av värme/kyla och el och produktion av värme/kyla i effektiva fjärrvärme- och fjärrkylsystem, om sådan elproduktion, kombinerad produktion av värme/kyla och el samt produktion av värme/kyla i effektiva system för fjärrvärme och fjärrkyla ännu inte uppfyller det lämpliga tröskelvärdet, eftersom omställningen, utöver användningen av klimatneutral energi och fler investeringar i redan koldioxidsnåla ekonomiska verksamheter och sektorer, kräver betydande minskningar av växthusgasutsläppen i andra ekonomiska verksamheter och sektorer för vilka det inte finns några tekniskt och ekonomiskt genomförbara koldioxidsnåla alternativ. Alla dessa ekonomiska verksamheter bör klassificeras som omställningsverksamheter enligt artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852, med tanke på att tekniskt och ekonomiskt genomförbara koldioxidsnåla alternativ ännu inte är kommersiellt tillgängliga i tillräcklig omfattning för att täcka energibehovet på ett kontinuerligt och tillförlitligt sätt. Särskilt när det gäller elproduktion är det lämpligt att föreskriva en alternativ metod för att direkt begränsa utsläppen av växthusgaser. Enligt denna alternativa metod, som bör ge liknande resultat under en tjugoårsperiod, kan anläggningar uppnå sådana resultat genom att begränsa antalet driftstimmar eller genom att tidigarelägga övergången till förnybara eller koldioxidsnåla gaser till ett tidigare datum. De tekniska granskningskriterierna bör underlätta en påskyndad utfasning av mer utsläppsintensiva energikällor, inbegripet fasta fossila bränslen. För att uppfylla kraven i artikel 10.2 första stycket a, b och c i förordning (EU) 2020/852 bör dessutom de tekniska granskningskriterierna för användning av fossilgas säkerställa att det finns tillförlitliga belägg för att samma energikapacitet inte kan produceras med förnybara energikällor och att effektiva planer införs för varje anläggning, i linje med de bästa resultaten inom sektorn, för att helt och hållet övergå till förnybara energikällor eller koldioxidsnåla gaser senast ett visst datum. Slutligen bör de tekniska granskningskriterierna föreskriva ett tidsbegränsat erkännande av dessa verksamheters bidrag till utfasningen av fossila bränslen.

(5)

Förnybara energikällor kommer att spela en avgörande roll för att uppnå unionens klimat- och miljömål. Mot denna bakgrund måste investeringarna i förnybar energi expandera för att tillgodose behoven på unionens energimarknad av mer förnybar och ren energi.

(6)

Kärnenergirelaterade verksamheter är koldioxidsnåla verksamheter, de utgör inte energi från förnybara energikällor enligt definitionen i artikel 2 andra stycket led 1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 (4) och som avses i artikel 10.1 a i förordning (EU) 2020/852, och de ingår inte i de andra kategorier av ekonomiska verksamheter som förtecknas i leden b–i i den bestämmelsen. Sådana kärnenergirelaterade ekonomiska verksamheter bör anses uppfylla kraven i artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852, i avsaknad av tekniskt och ekonomiskt genomförbara koldioxidsnåla alternativ med en tillräcklig omfattning för att täcka energibehovet på ett kontinuerligt och tillförlitligt sätt. I slutrapporten från den tekniska expertgruppen för hållbar finansiering från mars 2020 (5) angavs dessutom att kärnenergiproduktionen har nära noll utsläpp av växthusgaser i energiproduktionsfasen och att det fanns omfattande och tydliga belägg för kärnenergins potentiella betydande bidrag till målen för begränsning av klimatförändringar. Ett antal medlemsstaters planer omfattar dessutom kärnenergi tillsammans med förnybar energi bland de energikällor som ska användas för att uppnå klimatmålen, inbegripet det mål om klimatneutralitet senast 2050 som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 (6). Slutligen, genom att tillhandahålla en stabil basenergiförsörjning underlättar kärnenergi utbyggnaden av intermittenta förnybara energikällor och hindrar inte deras utveckling, såsom krävs i artikel 10.2 b i förordning (EU) 2020/852. Kärnenergirelaterade verksamheter bör därför anses vara förenliga med artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852.

(7)

Vid en vetenskaplig granskning utförd av experter (7) drogs slutsatsen att tekniska granskningskriterier för kärnenergirelaterade ekonomiska verksamheter bör säkerställa att inga betydande skador uppstår för andra miljömål på grund av potentiella risker till följd av långsiktig lagring och slutförvaring av kärnavfall. Dessa tekniska granskningskriterier bör därför återspegla de högsta standarderna för kärnsäkerhet, strålskydd och hantering av radioaktivt avfall, med utgångspunkt i kraven i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) och i lagstiftning som antagits enligt det fördraget, särskilt rådets direktiv 2009/71/Euratom (8). Det direktivet innehåller ett mål om en hög kärnsäkerhetsnivå som omfattar alla faser av varje kärnteknisk anläggnings livscykel, inbegripet förläggning, utformning, uppförande, idrifttagande, drift och avveckling av sådana anläggningar. I det direktivet efterlyses i synnerhet betydande förbättringar av säkerheten vid utformningen av nya reaktorer, inbegripet s.k. generation III+-reaktorer, för vilka den senaste kunskapen och tekniken bör användas, med beaktande av de senaste internationella säkerhetskraven. Dessa krav möjliggör ett effektivt genomförande av kärnsäkerhetsmålet, inbegripet tillämpning av principen om djupförsvar och en effektiv säkerhetskultur. Dessa krav säkerställer att konsekvenserna av extrema mänskligt orsakade risker och av naturfenomen, inbegripet jordbävningar och översvämningar, minimeras och att olyckor, onormal drift och haverier eller förlust av kontrollsystem förhindras, bland annat genom skydd eller reservkylnings- och elförsörjningssystem.

(8)

Olyckstolerant bränsle för kärnkraftverk, som ger ytterligare skydd mot olyckor till följd av strukturella skador på bränsle- eller reaktorkomponenter, har blivit tillgängligt på marknaden. För att ta hänsyn till den senaste tekniska utvecklingen bör användningen av denna typ av bränsle fastställas som ett krav i de tekniska granskningskriterierna, med beaktande av dess licensiering inom unionen.

(9)

Globalt pågår forsknings- och utvecklingsinsatser för att utveckla ny kärnreaktorteknik som bland annat använder slutna bränslecykler eller bridning av bränsle och som minimerar produktionen av högaktivt radioaktivt avfall (generation IV-reaktorer). Även om dessa generation IV-reaktorer ännu inte är kommersiellt bärkraftiga, bör tekniska granskningskriterier fastställas för sådana reaktorer mot bakgrund av deras potentiella bidrag till målet om klimatneutralitet och minimering av radioaktivt avfall.

(10)

Kärnenergi är en del av de framtida energikällorna i ett antal medlemsstater och en del av deras insatser för att minska koldioxidutsläppen. De scenarier som kommissionen har bedömt leder till ett klimatneutralt energisystem, som i mycket stor utsträckning bygger på förnybara energikällor och på kärnenergi med en stabil installerad kapacitet jämfört med nuvarande nivåer. I takt med att de kärntekniska anläggningar som för närvarande utnyttjas blir allt äldre, behövs säkerhetsuppgraderingar för att förlänga deras livslängd samt nybyggda kärntekniska anläggningar för att ersätta föråldrade anläggningar. Detta är en fortlöpande process som bör säkerställa tillgången till den nödvändiga kapaciteten för utfasning av fossila bränslen i energisystemet senast 2050 och därefter vid behov. Följaktligen kommer betydande investeringar i kärnenergi att behövas under perioden fram till 2050 och därefter. Det är nödvändigt att se till att nya kärnkraftverk använder de mest avancerade lösningar som den tekniska utvecklingen leder till. De tekniska granskningskriterierna för sådana nya kärnkraftverk bör därför innehålla bestämmelser om regelbundna översyner av varje investeringsprojekt och om tekniska parametrar som motsvarar bästa tillgängliga teknik mot bakgrund av resultaten av varaktiga forsknings- och utvecklingsinsatser och de kontinuerliga förbättringarna av tekniken. Särskilda datum bör fastställas för att säkerställa infasning av ny teknik som är förenlig med en hållbar utfasning av fossila bränslen så snart den blir tillgänglig.

(11)

I bilaga II till Euratomfördraget och i rådets förordning (Euratom) nr 2587/1999 (9) fastställs tröskelvärden och andra krav för anmälan till kommissionen av investeringar i kärnenergi. I syfte att uppnå taxonomins mål och för att säkerställa största möjliga hänsyn till principerna och kraven i Euratomlagstiftningen, inbegripet kärnsäkerhetsmålet,, bör sådana investeringar bli föremål för ett yttrande från kommissionen, oavsett om bilaga II till Euratomfördraget och förordning (Euratom) nr 2587/1999 kräver någon anmälan eller ej. Av samma skäl bör alla frågor som rör tillämpningen av artiklarna 10.2 och 17 i förordning (EU) 2020/852 och de tekniska granskningskriterier som kommissionen identifierat i sitt yttrande behandlas på ett tillfredsställande sätt.

(12)

Med tanke på de långa ledtiderna för investeringar i ny kärnkraftskapacitet kan en förlängning av drifttiden för utvalda befintliga kärntekniska anläggningar stödja utfasningen av fossila bränslen i energisystemet på kort till medellång sikt. De tekniska granskningskriterierna för sådana förlängningar bör dock kräva ändringar och säkerhetsuppgraderingar för att säkerställa att dessa kärntekniska anläggningar uppfyller högsta möjliga säkerhetsnormer och alla säkerhetskrav som fastställs i lagstiftning antagen inom ramen för Euratomfördraget.

(13)

Mot bakgrund av den förväntade tekniska och vetenskapliga utvecklingen bör investeringar i uppförande och säker drift av nya kärntekniska anläggningar, som använder bästa tillgängliga teknik som senast vid ett lämpligt datum godkänts av medlemsstaternas behöriga myndigheter i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning, omfattas av tekniska granskningskriterier och tidsfrister som främjar utvecklingen och den framtida användningen av generation IV-reaktorer med sluten bränslecykel eller bridning av bränsle när de blir kommersiellt tillgängliga. Dessa tidsfrister bör på lämpligt sätt ses över mot bakgrund av framstegen i utvecklingen av sådan teknik.

(14)

De tekniska granskningskriterier som rör målen för begränsning av eller anpassning till klimatförändringar bör säkerställa att ekonomiska verksamheter inte orsakar betydande skada för något av de andra miljömålen. Särskilt när det gäller kärnenergirelaterade ekonomiska verksamheter är det nödvändigt att säkerställa att långsiktigt bortskaffande av avfall inte orsakar betydande och långsiktig skada på miljön, i enlighet med artikel 17.1 d iii i förordning (EU) 2020/852. Det är därför lämpligt att i de tekniska granskningskriterierna och, i enlighet med principen att avfallsproducenter bör ansvara för kostnaderna för hanteringen, fastställa särskilda krav för en fond för hantering av radioaktivt avfall och en fond för kärnkraftsavveckling, som kan kombineras, och att kräva att det finns operativa anläggningar för slutförvaring för allt radioaktivt avfall, vilket torde förhindra all export av radioaktivt avfall för slutförvaring i tredjeländer. I flera medlemsstater deponeras för närvarande låg- och medelaktivt radioaktivt avfall redan i ytnära anläggningar för slutförvaring, och betydande erfarenhet och sakkunskap inom avfallshantering har ackumulerats under årtionden av driften av dessa ytnära anläggningar för slutförvaring. För högaktivt radioaktivt avfall och använt kärnbränsle utgör djup geologisk slutförvaring den lösning på aktuell teknisk nivå som är allmänt accepterad bland experter över hela världen såsom det säkraste och mest hållbara alternativet som slutpunkt för hanteringen av högaktivt radioaktivt avfall och använt kärnbränsle betraktat som avfall. Samtidigt som de behåller ansvaret för sin politik när det gäller hanteringen av använt kärnbränsle och låg-, mellan- eller högaktivt avfall, bör medlemsstaterna inkludera planering och genomförande av alternativ för slutförvaring i sin nationella politik, särskilt inom ramen för de nationella programmen för hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, omfattande alla typer av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall och alla stadier av hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall från generering till slutförvaring. Innehållet i de nationella programmen specificeras i rådets direktiv 2011/70/Euratom (10) och innehåller centrala resultatindikatorer för att övervaka framstegen på ett transparent sätt. Medlemsstaterna måste regelbundet till kommissionen rapportera om hur genomförandet av de nationella programmen fortskrider. Medlemsstaternas rapportering från 2021 visar att betydande framsteg har gjorts när det gäller förverkligandet av de första anläggningarna för djup geologisk slutförvaring på unionens territorium. Realistiska lösningar börjar bli tillgängliga för medlemsstaterna att utveckla och driva sådana anläggningar senast 2050. Införandet av ett motsvarande krav i de tekniska granskningskriterierna säkerställer därför att ingen betydande skada orsakas i miljön.

(15)

Det är nödvändigt att icke-finansiella och finansiella företag ger investerare en hög grad av transparens när det gäller deras investeringar i verksamheter för energiproduktion från fossilgas och kärnenergi, för vilka tekniska granskningskriterier bör fastställas. För att säkerställa denna transparens bör särskilda upplysningskrav fastställas för icke-finansiella och finansiella företag. För att säkerställa jämförbarhet hos de upplysningar som lämnas till investerarna bör upplysningarna presenteras i form av en mall som tydligt anger andelen fossilgas- och kärnenergiverksamheter i nämnaren och, i förekommande fall, i täljaren för dessa företags centrala resultatindikatorer. För att säkerställa en hög grad av transparens för investerare i finansiella produkter som avses i artiklarna 5 och 6 i förordning (EU) 2020/852, när det gäller exponeringar mot fossilgas- och kärnenergiverksamheter för vilka tekniska granskningskriterier fastställs, kommer kommissionen att ändra eller föreslå en ändring av regelverket för upplysningar avseende dessa finansiella produkter, beroende på vad som är lämpligt för att säkerställa full transparens under dessa finansiella produkters hela livslängd. För att säkerställa att sådana upplysningar tydligt identifieras av slutinvesterare kommer kommissionen att överväga att ändra kraven på finansiell rådgivning och försäkringsrådgivning från distributörer.

(16)

För att öka investerarnas förtroende bör efterlevnaden av de tekniska granskningskriterierna för fossilgasverksamheter kontrolleras av en oberoende tredje part. För att säkerställa en opartisk och noggrann kontroll av efterlevnaden bör den oberoende tredje parten ha de resurser och den sakkunskap som krävs för att utföra kontrollen, vara oberoende för att undvika intressekonflikter med ägaren eller finansiären och inte delta i utvecklingen eller driften av sådan fossilgasverksamheter. Utöver kontrollmekanismen kan finansiella och icke-finansiella företag också omfattas av särskilda kontrollkrav i annan unionslagstiftning om hållbar finansiering som omfattar efterlevnad av de tekniska granskningskriterierna. I enlighet med artikel 26.1 c i förordning (EU) 2020/852 bör kommissionen se över de bestämmelser som krävs för att inrätta mekanismer för kontroll av överensstämmelse med de kriterier som fastställs i den förordningen.

(17)

Fossilgas- och kärnenergisektorerna kännetecknas av en snabb teknisk utveckling. Det är därför nödvändigt att regelbundet se över de tekniska granskningskriterierna för energiproduktion i dessa sektorer, i enlighet med artikel 19.5 i förordning (EU) 2020/852. På grundval av de villkor som fastställs i artikel 10.2 i förordning (EU) 2020/852 bör en sådan översyn dessutom omfatta lämpligheten av de tidsperioder som fastställs i de tekniska granskningskriterierna.

(18)

De delegerade förordningarna (EU) 2021/2139 och (EU) 2021/2178 (11) bör därför ändras i enlighet med detta. Ändringarna av delegerad förordning (EU) 2021/2139 och delegerad förordning (EU) 2021/2178 innebär inga krav på investeringar, utan syftar till att hjälpa finansmarknader och investerare att, på strikta villkor, identifiera relevanta gas- och kärnenergirelaterade verksamheter som behövs för omställningen av medlemsstaternas energisystem till klimatneutralitet i linje med unionens klimatmål och klimatåtaganden.

(19)

De ändringar av delegerad förordning (EU) 2021/2139 och delegerad förordning (EU) 2021/2178 som fastställs i den här delegerade förordningen är nära kopplade till varandra. För att säkerställa att dessa bestämmelser, som bör träda i kraft samtidigt, överensstämmer sinsemellan och för att göra det lättare för berörda parter att få en heltäckande överblick över den rättsliga ramen, samt för att underlätta tillämpningen av förordning (EU) 2020/852, är det nödvändigt att dessa bestämmelser samlas i en enda förordning.

(20)

Det är nödvändigt att ge icke-finansiella och finansiella företag tillräckligt med tid att bedöma om deras ekonomiska verksamheter med anknytning till fossilgas och kärnenergi uppfyller de tekniska granskningskriterier som fastställs i denna förordning, och att rapportera på grundval av den bedömningen i enlighet med delegerad förordning (EU) 2021/2178. Dagen för tillämpning av denna förordning bör därför senareläggas till den 1 januari 2023.

1.

Följande artikel ska införas som artikel 2a:

2.

Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till den här förordningen.

3.

Bilaga II ska ändras i enlighet med bilaga II till den här förordningen.

1.

I artikel 8 ska följande punkter läggas till som punkterna 6, 7 och 8:

2.

Texten i bilaga III till den här förordningen ska läggas till som bilaga XII.