19.3.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 76/30

(1)

Det internationella samfundet står inför en migrations- och flyktingkris av en aldrig tidigare skådad omfattning, som kräver solidaritet och effektiv mobilisering av ekonomiska resurser och att de befintliga utmaningarna bemöts och övervinns på ett samordnat sätt. Alla aktörer måste samarbeta för att genomföra en fortlöpande medellångsiktig och långsiktig politik och effektivt använda befintliga program för att utveckla och stödja initiativ som bidrar till Förenta nationernas (FN) mål för hållbar utveckling och till att ta itu med de politiska, sociala, ekonomiska och miljörelaterade faktorer som utgör de bakomliggande orsakerna till migration, inklusive men inte begränsade till fattigdom, ojämlikhet, befolkningsökning, brist på arbetstillfällen, begränsad tillgång till utbildning och ekonomiska möjligheter, instabilitet, konflikter, klimatförändringar samt de långsiktiga följderna av tvångsförflyttning.

(2)

Att tillhandahålla resurser för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration har avgörande betydelse, men unionen står fortfarande helt och hållet bakom politiken på andra centrala strategiskt prioriterade områden enligt den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik.

(3)

En ny resultatinriktad partnerskapsram med tredjeländer, där alla unionens politikområden och instrument tas med i beräkningen har utvecklats. Som en del i den nya partnerskapsramen har unionens externa investeringsplan upprättats för att stödja investeringar i regioner utanför unionen och samtidigt bidra till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och hantera de bakomliggande orsakerna till migration. Den bör också bidra till att uppfylla målen i FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling och Parisavtalet som antogs inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallat Parisavtalet) liksom målen för andra finansieringsinstrument för yttre åtgärder.

(4)

Den 28 juni 2016 godkände Europeiska rådet Europeiska investeringsbankens (EIB) förslag om att bidra till externa investeringsplanen genom EIB:s motståndskraftsinitiativ som är framtaget för att främja investeringar i länderna i det södra grannskapet och i västra Balkan.

(5)

En viktig del i EIB:s motståndskraftsinitiativ är utvidgningen av EIB:s externa utlåningsmandat, både i kvantitativa och kvalitativa termer. Detta bör göra det möjligt för EIB att snabbt bidra till den externa investeringsplanens mål, särskilt genom att tillhandahålla ytterligare finansiering till mottagare i den privata sektorn i syfte att locka privata investeringar och stärka långsiktiga investeringar.

(6)

Den strategiska styrelsen för Europeiska fonden för hållbar utveckling, där EIB är representerad, kommer att ge vägledning i fråga om komplementaritet mellan EIB:s motståndskraftsinitiativ och den externa investeringsplanens komponenter i enlighet med dess arbetsordning och utan att det påverkar tillämpningen av EIB:s interna styrningsregler.

(7)

En budgetgaranti för finansieringstransaktioner som utförs utanför unionen (nedan kallad EU-garantin) beviljades EIB genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU (2).

(8)

I enlighet med beslut nr 466/2014/EU har kommissionen i samarbete med EIB tagit fram en halvtidsrapport som utvärderar tillämpningen av det beslutet på grundval av en oberoende extern utvärdering.

(9)

Den långsiktiga ekonomiska motståndskraften för flyktingar, migranter, värd-, transit-, och ursprungssamhällen som en strategisk respons som syftar till att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration bör läggas till som ett nytt mål som stöds av EU-garantin (nedan kallat det nya målet).

(10)

De transaktioner som stöds inom ramen för det nya målet bör vara skilda från unionsinsatserna på området för gränskontroll.

(11)

För att göra det möjligt att under det externa utlåningsmandatet möta potentiella kommande utmaningar och unionsprioriteringar, liksom för att nå det nya målet, bör det maximala taket för EIB:s finansieringstransaktioner inom ramen för EU-garantin höjas till 32 300 000 000 EUR.

(12)

Inom ramen för det allmänna mandatet, bör 1 400 000 000 EUR öronmärkas för projekt inom den offentliga sektorn som inriktas på att nå det nya målet.

(13)

Inom ramen för det nya mandatet för utlåning till den privata sektorn bör ett högsta belopp på 2 300 000 000 EUR avsättas till projekt som inriktas på att nå det nya målet inom det höjda maximala taket och bör omfattas av unionens totalgaranti.

(14)

Att nå ett av EIB:s främsta mål enligt det externa utlåningsmandatet, nämligen att stödja utvecklingen av den lokala privata sektorn, i synnerhet mikroföretag samt små och medelstora företag, är beroende av faktorer som mikroföretags samt små och medelstora företags tillgång till finansiering, lån och tekniskt stöd, främjande av entreprenörskap samt insatser för att stimulera övergången från den instabila informella ekonomin till den formella sektorn. Mot denna bakgrund bör EIB:s finansieringstransaktioner eftersträva att stödja småskaliga investeringsprojekt som drivs av mikroföretag samt små och medelstora företag, liksom investeringsprojekt i avlägsna landsbygdsområden och på områdena för dricksvattenbehandling, avloppsvattenhantering och förnybar energi.

(15)

Komplementaritet och samordning med unionens initiativ för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migrationen bör säkerställas, bland annat genom unionens stöd för hållbar återanpassning av återvändande migranter i ursprungsländerna.

(16)

I linje med Parisavtalet bör EIB eftersträva att upprätthålla en hög nivå av klimatrelevanta transaktioner, vars volym bör motsvara minst 25 % av EIB:s totala finansieringstransaktioner utanför unionen. EIB:s finansiering som omfattas av beslut nr 466/2014/EU bör vara förenlig med att nå målet på minst 35 % av EIB:s totala finansieringstransaktioner i tillväxtekonomier och utvecklingsländer utanför unionen senast 2020. EIB bör beakta Europeiska rådets slutsatser av den 22 maj 2013 om att fasa ut miljömässigt och ekonomiskt skadliga subventioner, bland annat för fossila bränslen.

(17)

Risken för unionens allmänna budget i samband med EIB:s finansieringstransaktioner enligt mandatet för utlåning till den privata sektorn bör prissättas. De inkomster som sådan prissättning av risk genererar bör betalas in till garantifonden för åtgärder avseende tredjeland som inrättats genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 480/2009 (3), för att täcka den kommersiella risken och undvika snedvridningar på marknaden.

(18)

EIB bör inom sin resultatmätningsram utarbeta och genomföra en rad indikatorer för projekt som inriktas på att nå det nya målet. En bedömning av EIB-finansieringstransaktionernas bidrag till det nya målet, inbegripet, när så är tillämpligt, bidraget till FN:s mål för hållbar utveckling, det lokala civila samhällets involvering och anpassningen till unionens utrikespolitiska prioriteringar och budgetprioriteringar bör därför inkluderas i kommissionens årliga rapport till Europaparlamentet och rådet om EIB:s finansieringstransaktioner.

(19)

Synlighet för och transparens i EIB:s finansieringstransaktioner som omfattas av beslut nr 466/2014/EU, i synnerhet när det gäller projekt som finansieras via finansiella intermediärer, bör säkerställas genom att unionens institutioner och allmänheten ges bättre tillgång till information, med samtidigt beaktande av behovet av att skydda konfidentiell och kommersiellt känslig information.

(20)

Unionens relevanta policy för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet fastställs i unionens rättsakter och rådets slutsatser, särskilt i bilagan till slutsatserna från den 8 november 2016 och eventuella senare uppdateringar.

(21)

Due diligence-granskning av EIB:s finansieringstransaktioner som omfattas av beslut nr 466/2014/EU bör inbegripa en grundlig kontroll av överensstämmelsen med tillämplig unionslagstiftning och överenskomna internationella standarder och unionsstandarder avseende bekämpning av penningtvätt, kampen mot finansiering av terrorism, skattebedrägeri och skatteflykt. I samband med rapporteringen om det externa utlåningsmandatet bör EIB dessutom tillhandahålla information, för varje enskilt land, om huruvida EIB:s finansieringstransaktioner följer dess policy för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner samt förteckningen över intermediärer med vilka EIB samarbetar.

(22)

Den 12 oktober 2016 godkände EIB genomförandet av EIB:s motståndskraftsinitiativ. Projekt inom ramen för EIB:s motståndskraftsinitiativ som godkändes efter detta datum och före detta besluts ikraftträdande och garantiavtalets ingående bör kunna omfattas av EU-garantin, förutsatt att kommissionen bekräftar att de är förenliga med det nya målet och följer de villkor som fastställs i garantiavtalet.

(23)

EIB:s finansieringstransaktioner med företag bör endast omfattas av totalgarantin för den privata sektorn om de främjar tillväxt för alla och skapande av arbetstillfällen samt inte gynnas av lokala finansmarknader i tillräcklig utsträckning.

(24)

EIB:s finansieringstransaktioner bör följa principerna som anges i kommissionens meddelande av den 25 oktober 2011 med titeln En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar, inbegripet med avseende på finansiella intermediärer.

(25)

Om unionens utrikespolitiska prioriteringar ändras, eller vid akut- och krissituationer som skulle kunna uppstå under mandatets löptid, i enlighet med relevanta resolutioner från Europaparlamentet och beslut och slutsatser från rådet, bör taket för EIB:s omfördelning mellan regioner under mandatets löptid höjas från 10 % till 20 %. Kommissionen bör regelbundet informera Europaparlamentet och rådet om sådana omfördelningar.

(26)

Mot bakgrund av betydelsen av EIB:s motståndskraftsinitiativ för unionens strategi för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration och transit- och värdsamhällenas behov förblir det avgörande att de belopp som öronmärkts inom ramen för det externa utlåningsmandatet för projekt avsedda för det nya målet utnyttjas till fullo. Om de öronmärkta beloppen på grund av oförutsedda omständigheter inte till fullo kan utnyttjas bör dock viss ökad flexibilitet också medges. Om EIB senast den 30 juni 2019 kommer fram till att den inte kan utnyttja det planerade målet inom ramen för EIB:s motståndskraftsinitiativ bör det vara möjligt att omfördela upp till 20 % av de 1 400 000 000 EUR enligt det allmänna mandatet som öronmärkts för projekt inom den offentliga sektorn och de 2 300 000 000 EUR enligt mandatet för utlåning till den privata sektorn inom och/eller mellan föranslutningsländer och mottagare samt grannskapsländer och partnerskapsländer. Kommissionen och EIB måste i förväg komma överens om eventuella omfördelningar av sådant slag.

(27)

Förteckningarna över berättigade regioner och länder och potentiellt berättigade regioner och länder bör ändras för att utesluta höginkomstregioner och -länder med hög kreditvärdighet, nämligen Brunei, Chile, Island, Israel, Singapore, Sydkorea och Taiwan. Dessutom bör Iran läggas till förteckningen över potentiellt berättigade regioner och länder.

(28)

Beslut nr 466/2014/EU bör därför ändras i enlighet med detta.

1.

Artikel 2 ska ersättas med följande:

”Artikel 2

Tak för EIB:s finansieringstransaktioner inom ramen för EU-garantin

1.   Det samlade taket för EIB:s finansieringstransaktioner inom ramen för EU-garantin under perioden 2014–2020 ska vara 32 300 000 000 EUR. Belopp som först avsatts för finansieringstransaktioner men som sedan ställs in ska inte räknas mot taket.

Det samlade taket ska indelas i

2.   De högsta belopp som det hänvisas till i punkt 1 ska delas upp i regionala tak och deltak, på det sätt som anges i bilaga I. Inom de regionala taken och under den period som omfattas av detta beslut ska EIB säkerställa en fördelning mellan länderna inom de regioner som omfattas av EU-garantin, som avvägs i linje med unionens utrikespolitiska prioriteringar, som ska avspeglas i de regionala tekniska operativa riktlinjer som avses i artikel 5.”

2.

Artikel 3 ska ersättas med följande:

”Artikel 3

Allmänna mål och principer

1.   EU-garantin ska beviljas endast för EIB:s finansieringstransaktioner som enligt EIB:s egen bedömning har ett mervärde och som främjar något eller några av följande allmänna mål:

2.   Samtidigt som EIB:s särskilda karaktär som investeringsbank bevaras, ska finansieringstransaktioner som genomförs enligt detta beslut bidra till uppfyllandet av unionens allmänna intresse, i synnerhet de allmänna principer som vägleder unionens yttre åtgärder i enlighet med artikel 21 i EU-fördraget och ska bidra till genomförandet av de internationella miljöavtal i vilka unionen är part. EIB:s styrande organ uppmanas att vidta nödvändiga åtgärder för att anpassa EIB:s verksamhet så att den bidrar effektivt till unionens politik för yttre förbindelser och på lämpligt sätt uppfyller kraven i detta beslut.

3.   Regional integrering mellan partnerländer, särskilt inbegripet ekonomisk integration mellan föranslutningsländer och mottagarna, grannskapsländer och partnerskapsländer samt unionen, ska utgöra ett grundläggande mål för EIB:s finansieringstransaktioner på de områden som omfattas av de allmänna målen i punkt 1. EIB ska genomföra finansieringstransaktioner i mottagarländerna inom områden som omfattas av de allmänna målen genom att stödja utländska direktinvesteringar som främjar ekonomisk integration med unionen.

4.   I utvecklingsländer, i enlighet med definitionen i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings förteckning över mottagare av offentligt utvecklingsbistånd, ska EIB:s finansieringstransaktioner i enlighet med artiklarna 208 och 209 i EUF-fördraget bidra till uppfyllandet av målen i unionens politik för utvecklingssamarbete, särskilt i fråga om att minska fattigdomen genom tillväxt för alla och hållbar ekonomisk, miljömässig och social utveckling.

5.   För att säkerställa att investeringar i den privata sektorn har en så stor utvecklingseffekt som möjligt ska EIB sträva efter att bidra till att skapa fördelaktiga villkor för privata företag och investeringar och säkerställa som en prioritet att den lokala privata sektorn i mottagarländerna, inklusive kooperativ och sociala företag, stärks genom stöd till lokala investeringar enligt punkt 1 a. EIB:s finansieringstransaktioner som stöder de allmänna mål som fastställs i punkt 1 ska sträva efter att öka bankens stöd till investeringsprojekt som drivs av mikroföretag samt små och medelstora företag i mottagarländerna och inom unionen, och möjliggöra tillgång till finansiering för nya investeringsprojekt som drivs av mikroföretag samt små och medelstora företag. EIB:s finansieringstransaktioner ska göra det möjligt för mikroföretag samt små och medelstora företag att bland annat dra nytta av marknadstillträde för mikroföretag samt små och medelstora företag i berättigade länder och integreras i globala värdekedjor, och ska även bidra till att öka unionsföretagens konkurrenskraft.

För att effektivt övervaka och utvärdera användningen av medel till förmån för berörda mikroföretag samt små och medelstora företag ska EIB genomföra en grundlig due diligence-granskning och fastställa och upprätthålla adekvata avtalsbestämmelser som ålägger såväl finansiella intermediärer som slutmottagare standardiserade rapporteringsskyldigheter. EIB ska sträva efter att identifiera och bidra till att undanröja hindren för mikroföretags samt små och medelstora företags finansiering.

EIB ska samarbeta med finansiella intermediärer som kan stödja de särskilda behoven bland mikroföretag samt små och medelstora företag i verksamhetsländerna och som uppfyller kraven i artikel 13, såsom de införlivats i avtal enligt punkt 1 tredje stycket i den artikeln.

6.   EIB:s finansieringstransaktioner som stöder det allmänna mål som fastställs i punkt 1 b ska stödja investeringsprojekt framför allt inom områdena transport, energi, miljöinfrastruktur, informations- och kommunikationsteknik, hälsa och utbildning. Detta omfattar framställning och integrering av energi från förnybara energikällor, energieffektivitetsåtgärder, omställning av energisystemen som möjliggör en omställning till teknik och bränslen som ger lägre koldioxidutsläpp, hållbar energitrygghet och energiinfrastruktur, inbegripet produktion av gas och transport till unionens energimarknad samt elektrifiering av landsbygdsområden, miljöinfrastruktur såsom vatten, sanitet och grön infrastruktur, telekommunikationer och bredbandsnät.

7.   EIB:s finansieringstransaktioner till stöd för de allmänna målen som fastställs i punkt 1 c ska stödja investeringsprojekt inom begränsning av och anpassning till klimatförändringarna som bidrar till de övergripande målen i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring och i Parisavtalet som antogs inom ramen för den konventionen, särskilt genom att undvika eller minska växthusgasutsläpp och minska koldioxidavtrycket inom områdena förnybar energi, energieffektivitet och hållbar transport, eller genom att öka motståndskraften mot de negativa effekterna av klimatförändringarna på sårbara länder, sektorer och samhällen.

Kriterierna för stödberättigande för projekt som rör klimatåtgärder fastställs i EIB:s klimatstrategi. På grundval av de metoder för bedömning av projekts växthusgasutsläpp och utsläppsvariationer som utarbetats av EIB, ska en analys av koldioxidavtrycken inkluderas i miljökonsekvensbedömningen för att fastställa om projektförslagen optimerar förbättringar i energieffektivitet.

Under den period som omfattas av detta beslut ska EIB sträva efter att upprätthålla en hög nivå av klimatrelevanta transaktioner, vars volym ska motsvara minst 25 % av EIB:s totala finansieringstransaktioner utanför unionen. EIB:s finansiering enligt detta beslut ska vara förenlig med att nå målet på minst 35 % av EIB:s totala finansieringstransaktioner i tillväxtekonomier och utvecklingsländer utanför unionen senast 2020.

EIB:s finansieringstransaktioner ska bland annat omfatta konkreta åtgärder för att fasa ut finansieringen av projekt som motverkar uppnåendet av unionens klimatmål och trappa upp insatserna för att främja förnybara energikällor och energieffektivitet.

EIB ska stärka klimatanpassningskomponenterna i sitt bidrag till projekt inom ramen för EIB:s finansieringstransaktioner enligt EIB:s externa utlåningsmandat.

8.   EIB:s finansieringstransaktioner till stöd för de allmänna mål som fastställs i punkt 1 d ska stödja investeringsprojekt som angriper de bakomliggande orsakerna till migration och bidrar till långsiktig ekonomisk motståndskraft och Förenta nationernas mål för hållbar utveckling samt säkerställer hållbar utveckling i mottagarländer.

Samtidigt som full respekt för mänskliga rättigheter, arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter, grundläggande friheter och jämställdhet säkerställs genom tillämpning av en rättighetsbaserad strategi som omfattar alla mänskliga och sociala rättigheter i linje med principerna om transparens, deltagande, icke-diskriminering och redovisningsskyldighet ska EIB:s finansieringstransaktioner

EIB:s finansieringstransaktioner ska stödja följande:

9.   EIB:s finansieringstransaktioner till stöd för dem som stöder de allmänna mål som fastställs i punkt 1 ska ta hänsyn till att jämställdhet är en övergripande fråga som är avgörande för att uppnå hållbar utveckling och en viktig aspekt i due diligence-granskningen av projekt. Ett jämställdhetsperspektiv ska tillämpas på alla sådana finansieringstransaktioner. EIB ska säkerställa att EIB:s samtliga finansieringstransaktioner uppfyller åtagandena i dess jämställdhetsstrategi och handlingsplan för jämställdhet.

10.   EIB ska sträva efter att säkerställa att de företag som deltar i projekt som EIB medfinansierar respekterar principerna om transparenta löner och jämställdhet, liksom principen om lika lön i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG (*1). EIB:s beslut om projektfinansiering ska beakta potentiella mottagarföretags insatser när det gäller lika lön och företagens sociala ansvar.

11.   EU-garantin ska endast täcka EIB-finansieringstransaktioner som genomförs i berättigade länder som har ingått ett ramavtal med EIB om de rättsliga villkoren för genomförandet av sådana transaktioner och vilka ska vara förenliga med EIB:s uttalande om miljömässiga och sociala principer och normer samt dess handbok för miljöfrågor och sociala frågor.

(*1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 23).”"

3.

Artikel 5 ska ändras på följande sätt:

4.

Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

5.

Artikel 9 ska ändras på följande sätt:

6.

I artikel 10 ska följande stycke läggas till:

”Den risk som unionens budget utsätts för i samband med EIB:s finansieringstransaktioner enligt det mandat för utlåning till den privata sektorn som avses i artikel 2.1 b ska prissättas, och de inkomster som genereras från prissättningen av den kommersiella risken ska betalas in till garantifonden.”

7.

Artikel 11.1 ska ändras på följande sätt:

8.

Artikel 12 ska ändras på följande sätt:

9.

Artiklarna 13 och 14 ska ersättas med följande:

”Artikel 13

Förhindrande av penningtvätt, kampen mot finansiering av terrorism, beskattning, och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner

1.   Inom ramen för sina finansieringstransaktioner som omfattas av detta beslut ska EIB efterleva tillämplig unionslagstiftning och överenskomna internationella standarder och unionsstandarder, och får därför inte stödja projekt enligt denna förordning som bidrar till penningtvätt, finansiering av terrorism, skatteflykt, skattebedrägeri eller skatteundandragande.

EIB får inte heller ingå nya eller förnyade transaktioner med enheter som är registrerade eller etablerade i jurisdiktioner förtecknade inom ramen för unionens relevanta policy för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner, eller som har identifierats som högrisktredjeländer enligt artikel 9.2 i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 (*2), eller som i praktiken inte efterlever unionens eller internationellt överenskomna skattenormer för transparens och utbyte av information. EIB får göra undantag från denna princip endast om projektet genomförs fysiskt i någon av dessa jurisdiktioner, och inte visar några tecken på att transaktionen i fråga skulle bidra till penningtvätt, finansiering av terrorism, skatteflykt, skattebedrägeri eller skatteundandragande.

När EIB ingår avtal med finansiella intermediärer ska EIB införliva de krav som avses i denna artikel i de relevanta avtalen och begära att de finansiella intermediärerna rapporterar om efterlevnaden av dem.

EIB ska se över sin policy för icke samarbetsvilliga jurisdiktioner senast efter antagandet av unionsförteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet. EIB ska därefter varje år lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av dess policy om icke samarbetsvilliga jurisdiktioner när det gäller dess finansieringstransaktioner, inklusive landspecifik information och en förteckning över de intermediärer med vilka de samarbetar.

2.   I sina finansieringstransaktioner som omfattas av detta beslut ska EIB tillämpa de principer och normer som fastställs i unionsrätten om förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 (*3) och direktiv (EU) 2015/849. EIB ska i synnerhet göra både direkt finansiering och finansiering via intermediärer enligt det här beslutet avhängiga av lämnande av uppgifter om verkligt huvudmannaskap i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.

Artikel 14

Garantiavtal

Kommissionen och EIB ska underteckna ett garantiavtal med detaljerade bestämmelser och förfaranden för EU-garantin enligt artikel 8. Europaparlamentet och rådet ska meddelas om det garantiavtalet i enlighet med deras respektive interna regler som styr hanteringen av konfidentiell information.

(*2)  Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73)."

(*3)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/847 av den 20 maj 2015 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 (EUT L 141, 5.6.2015, s. 1).”"

10.

Artikel 18 ska ändras på följande sätt:

11.

Artikel 20 ska ersättas med följande:

”Artikel 20

Rapportering

Senast den 30 juni 2019 ska kommissionen förse Europaparlamentet och rådet med en rapport som utvärderar tillämpningen av detta beslut och bidrar med underlag för ett eventuellt nytt beslut om omfattningen av EIB:s finansieringstransaktioner inom EIB:s externa utlåningsmandat genom EU-garantin.

Senast den 31 december 2021 ska kommissionen för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om tillämpningen av detta beslut.”

12.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 20a

Övergångsbestämmelser

EIB får finansiera projekt som godkändes efter den 12 oktober 2016 och före den 8 april 2018 och ingåendet av ett garantiavtal mellan kommissionen och EIB. Sådana projekt får omfattas av EU-garantin förutsatt att kommissionen bekräftar att de är förenliga med det mål som fastställs i artikel 3.1 d och villkoren i garantiavtalet respekteras.”

13.

Bilagorna I, II och III ska ersättas med texten i bilagorna till detta beslut.

14.

I bilaga IV ska det första stycket ersättas med följande:

”EIB:s verksamhet i partner som deltar i föranslutningsprocessen bedrivs inom ramen för anslutningspartnerskapen och de europeiska partnerskapen, som anger prioriteringarna för föranslutningsländer och mottagare för att föra dessa närmare unionen, och dessa partnerskap utgör en ram för unionsstöd. Stabiliserings- och associeringsprocessen utgör unionens politiska ram för samarbetet med västra Balkan. Det baseras på progressiva partnerskap, där unionen erbjuder handelskoncessioner, ekonomiskt och finansiellt stöd och avtalsbaserade förbindelser i form av stabiliserings- och associeringsavtal. Det ekonomiska stödet inför anslutningen, via instrumentet för stöd inför anslutningen, hjälper föranslutningsländer och mottagare att förbereda sig för de skyldigheter och utmaningar som följer av ett unionsmedlemskap. Ett sådant stöd underlättar reformprocessen, inbegripet förberedelserna för ett slutligt medlemskap. Det är inriktat på institutionsuppbyggnad, anpassning till unionens regelverk, förberedelser för att administrera unionens strategier och instrument samt främjande av åtgärder för att uppnå ekonomisk konvergens.”