32010R0416

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
Förordning - 416/2010 - EN - EUR-Lex

Document 32010R0416

Help

Kommissionens förordning (EU) nr 416/2010 av den 12 maj 2010 om ändring av bilagorna I, II och III till rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område

EUT L 119, 13.5.2010, p. 7–13 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

(HR)
⏵Det här dokumentet har publicerats i en specialutgåva (HR)
Kroatisk specialutgåva: Område 19 Volym 013 s. 160 - 166

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 09/01/2015; upphävd genom 32012R1215

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2010/416/oj

HTML

PDF

Official Journal

13.5.2010

Europeiska unionens officiella tidning

L 119/7

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 416/2010

av den 12 maj 2010

om ändring av bilagorna I, II och III till rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (1), särskilt artikel 74, och

av följande skäl:

(1)

I bilaga I till förordning (EG) nr 44/2001 anges de nationella bestämmelser om domstols behörighet som avses i artiklarna 3.2 och 4.2 i förordningen. I bilaga II anges de domstolar eller behöriga myndigheter som har behörighet att i medlemsstaterna handlägga ansökningar om verkställbarhetsförklaring. I bilaga III anges de domstolar dit ansökan om ändring av beslut av verkställighetsförklaring kan lämnas.

(2)

Bilagorna I, II och III till förordning (EG) nr 44/2001 har ändrats vid ett flertal tillfällen, senast genom kommissionens förordning (EG) nr 280/2009 (2), så att de omfattar nationella bestämmelser om domstols behörighet, förteckningar över domstolar och behöriga myndigheter och tillämpliga rättsmedel.

(3)	Medlemsstaterna har underrättat kommissionen om ytterligare ändringar av förteckningarna i bilagorna I, II och III. Det förefaller därmed lämpligt att offentliggöra konsoliderade versioner av förteckningarna i dessa bilagor.

(4)

Enligt artikel 4 deltar inte Danmark i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (3), och därför är sådana ändringar av Bryssel I-förordningen inte bindande för eller tillämpliga i Danmark.

(5)	Förordning (EG) nr 44/2001 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Bilagorna I–III till förordning (EG) nr 44/2001 ska ersättas med motsvarande bilagor till denna förordning.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater i enlighet med fördragen.

Utfärdad i Bryssel den 12 maj 2010.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande

(1) EGT L 12, 16.1.2001, s. 1.

(2) EUT L 93, 7.4.2009, s. 13.

(3) EUT L 299, 16.11.2005, s. 62.

BILAGA I

Nationella bestämmelser om domstols behörighet som avses i artiklarna 3.2 och 4.2

—	I Belgien: artiklarna 5–14 i lagen av den 16 juli 2004 om internationell privaträtt.

—	I Bulgarien: artikel 4.1.2 i lagen om internationell privaträtt.

—	I Tjeckien: artikel 86 i lag nr 99/1963 Coll., Civilprocesslagen (občanský soudní řád), med senare ändringar.

—	I Tyskland: artikel 23 i civilprocesslagen (Zivilprozeßordnung).

—	I Estland: artikel 86 i civilprocesslagen (tsiviilkohtumenetluse seadustik).

—	I Grekland: artikel 40 i civilprocesslagen (Κώδικας Πολιτικής Δικονομίας).

—	I Frankrike: artiklarna 14 och 15 i civillagen (Code civil).

—	I Irland: de bestämmelser som medger att domstols behörighet grundas på att stämningsansökan har delgivits svaranden under hans tillfälliga vistelse i Irland.

—	I Italien: artiklarna 3 och 4 i lag 218 av den 31 maj 1995.

—	I Cypern: avsnitt 21.2 i domstolslag nr 14 från 1960, med senare ändringar.

—	I Lettland: avsnitt 27 och punkterna 3, 5, 6 och 9 i avsnitt 28 i civilprocesslagen (Civilprocesa likums).

—	I Litauen: artikel 31 i civilprocesslagen (Civilinio proceso kodeksas).

—	I Luxemburg: artiklarna 14 och 15 i civillagen (Code civil).

—	I Ungern: artikel 57 i lagdekret 13 från 1979 om internationell privaträtt (a nemzetközi magánjogról szóló 1979. évi 13. törvényerejű rendelet).

—	I Malta: artiklarna 742, 743 och 744 i lagen om organisation och civilprocess – kap. 12 (Kodiċi ta′ Organizzazzjoni u Proċedura Ċivili – kap. 12) och artikel 549 i handelslagen – kap. 13 (Kodiċi tal-kummerċ – kap. 13).

—	I Österrike: artikel 99 i lagen om domstols behörighet (Jurisdiktionsnorm).

—	I Polen: artikel 1103.4 i civilprocesslagen (Kodeksu postępowania cywilnego).

—

I Portugal: artikel 65.1 a i civilprocesslagen (Código de Processo Civil) är tillämplig i fråga om regler om s.k. exorbitant forum, t.ex. domstolen på den plats (i Portugal) där filial, agentur eller annat etableringsställe finns när svaranden är ett i utlandet beläget huvudkontor, och artikel 10 i lagen om rättegången i arbetstvister (Código de Processo do Trabalho) vid tillämpning av regler om exorbitant forum, t.ex. domstolen på den plats där käranden har hemvist om det är fråga om arbetsrättsliga mål där enskild arbetstagare väckt talan mot arbetsgivaren.

—	I Rumänien: artiklarna 148–157 i lag nr 105/1992 om internationellt privaträttsliga förhållanden.

—

I Slovenien: artikel 48.2 i lagen om internationell privaträtt och därtill hörande förfaranden (Zakon o medarodnem zasebnem pravu in postopku), jämförd med artikel 47.2 i civilprocesslagen (Zakon o pravdnem postopku), samt artikel 58 i lagen om internationell privaträtt och därtill hörande förfaranden (Zakon o medarodnem zasebnem pravu in postopku), jämförd med artikel 59 i civilprocesslagen (Zakon o pravdnem postopku).

—	I Slovakien: artiklarna 37–37e i lag nr 97/1963 om internationell privaträtt och därtill hörande förfaranden.

—	I Finland: 10 kap. 18 § 1 mom. första och andra punkten i rättegångsbalken (oikeudenkäymiskaari/rättegångsbalken).

—	I Sverige: 10 kap. 3 § första stycket första meningen i rättegångsbalken.

—

I Förenade kungariket: de bestämmelser som medger att domstols behörighet grundas på

a)	att stämningsansökan har delgivits svaranden under dennes tillfälliga vistelse i Förenade kungariket, eller

b)	att svaranden har egendom i Förenade kungariket, eller

c)	att käranden erhållit kvarstad eller liknande säkerhetsåtgärd i egendom som finns i Förenade kungariket.

BILAGA II

Ansökan som avses i artikel 39 ska göras till följande domstolar eller behöriga myndigheter:

—	I Belgien: tribunal de première instance eller rechtbank van eerste aanleg eller erstinstanzliches gericht.

—	I Bulgarien: окръжния съд.

—	I Tjeckien: okresní soud eller soudní exekutor.

—

I Tyskland:

a)	ordföranden i en avdelning av Landgericht,

b)	en notarie i förfaranden om verkställighetsförklaring avseende en officiell handling.

—	I Estland: maakohus (distriktsdomstol).

—	I Grekland: Μονομελές Πρωτοδικείο.

—	I Spanien: Juzgado de Primera Instancia.

—

I Frankrike:

a)	greffier en chef du tribunal de grande instance,

b)	président de la chambre départementale des notaires när det gäller ansökningar om verkställbarhetsförklaring avseende en officiell handling som upprättats inför notarie.

—	I Irland: High Court.

—	I Italien: corte d'appello.

—	I Cypern: Επαρχιακό Δικαστήριο eller i fråga om domar om underhållsskyldighet Οικογενειακό Δικαστήριο.

—	I Lettland: rajona (pilsētas) tiesa.

—	Litauen: Lietuvos apeliacinis teismas.

—	I Luxemburg: hos ordföranden i tribunal d'arrondissement.

—	I Ungern: megyei bíróság székhelyén működő helyi bíróság, och i Budapest: Budai Központi Kerületi Bíróság.

—	I Malta: Prim' Awla tal-Qorti Ċivili eller Qorti tal-Maġistrati ta' Għawdex fil-ġurisdizzjoni superjuri tagħha eller, när det gäller domar om underhållsskyldighet, Reġistratur tal-Qorti efter framställan från Ministru responsabbli għall-Ġustizzja.

—	I Nederländerna: hos voorzieningenrechter van de rechtbank.

—	I Österrike: Bezirksgericht.

—	I Polen: sąd Okręgowy.

—	I Portugal: Tribunal de Comarca.

—	I Rumänien: Tribunal.

—	I Slovenien: okrožno sodišče.

—	I Slovakien: okresný súd.

—	I Finland: käräjäoikeus/tingsrätt.

—	I Sverige: Svea hovrätt.

—

I Förenade kungariket:

a)	i England och Wales, High Court of Justice, eller i fråga om domar om underhållsskyldighet Magistrates' Court genom förmedling av Secretary of State,

b)	i Skottland, Court of Session, eller i fråga om domar om underhållsskyldighet Sheriff Court genom förmedling av Scottish Ministers,

c)	i Nordirland, High Court of Justice, eller i fråga om domar om underhållsskyldighet Magistrates' Court genom förmedling av Secretary of State,

d)	i Gibraltar, Supreme Court of Gibraltar, eller i fråga om domar om underhållsskyldighet Magistrates' Court genom förmedling av Attorney General of Gibraltar.

BILAGA III

Ansökan om ändring som avses i artikel 43.2 ska göras till följande domstolar:

—

I Belgien:

a)	när svaranden söker ändring, tribunal de première instance eller rechtbank van eerste aanleg eller erstinstanzliches gericht,

b)	när sökanden söker ändring: cour d’appel eller hof van beroep.

—	I Bulgarien: Апелативен съд — София.

—	I Tjeckien: appellationsdomstolen via distriktsdomstol.

—	I Tyskland vid Oberlandesgericht.

—	I Estland: ringkonnakohus.

—	I Grekland: Εφετείο.

—	I Spanien: ansökan om ändring ges in till den Juzgado de Primera Instancia (domstol i första instans) som meddelat beslutet i fråga, men det är Audiencia Provincial som prövar ändringsansökan.

—

I Frankrike:

a)	cour d’appel när det gäller beslut om att bevilja ansökan,

b)	ordföranden i tribunal de grande instance, när det gäller beslut om att avslå ansökan.

—	I Irland vid High Court.

—	I Island: heradsdomur.

—	I Italien: Corte d'appello.

—	I Cypern: Επαρχιακό Δικαστήριο eller i fråga om domar om underhållsskyldighet Οικογενειακό Δικαστήριο.

—	I Lettland: Apgabaltiesa via rajona (pilsētas) tiesa.

—	I Litauen: Lietuvos apeliacinis teismas.

—	I Luxemburg: Cour supérieure de justice i dess sammansättning som överinstans i civilmål.

—	I Ungern: Den lokala domstolen på den ort där den behöriga överinstansen har sitt säte (i Budapest, Budai Központi Kerületi Bíróság), ansökan om ändring prövas av den behöriga överinstansen (i Budapest, Fővárosi Bíróság).

—

I Malta: Qorti ta′ l-Appell, i enlighet med det förfarande för ansökan om ändring som föreskrivs i Kodiċi ta′ Organizzazzjoni u Proċedura Ċivili – Kap.12 eller, när det gäller domar om underhållsskyldighet, genom ċitazzjoni inför Prim′ Awla tal-Qorti ivili jew il-Qorti tal-Maġistrati ta′ Għawdex fil-ġurisdizzjoni superjuri tagħha.

—	I Nederländerna: Rechtbank.

—	I Österrike: Landesgericht via Bezirksgericht.

—	I Polen: sąd apelacyjny via sąd okręgowy.

—	I Portugal: är Tribunal da Relação behörig domstol. Ansökan om ändring ges i enlighet med gällande nationell lagstiftning till den domstol som meddelat beslutet i fråga.

—	I Rumänien: Curte de Apel.

—	I Slovenien: okrožno sodišče.

—	I Slovakien: appelationsdomstolen via den distriktsdomstol vars avgörande har överklagats.

—	I Finland: hovioikeus/hovrätt.

—	I Sverige: Svea hovrätt.

—

I Förenade kungariket:

a)	i England och Wales, High Court of Justice, eller i fråga om domar om underhållsskyldighet Magistrates′ Court,

b)	i Skottland, Court of Session, eller i fråga om domar om underhållsskyldighet Sheriff Court,

c)	i Nordirland, High Court of Justice, eller i fråga om domar om underhållsskyldighet Magistrates′ Court,

d)	i Gibraltar, Supreme Court of Gibraltar, eller i fråga om domar om underhållsskyldighet Magistrates′ Court.

Top