EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32021R0887

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/887 av den 20 maj 2021 om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och av nätverket av nationella samordningscentrum

PE/28/2021/INIT

EUT L 202, 8.6.2021, p. 1–31 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/887/oj

8.6.2021   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 202/1


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/887

av den 20 maj 2021

om inrättande av Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning och av nätverket av nationella samordningscentrum

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 173.3 och artikel 188 första stycket,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Majoriteten av unionens befolkning är ansluten till internet. Människors vardag och ekonomier blir alltmer beroende av digital teknik. Medborgare och företag löper en allt större risk att utsättas för allvarliga cybersäkerhetsincidenter och många företag i unionen är med om minst en cybersäkerhetsincident per år. Detta understryker behovet av resiliens, stärkande av teknikens och näringslivets förmåga och tillämpning av höga cybersäkerhetsstandarder och helhetslösningar för cybersäkerhet som inbegriper människor, produkter, processer och teknik i unionen, samt behovet av ett unionsledarskap på området cybersäkerhet och digitalt oberoende. Cybersäkerheten kan också förbättras genom att öka medvetenheten om cybersäkerhetshot och utveckla kompetens, kapacitet och förmåga i hela unionen, med noggrant beaktande av samhälleliga och etiska konsekvenser och farhågor.

(2)

Sedan strategin för cybersäkerhet lades fram av kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (den höga representanten) i deras gemensamma meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 7 februari 2013 med titeln EU:s strategi för cybersäkerhet: En öppen, säker och trygg cyberrymd (strategin för cybersäkerhet från 2013) har unionen stadigt ökat sina insatser för att hantera de växande cybersäkerhetsutmaningarna. Strategin för cybersäkerhet från 2013 syftade till att främja ett tillförlitligt, säkert och öppet cybersäkerhetslandskap. År 2016 antog unionen de första åtgärderna på cybersäkerhetsområdet genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 (3) om säkerhet i nätverks- och informationssystem.

(3)

I september 2017 lade kommissionen och den höga representanten fram ett gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet med titeln Resiliens, avskräckning och försvar: stärkt cybersäkerhet i EU, för att ytterligare stärka unionens resiliens, avskräckning och hantering av cyberattacker.

(4)

Vid det digitala toppmötet i Tallinn i september 2017 uppmanade stats- och regeringscheferna unionen att bli ledande när det gäller cybersäkerhet senast 2025 för att försäkra oss om att medborgare, konsumenter och företag kan ha förtroende för och åtnjuta skydd på internet och för att möjliggöra ett fritt och säkrare internet som styrs av lagen och meddelade sin avsikt att i högre grad använda lösningar med öppen källkod och öppna standarder när det gäller (åter)uppbyggnad av IKT-system och IKT-lösningar, särskilt för att undvika beroende av en enda säljare, inklusive de som utvecklas eller främjas av unionsprogram för interoperabilitet och standardisering, t.ex. ISA2.

(5)

Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning (kompetenscentrumet) inrättat genom denna förordning bör bidra till att öka säkerheten hos nätverks- och informationssystem, inbegripet internet och annan infrastruktur som är avgörande för att samhället ska fungera, exempelvis system för transport, hälso- och sjukvård, energi, digital infrastruktur, vatten, finansmarknader och banker.

(6)

Allvarliga störningar i nätverks- och informationssystem kan drabba både enskilda medlemsstater och unionen som helhet. En hög säkerhetsnivå för nätverks- och informationssystem i hela unionen är därför helt nödvändig för såväl samhället som ekonomin. Unionen är för närvarande beroende av icke-europeiska cybersäkerhetsleverantörer. Det ligger emellertid i unionens strategiska intresse att säkerställa att den bibehåller och vidareutvecklar nödvändig forskningskapacitet och teknisk kapacitet inom cybersäkerhet för att trygga medborgares och företags nätverks- och informationssystem och framför allt skydda kritiska nätverks- och informationssystem samt tillhandahålla grundläggande cybersäkerhetstjänster.

(7)

Det finns omfattande sakkunskap och erfarenhet inom unionen när det gäller cybersäkerhetsforskning, cybersäkerhetsteknik och industriell utveckling avseende cybersäkerhet, men insatserna inom forskarsamhället och näringslivet är fragmenterade, saknar inriktning och ett gemensamt mål, vilket hämmar konkurrenskraften och ett effektivt skydd av nätverk och system på detta område. Sådana insatser och sådan sakkunskap måste slås ihop, sammanföras i nätverk och användas på ett effektivt sätt för att förstärka och komplettera befintlig kapacitet och kompetens inom forskning, teknik, och näringsliv på unionsnivå och nationell nivå. Trots att sektorn för informations- och kommunikationsteknik står inför betydande utmaningar, såsom att uppfylla sin efterfrågan på kvalificerad arbetskraft, kan den dra nytta av att återspegla mångfalden i samhället som helhet och av att uppnå en jämn könsfördelning, etnisk mångfald och icke-diskriminering av personer med funktionsnedsättning, samt av att underlätta tillgången till kunskap och utbildning för framtida cybersäkerhetsexperter, inbegripet dessa experters utbildning i icke-formella sammanhang, till exempel i projekt för fri och öppen källkod, medborgarutvecklade teknikprojekt, nystartade företag och mikroföretag.

(8)

Små och medelstora företag är viktiga intressenter i unionens cybersäkerhetssektor och kan tillhandahålla spjutspetslösningar tack vare sin flexibilitet. Samtidigt är små och medelstora företag som inte är specialiserade inom cybersäkerhet emellertid benägna att vara mer utsatta för cybersäkerhetsincidenter på grund av höga investerings- och kunskapskrav för att införa effektiva cybersäkerhetslösningar. Det är därför nödvändigt att kompetenscentrumet och nätverket av nationella samordningscentrum (nätverket) tillhandahåller stöd till små och medelstora företag genom att underlätta deras tillgång till kunskap och genom skräddarsydd tillgång till resultaten från forskning och utveckling, för att göra det möjligt för små och medelstora företag att skydda sig själva tillräckligt och för de företag som är aktiva inom cybersäkerhet att vara konkurrenskraftiga och bidra till unionsledarskapet på cybersäkerhetsområdet.

(9)

Expertis finns även utanför industriella och forskningsrelaterade sammanhang. Icke-kommersiella och förkommersiella medborgarutvecklade teknikprojekt, s.k. civic tech-projekt, använder öppna standarder, öppna data och fri programvara med öppen källkod i samhällets och allmänhetens intresse.

(10)

Cybersäkerhetsområdet är mångskiftande. Berörda intressenter kan inbegripa intressenter från offentliga organ, medlemsstaterna och unionen, från näringslivet, det civila samhället, t.ex. fackföreningar, konsumentorganisationer, gemenskapen för fri programvara med öppen källkod samt den akademiska världen och forskarsamhället, samt andra enheter.

(11)

I de rådsslutsatser som antogs i november 2017 uppmanades kommissionen att skyndsamt tillhandahålla en konsekvensbedömning av möjligheterna att skapa ett nätverk av kompetenscentrum för cybersäkerhet och ett europeiskt forsknings- och kompetenscentrum för cybersäkerhet, och att senast i mitten av 2018 föreslå det relevanta rättsliga instrumentet för att skapa ett sådant nätverk och ett sådant centrum.

(12)

Unionen saknar fortfarande tillräcklig teknisk och industriell kapacitet och förmåga att självständigt säkra sin ekonomi och sina kritiska infrastrukturer och bli världsledande på cybersäkerhetsområdet. Graden av strategisk och hållbar samordning och samverkan mellan näringsliv, forskarsamhällen om cybersäkerhet samt regeringar är otillräcklig. Unionen lider av otillräckliga investeringar och begränsad tillgång till kunskaper, kompetens och anläggningar vad avser cybersäkerhet, och få av unionens forsknings- och innovationsresultat på cybersäkerhetsområdet omsätts i marknadsmässiga lösningar eller används i stor utsträckning i hela ekonomin.

(13)

Inrättandet av kompetenscentrumet och nätverket, med uppdraget att genomföra åtgärder både till stöd för industriell teknik och inom forskning och innovation, är det bästa sättet att uppnå målen för denna förordning, och erbjuder samtidigt de största ekonomiska, samhälleliga och miljörelaterade effekterna och skyddar unionens intressen.

(14)

Kompetenscentrumet bör vara unionens huvudorgan för sammanslagning av investeringar i cybersäkerhetsforskning, cybersäkerhetsteknik och industriell utveckling av cybersäkerhet samt för genomförande av relevanta projekt och initiativ tillsammans med nätverket. Kompetenscentrumet bör förvalta ekonomiskt stöd till cybersäkerhet från Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation (Horisont Europa) inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 (4) och programmet för ett digitalt Europa, inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 (5), och bör i lämpliga fall vara öppet för andra program. Detta bör bidra till att skapa synergier och samordna det ekonomiska stödet till unionsinitiativ på områdena forskning och utveckling, innovation, teknik och industriell utveckling inom cybersäkerhet och därmed undvika onödiga överlappningar.

(15)

Det är viktigt att säkerställa respekt för de grundläggande rättigheterna och det etiska uppförandet i samband med forskningsprojekt inom cybersäkerhet som finansieras av kompetenscentrumet.

(16)

Kompetenscentrumet bör inte utföra operativa cybersäkerhetsuppgifter, såsom uppgifter kopplade till it-incidentcentrum (CSIRT-enheter), inbegripet övervakning och hantering av cybersäkerhetsincidenter. Kompetenscentrumet bör dock kunna underlätta utvecklingen av IKT-infrastruktur till förmån för näringslivet, särskilt små och medelstora företag, forskarsamhällen, det civila samhället och den offentliga sektorn, i linje med det uppdrag och de mål som fastställs i denna förordning. Om CSIRT-enheter och andra intressenter försöker främja rapportering och avslöjande av sårbarheter bör kompetenscentrumet och medlemmar av kompetensgemenskapen för cybersäkerhet (gemenskapen) kunna stödja dessa intressenter på deras begäran, inom ramen för sina respektive uppgifter och samtidigt undvika överlappningar med Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/881 (6).

(17)

Kompetenscentrumet, gemenskapen och nätverket är avsedda att dra nytta av de erfarenheter och den breda representation av relevanta intressenter som etableras genom det avtalsbaserade offentlig-privata partnerskapet om cybersäkerhet mellan kommissionen och Europeiska cybersäkerhetsorganisationen (Ecso) för löptiden för Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (7), och av de tillvaratagna erfarenheterna från de fyra pilotprojekt som inleddes i början av 2019 inom ramen för Horisont 2020, nämligen Concordia, Echo, Sparta och CyberSec4Europe, samt av pilotprojektet och de förberedande åtgärderna för revision av fri programvara med öppen källkod (EU Fossa), för förvaltningen av gemenskapen och dess representation vid kompetenscentrumet.

(18)

Mot bakgrund av den utmaning som cybersäkerheten utgör och de investeringar som gjorts i cybersäkerhetskapacitet och cybersäkerhetsförmåga i andra delar av världen, bör unionen och medlemsstaterna uppmuntras att utöka sitt ekonomiska stöd till forskning, utveckling och tillämpning på detta område. För att åstadkomma stordriftsfördelar och uppnå skydd på jämförbar nivå i hela unionen, bör medlemsstaterna satsa på en unionsram genom att aktivt bidra till kompetenscentrumets och nätverkets arbete.

(19)

För att främja unionens konkurrenskraft och höga cybersäkerhetsstandarder internationellt bör kompetenscentrumet och gemenskapen, när detta är relevant för kompetenscentrumets uppdrag, mål och uppgifter, eftersträva utbyte i fråga om utveckling avseende cybersäkerhet, inbegripet om produkter, processer, standarder och tekniska standarder, med det internationella samfundet. Vid tillämpning av denna förordning skulle relevanta tekniska standarder kunna omfatta framtagande av referensprogramvaror, inbegripet sådana som publiceras med öppna standardlicenser.

(20)

Kompetenscentrumets säte ligger i Bukarest.

(21)

Kompetenscentrumet bör, när det utarbetar sitt årliga arbetsprogram (det årliga arbetsprogrammet), informera kommissionen om sina behov av medfinansiering med utgångspunkt i medlemsstaternas planerade medfinansieringsbidrag till gemensamma åtgärder, så att kommissionen kan ta hänsyn till unionens motsvarande bidrag vid utarbetandet av förslaget till unionens allmänna budget för nästa år.

(22)

Kommissionen bör, när den utarbetar arbetsprogrammet för Horisont Europa i cybersäkerhetsfrågor, bland annat vid samrådet med berörda parter och särskilt innan det arbetsprogrammet antas, ta hänsyn till underlag från kompetenscentrumet och dela med sig av dessa underlag till Horisont Europas programkommitté.

(23)

Kompetenscentrumet bör inrättas som ett unionsorgan och vara en juridisk person på vilket kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 (8) ska vara tillämplig, för att stödja kompetenscentrumets roll på cybersäkerhetsområdet och nätverkets medverkan och för att ge medlemsstaterna en stark, styrande roll. Kompetenscentrumet bör ha en dubbel roll genom att utföra specifika uppgifter på området för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning som fastställs i denna förordning och genom att förvalta cybersäkerhetsrelaterad finansiering från flera program samtidigt, särskilt Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa, och eventuellt även andra unionsprogram. Sådan förvaltning skulle behöva ske i enlighet med de bestämmelser som gäller för dessa program. Med tanke på att finansieringen av kompetenscentrumets verksamhet främst kommer från Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa är det dock nödvändigt att kompetenscentrumet betraktas som ett partnerskap vid genomförandet av budgeten, inbegripet under programplaneringsfasen.

(24)

Till följd av unionens bidrag ska åtkomsten till resultaten av kompetenscentrumets verksamheter och projekt vara så öppen som möjligt och så stängd som nödvändigt, och återanvändning av sådana resultat ska vara möjlig när så är lämpligt.

(25)

Kompetenscentrumet bör underlätta och samordna arbetet inom nätverket. Nätverket bör utgöras av ett nationellt samordningscentrum från varje medlemsstat. Nationella samordningscentrum som av kommissionen har erkänts ha den nödvändiga kapaciteten att förvalta medel för att fullgöra det uppdrag och uppnå de mål som fastställs i denna förordning bör få direkt ekonomiskt stöd från unionen, däribland bidrag som beviljas utan någon föregående förslagsinfordran, för att bedriva sin verksamhet som omfattas av denna förordning.

(26)

Nationella samordningscentrum bör vara enheter inom den offentliga sektorn eller enheter med offentligt majoritetsägande som utför offentliga förvaltningsuppgifter i enlighet med nationell rätt, inbegripet genom delegering, och de bör utses av medlemsstaterna. Ett nationellt samordningscentrums uppgifter i en viss medlemsstat bör kunna utföras av en enhet som utför andra uppgifter som följer av unionsrätten, t.ex. en nationell behörig myndighets uppgifter, uppgifter som tillkommer en gemensam kontaktpunkt enligt direktiv (EU) 2016/1148, uppgifter som följer av andra unionsförordningar, eller uppgifterna för en digital innovationsknutpunkt enligt förordning (EU) 2021/694. Andra enheter inom den offentliga sektorn eller enheter som utför offentliga förvaltningsuppgifter i en medlemsstat bör kunna bistå det nationella samordningscentrumet i den medlemsstaten när den utför sina uppgifter.

(27)

De nationella samordningscentrumen bör ha nödvändig administrativ kapacitet, bör besitta eller ha tillgång till sakkunskap avseende näringsliv, teknik och forskning inom cybersäkerhet och bör kunna föra en dialog med och samordna arbetet med näringslivet, den offentliga sektorn och forskarsamhället.

(28)

Utbildningen i medlemsstaterna bör återspegla vikten av tillräcklig medvetenhet om och kompetens inom cybersäkerhet. I detta syfte, med beaktande av Enisas roll och utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter på utbildningsområdet bör de nationella samordningscentrumen tillsammans med relevanta offentliga myndigheter och intressenter bidra till att främja och sprida utbildningsprogram om cybersäkerhet.

(29)

De nationella samordningscentrumen bör kunna få bidrag från kompetenscentrumet för att tillhandahålla ekonomiskt stöd till tredje parter i form av bidrag. De nationella samordningscentrumens direkta kostnader för tillhandahållande och förvaltning av ekonomiskt stöd till tredje parter bör berättiga till finansiering inom ramen för de relevanta programmen.

(30)

Kompetenscentrumet, nätverket och gemenskapen bör driva på och sprida de senaste cybersäkerhetsprodukterna, cybersäkerhetstjänsterna och cybersäkerhetsprocesserna. Kompetenscentrumet och nätverket bör samtidigt främja cybersäkerhetskapaciteten hos branscher från efterfrågesidan, i synnerhet genom att stödja utvecklare och aktörer inom sektorer som transport, energi, hälsa, finans, offentlig förvaltning, telekommunikation, tillverkningsindustri och rymden för att hjälpa sådana utvecklare och aktörer att hantera sina cybersäkerhetsutmaningar, exempelvis genom att tillämpa inbyggd säkerhet. Kompetenscentrumet och nätverket bör också stödja standardiseringen och ibruktagandet av cybersäkerhetsprodukter, cybersäkerhetstjänster och cybersäkerhetsprodukter och samtidigt, när så är möjligt, främja genomförandet av den europeiska ramen för cybersäkerhetscertifiering, inrättad genom förordning (EU) 2019/881.

(31)

På grund av den snabbt föränderliga karaktären hos cyberhot och cybersäkerhet måste unionen snabbt och fortlöpande kunna anpassa sig till ny utveckling på området. Kompetenscentrumet, nätverket och gemenskapen bör därför vara tillräckligt flexibla för att säkerställa den möjlighet att reagera på sådan utveckling som krävs. De bör främja projekt som hjälper aktörer att kontinuerligt bygga upp kapacitet för att stärka sin egen och unionens resiliens.

(32)

Kompetenscentrumet bör stödja gemenskapen. Kompetenscentrumet bör genomföra cybersäkerhetsrelevanta delar av Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa i enlighet med kompetenscentrumets fleråriga arbetsprogram (det fleråriga arbetsprogrammet), det årliga arbetsprogrammet och den strategiska planeringsprocessen för Horisont Europa genom att bevilja bidrag och andra former av finansiering, huvudsakligen efter en förslagsinfordran. Kompetenscentrumet bör även underlätta överföring av sakkunskap inom nätverket och gemenskapen och stödja gemensamma investeringar av unionen, medlemsstaterna eller näringslivet. Centrumet bör ägna särskild uppmärksamhet åt att stödja små och medelstora företag på cybersäkerhetsområdet samt åt åtgärder som bidrar till att överbrygga kompetensklyftan.

(33)

Tekniskt stöd till projektförberedelser bör ges på ett fullständigt objektivt och öppet sätt som säkerställer att alla potentiella bidragsmottagare ges samma information och så att intressekonflikter undviks.

(34)

Kompetenscentrumet bör stimulera och stödja långsiktigt strategiskt samarbete och samordning av insatserna inom gemenskapen, som skulle omfatta en stor och öppen, tvärvetenskaplig grupp bestående av många olika europeiska intressenter som arbetar med cybersäkerhetsteknik. Gemenskapen bör omfatta forskningsorganisationer, företag och den offentliga sektorn. Gemenskapen bör lämna synpunkter på kompetenscentrumets insatser, det fleråriga arbetsprogrammet och det årliga arbetsprogrammet, särskilt genom den strategiska rådgivande gruppen. Gemenskapen bör även få ta del av kompetenscentrumets och nätverkets gemenskapsbyggande verksamhet, men i övrigt inte ha någon förmånsställning i förslags- eller anbudsinfordringar. Gemenskapen bör bestå av kollektiva organ och organisationer. Samtidigt bör kompetenscentrumet och dess organ också kunna utnyttja sakkunskapen hos fysiska personer som ad hoc-experter för att dra nytta av all sakkunskap om cybersäkerhet i unionen.

(35)

Kompetenscentrumet bör samarbeta och säkerställa synergier med Enisa och bör erhålla relevanta bidrag från Enisa när det fastställer finansieringsprioriteringar.

(36)

För att svara mot cybersäkerhetsbehoven på både utbuds- och efterfrågesidan bör kompetenscentrumets uppdrag att erbjuda näringslivet kunskap och tekniskt stöd inom cybersäkerhet gälla både IKT-produkter, IKT-processer och IKT-tjänster samt alla andra tekniska produkter och processer i vilka cybersäkerhet är en integrerad del. På begäran kan även den offentliga sektorn få stöd från kompetenscentrumet.

(37)

För att upprätta en hållbar cybersäkerhetsmiljö är det viktigt att inbyggd säkerhet används som en princip i arbetet med att utveckla, underhålla, driva och uppdatera infrastrukturer, produkter och tjänster, särskilt genom att stödja avancerade och säkra utvecklingsmetoder, adekvata säkerhetstester och säkerhetsgranskningar, utan dröjsmål ge tillgång till uppdateringar som åtgärdar kända sårbarheter eller hot, och där så är möjligt även göra det möjligt för tredje parter att ta fram och tillhandahålla uppdateringar utöver produkters livslängd. Inbyggd säkerhet bör säkerställas under IKT-produktens, IKT-tjänstens och IKT-processens hela livstid och genom att man kontinuerligt utvecklar utformnings- och utvecklingsprocesserna för att minska risken för skada från skadlig användning.

(38)

Även om kompetenscentrumet och nätverket bör sträva efter att stärka synergier och samordning mellan civila och försvarsrelaterade cybersäkerhetssektorer bör projekt enligt den här förordningen som finansieras genom Horisont Europa genomföras i enlighet med förordning (EU) 2021/695, i vilken det fastställs att forsknings- och innovationsverksamhet som utförs inom ramen för Horisont Europa uteslutande ska fokusera på civila tillämpningar.

(39)

Denna förordning är främst tillämplig på civila frågor men medlemsstaternas verksamhet enligt denna förordning får återspegla medlemsstaternas särdrag i fall där cybersäkerhetspolitiken bedrivs av myndigheter som utför både civila och militära uppgifter, och bör sträva efter komplementaritet och undvika överlappning med försvarsrelaterade finansieringsinstrument.

(40)

Denna förordning bör säkerställa kompetenscentrumets och de finansierade företagens ansvar och öppenhet i enlighet med det relevanta programmets regler.

(41)

Genomförandet av projekt för införande, framför allt av projekt för införande som rör infrastrukturer och färdigheter på unionsnivå eller genom gemensam upphandling, bör kunna delas upp i olika genomförandefaser, exempelvis separata upphandlingar för utformning av maskin- och programvara, deras produktion samt deras drift och underhåll, medan de enskilda företagen endast bör kunna delta i en av faserna, och bidragsmottagarna inom en eller flera av dessa faser i lämpliga fall skulle behöva uppfylla vissa villkor om europeiskt ägarskap eller europeisk kontroll.

(42)

Enisa bör, med tanke på sin sakkunskap inom cybersäkerhet och sitt mandat som referenspunkt för rådgivning och expertis inom cybersäkerhet för unionens institutioner, organ och byråer samt för relevanta unionsintressenter, och med tanke på att Enisa genom sitt uppdrag samlar in underlag, spela en aktiv roll i kompetenscentrumets verksamheter, inbegripet utvecklingen av agendan, samtidigt som dubbelarbete bör undvikas, särskilt genom Enisas roll som ständig observatör i kompetenscentrumets styrelse. Vid utformningen av agendan, det årliga arbetsprogrammet och det fleråriga arbetsprogrammet bör kompetenscentrumets verkställande direktör och styrelsen beakta alla relevanta strategiska råd och underlag från Enisa, i enlighet med styrelsens arbetsordning.

(43)

Nationella samordningscentrum och aktörer som ingår i gemenskapen bör, om de får finansiella bidrag från unionens allmänna budget, offentliggöra att de relevanta verksamheterna genomförs inom ramen för denna förordning.

(44)

Kostnaderna för kompetenscentrumets inrättande samt administrations- och samordningsverksamheten bör finansieras av unionen samt av medlemsstaterna i proportion till medlemsstaternas frivilliga bidrag till gemensamma åtgärder. För att undvika dubbelfinansiering bör dessa verksamheter inte samtidigt få bidrag från andra unionsprogram.

(45)

Styrelsen, som bör bestå av företrädare för medlemsstaterna och kommissionen, bör fastställa den allmänna inriktningen för kompetenscentrumets verksamhet och säkerställa att kompetenscentrumet fullgör sitt uppdrag i enlighet med denna förordning. Styrelsen bör anta agendan.

(46)

Styrelsen bör få nödvändiga befogenheter att fastställa kompetenscentrumets budget. Den bör kontrollera budgetens genomförande, anta lämpliga finansiella regler, fastställa transparenta förfaranden för kompetenscentrumets beslutsfattande, inbegripet antagande, i linje med agendan, av det årliga arbetsprogrammet och det fleråriga arbetsprogrammet. Styrelsen bör även anta sin arbetsordning, utse en verkställande direktör och besluta om förlängning respektive avslutande av den verkställande direktörens mandatperiod.

(47)

Styrelsen bör ha överblick över kompetenscentrumets strategiska verksamhet och genomförandeverksamhet och säkerställa att dessa verksamheter överensstämmer sinsemellan. I sin årsrapport bör kompetenscentrumet särskilt lyfta fram de strategiska mål som det har uppnått och vid behov föreslå insatser för ytterligare förbättring av uppnåendet av dessa strategiska mål.

(48)

För att kompetenscentrumet ska fungera väl och effektivt bör kommissionen och medlemsstaterna säkerställa att personer som utses till styrelseledamöter har lämplig yrkesmässig sakkunskap och erfarenhet inom verksamhetsområdena. För att säkerställa kontinuitet i styrelsens arbete bör kommissionen och medlemsstaterna även eftersträva att begränsa omsättningen av sina respektive företrädare.

(49)

Med tanke på kompetenscentrumets särskilda status och ansvar för förvaltningen av unionsmedel, särskilt medel från Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa, bör kommissionen ha 26 % av de totala rösterna i styrelsen för beslut som rör unionsmedel, i syfte att maximera unionsmervärdet av dessa beslut, samtidigt som det säkerställs att dessa beslut är lagliga och anpassade till unionens prioriteringar.

(50)

För att kompetenscentrumet ska fungera väl krävs det att den verkställande direktören utses genom ett öppet förfarande på grundval av sina meriter, sin dokumenterade kompetens inom förvaltning och ledarskap och sina kvalifikationer och erfarenheter inom cybersäkerhet och att den verkställande direktören är helt oberoende i fullgörandet av sitt uppdrag.

(51)

Kompetenscentrumet bör som rådgivande organ ha en strategisk rådgivande grupp. Den strategiska rådgivande gruppen bör tillhandahålla rådgivning på grundval av regelbunden dialog mellan kompetenscentrumet och gemenskapen, som bör bestå av företrädare för den privata sektorn, konsumentorganisationer, den akademiska världen och andra berörda intressenter. Den strategiska rådgivande gruppen bör inrikta sig på frågor som är relevanta för intressenter och göra styrelsen och den verkställande direktören uppmärksamma på dem. Den strategiska rådgivande gruppens uppgifter bör inbegripa rådgivning om agendan, det årliga arbetsprogrammet och det fleråriga arbetsprogrammet. Representationen av de olika intressenterna i den strategiska rådgivande gruppen bör vara balanserad, med särskilt beaktande av små och medelstora företag, i syfte att säkerställa att intressenter på lämpligt sätt är representerade i kompetenscentrumets verksamhet.

(52)

Medlemsstaternas bidrag till kompetenscentrumets resurser kan vara ekonomiska eller in natura. Ekonomiska bidrag kan till exempel utgöras av ett bidrag som en medlemsstat beviljar en bidragsmottagare i den medlemsstaten som kompletterar unionens ekonomiska stöd till ett projekt inom ramen för det årliga arbetsprogrammet. Å andra sidan skulle bidrag in natura normalt sett ges när en aktör i en medlemsstat själv är mottagare av ekonomiskt stöd från unionen. Om unionen till exempel subventionerar ett nationellt samordningscentrums verksamhet med en finansieringsgrad på 50 %, kommer den återstående kostnaden för verksamheten att redovisas som bidrag in natura. Ett annat exempel kan vara att om en aktör i en medlemsstat har fått ekonomiskt stöd från unionen för att skapa eller uppgradera en infrastruktur som ska delas mellan de berörda parterna i enlighet med det årliga arbetsprogrammet, kommer de relaterade icke-subventionerade kostnaderna att redovisas som bidrag in natura.

(53)

I enlighet med de relevanta bestämmelserna i delegerad förordning (EU) 2019/715 om intressekonflikter bör kompetenscentrumet ha regler för att förebygga, identifiera, lösa och hantera intressekonflikter som uppstår i fråga om dess medlemmar, organ och anställda, styrelsen samt den strategiska rådgivande gruppen och gemenskapen. Medlemsstaterna bör säkerställa förebyggande, identifiering och lösning av intressekonflikter som uppstår i fråga om de nationella samordningscentrumen i enlighet med nationell rätt. Kompetenscentrumet bör vidare tillämpa relevant unionsrätt om allmänhetens tillgång till handlingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 (9). Kompetenscentrumets behandling av personuppgifter bör omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 (10). Kompetenscentrumet bör följa de bestämmelser i unionsrätten som är tillämpliga på unionens institutioner och den nationella rätt som rör hantering av information, i synnerhet hanteringen av känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.

(54)

Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, tillämpning av administrativa och ekonomiska sanktioner i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (11) (budgetförordningen).

(55)

Kompetenscentrumet bör bedriva sin verksamhet på ett öppet och transparent sätt. Det bör utan dröjsmål tillhandahålla all relevant information och bör synliggöra sin verksamhet genom bland annat informations- och upplysningsinsatser riktade till allmänheten. Arbetsordningarna för kompetenscentrumets styrelse och den strategiska rådgivande gruppen bör vara offentliga.

(56)

Kommissionens internrevisor bör utöva samma befogenheter över kompetenscentrumet som över kommissionen.

(57)

Kommissionen, revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning bör få tillgång till all information och kompetenscentrumets alla lokaler som de behöver för att genomföra revisioner och utredningar avseende bidrag, avtal och överenskommelser som ingåtts av kompetenscentrumet.

(58)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen att stärka unionens konkurrenskraft och kapacitet, bibehålla och vidareutveckla unionens forskningskapacitet och tekniska och industriella kapacitet inom cybersäkerhet, stärka konkurrenskraften hos unionens cybersäkerhetssektor och göra cybersäkerhet till en konkurrensfördel för andra sektorer inom unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva, på grund av att de befintliga, begränsade resurserna är utspridda och att det krävs omfattande investeringar, utan snarare, för att undvika onödiga överlappningar mellan olika ansträngningar, uppnå en kritisk massa av investeringar, säkerställa att offentliga medel används på bästa möjliga sätt och att en hög nivå av cybersäkerhet främjas i alla medlemsstater, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Allmänna bestämmelser och principer för kompetenscentrumet och nätverket

Artikel 1

Innehåll och tillämpningsområde

1.   Genom denna förordning inrättas Europeiska kompetenscentrumet för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning (kompetenscentrumet) och nätverket av nationella samordningscentrum (nätverket), och fastställs regler för utnämningen av nationella samordningscentrum och för upprättandet av kompetensgemenskapen för cybersäkerhet (gemenskapen).

2.   Kompetenscentrumet ska ha en viktig roll i genomförandet av cybersäkerhetsdelen av programmet för ett digitalt Europa, i synnerhet åtgärder som har anknytning till artikel 6 i förordning (EU) 2021/694, och bidra till genomförandet av Horisont Europa, i synnerhet avsnitt 3.1.3 i pelare II i bilaga I till rådets beslut (EU) 2021/764 (12).

3.   Medlemsstaterna ska gemensamt bidra till kompetenscentrumets och nätverkets arbete.

4.   Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas befogenheter i fråga om allmän säkerhet, försvar, nationell säkerhet och statens verksamhet på straffrättens område.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.

cybersäkerhet: all verksamhet som är nödvändig för att skydda nätverks- och informationssystem, användare av dessa system och andra personer som berörs av cyberhot.

2.

nätverks- och informationssystem: ett nätverks- och informationssystem enligt definitionen i artikel 4.1 i direktiv (EU) 2016/1148.

3.

cybersäkerhetsprodukter, cybersäkerhetstjänster och cybersäkerhetsprocesser: kommersiella och icke-kommersiella IKT-produkter, IKT-tjänster och IKT-processer som är specifikt utformade för att skydda nätverks- och informationssystem eller säkerställa konfidentialiteten, integriteten och tillgängligheten vad gäller de uppgifter som behandlas eller lagras i nätverks- och informationssystem samt cybersäkerheten för användarna av dessa system och andra personer som berörs av cyberhot.

4.

cyberhot: en potentiell omständighet, händelse eller handling som kan skada, störa eller på annat negativt sätt påverka nätverks- och informationssystem, användare av dessa system och andra personer.

5.

gemensam åtgärd: en åtgärd som ingår i det årliga arbetsprogrammet och som erhåller ekonomiskt stöd från unionen genom Horisont Europa, programmet för ett digitalt Europa eller andra unionsprogram och ekonomiskt stöd eller bistånd in natura från en eller flera medlemsstater, och som genomförs via projekt som omfattar bidragsmottagare som är etablerade i och mottar ekonomiskt stöd eller bistånd in natura från dessa medlemsstater.

6.

bidrag in natura: stödberättigande kostnader för nationella samordningscentrum och andra offentliga aktörer när de deltar i projekt som finansieras genom denna förordning, när dessa kostnader inte finansieras genom unionsbidrag eller genom ekonomiska bidrag från medlemsstaterna.

7.

europeisk digital innovationsknutpunkt: en europeisk digital innovationsknutpunkt enligt definitionen i artikel 2 e i förordning (EU) 2021/694.

8.

agenda: en övergripande och hållbar strategi för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning med strategiska rekommendationer för utvecklingen och framväxten av en europeisk sektor för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning samt strategiska prioriteringar för kompetenscentrumets verksamhet och som inte är bindande när det gäller beslut som ska fattas om de årliga arbetsprogrammen.

9.

tekniskt stöd: stöd som kompetenscentrumet ger till de nationella samordningscentrumen eller gemenskapen i utförandet av deras uppgifter genom att tillhandahålla kunskap eller underlätta tillgången till expertis på området för forskning, teknik och näringsliv inom cybersäkerhet, underlätta nätverksverksamhet, öka medvetenheten och främja samarbete, eller stöd som kompetenscentrumet tillsammans med de nationella samordningscentrumen ger till berörda parter i form av projektförberedelser avseende kompetenscentrumets och nätverkets uppdrag och kompetenscentrumets mål.

Artikel 3

Kompetenscentrumets och nätverkets uppdrag

1.   Kompetenscentrumets och nätverkets uppdrag är att hjälpa unionen att

a)

stärka sitt ledarskap och sitt strategiska oberoende på cybersäkerhetsområdet genom att bibehålla och utveckla unionens forskningsrelaterade, akademiska, samhälleliga, tekniska och industriella kapacitet inom cybersäkerhet och de förmågor som krävs för att stärka tilliten till och säkerheten, inbegripet uppgifternas konfidentialitet, integritet och tillgänglighet, på den digitala inre marknaden,

b)

stödja unionskapacitet, förmåga och kompetens på det tekniska området med avseende på resiliensen och tillförlitligheten hos infrastrukturen för nät- och informationssystem, medräknat kritisk infrastruktur och allmänt använd maskin- och programvara i unionen, och

c)

göra unionens cybersäkerhetssektor mer konkurrenskraftig globalt, säkerställa höga cybersäkerhetsstandarder i hela unionen och göra cybersäkerhet till en konkurrensfördel inom unionens övriga näringsliv.

2.   Kompetenscentrumet och nätverket ska i lämpliga fall utföra sina uppgifter i samarbete med Enisa och gemenskapen.

3.   Kompetenscentrumet ska använda relevanta finansiella resurser från unionen på ett sådant sätt att det bidrar till det uppdrag som anges i punkt 1 i enlighet med lagstiftningsakterna om inrättande av de relevanta programmen, särskilt Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa.

Artikel 4

Kompetenscentrumets mål

1.   Kompetenscentrumet ska ha det allmänna målet att förbättra forskning, innovation och tillämpning inom cybersäkerhet i syfte att fullgöra det uppdrag som fastställs i artikel 3.

2.   Kompetenscentrumet ska ha följande specifika mål:

a)

Förbättra kapacitet, förmåga, kunskap och infrastruktur inom cybersäkerhet till förmån för näringslivet, särskilt små och medelstora företag, forskarsamhällen, den offentliga sektorn och det civila samhället, beroende på vad som är lämpligt,

b)

Främja cybersäkerhetsresiliens, anammande av bästa praxis för cybersäkerhet, principen om inbyggd säkerhet och säkerhetscertifiering av digitala produkter och tjänster, på ett sätt som kompletterar andra offentliga enheters insatser.

c)

Bidra till ett starkt europeiskt cybersäkerhetslandskap som sammanför alla berörda intressenter.

3.   Kompetenscentrumet ska genomföra de specifika mål som avses i punkt 2 genom att:

a)

Fastställa strategiska rekommendationer för forskning, innovation och tillämpning inom cybersäkerhet i enlighet med unionsrätten samt strategiska prioriteringar för kompetenscentrumets verksamhet.

b)

Genomföra åtgärder inom ramen för relevanta unionsfinansieringsprogram i enlighet med respektive arbetsprogram och unionslagstiftningsakter som inrättar dessa finansieringsprogram.

c)

Främja samarbete och samordning mellan de nationella samordningscentrumen och med och inom gemenskapen, och

d)

när det är relevant och lämpligt förvärva och driva IKT-infrastrukturer och IKT-tjänster om det är nödvändigt för att utföra de uppgifter som anges i artikel 5 och i enlighet med de respektive arbetsprogram som anges i artikel 5.3 b.

Artikel 5

Kompetenscentrumets uppgifter

1.   För att fullgöra uppdraget och målen ska kompetenscentrumet ha följande uppgifter:

a)

Strategiska uppgifter.

b)

Genomförandeuppgifter.

2.   De strategiska uppgifter som avses i punkt 1 a ska bestå av följande:

a)

Utarbetande av agendan och övervakning av dess genomförande.

b)

Genom agendan och det fleråriga arbetsprogrammet och med undvikande av dubbelarbete i förhållande till Enisas verksamheter samt med beaktande av behovet av att skapa synergier mellan cybersäkerheten och andra delar av Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa

i)

fastställa prioriteringar för kompetenscentrumets arbete vad gäller att

1)

stärka forskning och innovation inom cybersäkerhet med avseende på hela innovationscykeln samt användningen av denna forskning och innovation,

2)

utveckla kapacitet, förmågor och infrastruktur vad gäller näringsliv, teknik och forskning på cybersäkerhetsområdet,

3)

stärka färdigheter och kompetens vad gäller cybersäkerhet och teknik inom näringsliv, det tekniska området och forskning och på alla relevanta utbildningsnivåer med främjande av en jämn könsfördelning,

4)

ta i bruk cybersäkerhetsprodukter, cybersäkerhetstjänster och cybersäkerhetsprocesser,

5)

stödja marknadsspridningen av cybersäkerhetsprodukter, cybersäkerhetstjänster och cybersäkerhetsprocesser som bidrar till det uppdrag som anges i artikel 3,

6)

stödja offentliga myndigheter, på deras begäran, företag på efterfrågesidan och andra användare med att anamma och integrera avancerade cybersäkerhetsprodukter, cybersäkerhetstjänster och cybersäkerhetsprocesser,

ii)

stödja cybersäkerhetsbranschen, särskilt små och medelstora företag, i syfte att stärka unionens spetskompetens, kapacitet och konkurrenskraft med avseende på cybersäkerhet, bland annat i syfte att ansluta sig till potentiella marknader och ibruktagandemöjligheter och locka till sig investeringar, och

iii)

ge stöd och tekniskt stöd till nystartade företag, små och medelstora företag, mikroföretag, sammanslutningar, enskilda experter och medborgarutvecklade teknikprojekt inom cybersäkerhet.

c)

Säkerställa synergier mellan och samarbete med andra relevanta unionsinstitutioner, unionsorgan och unionsbyråer, särskilt Enisa, samtidigt som man undviker dubbelarbete i förhållande till dessa unionsinstitutioners, unionsorgans och unionsbyråers verksamheter.

d)

Samordna de nationella samordningscentralerna genom nätverket och säkerställa regelbundet utbyte av sakkunskap.

e)

På begäran av medlemsstaterna tillhandahålla expertrådgivning till medlemsstaterna om näringsliv, teknik och forskning på cybersäkerhetsområdet, inbegripet med avseende på upphandling och ibruktagande av teknik.

f)

Underlätta samarbete och utbyte av sakkunskaper mellan alla berörda intressenter, särskilt medlemmarna i gemenskapen.

g)

Delta i europeiska, nationella, och internationella konferenser, mässor och forum med anknytning till kompetenscentrumets uppdrag, mål och uppgifter, beroende på vad som är lämpligt, i syfte att utbyta åsikter och bästa praxis med andra deltagare.

h)

Underlätta användningen av resultat från forsknings- och innovationsprojekt vid åtgärder som rör utvecklingen av cybersäkerhetsprodukter, cybersäkerhetstjänster och cybersäkerhetsprocesser, och därvid sträva efter att undvika fragmentering och dubbelarbete, och ha som förebild god praxis för cybersäkerhet och goda cybersäkerhetsprodukter, cybersäkerhetstjänster och cybersäkerhetsprocesser, särskilt sådana som utvecklats av små och medelstora företag och som använder sig av programvara med öppen källkod.

3.   De genomförandeuppgifter som avses i punkt 1 b ska bestå av följande:

a)

Samordna och administrera nätverkets och gemenskapens arbete i syfte att fullgöra uppdraget i artikel 3, särskilt genom att stödja nystartade företag, små och medelstora företag, mikroföretag, sammanslutningar och medborgarutvecklade teknikprojekt inom cybersäkerhet i unionen och underlätta för dem att få tillgång till sakkunskap, finansiering, investeringar och marknader.

b)

Upprätta och genomföra det årliga arbetsprogrammet, i enlighet med agendan och det fleråriga arbetsprogrammet, för cybersäkerhetsdelarna i

i)

programmet för ett digitalt Europa, i synnerhet åtgärder som har anknytning till artikel 6 i förordning (EU) 2021/694,

ii)

gemensamma åtgärder som får stöd inom ramen för de bestämmelser som rör cybersäkerhet i Horisont Europa, särskilt avsnitt 3.1.3 i pelare II i bilaga I till beslut (EU) 2021/764, i enlighet med det fleråriga arbetsprogrammet och Horisont Europas strategiska planeringsprocess, och

iii)

andra program, om detta föreskrivs i relevanta unionslagstiftningsakter.

c)

I förekommande fall ge stöd till uppnåendet av specifikt mål 4 om ”avancerade digitala färdigheter” enligt artikel 7 i förordning (EU) 2021/694, i samarbete med europeiska digitala innovationsknutpunkter.

d)

Tillhandahålla expertrådgivning om näringsliv, teknik och forskning på cybersäkerhetsområdet till kommissionen när kommissionen utarbetar utkasten till arbetsprogram i enlighet med artikel 13 i beslut (EU) 2021/764.

e)

Genomföra eller möjliggöra ibruktagandet och underlätta förvärvandet av IKT-infrastruktur som kan utnyttjas av samhället, näringslivet, den offentliga sektorn på begäran av medlemsstaterna, forskarsamhällen och leverantörer av samhällsviktiga tjänster bland annat genom bidrag från medlemsstaterna och unionsfinansiering för gemensamma åtgärder, i enlighet med agendan, det årliga arbetsprogrammet och det fleråriga arbetsprogrammet.

f)

Öka medvetenheten om kompetenscentrumets och nätverkets uppdrag och kompetenscentrumets mål och uppgifter, och

g)

utan att det påverkar den civila arten av projekt som finansieras genom Horisont Europa, och i enlighet med förordningarna (EU) 2021/695 och (EU) 2021/694, förstärka synergier och samordning mellan civila och försvarsrelaterade aspekter av cybersäkerhets genom att underlätta utbytet av

i)

kunskap och information om teknik och tillämpningar med dubbla användningsområden,

ii)

resultat, krav och bästa praxis, och

iii)

information om prioriteringarna i relevanta unionsprogram.

4.   Kompetenscentrumet ska utföra de uppgifter som fastställs i punkt 1 i nära samarbete med nätverket.

5.   I enlighet med artikel 6 i förordning (EU) 2021/695 och med förbehåll för en överenskommelse om medverkan i enlighet med artikel 2.18 i budgetförordningen, får kompetenscentrumet anförtros genomförandet av de cybersäkerhetsdelar i Horisont Europa som inte medfinansieras av medlemsstaterna i synnerhet avsnitt 3.1.3 i pelare II i bilaga I till beslut (EU) 2021/764.

Artikel 6

Utnämning av nationella samordningscentrum

1.   Varje medlemsstat ska senast den 29 december 2021 utnämna en enhet som uppfyller kriterierna i punkt 5 som ska vara dess nationella samordningscentrum i enlighet med denna förordning. Varje medlemsstat ska utan dröjsmål underrätta styrelsen om den enheten. Denna enhet kan vara en enhet som redan är etablerad i den medlemsstaten.

Den tidsfrist som fastställs i första stycket i denna punkt ska förlängas med den period under vilken kommissionen ska avge det yttrande som avses i punkt 2.

2.   En medlemsstat får när som helst begära ett yttrande från kommissionen om den enhet som medlemsstaten har utnämnt eller avser att utnämna till sitt nationella samordningscentrum har den nödvändiga kapaciteten när det gäller att förvalta medel för att fullgöra uppdraget och uppnå de mål som fastställs i denna förordning. Kommissionen ska avge sitt yttrande till den medlemsstaten inom tre månader från medlemsstatens begäran.

3.   På grundval av en medlemsstats anmälan av en enhet enligt punkt 1 ska styrelsen förteckna den enheten som nationellt samordningscentrum senast tre månader efter anmälan. Kompetenscentrumet ska offentliggöra förteckningen över utsedda nationella samordningscentrum.

4.   Medlemsstaterna får när som helst utnämna en ny enhet till nationellt samordningscentrum i enlighet med denna förordning. Punkterna 1, 2 och 3 ska gälla vid utnämningen av varje ny enhet.

5.   Det nationella samordningscentrumet ska vara en enhet inom den offentliga sektorn eller en enhet som huvudsakligen ägs av medlemsstaten, vilken utför offentliga förvaltningsuppgifter i enlighet med nationell rätt, inbegripet genom delegering, och som kan ge stöd åt kompetenscentrumet och nätverket i fullgörandet av deras uppdrag enligt artikel 3 i denna förordning. Det ska antingen besitta eller ha tillgång till sakkunskap avseende forskning och teknik inom cybersäkerhet. Det ska ha kapacitet att effektivt föra en dialog med och samordna arbetet med näringslivet, den offentliga sektorn, den akademiska världen, forskarsamhället och medborgarna, inklusive de myndigheter som utses i enlighet med direktiv (EU) 2016/1148.

6.   Ett nationellt samordningscentrum får när som helst begära ett erkännande av att det har kapacitet att förvalta medel för att fullgöra uppdraget och uppnå de mål som fastställs i denna förordning, i enlighet med förordning (EU) 2021/695 och (EU) 2021/694. Kommissionen ska inom tre månader från begäran bedöma huruvida det nationella samordningscentrumet har sådan kapacitet och ska utfärda ett beslut.

Om kommissionen har avgett ett positivt yttrande till en medlemsstat i enlighet med förfarandet i punkt 2 ska detta yttrande betraktas som ett beslut om godkännande av att den relevanta enheten har den nödvändiga kapaciteten, med avseende på tillämpningen av denna punkt.

Efter samråd med styrelsen ska kommissionen senast den 29 augusti 2021 utfärda riktlinjer om den bedömning som avses i första stycket, inbegripet en specificering av villkoren för erkännande och hur yttranden och bedömningar genomförs.

Innan kommissionen avger det yttrande som avses i punkt 2 och det beslut som avses i första stycket i den här punkten ska den beakta information och dokumentation som tillhandahålls av det begärande nationella samordningscentrumet.

Ett beslut om att inte erkänna att ett nationellt kompetenscentrum har den nödvändiga kapaciteten att förvalta medel för att fullgöra det uppdrag och uppnå de mål som fastställs i denna förordning ska vara vederbörligen motiverat, med angivande av de krav som det begärande nationella samordningscentrumet ännu inte har uppfyllt vilka motiverar beslutet att vägra erkännande. Nationella samordningscentrum vars begäran om erkännande har avslagits får när som helst lämna in sin begäran på nytt tillsammans med kompletterande information.

Medlemsstaterna ska informera kommissionen vid ändringar avseende det nationella samordningscentrumet, exempelvis det nationella kompetenscentrumets sammansättning, rättsliga form eller andra relevanta aspekter, som påverkar dess kapacitet att förvalta medel för att fullgöra uppdraget och uppnå de mål som fastställs i denna förordning. När kommissionen mottagit sådan information får den ompröva sitt beslut eller vägra erkännande av att det nationella kompetenscentrumet har den nödvändiga kapaciteten att förvalta medel.

7.   Nätverket ska bestå av alla de nationella samordningscentrum som har anmälts till styrelsen av medlemsstaterna.

Artikel 7

De nationella samordningscentrumens uppgifter

1.   De nationella samordningscentrumen ska ha följande uppgifter:

a)

Fungera som kontaktpunkter på nationell nivå för gemenskapen för att hjälpa kompetenscentrumet att fullgöra sitt uppdrag och uppfylla sina mål, i synnerhet när det gäller att samordna gemenskapen genom samordning av gemenskapsmedlemmar i sina medlemsstater.

b)

Tillhandahålla sakkunskap och aktivt bidra till de strategiska uppgifterna enligt artikel 5.2, med hänsyn till relevanta nationella och regionala cybersäkerhetsutmaningar inom olika sektorer.

c)

Främja, uppmuntra och göra det lättare för det civila samhället, näringslivet, särskilt nystartade företag och små och medelstora företag, den akademiska världen och forskarsamhällen samt andra intressenter på nationell nivå att delta i gränsöverskridande projekt och cybersäkerhetsåtgärder som finansieras genom relevanta unionsprogram.

d)

Tillhandahålla tekniskt stöd till intressenter genom att stödja dem under ansökningsfasen för projekt som förvaltas av kompetenscentrumet när det gäller dess uppdrag och mål, och i full överensstämmelse med bestämmelserna om sund ekonomisk förvaltning, särskilt när det gäller intressekonflikter.

e)

Sträva efter att uppnå synergier med relevanta verksamheter på nationell, regional och lokal nivå, till exempel nationella policyer för forskning, utveckling och innovation på cybersäkerhetsområdet, särskilt sådana policyer som fastställs i nationella cybersäkerhetsstrategier.

f)

Genomföra särskilda åtgärder för vilka kompetenscentrumet beviljat bidrag, inklusive genom att tillhandahålla ekonomiskt stöd till tredje parter i enlighet med artikel 204 i budgetförordningen enligt de villkor som anges i de berörda bidragsavtalen.

g)

Utan att det påverkar medlemsstaternas befogenheter på utbildningsområdet och med beaktande av Enisas relevanta uppgifter, samarbeta med nationella myndigheter om eventuella bidrag till att främja och sprida utbildningsprogram om cybersäkerhet.

h)

Främja och sprida relevanta resultat av det arbete som bedrivs inom nätverket, gemenskapen och kompetenscentrumet på nationell, regional eller lokal nivå.

i)

Bedöma begäranden från aktörer som är etablerade i samma medlemsstat som det nationella samordningscentrumet om att få ingå i gemenskapen.

j)

Förespråka och främja deltagandet av relevanta aktörer i verksamhet som härrör från kompetenscentrumet, nätverket och gemenskapen, och vid behov övervaka nivån av samverkan med och mängden offentligt ekonomiskt stöd som tilldelats forskning, utveckling och ibruktagande på cybersäkerhetsområdet.

2.   I enlighet med punkt 1 f i denna artikel får det ekonomiska stödet till tredje parter tillhandahållas i någon av de former av bidrag från unionen som anges i artikel 125 i budgetförordningen, bland annat i form av klumpsummor.

3.   De nationella samordningscentrumen får, på grundval av ett beslut som avses i artikel 6.6 i denna förordning, ta emot bidrag från unionen i enlighet med artikel 195 första stycket d i budgetförordningen i samband med utförandet av de uppgifter som fastställs i den här artikeln.

4.   De nationella samordningscentrumen ska, när så är lämpligt, samarbeta via nätverket.

Artikel 8

Kompetensgemenskapen för cybersäkerhet

1.   Gemenskapen ska bidra till kompetenscentrumets och nätverkets uppdrag i enlighet med vad som anges i artikel 3 och öka, utbyta och sprida sakkunskap om cybersäkerhet i hela unionen.

2.   Gemenskapen ska bestå av näringslivet, inbegripet små och medelstora företag, den akademiska världen och forskningsorganisationer, andra relevanta civilsamhällesorganisationer och, i förekommande fall, relevanta europeiska standardiseringsorganisationer, offentliga och andra enheter som arbetar med driftsfrågor och tekniska frågor avseende cybersäkerhet och, där så är relevant, av intressenter från sektorer för vilka cybersäkerhet är viktigt och som ställs inför cybersäkerhetsutmaningar. Gemenskapen ska föra samman de viktigaste intressenterna inom teknisk, industriell, akademisk och forskningsrelaterad kapacitet inom cybersäkerhet i unionen. Den ska engagera nationella samordningscentrum, europeiska digitala innovationsknutpunkter, när så är relevant, och de unionsinstitutioner, unionsorgan och unionsbyråer som har relevant sakkunskap, t.ex. Enisa.

3.   Endast enheter som är etablerade inom medlemsstaterna får registreras som medlemmar i gemenskapen. De ska kunna visa att de kan bidra till uppdraget och ska ha sakkunskap inom cybersäkerhet på minst ett av följande områden,

a)

den akademiska världen, forskning eller innovation,

b)

industriell utveckling eller produktutveckling,

c)

utbildning och fortbildning,

d)

informationssäkerhet eller incidenthantering,

e)

etik,

f)

formell och teknisk standardisering och formella och tekniska specifikationer.

4.   Kompetenscentrumet ska på begäran registrera enheter som medlemmar i gemenskapen efter det att det nationella samordningscentrumet i den medlemsstat där den enheten är etablerad gjort en bedömning av om dessa enheter uppfyller kriterierna i punkt 3 i denna artikel. I bedömningen ska även hänsyn tas till relevanta nationella bedömningar av säkerhetsskäl som gjorts av de nationella behöriga myndigheterna. Sådana registreringar ska inte vara tidsbegränsade utan får när som helst återkallas av kompetenscentrumet om det relevanta nationella samordningscentrumet anser att enheten inte längre uppfyller kriterierna i punkt 3 i denna artikel eller att denna omfattas av artikel 136 i budgetförordningen, eller av motiverade säkerhetsskäl. Om ett medlemskap i gemenskapen återkallas av säkerhetsskäl ska beslutet om återkallande vara proportionellt och motiverat. De nationella samordningscentrumen ska sträva efter att uppnå en balanserad representation av intressenter i gemenskapen och aktivt stimulera deltagande särskilt av små och medelstora företag.

5.   Nationella samordningscentrum ska uppmuntras att samarbeta genom nätverket för att harmonisera det sätt på vilket de tillämpar de kriterier som anges i punkt 3 och de förfaranden för bedömning och registrering av enheter som avses i punkt 4.

6.   Kompetenscentrumet ska registrera relevanta unionsinstitutioner, unionsorgan och unionsbyråer som medlemmar i gemenskapen efter att ha gjort en bedömning av om unionsinstitutionen, unionsorganet eller unionsbyrån uppfyller de kriterier som anges i punkt 3 i denna artikel. Sådana registreringar ska inte vara tidsbegränsade utan får när som helst återkallas av kompetenscentrumet om det anser att unionsinstitutionen, unionsorganet eller unionsbyrån inte längre uppfyller kriterierna i punkt 3 i denna artikel eller omfattas av artikel 136 i budgetförordningen.

7.   Unionsinstitutionernas, unionsorganens och unionsbyråernas företrädare får delta i gemenskapens arbete.

8.   En enhet som är registrerad som medlem i gemenskapen ska utse sina företrädare för att säkerställa en effektiv dialog. Dessa företrädare ska besitta sakkunskap om forskning, teknik eller näringsliv på cybersäkerhetsområdet. Kraven får specificeras ytterligare av styrelsen, utan att i onödan begränsa enheterna när dessa utser sina företrädare.

9.   Gemenskapen ska genom sina arbetsgrupper och i synnerhet genom den strategiska rådgivande gruppen ge den verkställande direktören och styrelsen strategisk rådgivning om agendan, det årliga arbetsprogrammet och det fleråriga arbetsprogrammet i enlighet med styrelsens arbetsordning.

Artikel 9

Gemenskapens: medlemmars uppgifter

Medlemmarna i gemenskapen ska

a)

hjälpa kompetenscentrumet att fullgöra uppdraget och uppnå målen och ska för detta ändamål föra ett nära samarbete med kompetenscentrumet och de nationella samordningscentrumen,

b)

i relevanta fall delta i formella eller informella verksamheter och i de arbetsgrupper som avses i artikel 13.3 n för att utföra särskilda uppgifter i enlighet med det årliga arbetsprogrammet, och

c)

i relevanta fall stödja kompetenscentrumet och de nationella samordningscentrumen i främjandet av specifika projekt,

Artikel 10

Kompetenscentrumets samarbete med övriga unionsinstitutioner, organ och byråer samt med internationella organisationer

1.   Kompetenscentrumet ska, för att säkerställa enhetlighet och komplementaritet och undvika dubbelarbete, samarbeta med relevanta unionsinstitutioner, unionsorgan och unionsbyråer, bl.a. Enisa, Europeiska utrikestjänsten, kommissionens generaldirektorat gemensamma forskningscentrumet, Europeiska genomförandeorganet för forskning, Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet och Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågor inrättade genom kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/173 (13), relevanta europeiska digitala innovationsknutpunkter, Europeiska it-brottscentrumet vid Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 (14), Europeiska försvarsbyrån (EDA) med avseende på de uppgifter som anges i artikel 5 i den här förordningen, och andra relevanta unionsaktörer. Kompetenscentrumet får också samarbeta med internationella organisationer, i relevanta fall.

2.   Det samarbete som avses i punkt 1 i denna artikel får ske inom ramen för samarbetsavtal. Sådana avtal ska föreläggas styrelsen för godkännande. Allt utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska ske inom ramen för administrativa överenskommelser som ingåtts i enlighet med artikel 36.3.

KAPITEL II

Kompetenscentrumets organisation

Artikel 11

Medlemmar och struktur

1.   Medlemmar i kompetenscentrumet ska vara unionen, företrädd av kommissionen, och medlemsstaterna.

2.   Kompetenscentrumets struktur ska säkerställa att målen i artikel 4 uppnås och att uppgifterna i artikel 5 fullgörs, och ska omfatta:

a)

En styrelse.

b)

En verkställande direktör.

c)

En strategisk rådgivande grupp.

Avsnitt I

Styrelsen

Artikel 12

Styrelsens sammansättning

1.   Styrelsen ska bestå av en företrädare för varje medlemsstat och två företrädare för kommissionen som ska agera på unionens vägnar.

2.   Varje ledamot av styrelsen ska ha en suppleant. Den suppleanten ska företräda ledamoten i dennes frånvaro.

3.   Styrelseledamöterna som utses av medlemsstaterna och deras suppleanter ska vara offentligt anställda i sin respektive medlemsstat och ska utses mot bakgrund av sina kunskaper inom forskning, teknik och näringsliv på cybersäkerhetsområdet, deras förmåga att säkerställa att verksamheter och positioner är samordnade med deras respektive nationella samordningscentrum eller deras relevanta kunskaper i fråga om ledarskap, administration och budget. Kommissionen ska utse sina styrelseledamöter och deras suppleanter på grundval av deras kunskaper inom cybersäkerhet och teknik eller deras relevanta kunskaper i fråga om ledarskap, administration och budget samt deras förmåga att säkerställa samordning, synergier och, i mån av möjlighet, gemensamma initiativ inom unionspolitikens sektorspolitik eller övergripande politik som innefattar cybersäkerhet. Kommissionen och medlemsstaterna ska bemöda sig om att begränsa omsättningen av sina företrädare i styrelsen för att säkerställa kontinuitet i styrelsens arbete. Kommissionen och medlemsstaterna ska ha som mål att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.

4.   Mandatperioden för styrelsens ledamöter och deras suppleanter ska vara fyra år. Mandatperioden får förlängas.

5.   Styrelseledamöterna ska säkerställa att kompetenscentrumets uppdrag, mål, identitet och självständighet och enhetlighet skyddas och att dess verksamhet överensstämmer med det uppdraget och de målen, på ett oberoende och transparent sätt.

6.   Styrelsen får bjuda in observatörer, inklusive företrädare för unionens berörda organ och byråer och kompetensgemenskapens medlemmar, att delta i styrelsens sammanträden på lämpligt sätt.

7.   En företrädare för Enisa ska vara ständig observatör i styrelsen. Styrelsen får bjuda in en företrädare för den strategiska rådgivande gruppen att delta i dess möten.

8.   Den verkställande direktören ska delta i styrelsesammanträdena, men ska inte ha rösträtt.

Artikel 13

Styrelsens uppgifter

1.   Styrelsen ska ha det övergripande ansvaret för kompetenscentrumets strategiska inriktning och drift, ska övervaka genomförandet av dess verksamhet och ska ansvara för alla uppgifter som inte specifikt tilldelats den verkställande direktören.

2.   Styrelsen ska anta sin arbetsordning. Denna arbetsordning ska omfatta särskilda förfaranden för att fastställa och undvika intressekonflikter och säkerställa konfidentialiteten för känslig information.

3.   Styrelsen ska fatta nödvändiga strategiska beslut, särskilt vad gäller

a)

utarbetandet och antagandet av agendan och övervakningen av genomförandet av denna,

b)

med utgångspunkt i unionens politiska prioriteringar och agendan, antagandet av det fleråriga arbetsprogrammet, som inbegriper gemensamma prioriteringar för näringsliv, teknik och forskning, som grundar sig på de behov som medlemsstaterna identifierat i samarbete med gemenskapen och som behöver prioriteras i fråga om unionens ekonomiska stöd, inbegripet teknik och områden som är viktiga för att utveckla unionens egen kapacitet på cybersäkerhetsområdet,

c)

antagandet av det årliga arbetsprogrammet för förvaltningen av relevanta unionsmedel, särskilt cybersäkerhetsdelarna av Horisont Europa, i den utsträckning de frivilligt medfinansieras av medlemsstaterna, och programmet för ett digitalt Europa, i enlighet med kompetenscentrumets fleråriga arbetsprogram och Horisont Europas strategiska planeringsprocess.

d)

antagandet av kompetenscentrumets årsredovisning, balansräkning och årliga verksamhetsrapport på grundval av ett förslag från den verkställande direktören,

e)

antagandet av kompetenscentrumets särskilda finansiella regler i enlighet med artikel 70 i budgetförordningen,

f)

som en del av det årliga arbetsprogrammet, tilldelningen av medel från unionens budget till frågor som omfattas av unionens och medlemsstaternas gemensamma åtgärder,

g)

som en del av det årliga arbetsprogrammet och i enlighet med de beslut som avses i led f i detta stycke, och i överensstämmelse med förordningarna (EU) 2021/695 och (EU) 2021/694 beskrivningen av de gemensamma åtgärder som avses i led f i detta stycke och fastställandet av villkoren för genomförandet av dessa,

h)

antagandet av ett förfarande för att utnämna den verkställande direktören samt utnämnandet, entledigandet, förlängningen av mandatperioden för och vägledningen till den verkställande direktören samt övervakning av dennes resultat,

i)

antagandet av riktlinjer för bedömning och registrering av enheter som medlemmar i gemenskapen,

j)

antagandet av de samarbetsavtal som avses i artikel 10.2,

k)

utnämning av räkenskapsföraren,

l)

antagandet av kompetenscentrumets årliga budget, inbegripet motsvarande tjänsteförteckning med uppgifter om antalet tillfälliga tjänster per tjänstegrupp och lönegrad och antalet kontraktsanställda och utstationerade nationella experter uttryckt i heltidsekvivalenter,

m)

antagandet av öppenhetsregler för kompetenscentrumet och regler för förebyggande och hantering av intressekonflikter, inbegripet med avseende på styrelseledamöterna, i enlighet med artikel 42 i delegerad förordning (EU) 2019/715,

n)

inrättandet av arbetsgrupper inom gemenskapen, när så är relevant med beaktande av rådgivningen från den strategiska rådgivande gruppen,

o)

utnämningen av medlemmarna i den strategiska rådgivande gruppen,

p)

antagandet av regler om ersättning för kostnader för medlemmarna i den strategiska rådgivande gruppen,

q)

inrättandet av en övervakningsmekanism för att säkerställa att förvaltningen av respektive medel som förvaltas av kompetenscentrumet sker i enlighet med agendan, uppdraget och det fleråriga arbetsprogrammet samt med bestämmelserna för de program som den relevanta finansieringen kommer från,

r)

säkerställandet av en regelbunden dialog och inrättandet av en mekanism för effektivt samarbete med gemenskapen,

s)

fastställandet av kompetenscentrumets kommunikationspolicy på rekommendation av den verkställande direktören,

t)

vid behov fastställandet av genomförandebestämmelser för tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (15) (tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren) i enlighet med artikel 30.3 i den här förordningen,

u)

vid behov fastställandet av regler för utstationering av nationella experter till kompetenscentrumet och för användning av praktikanter i enlighet med artikel 31.2,

v)

antagandet av säkerhetsregler för kompetenscentrumet,

w)

antagandet av en bedrägeri- och korruptionsbekämpningsstrategi som står i proportion till bedrägeri- och korruptionsriskerna samt antagandet av omfattande skyddsåtgärder för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten i enlighet med tillämplig unionslagstiftning, med beaktande av en kostnads–nyttoanalys av de åtgärder som ska genomföras,

x)

vid behov antagandet av en metod för beräkning av frivilliga ekonomiska bidrag och bidrag in natura från de bidragande medlemsstaterna, i enlighet med förordningarna (EU) 2021/695 och (EU) 2021/694 eller annan tillämplig lagstiftning,

y)

vad gäller det årliga arbetsprogrammet och det fleråriga arbetsprogrammet, säkerställandet av enhetlighet och synergier såväl med de delar av programmet för ett digitalt Europa och Horisont Europa som inte förvaltas av kompetenscentrumet som med andra unionsprogram,

z)

antagandet av årsrapporten om genomförandet av kompetenscentrumets strategiska mål och prioriteringar, vid behov med en rekommendation om hur genomförandet av dessa mål och prioriteringar kan förbättras.

I den mån det årliga arbetsprogrammet innehåller gemensamma åtgärder ska det innehålla information om medlemsstaternas frivilliga bidrag till gemensamma åtgärder. Där så är lämpligt ska förslag, i synnerhet förslaget till det årliga arbetsprogrammet, innehålla en bedömning av behovet att tillämpa säkerhetsbestämmelser i enlighet med artikel 33 i denna förordning, inbegripet förfarandet för en självbedömning avseende säkerhet i enlighet med artikel 20 i förordning (EU) 2021/695,

4.   Vad gäller de beslut som anges i punkt 3 a, b och c ska den verkställande direktören och styrelsen beakta alla relevanta strategiska råd och underlag från Enisa, i enlighet med den arbetsordning som styrelsen har fastställt.

5.   Styrelsen ska ha ansvara för att säkerställa att de rekommendationer som ingår i genomföranderapporten och den utvärdering som avses i artikel 38.2 och 38.4 följs upp på lämpligt sätt.

Artikel 14

Styrelseordförande och styrelsens sammanträden

1.   Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland sina ledamöter för en period av tre år. Ordförandens och vice ordförandens mandat får efter beslut av styrelsen förlängas en gång. Om emellertid deras styrelseuppdrag upphör någon gång under deras mandatperiod, upphör ordförandens eller vice ordförandens mandatperiod automatiskt vid denna tidpunkt. Vice ordföranden ska träda i ordförandens ställe om ordföranden inte kan fullgöra sitt uppdrag. Ordföranden ska delta i omröstningen.

2.   Styrelsen ska hålla ordinarie sammanträden minst tre gånger per år. Den får hålla extra sammanträden på begäran av kommissionen, en tredjedel av ledamöterna, ordföranden eller den verkställande direktören vid fullgörandet av hans eller hennes uppgifter.

3.   Den verkställande direktören ska delta i styrelsens diskussioner, såvida inte styrelsen beslutar något annat, men ska inte ha någon rösträtt.

4.   Styrelsen får bjuda in andra personer att närvara vid dess sammanträden som observatörer från fall till fall.

5.   Företrädarna för gemenskapen får på ordförandens inbjudan delta i styrelsens sammanträden, men de ska inte ha rösträtt.

6.   Styrelseledamöterna och deras suppleanter får bistås av rådgivare eller experter vid sammanträdena, om inte annat följer av styrelsens arbetsordning.

7.   Kompetenscentrumet ska tillhandahålla sekretariatet för styrelsen.

Artikel 15

Omröstningsregler för styrelsen

1.   Styrelsen ska tillämpa en samförståndsstrategi i sina diskussioner. En omröstning ska hållas om styrelsens ledamöter inte kan enas.

2.   Om styrelsen inte kan enas ska den fatta sina beslut med en majoritet på minst 75 % av alla sina ledamöters röster, varvid kommissionens företrädare ska räknas som en enda ledamot. En frånvarande styrelseledamot får delegera sin röst till sin suppleant eller, om suppleanten är frånvarande, till en annan ledamot. Varje styrelseledamot får företräda endast en annan ledamot.

3.   Styrelsens beslut om gemensamma åtgärder och deras förvaltning enligt artikel 13.3 f och g ska fattas enligt följande:

a)

Beslut om tilldelning av medel från unionens budget till gemensamma åtgärder enligt artikel 13.3 f och beslut att inbegripa sådana gemensamma åtgärder i det årliga arbetsprogrammet ska fattas i enlighet med punkt 2 i den här artikeln.

b)

Beslut som rör beskrivningen av de gemensamma åtgärderna och som fastställer villkoren för deras genomförande i enlighet med artikel 13.3 g ska fattas av de deltagande medlemsstaterna och kommissionen, och ledamöternas rösträtter ska stå i proportion till deras respektive bidrag till den gemensamma åtgärden, beräknad i enlighet med den metod som antagits i enlighet med artikel 13.3 x.

4.   Vid beslut som fattas i enlighet med artikel 13.3 b, c, d, e, f, k, l, p, q, t, u, w, x och y ska kommissionen ha 26 % av det totala antalet röster i styrelsen.

5.   Vid andra beslut än de som avses i punkterna 3 b och 4 ska varje medlemsstat samt unionen ha en röst. Unionens röst ska avges gemensamt av kommissionens två företrädare.

6.   Ordföranden ska delta i omröstningen.

Avsnitt II

Verkställande Direktör

Artikel 16

Utnämning och entledigande av samt förlängning av mandatperioden för den verkställande direktören

1.   Den verkställande direktören ska vara en person med sakkunskap och gott anseende på de områden där kompetenscentrumet är verksamt.

2.   Den verkställande direktören ska vara tillfälligt anställd vid kompetenscentrumet i enlighet med artikel 2 a i anställningsvillkoren.

3.   Den verkställande direktören ska utnämnas av styrelsen utifrån en förteckning över kandidater som föreslås av kommissionen på grundval av ett öppet, transparent och icke-diskriminerande urvalsförfarande.

4.   I det avtal som sluts med den verkställande direktören ska kompetenscentrumet företrädas av styrelsens ordförande.

5.   Den verkställande direktörens mandatperiod ska vara fyra år. Före slutet av denna period ska kommissionen genomföra en utvärdering som beaktar den verkställande direktörens arbetsinsats och kompetenscentrumets framtida uppgifter och utmaningar.

6.   Styrelsen får på förslag från kommissionen, med beaktande av den utvärdering som avses i punkt 5, förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst fyra år.

7.   En verkställande direktör vars mandat har förlängts får inte delta i ett annat urvalsförfarande för samma befattning.

8.   Den verkställande direktören ska avsättas endast efter ett styrelsebeslut på förslag av kommissionen eller minst 50 % av medlemsstaterna.

Artikel 17

Den verkställande direktörens uppgifter

1.   Den verkställande direktören ska ansvara för verksamheten och den dagliga ledningen av kompetenscentrumet och vara dess rättsliga företrädare. Den verkställande direktören ska vara ansvarig inför styrelsen och i sin tjänsteutövning vara fullständigt oberoende inom ramen för sina befogenheter. Den verkställande direktören ska bistås av kompetenscentrumets personal.

2.   Den verkställande direktören ska utföra åtminstone följande uppgifter på ett oberoende sätt:

a)

Genomföra de beslut som antas av styrelsen.

b)

Stödja styrelsen i dess arbete, tillhandahålla sekretariatet för dess sammanträden och förse den med all information som krävs för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter.

c)

Efter samråd med styrelsen och kommissionen, och med beaktande av de nationella samordningscentrumens och gemenskapens bidrag, utarbeta och för antagande överlämna till styrelsen agendan, samt ett utkast till kompetenscentrumets årliga arbetsprogram och ett utkast till kompetenscentrumets fleråriga arbetsprogram i enlighet med agendan, inklusive omfattningen av de förslagsinfordringar, inbjudningar att anmäla intresse och anbudsinfordringar som krävs för att genomföra det årliga arbetsprogrammet och motsvarande utgiftsberäkningar enligt förslagen från medlemsstaterna och kommissionen.

d)

Utarbeta och lämna in förslaget till årlig budget till styrelsen för antagande, inbegripet motsvarande tjänsteförteckning som avses i artikel 13.3 l, med uppgift om antalet tillfälliga tjänster i varje lönegrad och tjänstegrupp och antalet kontraktsanställda och utstationerade nationella experter, uttryckt i heltidsekvivalenter.

e)

Genomföra det årliga arbetsprogrammet och det fleråriga arbetsprogrammet och rapportera till styrelsen om detta.

f)

Utarbeta ett utkast till årlig verksamhetsrapport om kompetenscentrumet, inbegripet uppgifter om tillhörande utgifter och genomförandet av agendan och det fleråriga arbetsprogrammet; vid behov ska denna rapport åtföljas av förslag om hur genomförandet kan förbättras ytterligare eller om omformulering av de strategiska målen och prioriteringarna.

g)

Säkerställa genomförandet av effektiva övervaknings- och utvärderingsförfaranden när det gäller kompetenscentrumets verksamhet.

h)

Utarbeta en handlingsplan för uppföljning av slutsatserna från genomföranderapporten och den utvärdering som avses i artikel 38.2 och 38.4 och, vartannat år, överlämna framstegsrapporter till Europaparlamentet och kommissionen.

i)

Förbereda och ingå avtal med de nationella samordningscentrumen.

j)

I enlighet med de beslut som avses i artikel 13.3 e, l, t, u, v och w ansvara för administrativa och ekonomiska frågor och personalfrågor, inklusive genomförandet av kompetenscentrumets budget, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till internrevisionsfunktionens råd.

k)

Godkänna och hantera inledandet av förslagsinfordringar i enlighet med det årliga arbetsprogrammet och administrera de bidragsavtal och bidragsbeslut som följer av detta.

l)

Godkänna förteckningen över åtgärder som valts ut för finansiering baserat på en rangordnad lista som tagits fram av en grupp oberoende experter.

m)

Godkänna och hantera inledandet av anbudsinfordringar i enlighet med det årliga arbetsprogrammet och administrera kontrakten.

n)

Godkänna de anbud som valts ut för finansiering.

o)

Lämna förslag till kompetenscentrumets årsredovisning och balansräkning till internrevisionen och därefter till styrelsen.

p)

Säkerställa att riskbedömning och riskhantering sker.

q)

Underteckna enskilda bidragsavtal, bidragsbeslut och kontrakt.

r)

Underteckna upphandlingskontrakt.

s)

Utarbeta en handlingsplan för uppföljning av slutsatserna från interna eller externa revisionsrapporter, liksom utredningar utförda av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), som inrättades genom kommissionens beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom (16), samt rapportera om läget två gånger om året till kommissionen och regelbundet till styrelsen.

t)

Utarbeta ett utkast till finansiella regler som ska tillämpas på kompetenscentrumet.

u)

Fastställa ett ändamålsenligt och effektivt internt kontrollsystem, säkerställa dess funktionssätt och rapportera alla betydande ändringar av det till styrelsen.

v)

Säkerställa en effektiv kommunikation med unionens institutioner och på begäran rapportera till Europaparlamentet och rådet.

w)

Vidta eventuella ytterligare åtgärder som krävs för att bedöma kompetenscentrumets fullgörande av sitt uppdrag och uppnåendet av sina mål.

x)

Utföra alla övriga uppgifter som styrelsen tilldelat eller delegerat till den verkställande direktören.

Avsnitt III

Den Strategiska Rådgivande Gruppen

Artikel 18

Den strategiska rådgivande gruppens sammansättning

1.   Den strategiska rådgivande gruppen ska ha högst 20 ledamöter. Ledamöterna ska utnämnas av styrelsen utifrån den verkställande direktörens förslag bland företrädarna för medlemmarna av gemenskapen, undantaget företrädare för unionsinstitutioner, unionsorgan och unionsbyråer. Endast företrädare för medlemmar som inte kontrolleras av ett tredjeland eller av en enhet som är etablerad i ett tredjeland ska kunna utses. Utseendet ska ske i enlighet med ett öppet, transparent och icke-diskriminerande förfarande. Styrelsen ska sträva efter att i sammansättningen av den strategiska rådgivande gruppen uppnå en representation av gemenskapen som innebär en god balans mellan vetenskapliga aktörer, näringslivs- och civilsamhällesaktörer, branscher från utbuds- och efterfrågesidan, stora företag och små och medelstora företag, även vad gäller geografisk härkomst och kön. Den ska även sträva efter att uppnå en intrasektoriell balans, med beaktande av sammanhållningen i unionen och alla medlemsstaterna på området forskning, industri och teknik inom cybersäkerhet. Den strategiska rådgivande gruppens sammansättning ska möjliggöra en omfattande, kontinuerlig och ständig dialog mellan gemenskapen och kompetenscentrumet.

2.   Ledamöterna i den strategiska rådgivande gruppen ska ha sakkunskap om forskning, industriell utveckling, tillhandahållande, genomförande eller ibruktagande av professionella tjänster eller produkter på cybersäkerhetsområdet. Kraven på sådan sakkunskap ska fastställas närmare av styrelsen.

3.   Förfarandena för styrelsens utnämning av den strategiska rådgivande gruppens ledamöter och för den strategiska rådgivande gruppens arbete ska anges i styrelsens arbetsordning och offentliggöras.

4.   Mandatperioden för den strategiska rådgivande gruppens ledamöter ska vara två år. Perioden kan förlängas en gång.

5.   Företrädare för kommissionen och andra unionsinstitutioner, unionsorgan och unionsbyråer, särskilt Enisa, får bjudas in av den strategiska rådgivande gruppen att delta i och stödja dess arbete. Den strategiska rådgivande gruppen får bjuda in ytterligare företrädare från gemenskapen i egenskap av observatör, rådgivare eller sakkunnig, beroende på vad som är lämpligt, från fall till fall, i syfte att ta i beaktande utvecklingsdynamiken på cybersäkerhetsområdet. Ledamöter i styrelsen får delta som observatörer i den strategiska rådgivande gruppens sammanträden.

Artikel 19

Den strategiska rådgivande gruppens funktionssätt

1.   Den strategiska rådgivande gruppen ska sammanträda minst tre gånger per år.

2.   Den strategiska rådgivande gruppen ska tillhandahålla styrelsen råd om inrättandet av arbetsgrupper inom gemenskapen i enlighet med artikel 13.3 n för särskilda frågor av relevans för arbetet i kompetenscentrumet, om dessa frågor direkt hänger samman med de uppgifter och kompetensområden som anges i artikel 20. Vid behov ska sådana arbetsgrupper omfattas av övergripande samordning från en eller flera ledamöter i den strategiska rådgivande gruppen.

3.   Den strategiska rådgivande gruppen ska välja sin ordförande med enkel majoritet av gruppens ledamöter.

4.   Den strategiska rådgivande gruppens sekretariat ska tillhandahållas av den verkställande direktören och kompetenscentrumets personal med hjälp av befintliga resurser och med vederbörlig hänsyn till kompetenscentrumets totala arbetsbörda. De resurser som anslås till stöd för den strategiska rådgivande gruppen ska anges i förslaget till årlig budget.

5.   Den strategiska rådgivande gruppen ska anta sin arbetsordning med enkel majoritet av dess medlemmar.

Artikel 20

Den strategiska rådgivande gruppens uppgifter

Den strategiska rådgivande gruppen ska regelbundet ge kompetenscentrumet råd med avseende på genomförandet av kompetenscentrumets verksamhet, säkerställa kommunikation med gemenskapen och andra intressenter. Den strategiska rådgivande gruppen ska också

a)

tillhandahålla den verkställande direktören och styrelsen strategiska råd och underlag vad gäller agendan och det årliga arbetsprogrammet och det fleråriga arbetsprogrammet och kontinuerligt uppdatera dessa råd och underlag, i förekommande fall med beaktande av bidrag från gemenskapen och de arbetsgrupper som avses i artikel 13.3 n, inom de tidsfrister som fastställts av styrelsen,

b)

ge styrelsen råd om inrättandet av arbetsgrupper inom gemenskapen i enlighet med artikel 13.3 n om särskilda frågor av relevans för kompetenscentrumets arbete,

c)

med förbehåll för styrelsens godkännande, besluta om och anordna offentliga samråd som är öppna för alla offentliga och privata intressenter för vilka cybersäkerhet är viktig, i syfte att samla in underlag för de strategiska råd som avses i led a.

KAPITEL III

Finansiella bestämmelser

Artikel 21

Unionens och medlemsstaternas ekonomiska bidrag

1.   Kompetenscentrumet ska finansieras av unionen medan de gemensamma åtgärderna ska finansieras av unionen och genom frivilliga bidrag från medlemsstaterna.

2.   Administrativa kostnader och driftskostnader för gemensamma åtgärder ska täckas av unionen och av de medlemsstater som bidrar till de gemensamma åtgärderna, i enlighet med förordningarna (EU) 2021/695 och (EU) 2021/694.

3.   Unionens bidrag till kompetenscentrumet för att täcka de administrativa kostnaderna och driftkostnaderna ska omfatta följande:

a)

Upp till 1 649 566 000 EUR från programmet för ett digitalt Europa, inklusive upp till 32 000 000 EUR för administrativa kostnader.

b)

Ett belopp från Horisont Europa, inklusive för administrativa kostnader, för gemensamma åtgärder, varvid detta belopp ska vara lika stort som det belopp som medlemsstaterna bidragit med i enlighet med punkt 7 i denna artikel men inte överskrida det belopp som fastställts i den strategiska planeringsprocess för Horisont Europa som ska genomföras i enlighet med artikel 6.6 i förordning (EU) 2021/695, i det årliga arbetsprogrammet eller i det fleråriga arbetsprogrammet.

c)

Ett belopp från andra relevanta unionsprogram som krävs för att genomföra centrumets uppgifter eller uppnå kompetenscentrumets mål, med förbehåll för beslut som fattas i enlighet med unionsrättsakterna om inrättande av dessa program.

4.   Maximalt bidrag från unionen ska betalas från de anslag i unionens allmänna budget som anslagits för programmet för ett digitalt Europa, för det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa, som inrättades genom beslut (EU) 2021/764, och för andra program och projekt som ingår i kompetenscentrumets eller nätverkets verksamhet.

5.   Kompetenscentrumet ska genomföra cybersäkerhetsåtgärder inom ramen för programmet för ett digitalt Europa och Horisont Europa i enlighet med artikel 62.1 första stycket c iv i budgetförordningen.

6.   Bidrag från andra unionsprogram än de som avses i punkterna 3 och 4 som ingår i unionens medfinansiering av ett program som genomförs av en av medlemsstaterna ska inte beaktas vid beräkningen av unionens maximala ekonomiska bidrag som avses i de punkterna.

7.   Medlemsstaterna ska frivilligt delta i gemensamma åtgärder genom frivilliga ekonomiska bidrag och/eller bidrag in natura. Om en medlemsstat deltar i en gemensam åtgärd ska det ekonomiska bidraget från den medlemsstaten täcka administrativa kostnader i proportion till dess bidrag till den gemensamma åtgärden. De administrativa kostnaderna för gemensamma åtgärder ska täckas genom ekonomiska bidrag. Driftskostnaderna för gemensamma åtgärder får täckas genom ekonomiska bidrag eller bidrag in natura, i enlighet med Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa. En medlemsstats bidrag får ges i form av stöd från den medlemsstaten inom ramen för en gemensam åtgärd till stödmottagare som är etablerade i den medlemsstaten. Bidrag in natura från medlemsstaterna består av stödberättigande kostnader för nationella samordningscentrum och andra offentliga aktörer när de deltar i projekt som finansieras genom denna förordning, med avdrag för eventuella bidrag från unionen till dessa kostnader. För projekt som finansieras genom Horisont Europa ska stödberättigande kostnader beräknas i enlighet med artikel 36 i förordning (EU) 2021/695. För projekt som finansieras genom programmet för ett digitalt Europa ska stödberättigande kostnader beräknas i enlighet med budgetförordningen.

Det planerade beloppet för de totala frivilliga bidragen från medlemsstaterna, inbegripet ekonomiska bidrag till administrativa kostnader, för gemensamma åtgärder inom ramen för Horisont Europa ska fastställas i syfte att kunna beaktas i den strategiska planeringsprocess för Horisont Europa som ska genomföras i enlighet med artikel 6.6 i förordning (EU) 2021/695, med underlag från styrelsen. För åtgärder inom ramen för programmet för ett digitalt Europa får medlemsstaterna, utan hinder av vad som sägs i artikel 15 i förordning (EU) 2021/694, till de av kompetenscentrumets kostnader som medfinansieras genom programmet för ett digitalt Europa lämna bidrag som är lägre än de belopp som anges i punkt 3 a i den här artikeln.

8.   Medlemsstaternas nationella medfinansiering av åtgärder som stöds av andra unionsprogram än Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa ska betraktas som medlemsstaternas nationella bidrag i den mån dessa bidrag utgör en del av gemensamma åtgärder och ingår i kompetenscentrumets arbetsprogram.

9.   Vid bedömningen av de bidrag som avses i punkt 3 i denna artikel och i artikel 22.2 b ska kostnaderna fastställas i enlighet med sedvanliga kostnadsredovisningsmetoder i den berörda medlemsstaten, tillämpliga redovisningsstandarder i den berörda medlemsstaten och tillämpliga internationella redovisningsstandarder och IFRS-standarder. Kostnaderna ska styrkas av en oberoende extern revisor som utsetts av den berörda medlemsstaten. Värderingsmetoden får kontrolleras av kompetenscentrumet, om bestyrkandet skulle ge upphov till någon osäkerhet.

10.   Om en medlemsstat inte fullgör sina åtaganden i fråga om det ekonomiska bidraget eller bidraget in natura för gemensamma åtgärder ska den verkställande direktören skriftligen underrätta den berörda medlemsstaten och fastställa en rimlig tidsfrist inom vilken detta ska rättas till. Om situationen inte rättas till inom tidsfristen ska den verkställande direktören sammankalla ett möte med styrelsen för att besluta om den försumliga deltagande medlemsstatens rösträtt ska dras in eller om det ska vidtas några andra åtgärder tills medlemsstaten har fullgjort sina skyldigheter. Den försumliga medlemsstatens rösträtt avseende gemensamma åtgärder ska upphävas till dess att den har fullgjort sina åtaganden.

11.   Kommissionen får avsluta, proportionerligt minska eller tillfälligt dra in unionens ekonomiska bidrag till gemensamma åtgärder om de bidragande medlemsstaterna inte bidrar, endast delvis bidrar eller bidrar för sent när det gäller de bidrag som avses i punkt 3 b. Kommissionens avslutande, minskning eller tillfälliga indragande av unionens ekonomiska bidrag ska vad gäller belopp och tidsram stå i proportion till medlemsstatens underlåtenhet att bidra, delvisa bidrag eller försenade bidrag.

12.   Senast den 31 januari varje år ska de bidragande medlemsstaterna rapportera till styrelsen om värdet på de bidrag enligt punkt 7 för gemensamma åtgärder tillsammans med unionen som de lämnat under det föregående budgetåret.

Artikel 22

Kompetenscentrumets kostnader och resurser

1.   De administrativa kostnaderna för kompetenscentrumet ska i princip täckas genom årliga ekonomiska bidrag från unionen. Ytterligare ekonomiska bidrag ska lämnas från de bidragande medlemsstaterna i proportion till deras frivilliga bidrag till gemensamma åtgärder. Om en del av bidraget för administrativa kostnader inte används, får det göras tillgängligt för att täcka kompetenscentrumets driftskostnader.

2.   Kompetenscentrumets driftskostnader ska täckas genom

a)

unionens ekonomiska bidrag,

b)

frivilliga ekonomiska bidrag eller bidrag in natura från de bidragande medlemsstaterna vid gemensamma åtgärder.

3.   De medel som tas upp i kompetenscentrumets budget ska bestå av följande bidrag:

a)

Unionens ekonomiska bidrag till driftskostnader och administrativa kostnader.

b)

Bidragande medlemsstaters frivilliga ekonomiska bidrag till administrativa kostnader vid gemensamma åtgärder.

c)

Bidragande medlemsstaters frivilliga ekonomiska bidrag till driftskostnader vid gemensamma åtgärder.

d)

Kompetenscentrumets eventuella egna inkomster.

e)

Andra ekonomiska bidrag, medel eller inkomster.

4.   Alla räntor på de bidrag som betalas till kompetenscentrumet av de bidragande medlemsstaterna ska betraktas som kompetenscentrumets inkomster.

5.   Kompetenscentrumets samtliga resurser och dess verksamheter ska användas för att uppnå dess mål.

6.   Kompetenscentrumet ska äga alla tillgångar som det genererat eller som överförts till det för att uppfylla dess mål. Utan att det påverkar tillämpliga regler för det relevanta finansieringsprogrammet ska innehav av tillgångar som genererats eller förvärvats inom ramen för gemensamma åtgärder fastställas i enlighet med artikel 15.3 b.

7.   Med undantag för om kompetenscentrumet avvecklas ska ett eventuellt överskott förbli i kompetenscentrumets ägo och inte betalas ut till de bidragande medlemmarna i kompetenscentrumet.

8.   Kompetenscentrumet ska ha ett nära samarbete med unionens övriga unionsinstitutioner, unionsorgan och unionsbyråer, med vederbörlig hänsyn till deras respektive mandat och utan överlappning med befintliga samarbetsmekanismer, i syfte att dra nytta av synergier och, när så är möjligt och lämpligt, för att minska administrativa kostnader.

Artikel 23

Finansiella åtaganden

Kompetenscentrumets finansiella åtaganden får inte överstiga beloppet för de finansiella resurser som finns tillgängliga eller som medlemmarna ska betala till dess budget.

Artikel 24

Budgetår

Budgetåret ska inledas den 1 januari och avslutas den 31 december.

Artikel 25

Upprättandet av budgeten

1.   Varje år ska den verkställande direktören upprätta en preliminär beräkning av kompetenscentrumets inkomster och utgifter för följande budgetår och överlämna denna till styrelsen tillsammans med det utkast till tjänsteförteckning som avses i artikel 13.3 l. Inkomster och utgifter ska vara i balans. Kompetenscentrumets utgifter ska omfatta utgifter för personal, administration, infrastruktur och drift. Administrativa utgifter ska hållas så låga som möjligt, även genom omplacering av personal eller befattningar.

2.   Varje år ska styrelsen, på grundval av den preliminära beräkning av inkomster och utgifter som avses i punkt 1 lägga fram en beräkning av kompetenscentrumets inkomster och utgifter för det därpå följande budgetåret.

3.   Styrelsen ska senast den 31 januari varje år till kommissionen överlämna den beräkning som avses i punkt 2 i denna artikel, vilken ska utgöra en del av utkastet till det samlade programdokument som avses i artikel 32.1 i delegerad förordning (EU) 2019/715.

4.   På grundval av den beräkning som avses i punkt 2 i denna artikel ska kommissionen ta upp de medel som den anser vara nödvändiga för den tjänsteförteckning som avses i artikel 13.3 l i denna förordning och storleken på det anslag som ska belasta den allmänna budgeten i förslaget till unionens budget, som den ska förelägga Europaparlamentet och rådet i enlighet med artiklarna 313 och 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

5.   Europaparlamentet och rådet ska bevilja anslagen för bidraget till kompetenscentrumet.

6.   Europaparlamentet och rådet ska anta den tjänsteförteckning som avses i artikel 13.3 l.

7.   Styrelsen ska anta kompetenscentrumets budget tillsammans med det årliga arbetsprogrammet och det fleråriga arbetsprogrammet. Den blir slutlig när unionens allmänna budget slutgiltigt har antagits. Styrelsen ska vid behov anpassa kompetenscentrumets budget och det årliga arbetsprogrammet till unionens allmänna budget.

Artikel 26

Kompetenscentrumets räkenskaper och beviljande av ansvarsfrihet

Kompetenscentrumets preliminära och slutliga redovisning och beviljandet av ansvarsfrihet ska följa bestämmelserna och tidsplanen i budgetförordningen och kompetenscentrumets finansiella regler.

Artikel 27

Operativ och finansiell rapportering

1.   Den verkställande direktören ska varje år rapportera till styrelsen om utförandet av sina uppgifter i enlighet med de finansiella reglerna för kompetenscentrumet.

2.   Inom två månader efter budgetårets slut ska den verkställande direktören för godkännande förelägga styrelsen en årlig verksamhetsrapport om kompetenscentrumets resultat under det föregående kalenderåret, särskilt i förhållande till det årliga arbetsprogrammet för det året och fullgörandet av centrumets strategiska mål och prioriteringar. Denna rapport ska innehålla upplysningar om följande:

a)

Operativa åtgärder som vidtagits och motsvarande utgifter.

b)

Åtgärder som föreslagits fördelat på typ av deltagare, däribland små och medelstora företag, och medlemsstat.

c)

De åtgärder som valts ut för finansiering fördelat på typ av deltagare, däribland små och medelstora företag, och medlemsstat samt med uppgift om kompetenscentrumets bidrag till enskilda deltagare och åtgärder.

d)

Fullgörandet av det uppdrag och uppnåendet av de mål som fastställs i denna förordning och förslag till fortsatt nödvändigt arbete för att fullgöra det uppdraget och nå dessa mål.

e)

Genomförandeuppgifternas samstämmighet med agendan och det fleråriga arbetsprogrammet.

3.   Efter styrelsens godkännande ska den årliga verksamhetsrapporten offentliggöras.

Artikel 28

Finansiella regler

Kompetenscentrumet ska anta sina särskilda finansiella regler i enlighet med artikel 70 i budgetförordningen.

Artikel 29

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.   Kompetenscentrumet ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt denna förordning, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom regelbundna och effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda belopp samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa sanktioner.

2.   Kompetenscentrumet ska ge kommissionens personal och andra personer som har auktoriserats av kommissionen, samt revisionsrätten, tillträde till kompetenscentrumets områden och lokaler och till all den information som behövs för att utföra kontrollerna, även information i elektroniskt format.

3.   Olaf får, i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (17) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 833/2013 (18), göra utredningar, inklusive kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal eller kontrakt som direkt eller indirekt har finansierats i enlighet med den här förordningen.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska kontrakt och bidragsavtal som följer av genomförandet av denna förordning innehålla bestämmelser som uttryckligen ger kommissionen, kompetenscentrumet, revisionsrätten och Olaf behörighet att utföra sådana kontroller och utredningar, i enlighet med deras respektive befogenheter. Om genomförandet av en åtgärd helt eller delvis kontrakteras ut eller vidaredelegeras, eller om det krävs att ett upphandlingskontrakt eller ekonomiskt stöd tilldelas en tredje part, ska kontraktet eller bidragsavtalet innehålla en skyldighet för entreprenören eller bidragsmottagaren att kräva att alla inblandade tredje parter uttryckligen godkänner dessa befogenheter för kommissionen, kompetenscentrumet, revisionsrätten och Olaf.

KAPITEL IV

Kompetenscentrumets personal

Artikel 30

Personal

1.   Tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren och de bestämmelser som antagits gemensamt av unionens institutioner för tillämpningen av tjänsteföreskrifterna och anställningsvillkoren ska gälla för kompetenscentrumets personal.

2.   I förhållande till kompetenscentrumets personal ska styrelsen utöva de befogenheter som genom tjänsteföreskrifterna tilldelas tillsättningsmyndigheten och de befogenheter som genom anställningsvillkoren tilldelas den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal (tillsättningsmyndighetsbefogenheter).

3.   Styrelsen ska, i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna, anta ett beslut grundat på artikel 2.1 i tjänsteföreskrifterna och artikel 6 i anställningsvillkoren om delegering av relevanta tillsättningsmyndighetsbefogenheter till den verkställande direktören och om fastställande av på vilka villkor den delegeringen får dras in. Den verkställande direktören får vidaredelegera dessa befogenheter.

4.   Om exceptionella omständigheter kräver det får styrelsen genom ett beslut tillfälligt dra in delegeringen av tillsättningsmyndighetsbefogenheterna till den verkställande direktören samt eventuell vidaredelegering som denne gjort. I sådana fall ska styrelsen utöva tillsättningsmyndighetsbefogenheterna på egen hand eller delegera dem till en av sina ledamöter eller till en annan anställd vid kompetenscentrumet än den verkställande direktören.

5.   Styrelsen ska i enlighet med artikel 110 i tjänsteföreskrifterna anta genomförandebestämmelser för tjänsteföreskrifterna och för anställningsvillkoren.

6.   Personalstyrkan ska fastställas i den tjänsteförteckning som avses i artikel 13.3 l med angivande av antalet tillfälliga tjänster per tjänstegrupp och lönegrad och antalet kontraktsanställda uttryckt i heltidsekvivalenter i enlighet med kompetenscentrumets årsbudget.

7.   Kompetenscentrumets personalbehov ska i första hand fyllas med hjälp av omplacering av personal eller befattningar från unionsinstitutioner, unionsorgan och unionsbyråer, och ytterligare personalbehov ska fyllas genom rekrytering. Kompetenscentrumets personal får utgöras av tillfälligt anställda och kontraktsanställda.

8.   Alla personalkostnader ska bäras av kompetenscentrumet.

Artikel 31

Utstationerade nationella experter och annan personal

1.   Kompetenscentrumet får använda sig av utstationerade nationella experter och annan personal som inte är anställd av kompetenscentrumet.

2.   Styrelsen ska, efter överenskommelse med kommissionen, anta ett beslut om regler för utstationering av nationella experter till kompetenscentrumet.

Artikel 32

Immunitet och privilegier

Kompetenscentrumet och dess personal ska omfattas av protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget.

KAPITEL V

Gemensamma bestämmelser

Artikel 33

Säkerhetsbestämmelser

1.   Artikel 12 i förordning (EU) 2021/694 ska tillämpas på deltagandet i alla åtgärder som finansieras av kompetenscentrumet.

2.   Följande särskilda säkerhetsbestämmelser ska tillämpas på åtgärder som finansieras genom Horisont Europa:

a)

I enlighet med artikel 38.1 i förordning (EU) 2021/695 får när så föreskrivs i det årliga arbetsprogrammet beviljandet av icke-exklusiva licenser begränsas till tredjeparter som är etablerade i eller anses vara etablerade i en medlemsstat eller som kontrolleras av en medlemsstat och/eller medborgare i den medlemsstaten.

b)

I enlighet med artikel 40.4 första stycket b i förordning (EU) 2021/695 ska överlåtelse eller licensiering till en rättslig enhet som är etablerad i ett associerat land, eller etablerad i unionen men kontrolleras från ett tredjeland, utgöra skäl för invändningar mot överlåtelser av äganderätten till resultat, eller mot beviljande av en exklusiv licens för resultat.

c)

I enlighet med artikel 41.7 första stycket a i förordning (EU) 2021/695 får när så föreskrivs i det årliga arbetsprogrammet beviljandet av åtkomsträtt, enligt definitionen i artikel 2.9 i den förordningen, och bakgrundsinformation begränsas till en rättslig enhet som är etablerad i eller anses vara etablerad i en medlemsstat och som kontrolleras av en medlemsstat och/eller medborgare i en medlemsstat.

Artikel 34

Öppenhet

1.   Kompetenscentrumet ska utföra sitt arbete med en hög grad av öppenhet.

2.   Kompetenscentrumet ska säkerställa att allmänheten och eventuella berörda parter i god tid får lämplig, objektiv, tillförlitlig och lättillgänglig information, framför allt om resultaten av dess arbete. Det ska också offentliggöra de intresseförklaringar som avges i enlighet med artikel 43. Dessa krav gäller även för de nationella samordningscentrumen, gemenskapen och den strategiska rådgivande gruppen i enlighet med relevant lagstiftning.

3.   Styrelsen får, på förslag av den verkställande direktören, ge berörda parter tillstånd att observera delar av kompetenscentrumets verksamhet.

4.   Kompetenscentrumet ska i arbetsordningarna för kompetenscentrumets styrelse och den strategiska rådgivande gruppen fastställa hur de regler om öppenhet som avses i punkterna 1 och 2 i denna artikel ska tillämpas praktiskt. För åtgärder som finansieras genom Horisont Europa ska i detta sammanhang vederbörlig hänsyn tas till reglerna och bestämmelserna i förordning (EU) 2021/695.

Artikel 35

Jämn könsfördelning

Vid genomförandet av denna förordning ska kommissionen, medlemsstaterna och alla andra institutionella intressenter och intressenter inom den privata sektorn, när de utnämner kandidater eller föreslår företrädare, om möjligt välja företrädare bland flera kandidater, i syfte att säkerställa en jämn könsfördelning.

Artikel 36

Säkerhetsbestämmelser om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och känsliga uppgifter som inte är säkerhetsskyddsklassificerade

1.   Styrelsen ska efter godkännande från kommissionen anta centrumets säkerhetsbestämmelser. Dessa säkerhetsbestämmelser ska följa säkerhetsprinciperna och reglerna i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 (19) och (EU, Euratom) 2015/444 (20).

2.   Ledamöterna i styrelsen, den verkställande direktören, de externa experter som deltar i olika tillfälliga arbetsgrupper och kompetenscentrumets personal ska omfattas av tystnadsplikt enligt artikel 339 i EUF-fördraget, även efter det att deras uppdrag upphört.

3.   Kompetenscentrumet får vidta de åtgärder som krävs för att göra det lättare att utbyta information som är relevant för dess arbetsuppgifter med kommissionen och medlemsstaterna, och vid behov med relevanta unionsinstitutioner, unionsorgan och unionsbyråer. Varje administrativ överenskommelse för detta ändamål om utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter eller, i frånvaro av sådana överenskommelser, varje exceptionell ad hoc-utlämning av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter, ska ske med kommissionens förhandsgodkännande.

Artikel 37

Tillgång till handlingar

1.   Förordning (EG) nr 1049/2001 ska tillämpas på de handlingar som finns hos kompetenscentrumet.

2.   Styrelsen ska vidta åtgärder för att genomföra förordning (EG) nr 1049/2001 senast den 29 december 2021.

3.   Beslut som fattas av kompetenscentrumet i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 får bli föremål för ett klagomål till ombudsmannen enligt artikel 228 i EUF-fördraget eller väckande av talan vid Europeiska unionens domstol i enlighet med artikel 263 i EUF-fördraget.

Artikel 38

Övervakning, utvärdering och översyn

1.   Kompetenscentrumet ska säkerställa att dess verksamhet, inklusive den som förvaltas genom de nationella samordningscentrumen och nätverket, är föremål för löpande och systematisk övervakning och regelbundna utvärderingar. Kompetenscentrumet ska säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförandet och resultaten av de unionsfinansieringsprogram som avses i artikel 4.3 b samlas in på ett effektivt och ändamålsenligt sätt i rätt tid, och ska ställa proportionella rapporteringskrav på mottagarna av unionens medel och medlemsstaterna. Slutsatserna från denna utvärdering ska offentliggöras.

2.   Kommissionen ska utarbeta en genomföranderapport om kompetenscentrumets verksamhet när det finns tillräckligt med information om genomförandet av denna förordning, dock senast 30 månader efter det datum som föreskrivs i artikel 46.4, på grundval av det preliminära underlaget från styrelsen, de nationella samordningscentrumen och gemenskapen. Kommissionen ska överlämna den genomföranderapporten till Europaparlamentet och rådet senast den 30 juni 2024. Kompetenscentrumet och medlemsstaterna ska förse kommissionen med den information som är nödvändig för att upprätta rapporten.

3.   Den genomföranderapport som avses i punkt 2 ska särskilt innehålla bedömningar av

a)

kompetenscentrumets arbetskapacitet i fråga om uppdrag, mål, mandat och uppgifter och samarbetet och samordningen med andra intressenter, särskilt de nationella samordningscentrumen, gemenskapen och Enisa,

b)

de resultat som kompetenscentrumet uppnått, med beaktande av dess uppdrag, mål, mandat och uppgifter, särskilt hur effektivt kompetenscentrumet har samordnat unionsmedel och sammanfört sakkunskaper,

c)

samstämmigheten mellan genomförandeuppgifterna med agendan och det fleråriga arbetsprogrammet,

d)

kompetenscentrumets samordning och samarbete med programkommittén för Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa, särskilt i syfte att öka samstämmigheten och stärka synergierna med agendan, det årliga arbetsprogrammet, det fleråriga arbetsprogrammet, Horisont Europa och programmet för ett digitalt Europa,

e)

gemensamma åtgärder.

4.   Kommissionen ska, på grundval av det preliminära underlaget från styrelsen, de nationella samordningscentrumen och gemenskapen, göra en slutlig utvärdering av kompetenscentrumet efter att den genomföranderapport som avses i punkt 2 i denna artikel har lämnats in. Den utvärderingen ska hänvisa till eller vid behov uppdatera de bedömningar som avses i punkt 3 i denna artikel och ska göras före utgången av den period som anges i artikel 47.1, för att man i god tid ska kunna fastställa om det är lämpligt att förlänga kompetenscentrumets mandat utöver den perioden. Utvärderingen ska bedöma rättsliga och administrativa aspekter av kompetenscentrumets mandat och potentialen att skapa synergier och undvika fragmentering i förhållande till andra unionsinstitutioner, unionsorgan och unionsbyråer.

Om kommissionen anser att det är motiverat att kompetenscentrumet fortsätter sin verksamhet med tanke på dess uppdrag, mål, mandat och uppgifter får den lägga fram ett lagstiftningsförslag för att förlänga det mandat för kompetenscentrumet som anges i artikel 47.

5.   Med utgångspunkt i slutsatserna från den genomföranderapport som avses i punkt 2 får kommissionen vidta andra lämpliga åtgärder.

6.   Övervakning, utvärdering, avveckling och förnyande av bidragen från Horisont Europa ska ske i enlighet med artiklarna 10, 50 och 52 i förordning (EU) 2021/695 och de överenskomna genomförande bestämmelserna.

7.   Övervakning, rapportering och utvärdering av bidragen från ett digitalt Europa ska ske i enlighet med artiklarna 24 och 25 i förordning (EU) 2021/694.

8.   Om kompetenscentrumet avvecklas ska kommissionen göra en slutlig utvärdering av kompetenscentrumet inom sex månader från det att det har avvecklats, dock senast inom två år efter det att det avvecklingsförfarande som avses i artikel 47 har inletts. Resultatet av den slutliga utvärderingen ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

Artikel 39

Kompetenscentrumet som juridisk person

1.   Kompetenscentrumet ska vara en juridisk person.

2.   Kompetenscentrumet ska i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den medlemsstatens rätt. Det får särskilt förvärva eller avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

Artikel 40

Kompetenscentrumets ansvar

1.   Kompetenscentrumets avtalsrättsliga ansvar ska regleras av den lagstiftning som är tillämplig på överenskommelsen, beslutet eller avtalet i fråga.

2.   Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska kompetenscentrumet ersätta skada som orsakats av dess personal under tjänsteutövningen i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar.

3.   Kompetenscentrumets utbetalningar till följd av det skadeståndsansvar som avses i punkterna 1 och 2 samt kostnader och utgifter i samband med detta ska räknas som utgifter för kompetenscentrumet och täckas med dess medel.

4.   Kompetenscentrumet ska ensamt vara ansvarigt för fullgörandet av sina skyldigheter.

Artikel 41

Europeiska unionens domstols behörighet och tillämplig lagstiftning

1.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig

a)

att träffa avgöranden i enlighet med eventuella skiljedomsklausuler i beslut som antagits, eller överenskommelser eller avtal som ingåtts, av kompetenscentrumet,

b)

vid tvister om ersättning för skada som vållats av kompetenscentrumets personal under deras tjänsteutövning, och

c)

vid tvister mellan kompetenscentrumet och dess tjänstemän, inom de gränser och på de villkor som anges i tjänsteföreskrifterna.

2.   Lagstiftningen i den medlemsstat där kompetenscentrumet har sitt säte ska tillämpas i alla frågor som inte omfattas av denna förordning eller av andra unionsrättsakter.

Artikel 42

Unionens och medlemsstaternas ansvar och försäkring

1.   Unionens och medlemsstaternas ekonomiska ansvar för kompetenscentrumets skulder ska vara begränsat till deras redan inbetalade bidrag till de administrativa kostnaderna.

2.   Kompetenscentrumet ska teckna och vidmakthålla lämpliga försäkringar.

Artikel 43

Intressekonflikter

Styrelsen ska anta bestämmelser för att förebygga, identifiera och lösa intressekonflikter i fråga om centrumets medlemmar, organ och anställda, inklusive den verkställande direktören. Dessa bestämmelser ska omfatta bestämmelser som syftar till att undvika intressekonflikter med avseende på företrädarna för de medlemmar som ingår i styrelsen och den strategiska rådgivande gruppen i enlighet med budgetförordningen, inbegripet bestämmelser om eventuella intresseförklaringar. Vad intressekonflikter beträffar ska de nationella samordningscentrumen omfattas av nationell rätt.

Artikel 44

Skydd av personuppgifter

1.   Kompetenscentrumet ska behandla personuppgifter i enlighet med förordning (EU) 2018/1725.

2.   Styrelsen ska anta de genomförandebestämmelser som avses i artikel 45.3 i förordning (EU) 2018/1725. Styrelsen får anta ytterligare åtgärder som behövs för kompetenscentrumets tillämpning av den förordningen.

Artikel 45

Stöd från värdmedlemsstaten

Kompetenscentrumet och den värdmedlemsstat där det har sitt säte får ingå en administrativ överenskommelse om immunitet och privilegier och annat stöd från den medlemsstaten till kompetenscentrumet.

KAPITEL VI

Slutbestämmelser

Artikel 46

Inledande åtgärder

1.   Kommissionen ska ansvara för inrättandet av kompetenscentrumet och dess inledande verksamhet till dess att det har operativ förmåga att genomföra sin egen budget. Kommissionen ska, i enlighet med unionsrätten, vidta alla nödvändiga åtgärder med bidrag från behöriga organ inom kompetenscentrumet.

2.   I enlighet med punkt 1 i denna artikel får kommissionen till dess att den verkställande direktören tillträder sin tjänst, efter att ha utnämnts av styrelsen i enlighet med artikel 16, utse en tillförordnad verkställande direktör. Den tillförordnade verkställande direktören ska fullgöra den verkställande direktörens uppgifter och får biträdas av ett begränsat antal anställda vid kommissionen. Kommissionen får utse ett begränsat antal av kompetenscentrumets anställda på tillfällig basis.

3.   Den tillförordnade verkställande direktören får godkänna alla betalningar som omfattas av de bemyndiganden som anges i den årliga budgeten för kompetenscentrumet när den antagits av styrelsen, och får ingå överenskommelser och avtal, inbegripet anställningsavtal, och anta beslut, när den tjänsteförteckning som avses i artikel 13.3 l har antagits.

4.   Den tillförordnade verkställande direktören ska, i samförstånd med den verkställande direktören, och med förbehåll för styrelsens godkännande, fastställa det datum då kompetenscentrumet kommer att ha förmåga att genomföra sin egen budget. Från och med det datumet ska kommissionen avstå från att göra åtaganden och utbetalningar för kompetenscentrumets verksamhet.

Artikel 47

Varaktighet

1.   Kompetenscentrumet ska inrättas för perioden från och med den 28 juni 2021 till och med den 31 december 2029.

2.   I slutet av den period som avses i punkt 1 i denna artikel ska avvecklingsförfarandet automatiskt inledas, såvida inte kompetenscentrumets mandat förlängs i enlighet med artikel 38.4.

3.   För genomförande av kompetenscentrumets avveckling ska styrelsen utse en eller flera förvaltare, som ska följa styrelsens beslut.

4.   När kompetenscentrumet avvecklas ska dess tillgångar användas för att täcka dess skulder samt utgifterna i samband med avvecklingen. Ett eventuellt överskott ska fördelas mellan unionen och de bidragande medlemsstaterna i förhållande till deras ekonomiska bidrag till kompetenscentrumet. Eventuellt överskott som tilldelas unionen ska återföras till unionens budget.

Artikel 48

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 20 maj 2021.

På Europaparlamentets vägnar

D.M. SASSOLI

Ordförande

På rådets vägnar

A.P. ZACARIAS

Ordförande


(1)  EUT C 159, 10.5.2019, s. 63.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 17 april 2019 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 20 april 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 19 maj 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT).

(3)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (EUT L 194, 19.7.2016, s. 1).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/695 av den 28 april 2021 om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordningarna (EU) nr 1290/2013 och (EU) nr 1291/2013 (EUT L 170, 12.5.2021, s. 1).

(5)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/694 av den 29 april 2021 om inrättande av programmet för ett digitalt Europa och om upphävande av beslut (EU) 2015/2240 (EUT L 166, 11.5.2021, s. 1).

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/881 av den 17 april 2019 om Enisa (Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå) och om cybersäkerhetscertifiering av informations- och kommunikationsteknik och om upphävande av förordning (EU) nr 526/2013 (cybersäkerhetsakten) (EUT L 151, 7.6.2019, s. 15).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

(8)  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/715 av den 18 december 2018 med rambudgetförordning för de organ som inrättats enligt EUF-fördraget och Euratomfördraget och som avses i artikel 70 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 (EUT L 122, 10.5.2019, s. 1).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).

(10)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (EUT L 193, 30.7.2018, s. 1).

(12)  Rådets beslut (EU) 2021/764 av den 10 maj 2021 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation samt om upphävande av beslut 2013/743/EU (EUT L 167 I, 12.5.2021, s. 1).

(13)  Kommissionens genomförandebeslut (EU) 2021/173 av den 12 februari 2021 om inrättande av Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö, Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågor, Europeiska genomförandeorganet för forskning, Europeiska innovationsrådet och genomförandeorganet för små och medelstora företag, Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet och Europeiska genomförandeorganet för utbildning och kultur samt om upphävande av genomförandebesluten 22013/801/EU, 2013/771/EU, 2013/778/EU, 2013/779/EU, 2013/776/EU och 2013/770/EU(EUT L 50, 15.2.2021, s. 9).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).

(15)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

(16)  Kommissionens beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom av den 28 april 1999 om inrättande av en europeisk byrå för bedrägeribekämpning (Olaf) (EGT L 136, 31.5.1999, s. 20).

(17)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(18)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(19)  Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41).

(20)  Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).


Top