This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 02013R1307-20220101
Regulation (EU) No 1307/2013 of the European Parliament and of the Council of 17 December 2013 establishing rules for direct payments to farmers under support schemes within the framework of the common agricultural policy and repealing Council Regulation (EC) No 637/2008 and Council Regulation (EC) No 73/2009
Consolidated text: Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009
02013R1307 — SV — 01.01.2022 — 010.001
Den här texten är endast avsedd som ett dokumentationshjälpmedel och har ingen rättslig verkan. EU-institutionerna tar inget ansvar för innehållet. De autentiska versionerna av motsvarande rättsakter, inklusive ingresserna, publiceras i Europeiska unionens officiella tidning och finns i EUR-Lex. De officiella texterna är direkt tillgängliga via länkarna i det här dokumentet
|
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 (EGT L 347 20.12.2013, s. 608) |
Ändrad genom:
Rättad genom:
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1307/2013
av den 17 december 2013
om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009
AVDELNING I
TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Tillämpningsområde
I denna förordning fastställs följande:
Gemensamma regler om stöd som beviljas direkt till jordbrukare inom ramen för de stödordningar som förtecknas i bilaga I (nedan kallat direktstöd).
Särskilda regler rörande följande:
Ett grundstöd för jordbrukare (nedan kallat ordningen för grundstöd) och en förenklad övergångsordning (nedan kallad systemet för enhetlig arealersättning).
Ett frivilligt nationellt övergångsstöd till jordbrukare.
Ett frivilligt omfördelningsstöd.
Ett stöd till jordbrukare som tillämpar jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön.
Ett frivilligt stöd till jordbrukare i områden med naturliga begränsningar.
Ett stöd till unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet.
Ett system med frivilligt kopplat stöd.
Ett grödspecifikt stöd för bomull.
En frivillig förenklad ordning för småbrukare.
Ramar inom vilka Bulgarien, Kroatien och Rumänien får komplettera direktstöden.
Artikel 2
Ändring av bilaga I
För att säkerställa rättssäkerheten ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 70 med avseende på ändring av förteckningen över stödordningar i bilaga I i den utsträckning det är nödvändigt för att ta hänsyn till de nya lagstiftningsakter om stödordningar som kan antas efter det att denna förordning har antagits.
Artikel 3
Tillämpning på de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna
Artikel 11 ska inte tillämpas på de regioner i unionen som avses i artikel 349 i EUF-fördraget (nedan kallade de yttersta randområdena) eller på de direktstöd som beviljas på de mindre Egeiska öarna i enlighet med förordning (EU) nr 229/2013.
Avdelningarna III, IV och V i den här förordningen ska inte tillämpas på de yttersta randområdena.
Artikel 4
Definitioner och därtill hörande bestämmelser
I denna förordning gäller följande definitioner:
|
a) |
jordbrukare : en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oavsett gruppens eller dess medlemmars rättsliga ställning enligt nationell lagstiftning, vars jordbruksföretag ligger inom det territoriella tillämpningsområdet för fördragen enligt artikel 52 i EU-fördraget jämförd med artiklarna 349 och 355 i EUF-fördraget och som bedriver jordbruksverksamhet, |
|
b) |
jordbruksföretag : samtliga enheter som används för jordbruksverksamhet och drivs av en jordbrukare och som är belägna i en och samma medlemsstat, |
|
c) |
jordbruksverksamhet :
i)
att producera, föda upp eller odla jordbruksprodukter, inbegripet skörd, mjölkning, djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion, eller
ii)
att hålla en jordbruksareal i ett skick som gör den lämplig för bete eller odling utan några särskilda förberedande åtgärder utöver sedvanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner, på grundval av kriterier som ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av en ram som fastställts av kommissionen, eller
iii)
att på jordbruksarealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling bedriva en minimiverksamhet som definieras av medlemsstaterna, |
|
d) |
jordbruksprodukter : produkter, med undantag av fiskeriprodukter, förtecknade i bilaga I till fördragen, samt bomull, |
|
e) |
jordbruksareal : den totala areal som upptas av åkermark, permanent gräsmark och permanent betesmark eller permanenta grödor, |
|
f) |
åkermark : mark som utnyttjas för vegetabilieproduktion eller areal som är tillgänglig för vegetabilieproduktion men som ligger i träda, inbegripet areal uttagen i enlighet med artiklarna 22, 23 och 24 i förordning (EG) nr 1257/1999, artikel 39 i förordning (EG) nr 1698/2005 och artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013, oavsett om marken används för växthusproduktion eller produktion under annat fast eller rörligt skydd, |
|
g) |
permanenta grödor : grödor som inte ingår i växtföljden, utom permanent gräsmark och permanent betesmark, och som odlas i fem år eller mer och ger upprepade skördar, inbegripet plantskolor, samt skottskog med kort omloppstid, |
|
h) |
permanent gräsmark och permanent betesmark (nedan gemensamt kallade permanent gräsmark) : mark som utnyttjas till att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) och som inte har ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under fem år eller mer samt, när medlemsstaterna så beslutar, som inte har plöjts under fem år eller mer; andra arter, t.ex. buskar och/eller träd, som kan betas får ingå och, när medlemsstaterna så beslutar, andra arter, såsom buskar och/eller träd som ger djurfoder, under förutsättning att den övervägande andelen utgörs av gräs och annat örtartat foder. Som permanent gräsmark får medlemsstaterna även betrakta
i)
mark som kan betas, där enligt etablerade lokala sedvänjor gräs och annat örtartat foder traditionellt inte utgör den dominerande växtligheten på betesmarken, och/eller
ii)
mark som kan betas där gräs och annat örtartat foder inte utgör den dominerande växtligheten eller inte finns på betesmarken, |
|
i) |
gräs eller annat örtartat foder : alla örtartade växter som är vanliga i naturlig betesmark eller brukar ingå i fröblandningar för betes- eller ängsmark i medlemsstaten, oavsett om marken används för betesdjur eller inte, |
|
j) |
plantskolor : arealer med unga vedartade växter som odlas utomhus för senare utplantering, nämligen
—
plantskolor för vinstockar och grundstammar,
—
plantskolor för fruktträd och bär,
—
plantskolor för prydnadsväxter,
—
kommersiella plantskolor för skogsträd, utom sådana som odlas för jordbruksföretagets eget behov på skogsmark,
—
plantskolor för träd och buskar för utplantering i trädgårdar, parker, utmed gator och vattendrag (t.ex. häckplantor, rosenbuskar och andra prydnadsbuskar, prydnadsbarrträd), i samtliga fall inbegripet grundstammar och unga plantor,
|
|
k) |
skottskog med kort omloppstid : arealer som har planterats med trädarter enligt KN-nummer 0602 90 41 , vilka ska definieras av medlemsstaterna, och som består av vedartade, fleråriga skogsgrödor, vars rotskott eller stubbskott lämnats kvar i marken efter skörd, med nya skott som växer upp följande säsong och med ett maximalt avverkningsintervall som ska fastställas av medlemsstaterna, |
|
l) |
försäljning : försäljning eller annan definitiv överföring av äganderätten till mark eller stödrätter, vilket inte innefattar försäljning av mark som överförs till offentliga myndigheter eller för användning av allmänintresse, där överföringen sker i annat syfte än för jordbruk. |
|
m) |
arrende : avtal om hyresförhållande eller liknande tillfällig transaktion, |
|
n) |
överlåtelse : arrende, försäljning, faktiskt eller förtida arv av mark eller stödrätter, eller någon annan form av definitiv överlåtelse av mark eller stödrätter; det omfattar inte återföring av stödrätter när ett arrende löper ut. |
Trots första stycket f och h får medlemsstater som före den 1 januari 2018 har godtagit mark i träda som åkermark fortsätta att göra så efter det datumet. Från och med den 1 januari 2018 ska mark i träda som under 2018 har godtagits som åkermark i enlighet med detta stycke bli permanent gräsmark år 2023 eller senare om de villkor som anges i led h är uppfyllda.
Medlemsstaterna ska
fastställa kriterier som jordbrukarna ska uppfylla för att fullgöra skyldigheten att hålla en jordbruksareal i ett skick som lämpar sig för bete eller odling i enlighet med punkt 1 c ii,
när det är tillämpligt i en medlemsstat, fastställa den minimiverksamhet som ska bedrivas på jordbruksarealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling, i enlighet med punkt 1 c iii,
fastställa de trädarter som uppfyller kraven för skottskog med kort omloppstid och det maximala avverkningsintervallet för de trädarterna i enlighet med punkt 1 k.
Medlemsstaterna får besluta att mark som kan betas, där enligt etablerade lokala sedvänjor gräs och annat örtartat foder traditionellt inte utgör den dominerande växtligheten på betesmarken, ska anses utgöra permanent gräsmark i enlighet med punkt 1 h.
Medlemsstaterna får besluta att
mark som inte har plöjts under fem år eller mer ska betraktas som permanent gräsmark enligt punkt 1 första stycket h, under förutsättning att marken utnyttjas till att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) och att den inte har ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under fem år eller mer,
permanent gräsmark får inkludera andra arter, såsom buskar och/eller träd som ger djurfoder, i områden där gräs och annat örtartat foder utgör den dominerande växtligheten, och/eller
mark som kan betas där gräs och annat örtartat foder inte utgör den dominerande växtligheten eller inte finns på betesmarken betraktas som permanent gräsmark enligt punkt 1 första stycket h.
Medlemsstaterna får, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, besluta att tillämpa sina beslut i enlighet med tredje stycket led b och/eller c i denna punkt på hela eller delar av sitt territorium.
Medlemsstaterna ska till kommissionen senast den 31 mars 2018 anmäla beslut som fattats enligt tredje och fjärde styckena i denna punkt.
För att garantera rättssäkerheten ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 70 med avseende på fastställande av
de ramar inom vilka medlemsstaterna ska fastställa vilka kriterier som jordbrukarna ska uppfylla för att fullgöra skyldigheten att hålla en jordbruksareal i ett sådant skick som lämpar sig för bete eller odling som avses i punkt 1 c ii,
de ramar inom vilka medlemsstaterna ska definiera den minimiverksamhet som ska bedrivas på jordbruksarealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling, i enlighet med punkt 1 c iii,
kriterierna för att bestämma om den övervägande andelen utgörs av gräs och annat örtartat foder samt kriterier för att avgöra vad som utgör de etablerade lokala sedvänjor som avses i punkt 1 h.
AVDELNING II
ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM DIREKTSTÖD
KAPITEL 1
Gemensamma regler för direktstöd
Artikel 5
Allmänna bestämmelser för den gemensamma jordbrukspolitiken
Förordning (EU) nr 1306/2013 och de bestämmelser som antas i enlighet därmed ska vara tillämpliga på de ordningar som föreskrivs i den här förordningen.
Artikel 6
Nationella tak
I de fall där en medlemsstat använder sig av det alternativ som föreskrivs i artikel 22.2 får det nationella tak som anges i bilaga II för den medlemsstaten för respektive år överskridas med det belopp som beräknats i enlighet med det stycket.
I de fall där en medlemsstat använder sig av det alternativ som föreskrivs i artikel 36.4 andra stycket får det nationella tak som anges i bilaga II för den medlemsstaten för respektive år överskridas med det belopp som beräknats i enlighet med det stycket.
Artikel 7
Nettotak
Om det totala direktstödsbelopp som ska beviljas i en medlemsstat överstiger det tak som anges i bilaga III ska den medlemsstaten göra en linjär minskning av alla direktstöd utom de direktstöd som beviljas i enlighet med förordning (EU) nr 228/2013 och förordning (EU) nr 229/2013.
Artikel 8
Finansiell disciplin
Till följd av det gradvisa införandet av direktstöd enligt artikel 17 ska punkt 1 i den här artikeln gälla för Kroatien från och med den 1 januari 2022.
Artikel 9
Aktiva jordbrukare
I tillämpliga fall får medlemsstaterna, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, besluta att lägga till andra liknande företag eller verksamheter som inte är jordbruksföretag och jordbruksverksamheter till de företag och verksamheter som förtecknas i första stycket och får därefter dra tillbaka sådana tillägg.
En sådan person eller grupp av personer som omfattas av första eller andra stycket ska emellertid betraktas som aktiv jordbrukare om de lägger fram kontrollerbara bevis, i den form som krävs av medlemsstaterna, för något av följande:
Att det årliga direktstödsbeloppet uppgår till minst 5 % av deras totala intäkter från annan verksamhet än jordbruksverksamhet under det senaste räkenskapsår för vilket sådana uppgifter föreligger.
Att deras jordbruksverksamhet inte är obetydlig.
Att det huvudsakliga målet med deras verksamhet eller företag är att utöva jordbruksverksamhet.
Utöver punkterna 1 och 2 får medlemsstaterna, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, besluta att inget direktstöd ska beviljas fysiska eller juridiska personer eller grupper av fysiska eller juridiska personer
vars jordbruksverksamhet endast utgör en obetydlig del av deras samlade ekonomiska verksamhet och/eller
vars huvudsakliga mål med verksamheten eller företaget inte är att utöva jordbruksverksamhet.
Kommissionen ska, för att garantera skyddet av jordbrukarnas rättigheter, ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 70 med avseende på fastställande av
kriterier för fastställande av de fall där en jordbrukares jordbruksareal ska anses huvudsakligen utgöras av en areal som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling,
kriterier för särskiljande av intäkter från jordbruksverksamhet respektive annan verksamhet,
kriterier för fastställande av de direktstödsbelopp som avses i punkterna 2 och 4, särskilt beträffande direktstöd under första året för tilldelning av stödrätter om stödrätternas värde ännu inte har fastställts definitivt, samt beträffande direktstöd för nya jordbrukare,
kriterier som jordbrukare ska uppfylla för att vid tillämpning av punkterna 2 och 3 bevisa att deras jordbruksverksamhet inte är obetydlig och att deras huvudsakliga mål med verksamheten eller företaget är att utöva jordbruksverksamhet.
Artikel 10
Minimikrav för erhållande av direktstöd
Medlemsstaterna ska besluta i vilket av följande fall direktstöd inte ska beviljas till en jordbrukare:
När det totala direktstödsbelopp som begärts eller som ska beviljas innan artikel 63 i förordning (EU) nr 1306/2013 har tillämpats under ett visst kalenderår understiger 100 EUR.
När jordbruksföretagets stödberättigande areal för vilken direktstöd begärts eller ska beviljas innan artikel 63 i förordning (EU) nr 1306/2013 har tillämpats är mindre än en hektar.
I Kroatien ska det belopp som begärts eller ska beviljas och som avses i punkt 1 a för åren 2015–2021 beräknas på grundval av det belopp som anges i del A i bilaga VI.
Artikel 11
Minskning av stöden
När en medlemsstat beslutar att bevilja jordbrukare ett omfördelningsstöd i enlighet med avtelning III kapitel 2 och tillämpningen av de högsta gränser som anges i artikel 41.4 förhindrar den från att använda mer än 5 % av det årliga nationella tak som anges i bilaga II för det ändamålet, får den medlemsstaten besluta att inte tillämpa denna artikel.
Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla de beslut som fattats i enlighet med denna artikel och uppskattningen av eventuella resultat av minskningar för åren fram till 2019 senast den 1 augusti året före tillämpningen av respektive sådant beslut, varvid det sista möjliga datumet för denna anmälan är den 1 augusti 2018.
För år 2020 ska medlemsstaterna senast den 31 december 2019 anmäla de beslut som fattats i enlighet med denna artikel och beräknade resultat av minskningar till kommissionen.
Medlemsstaterna ska senast den 19 februari 2021 för år 2021 och senast den 1 augusti 2021 för år 2022 till kommissionen anmäla de beslut som fattats i enlighet med denna artikel och beräknade resultat av minskningar.
Artikel 12
Flera ansökningar
Den areal som motsvarar antalet stödberättigande hektar för vilken en ansökan om grundstöd har lämnats in av en jordbrukare i enlighet med avdelning III kapitel 1 får omfattas av en ansökan om annat direktstöd samt annat stöd som inte omfattas av denna förordning, såvida inte annat uttryckligen föreskrivs i denna förordning.
Artikel 13
Statligt stöd
Genom undantag från artikel 211.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 ( 1 ) ska artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget inte tillämpas på stöd som utbetalas av medlemsstaterna i överensstämmelse med denna förordning.
Artikel 14
Flexibilitet mellan pelare
De beslut som avses i första stycket ska anmälas till kommissionen senast den 31 december 2013. I det beslutet ska den procentsats anges som avses i det stycket vilken får skilja sig åt mellan olika kalenderår.
Medlemsstater som inte fattar det beslut som avses i första stycket med avseende på kalenderåret 2014, får senast den 1 augusti 2014 fatta det beslutet med avseende på kalenderåren 2015–2019. De ska senast den dagen anmäla alla sådana beslut till kommissionen.
Medlemsstaterna får besluta att se över de beslut som avses i denna punkt med verkan från och med kalenderåret 2018. Beslut som grundar sig på ensådan översyn ska inte leda till att den procentsats som anmälts till kommissionen i enlighet med första, andra och tredje styckena sänks. Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2017 anmäla alla beslut om en sådan översyn till kommissionen.
Medlemsstaterna får besluta att se över de beslut som avses i denna punkt med verkan från och med kalenderåret 2019 och ska till kommissionen anmäla eventuella beslut grundade på en sådan översyn senast den 1 augusti 2018. Eventuella beslut som grundar sig på en sådan översyn får inte leda till att den procentsats som anmälts till kommissionen i enlighet med första, andra, tredje och fjärde styckena sänks.
Senast den 31 december 2019 får medlemsstaterna besluta att högst 15 % av deras årliga nationella tak för kalenderåret 2020 som anges i bilaga II till den här förordningen ska göras tillgängligt som extrastöd som finansieras genom Ejflu under räkenskapsåret 2021. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre vara tillgängligt för beviljande av direktstöd. Det beslutet ska anmälas till kommissionen senast den 31 december 2019 och ska ange den procentsats som valts.
Medlemsstaterna får besluta att högst 15 % av deras årliga nationella tak för kalenderåren 2021 och 2022 som anges i bilaga II till den här förordningen ska göras tillgängligt som extrastöd som finansieras genom Ejflu under räkenskapsåren 2022 och 2023. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre vara tillgängligt för beviljande av direktstöd. Det beslutet ska anmälas till kommissionen senast den 19 februari 2021 för kalenderåret 2021 och senast den 1 augusti 2021 för kalenderåret 2022 och ska ange den procentsats som valts.
Det beslut som avses i första stycket ska anmälas till kommissionen senast den 31 december 2013. I det beslutet ska den procentsats anges som avses i det stycket och som får skilja sig åt mellan olika kalenderår.
Medlemsstater som inte fattar det beslut som avses i första stycket med avseende på räkenskapsåret 2015 får senast den 1 augusti 2014 fatta det beslutet med avseende på perioden 2016–2020. De ska senast den dagen anmäla alla sådana beslut till kommissionen.
Medlemsstaterna får besluta att se över de beslut som avses i denna punkt med verkan från och med räkenskapsåren 2019 och 2020. Alla beslut som grundar sig på en sådan översyn ska inte leda till att den procentsats som anmälts till kommissionen i enlighet med första, andra och tredje styckena höjs. Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2017 anmälaalla beslut som grundar sig på en sådan översyn till kommissionen.
Medlemsstaterna får besluta att se över de beslut som avses i denna punkt med verkan från och med kalenderåret 2019 och ska till kommissionen anmäla eventuella beslut grundade på en sådan översyn senast den 1 augusti 2018. Eventuella beslut som grundar sig på en sådan översyn får inte leda till att den procentsats som anmälts till kommissionen i enlighet med första, andra, tredje och fjärde styckena höjs.
Senast den 8 februari 2020 får medlemsstaterna besluta att ett belopp som inte överstiger det belopp som anges i bilaga VIa ska göras tillgängligt som direktstöd för kalenderåret 2020. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre vara tillgängligt för stöd som finansieras genom Ejflu för budgetåret 2021. Det beslutet ska anmälas till kommissionen senast den 8 februari 2020 och ska ange det belopp som ska överföras.
Medlemsstater som inte fattar det beslut som avses i punkt 1 sjunde stycket för räkenskapsåren 2022 och 2023 får besluta att som direktstöd göra tillgängligt högst 15 %, eller, när det gäller Bulgarien, Estland, Spanien, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Finland och Sverige, högst 25 % av det belopp som avsätts för stöd som finansieras genom Ejflu under räkenskapsåret 2022 genom förordning (EU) nr 1305/2013 och under räkenskapsåret 2023 genom unionslagstiftning som antagits efter antagandet av rådets förordning (EU) 2020/2093 ( 2 ). Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre vara tillgängligt för stöd som finansieras genom Ejflu. Det beslutet ska anmälas till kommissionen senast den 19 februari 2021 för räkenskapsåret 2022 och senast den 1 augusti 2021 för räkenskapsåret 2023 och ska ange den procentsats som valts.
Artikel 15
Översyn
De stödordningar som förtecknas i bilaga I ska tillämpas utan att det påverkar en eventuell översyn, som när som helst kan komma att göras mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen och budgetläget. Den översynen kan leda till antagande av lagstiftningsakter, delegerade akter enligt artikel 290 i EUF-fördraget eller genomförandeakter enligt artikel 291 i EUF-fördaget.
KAPITEL 2
Bestämmelser för Bulgarien, Kroatien och Rumänien
Artikel 16
Gradvist införande av direktstöd i Bulgarien och Rumänien
För Bulgarien och Rumänien ska de tak som fastställts i enlighet med artiklarna 42, 47, 49, 51, 53 och 65 för 2015 fastställas utifrån det belopp som anges i del A i bilaga V.
Artikel 17
Gradvist införande av direktstöd i Kroatien
I Kroatien ska direktstöd införas i enlighet med följande tabell för ökning av direktstödsnivåerna, uttryckta som en procentandel av den direktstödsnivå som ska tillämpas från och med 2022:
Artikel 18
Kompletterande nationella direktstöd och direktstöd i Bulgarien och Rumänien
Artikel 19
Kompletterande nationella direktstöd i Kroatien
Det kompletterande nationella direktstödsbelopp som får beviljas under ett visst år och avseende en viss stödordning får inte överskrida ett särskilt rambelopp. Detta rambelopp ska vara lika med skillnaden mellan
det direktstödsbelopp som är tillgängligt per berörd stödordning efter det att direktstöd har införts fullt ut i enlighet med artikel 17 för kalenderåret 2022 och
det direktstödsbelopp som är tillgängligt per berörd stödordning för det aktuella kalenderåret efter tillämpning av tabellen för ökningar i enlighet med artikel 17.
När det gäller nationellt direktstöd som är avsett som komplement till det frivilligt kopplade stöd som avses i avdelning IV kapitel 1 ska genomförandeakterna också ange vilken sådan typ av jordbruk eller vilken sådan särskild jordbrukssektor som avses i artikel 52.3 som det kompletterande nationella direktstödet får avse.
Dessa genomförandeakter ska antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 71.2 eller 71.3.
Kroatien ska lämna en rapport med uppgift om de åtgärder som vidtagits för genomförandet av det kompletterande nationella direktstödet senastden 30 juni året efter genomförandet. Rapporten ska åtminstone omfatta följande:
Eventuella förändringar i situationen som påverkar det kompletterande nationella direktstödet.
För varje kompletterande nationellt direktstöd antalet stödmottagare det totala beviljade kompletterande nationella direktstödsbeloppet samt antalet hektar och antalet djur eller andra enheter för vilka det kompletterande nationella direktstödet beviljats.
En rapport om de kontrollåtgärder som vidtagits avseende beviljat kompletterande nationellt direktstöd.
Artikel 20
Särskild nationell minröjningsreserv för Kroatien
Kroatien ska också anmäla till kommissionen det antal stödrätter som stod till jordbrukarnas förfogande den 31 december det föregående kalenderåret och vilket belopp som fanns kvar att utnyttja i den särskilda nationella minröjningsreserven det datumet.
När så är tillämpligt ska de anmälningar som föreskrivs i första och andra styckena göras per region som utsetts i enlighet med artikel 23.1 i denna förordning.
Det maximala belopp som i enlighet med första stycket ska läggas till på grundval av alla de arealer som Kroatien i enlighet med punkt 1 i denna artikel anmäler fram till 2022 ska vara 9 600 000 EUR och ska följa tabellen för ökning av direktstödsnivåerna i artikel 17. De resulterande årliga maximibeloppen anges i bilaga VII.
Under perioden 2015–2022 ska Kroatien använda den särskilda nationella minröjningsreserven för att tilldela jordbrukarna stödrätter för minröjd mark som jordbrukarna deklarerar under det aktuella året när
marken består av stödberättigande hektar i den mening som avses i artikel 32.2 till 32.5,
marken i fråga ska ha återgått till att användas för jordbruksverksamhet under det föregående kalenderåret, och
marken ska ha anmälts till kommissionen i enlighet med punkt 1 i denna artikel.
AVDELNING III
ORDNINGEN FÖR GRUNDSTÖD, SYSTEMET FÖR ENHETLIG AREALERSÄTTNING OCH RELATERADE STÖD
KAPITEL 1
Ordningen för grundstöd och systemet för enhetlig arealersättning
Artikel 21
Stödrättigheter
Jordbrukarna ska kunna få stöd inom ramen för ordningen för grundstöd om de
erhåller stödrätter inom ramen för denna förordning genom tilldelning i enlighet med artikel 20.4, genom en första tilldelning i enlighet med artikel 24 eller 39, genom tilldelning ur den nationella reserven eller regionala reserverna i enlighet med artikel 30 eller genom överlåtelse i enlighet med artikel 34, eller
uppfyller kriterierna i artikel 9 och innehar ägda eller hyrda stödrätter i en medlemsstat som i enlighet med punkt 3 har beslutat att behålla sina befintliga stödrätter.
Artikel 22
Tak inom ordningen för grundstöd
Om det tak för en medlemsstat som kommissionen fastställt enligt punkt 1 i denna artikel för kalenderåren 2021 och 2022 avviker från taket för det föregående året till följd av en ändring av det belopp som anges i bilaga II eller till följd av beslut som fattats av den medlemsstaten i enlighet med den här artikeln, artikel 14.1 eller 14.2, artikel 42.1, artikel 49.1, artikel 51.1 eller artikel 53 ska den medlemsstaten linjärt minska eller öka värdet på alla stödrätter och/eller minska eller öka den nationella reserven eller de regionala reserverna för att säkerställa förenlighet med punkt 4 i den här artikeln.
Artikel 23
Regional fördelning av de nationella taken
Medlemsstater som tillämpar artikel 36 får senast den 1 augusti året som föregår det första tillämpningsåret för ordningen för grundstöd, fatta det beslut som avses i första stycket.
Medlemsstater som inte tillämpar artikel 30.3 ska göra denna fördelning efter att ha tillämpat den linjära minskning som föreskrivs i artikel 30.1.
Medlemsstater som tillämpar punkt 1 andra stycket ska till kommissionen anmäla det beslut som avses i det stycket och de åtgärder som vidtagits för tillämpningen av punkterna 2 och 3 senast den 1 augusti det relevanta året.
Medlemsstater som tillämpar punkt 1 ska till kommissionen anmäla alla beslut som avses i punkt 5 senast den 1 augusti året som föregår det första tillämpningsåret för det beslutet.
Medlemsstater som tillämpar punkt 1 första stycket ska senast den 19 februari 2021 för kalenderåret 2021 och senast den 1 augusti 2021 för kalenderåret 2022 anmäla de beslut som avses i punkterna 2 och 3 till kommissionen.
Artikel 24
Första tilldelning av stödrätter
Stödrättigheter ska tilldelas jordbrukare som är berättigade till att beviljas direktstöd i enlighet med artikel 9 i denna förordning, under förutsättning att
de ansöker om tilldelning av stödrätter inom ramen för ordningen för grundstöd senast den sista dagen för inlämnande av ansökningar under 2015 som ska fastställas i enlighet med artikel 78 första stycket b i förordning (EU) nr 1306/2013, utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter, och
de var berättigade att erhålla stöd, före eventuella minskningar av eller uteslutning från stöd som föreskrivs i avdelning II kapitel 4 i förordning (EG) nr 73/2009, för 2013 med avseende på en stödansökan om direktstöd, nationellt övergångsstöd eller kompletterande nationellt direktstöd i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009.
Första stycket ska inte tillämpas på medlemsstater som tillämpar artikel 21.3 i den här förordningen.
Medlemsstaterna får tilldela stödrätter till jordbrukare som är berättigade att erhålla direktstöd i enlighet med artikel 9 i den här förordningen, som uppfyller kravet som anges i led a i första stycket och som
inte erhöll stöd för 2013 med avseende på en sådan stödansökan som avses i första stycket i denna punkt och vilka, på det datum som den berörda medlemsstaten i enlighet med artikel 11.2 i kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 ( 3 ) fastställt för ansökningsåret 2013,
i medlemsstater som tillämpar systemet för samlat gårdsstöd
i medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning, endast hade jordbruksmark som den 30 juni 2003 inte hölls i enlighet med god jordbrukshävd enligt artikel 124.1 i förordning (EG) nr 73/2009
under 2014 tilldelas stödrätter från den nationella reserven inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med artikel 41 eller 57 i förordning (EG) nr 73/2009 eller
aldrig innehaft, ägt eller hyrt stödrätter som fastställts inom ramen för förordning (EG) nr 73/2009 eller förordning (EG) nr 1782/2003 och som lämnar kontrollerbara uppgifter om att de på det datum som medlemsstaten i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1122/2009 fastställt för ansökningsåret 2013 producerade, födde upp eller odlade jordbruksprodukter, inbegripet genom skörd, mjölkning, djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion. Medlemsstaterna får fastställa sina egna kompletterande objektiva och icke-diskriminerande kriterier för stödberättigande för denna kategori jordbrukare med avseende på lämplig kompetens, erfarenhet eller utbildningsnivå.
Vid tillämpningen av detta alternativ ska medlemsstaterna tilldela jordbrukarna ett reducerat antal stödrätter. Detta antal ska beräknas genom en proportionell minskning av det ytterligare antal stödberättigande hektar som respektive jordbrukare år 2015 deklarerat i förhållande till det antal stödberättigande hektar i den mening som avses i artikel 34.2 i förordning (EG) nr 73/2009 som den jordbrukaren deklarerat i sin stödansökan år 2011, eller i Kroatiens fall år 2013, utan att detta påverkar de minröjda hektar för vilka stödrätter ska tilldelas i enlighet med artikel 20.4 i den här förordningen.
Artikel 25
Värdet av stödrätter och konvergens
Den fasta procentsats som avses i första stycket ska beräknas genom att det nationella respektive regionala tak för grundstödet som ska fastställas i enlighet med artikel 22.1 respektive 23.2 i den här förordningen för 2015, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 30.1, eller i tillämpliga fall artikel 30.2, divideras med det nationella tak för 2015 som anges i bilaga II. Stödrättigheterna ska anges som ett tal som motsvarar ett antal hektar.
Medlemsstaterna får besluta att fastställa den procentsats som avses i första stycket till över 90 %, dock högst 100 %.
Dessutom ska medlemsstaterna föreskriva att samtliga stödrätter, senast för ansökningsåret 2019, ska ha ett enhetsvärde på minst 60 % av det nationella eller regionala enhetsvärdet år 2019, förutsatt att detta, i medlemsstater som tillämpar det tröskelvärde som avses i artikel 7, inte skulle leda till att till en högsta minskning som överstiger det tröskelvärdet. I sådana fall ska minimienhetsvärdet fastställas till ett värde som är tillräckligt för att den tröskeln inte ska överstigas.
För att för varje år säkerställa efterlevnad av den fasta procentsats som avses i punkt 1 i denna artikel ska värdet på stödrätter med ett ingångsenhetsvärde som är högre än det nationella eller regionala enhetsvärdet 2019 anpassas.
För att för varje år säkerställa efterlevnad av den fasta procentsats som avses i punkt 1 i denna artikel ska värdet på alla stödrätter anpassas lineärt.
Efter tillämpning av den justering som avses i artikel 22.5 får de medlemsstater som har utnyttjat det undantag som föreskrivs i punkt 4 i den här artikeln besluta att stödrätter som innehas av jordbrukare den 31 december 2019 och som har ett värde som är lägre än det nationella eller regionala enhetsvärdet under 2020, beräknat i enlighet med andra stycket i denna punkt, får enhetsvärdet ökat till det nationella eller regionala enhetsvärdet under 2020. Ökningen ska beräknas på följande villkor:
Beräkningsmetoden för den ökning som den berörda medlemsstaten beslutat grundas på objektiva och icke-diskriminerande kriterier.
För att finansiera ökningen ska hela eller delar av de ägda eller hyrda stödrätter som innehas av jordbrukare den 31 december 2019 och som har ett värde som överstiger det nationella eller regionala enhetsvärdet under 2020, beräknat i enlighet med andra stycket, minskas; den minskningen ska tillämpas på skillnaden mellan värdet på dessa stödrätter och det nationella eller regionala enhetsvärdet år 2020; tillämpningen av den minskningen ska grundas på objektiva och icke-diskriminerande kriterier, vilket får inbegripa fastställande av en maximal minskning.
Det nationella eller regionala enhetsvärde under 2020 som avses i första stycket i denna punkt ska beräknas genom att det nationella eller regionala tak för ordningen för grundstöd som fastställts i enlighet med artikel 22.1 eller artikel 23.2 för 2020, undantaget beloppet för de nationella eller regionala reserverna, divideras med antalet ägda eller hyrda stödrätter som jordbrukare innehar den 31 december 2019.
Genom undantag från första stycket i den här punkten får medlemsstater som har utnyttjat det undantag som föreskrivs i punkt 4 i den här artikeln besluta att behålla det värde på stödrätter som beräknats i enlighet med den punkten efter den justering som avses i artikel 22.5.
Medlemsstaterna ska i god tid informera jordbrukarna om värdet på deras stödrätter enligt beräkningen i denna punkt.
Artikel 26
Beräkning av ingångsenhetsvärdet
Den fasta procentsatsen ska beräknas genom att det nationella eller regionala tak inom ordningen för grundstöd som ska fastställas i enlighet med artikel 22.1 respektive 23.2 i den här förordningen för år 2015, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 30.1 eller, i tillämpliga fall, 30.2 i denna förordning, divideras med stödbeloppet för 2014 inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd i den berörda medlemsstaten eller regionen, före de minskningar och uteslutningar som föreskrivs i avdelning II kapitel 4 i förordning (EG) nr 73/2009.
Den fasta procentsatsen ska beräknas genom att det nationella eller regionala tak inom ordningen för grundstöd som ska fastställas i enlighet med artikel 22.1 respektive artikel 23.2 i den här förordningen för år 2015, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 30.1 i denna förordning eller, i tillämpliga fall, 30.2, divideras med det sammanlagda värdet av alla stödrätter, inklusive särskilda stödrätter, i den berörda medlemsstaten eller regionen för 2014 inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd.
Vid tillämpning av denna punkt ska en jordbrukare anses inneha stödrätter den dag då vederbörande lämnade in sin ansökan för 2014 om stödrätter har tilldelats eller definitivt överlåtits till den jordbrukaren senast den dagen.
Den fasta procentsatsen ska beräknas genom att det nationella eller regionala tak inom ordningen för grundstöd som ska fastställas i enlighet med artikel 22.1 respektive artikel 23.2 i den här förordningen för år 2015, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 30.1 eller, i tillämpliga fall, 30.2, i den här förordningen divideras med det sammanlagda värdet av det stöd som beviljats i den berörda medlemsstaten eller regionen för 2014 inom ramen för systemet för enhetlig arealersättning i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009 och inom ramen för artiklarna 132 och 133a i den förordningen, före de minskningar och uteslutningar som föreskrivs i avdelning II kapitel 4 i den förordningen.
Medlemsstater som beslutar att tillämpa det frivilligt kopplade stödet i enlighet med avdelning IV i den här förordningen, får vid tillämpningen av en beräkningsmetod som föreskrivs i denna artikel beakta skillnaderna mellan den mängd stöd som beviljats under kalenderåret 2014 och den mängd stöd som ska beviljas i enlighet med avdelning IV i den här förordningen, under förutsättning att:
det frivilligt kopplade stödet i enlighet med avdelning IV i den här förordningen beviljas en sektor som under kalenderåret 2014 beviljats stöd i enlighet med artiklarna 52, 53.1, 68.1 a och 68.1 b och, för medlemsstater som tillämpade systemet för enhetlig arealersättning, i enlighet med artiklarna 68.1 c, 126, 127 och 129 i förordning (EG) nr 73/2009, och
beloppet av det frivilligt kopplade stödet per enhet är lägre än stödet per enhet under 2014.
Vid tillämpningen av beräkningsmetoderna som anges i denna artikel ska medlemsstaterna, förutsatt att det omfördelningsstöd som avses i artikel 41 inte tillämpas, till fullo beakta det stöd som beviljats för kalenderår 2014 enligt artiklarna 72a och 125a i förordning (EG) nr 73/2009.
Artikel 27
Inbegripande av den särskilda nationella minröjningsreserven
När det gäller Kroatien ska alla hänvisningar i artiklarna 25 och 26 till den nationella reserven tolkas som att den inbegriper den särskilda nationella minröjningsreserv som avses i artikel 20.
Dessutom ska det belopp som kommer från den särskilda nationella minröjningsreserven dras av från de tak inom ordningen för grundstöd som avses i artikel 25.1 andra stycket, punkterna 5 och 6 i den artikeln och artikel 26.
Artikel 28
Icke-planerade vinstökningar
I det fall hela eller en del av ett arrende av jordbruksareal säljs, överlåts eller löper ut efter det datum som fastställts i enlighet med artikel 35 eller 124.2 i förordning (EG) nr 73/2009 och före det datum som fastställts i enlighet med artikel 33.1 i den här förordningen, får en medlemsstat vid tillämpning av artikel 25.4-25.7 och artikel 26 på grundval av objektiva kriterier föreskriva att den ökning eller del av ökning av värdet på stödrätter som skulle ha tilldelats den berörda jordbrukaren ska återgå till den nationella reserven eller regionala reserverna, om denna ökning skulle leda till en extraförtjänst för den berörda jordbrukaren.
Dessa objektiva kriterier ska fastställas på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare säkerställs och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks och ska minst omfatta följande:
Kortaste löptid för arrendet.
Den andel av det erhållna stödet som ska återgå till den nationella reserven eller regionala reserverna.
Artikel 29
Anmälningar om värdet av stödrätter och konvergens
Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2014 till kommissionen anmäla alla beslut som avses i artiklarna 25, 26 och 28.
För kalenderåren 2020 och 2021 ska medlemsstaterna senast den 19 februari 2021 till kommissionen anmäla sina beslut som avses i artikel 25.11 och 25.12.
För kalenderåret 2022 ska medlemsstaterna senast den 1 augusti 2021 till kommissionen anmäla sitt beslut som avses i artikel 25.12.
Artikel 30
Inrättande och användning av den nationella reserven eller regionala reserver
Medlemsstaterna får använda sina nationella eller regionala reserver för att
tilldela stödrätter till jordbrukare i syfte att motverka att jordbruksmark läggs ned, bl.a. i områden som omfattas av omstrukturering eller utvecklingsprogram som rör någon form av offentlig intervention,
tilldela stödrätter till jordbrukare i syfte att kompensera dem för specifika nackdelar,
tilldela stödrätter till jordbrukare som till följd av force majeure eller exceptionella omständigheter inte kunnat tilldelas stödrätter inom ramen för detta kapitel,
tilldela, i de fall de tillämpar artikel 21.3 i denna förordning, stödrätter till jordbrukare vars antal stödberättigande hektar som de har deklarerat under 2015i enlighet med artikel 72.1 första stycket a i förordning (EU) nr 1306/2013 och som de förfogar över vid ett datum som fastställts av medlemsstaten, dock senast det datum som i medlemsstaten fastställts för ändring av stödansökan, överstiger det antal ägda eller hyrda stödrätter som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 1782/2003 och i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009 och som de innehar vid den slutliga dagen för inlämnande av ansökningar som ska fastställas i enlighet med artikel 78 första stycket b i förordning (EU) nr 1306/2013,
linjärt och permanent öka värdet på samtliga stödrätter inom ramen för ordningen för grundstöd på nationell eller regional nivå om den nationella reserven i fråga eller den regionala reserven överstiger 0,5 % av det årliga nationella eller regionala taket inom ordningen för grundstöd, förutsatt att tillräckliga belopp finns kvar för tilldelningar enligt punkt 6, leden a och b i den här punkten samt punkt 9 i denna artikel,
täcka de årliga behoven för betalningar som ska beviljas i enlighet med artiklarna 51.2, 65.1, 65.2 och 65.3 i den här förordningen.
Vid tillämpning av denna punkt ska medlemsstaterna besluta om prioriteringsordningen mellan de olika användningsområden som avses här.
Det nationella eller regionala medelvärdet ska beräknas genom att det nationella eller regionala tak inom ordningen för grundstöd som ska fastställas i enlighet med artikel 22.1 respektive 23.2 för tilldelningsåret, undantaget beloppet i den nationella reserven eller regionala reserverna och när det gäller Kroatien, den särskilda minröjningsreserven, divideras med antalet tilldelade stödrätter.
Medlemsstaterna ska fastställa stegen för årliga successiva ändringar av värdet på stödrätter som tilldelats från den nationellareserven eller regionala reserverna, med hänsyn tagen till de ändringar av de nationella eller regionala tak inom ordningen för grundstöd som fastställs i enlighet med artiklarna 22.1 respektive 23.2 som följer av variationer i nivån på de nationella tak som anges i bilaga II.
För tilldelningar från den nationella reserven eller de regionala reserverna under 2021 och 2022 ska det belopp i den nationella reserven eller de regionala reserverna som ska undantas i enlighet med andra stycket i denna punkt justeras i enlighet med artikel 22.5 andra stycket. För tilldelningar från den nationella reserven eller de regionala reserverna under 2021 och 2022 ska tredje stycket i denna punkt inte tillämpas.
I denna artikel avses med
|
a) |
unga jordbrukare : jordbrukare som uppfyller de villkor som fastställs i artikel 50.2 och, i tillämpliga fall, de villkor som avses i artikel 50.3 och 50.11, |
|
b) |
jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet : fysisk eller juridisk person som under de fem år som föregår inledandet av jordbruksverksamheten inte bedrivit jordbruksverksamhet i eget namn och på egen risk eller inte ha kontrollerat en juridisk person som bedriver jordbruksverksamhet; när det gäller en juridisk person får den eller de fysiska personer som kontrollerar den juridiska personen inte ha bedrivit jordbruksverksamhet i eget namn och på egen risk eller inte ha kontrollerat en juridisk person som bedriver jordbruksverksamhet under de fem år som föregår inledandet av den juridiska personens jordbruksverksamhet; medlemsstaterna får fastställa sina egna objektiva och icke-diskriminerande ytterligare kriterier för stödberättigande för denna kategori av jordbrukare med avseende på lämplig kompetens, erfarenhet eller utbildningsnivå. |
Artikel 31
Påfyllning av den nationella reserven eller de regionala reserverna
Den nationella reserven eller de regionala reserverna ska fyllas på med belopp som uppstår till följd av
stödrätter som inte berättigar till utbetalning under två på varandra följande år på grund av tillämpning av
artikel 9,
artikel 10.1, eller
artikel 11.4 i den här förordningen,
ett antal stödrätter som motsvarar det totala antal stödrätter som inte har aktiverats av jordbrukare i enlighet med artikel 32 i denna förordning under två på varandra följande år, utom när deras aktivering har förhindrats genom force majeure eller exceptionella omständigheter. Vid fastställande av vilka ägda eller hyrda stödrätter som en jordbrukare innehar som ska återgå till den nationella reserven eller regionala reserverna ska de stödrätter som har det lägsta värdet prioriteras,
stödrätter som jordbrukare har lämnat tillbaka på frivillig basis,
tillämpning av artikel 28 i den här förordningen,
felaktigt tilldelade stödrätter i enlighet med artikel 63 i förordning (EU) nr 1306/2013,
en linjär minskning av värdet på stödrätter inom ramen för ordningen för grundstöd på nationell eller regional nivå i de fall då den nationella reserven eller regionala reserverna inte räcker till för att täcka de fall som avses i artikel 30.9 i den här förordningen,
en linjär minskning av värdet på stödrätter inom ramen för ordningen för grundstöd på nationell eller regional nivå för att täcka de fall som avses i artikel 30.6 i den här förordningen, när medlemsstaterna anser det nödvändigt. Medlemsstater som redan utnyttjar denna möjlighet får dessutom under samma år också tillämpa en linjär minskning av värdet på stödrätter inom ramen för ordningen för grundstöd på nationell eller regional nivå för att täcka de fall som avses i artikel 30.7 första stycket a och b i den här förordningen,
tillämpning av artikel 34.4 i den här förordningen.
Artikel 32
Aktivering av stödrätter
I denna avdelning avses med stödberättigande hektar:
all jordbruksareal i jordbruksföretaget, inbegripet arealer som inte hölls i enlighet med god jordbrukshävd den 30 juni 2003 i medlemsstater som anslöt sig till unionen den 1 maj 2004 och som då valde att tillämpa systemet för enhetlig arealersättning, som används för jordbruksverksamhet eller, om arealen även används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet, som huvudsakligen används för jordbruksverksamhet eller
all areal som berättigade till utbetalningar under 2008 inom ramen för det system med samlat gårdsstöd eller det system för enhetlig arealersättning som föreskrivs i avdelning III respektive IVa i förordning (EG) nr 1782/2003, och som
inte längre är förenlig med definitionen av stödberättigande hektar enligt led a till följd av genomförandet av direktiv 92/43/EEG, direktiv 2000/60/EG och direktiv 2009/147/EG,
under den tid som den enskilde jordbrukarens aktuella åtagande varar, har beskogats i enlighet med artikel 31 i förordning (EG) nr 1257/1999, artikel 43 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller artikel 22 i förordning (EU) nr 1305/2013 eller inom ramen för en nationell ordning vars villkor är förenliga med artikel 43.1, 43.2 och 43.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller artikel 22 i förordning (EU) nr 1305/2013, eller
under den tid som den enskilde jordbrukarens aktuella åtagande varar har legat i träda enligt artiklarna 22, 23 och 24 i förordning (EG) nr 1257/1999 eller artikel 39 i förordning (EG) nr 1698/2005 och artikel 28 i förordning (EU) nr 1305/2013.
Vid tillämpning av punkt 2 a
ska ett jordbruksföretags jordbruksareal, när denna även används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet, betraktas som en areal som huvudsakligen används för jordbruksverksamhet om jordbruksverksamheten kan bedrivas utan att väsentligt hindras av den andra verksamhetens intensitet, beskaffenhet, varaktighet eller tidpunkt,
får medlemsstaterna upprätta en förteckning över de arealer som huvudsakligen används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet.
Medlemsstaterna ska fastställa kriterier för tillämpningen av denna punkt på sina respektive territorier.
Artikel 33
Deklaration av stödberättigande hektar
Artikel 34
Överlåtelse av stödrätter
Stödrättigheter, inbegripet faktiskt eller förtida arv, får endast aktiveras i den medlemsstat där de tilldelades.
Stödrättigheter, inbegripet faktiskt eller förtida arv, får emellertid endast aktiveras i den region där de tilldelades.
Sådana regioner ska definieras på lämplig territoriell nivå i enlighet med objektiva kriterier och på ett sätt som säkerställer likabehandling av jordbrukare säkerställs och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.
Artikel 35
Delegerade befogenheter
För att säkerställa rättssäkerheten och bringa klarhet i specifika situationer som kan uppstå vid tillämpningen av ordningen för grundstöd ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 70 med avseende på
regler om stödberättigande och tillträde när det gäller ordningen för grundstöd för jordbrukare vid arv och förtida arv, arv i samband med arrende, ändrad rättslig ställning eller laglig benämning, överlåtelse av stödrätter, sammanslagning eller uppdelning av jordbruksföretaget och tillämpningen av den avtalsklausul som avses i artikel 24.8,
regler för beräkning av stödrätternas värde och antal eller för ökning eller minskning av stödrätternas värde i samband med tilldelning av stödrätter enligt någon bestämmelse i denna avdelning, inklusive regler
om möjlighet till ett provisoriskt värde och antal eller en provisorisk ökning av stödrätter som tilldelas på grundval av ansökan från jordbrukaren,
om villkoren för fastställande av stödrätternas provisoriska och definitiva värde och antal,
om de situationer där ett försäljnings- eller arrendeavtal kan påverka tilldelningen av stödrätter,
regler om fastställande och beräkning av värdet på och antalet stödrätter som mottagits från den nationella reserven eller de regionala reserverna,
regler om ändring av stödrätternas enhetsvärde när det gäller delrättigheter och sådan överlåtelse av stödrätter som avses i artikel 34.4,
kriterier för utnyttjande av alternativ inom ramen för artikel 24.1 tredje stycket a, b och c,
kriterier för begränsning av det antal stödrätter som ska tilldelas i enlighet med artikel 24.4 till 24.7,
kriterier för tilldelning av stödrätter i enlighet med artikel 30.6 och 30.7,
kriterier för fastställande av den nedsättningskoefficient som avses i artikel 32.5.
Artikel 36
Systemet för enhetlig arealersättning
Under tillämpningsperioden för systemet för enhetlig arealersättning ska avsnitten 1, 2 och 3 i detta kapitel inte gälla dessa medlemsstater, med undantag för artiklarna 23.1 andra stycket, 23.6 och 32.2-32.6.
Medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning 2020 ska fortsätta att göra detta efter den 31 december 2020.
När det gör detta ska de beakta det stöd som för kalenderåret 2014 beviljats inom ramen för en eller flera av ordningarna i enlighet med artiklarna 68.1 a, b och c, 126, 127 och 129 i förordning (EG) nr 73/2009.
Cypern får differentiera stödet med beaktande av de sektorsspecifika rambeloppen i bilaga XVIIa till förordning (EG) nr 73/2009 efter minskning med allt eventuellt stöd som beviljats samma sektor i enlighet med artikel 37 i den här förordningen.
För att differentiera systemet för enhetlig arealersättning ska medlemsstaterna, förutsatt att det omfördelningsstöd som avses i artikel 41 inte tillämpas, till fullo beakta det stöd som beviljats för kalenderår 2014 enligt artikel 125a i förordning (EG) nr 73/2009.
För varje medlemsstat får det belopp som beräknas i enlighet med första stycket i denna punkt ökas med maximalt 3 % av det relevanta årliga nationella tak som anges i bilaga II efter avdrag med det belopp som räknats fram genom tillämpning av artikel 47.1 för det relevanta året. Om en medlemsstat tillämpar en sådan ökning ska kommissionen beakta den ökningen vid fastställandet av det årliga nationella taket för systemet för enhetlig arealersättning enligt första stycket i denna punkt. I detta syfte ska medlemsstaterna senast den 31 januari 2018 till kommissionen anmäla de årliga procentsatser med vilka det belopp som beräknas i enlighet med punkt 1 i den här artikeln ska ökas varje kalenderår från och med 2018. Senast den 19 februari 2021 ska medlemsstaterna till kommissionen anmäla den årliga procentsats genom vilken det belopp som beräknats i enlighet med punkt 1 i denna artikel ska öka för kalenderåren 2021 och 2022.
Medlemsstaterna får varje år se över sitt beslut enligt andra stycket i denna punkt och ska till kommissionen anmäla eventuella beslut grundade på en sådan översyn senast den 1 augusti året före tillämpningsåret.
Artikel 37
Nationellt övergångsstöd
Medlemsstater som beviljar nationellt övergångsstöd under perioden 2015–2020 får besluta att bevilja nationellt övergångsstöd 2021 och 2022.
Det totala nationella övergångsstöd som får beviljas jordbrukare i någon av de sektorer som avses i punkt 2 ska begränsas till följande procentsatser av den sektorsspecifika finansieringsram som kommissionen godkänt i enlighet med artikel 132.7 eller 133a.5 i förordning (EG) nr 73/2009 under 2013:
För Cypern ska denna procentsats beräknas med utgångspunkt i de sektorsspecifika rambelopp som anges i bilaga XVIIa till förordning (EG) nr 73/2009.
Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla alla beslut som avses i punkt 1 senast den 31 mars varje år. Anmälan ska innehålla följande uppgifter:
Den sektorsspecifika finansiella ramen;
Maximisatsen för nationellt övergångsstöd i tillämpliga fall.
Artikel 38
Införande av ordningen för grundstöd i de medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning
Om inget annat anges i detta avsnitt ska denna avdelning gälla för de medlemsstater som har tillämpat det system för enhetlig arealersättning som föreskrivs i avsnitt 4 i detta kapitel.
Artiklarna 24-29 ska inte gälla för dessa medlemsstater.
Artikel 39
Första tilldelning av stödrätter
Stödrättigheter ska tilldelas jordbrukare som är berättigade att beviljas direktstöd i enlighet med artikel 9 i denna förordning under förutsättning att:
de ansöker om tilldelning av stödrätter inom ramen för ordningen för grundstöd senast den sista dagen för inlämnande av ansökningar som ska fastställas i enlighet med artikel 78 första stycket b i förordning (EU) nr 1306/2013 under det första år som ordningen för grundstöd genomförs, utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter, och
de var berättigade att erhålla stöd, före eventuella minskningar eller uteslutning som föreskrivs i avdelning II kapitel 4 i förordning (EG) nr 73/2009, med avseende på en stödansökan om direktstöd, nationellt övergångsstöd eller kompletterande nationellt direktstöd i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009 för 2013.
Medlemsstaterna får tilldela stödrätter till jordbrukare som är berättigade till att beviljas direktstöd i enlighet med artikel 9 i den här förordningen, som uppfyller kravet som anges i led a i första stycket och som inte erhöll stöd för 2013 med avseende på en sådan stödansökan som avses i led b i första stycket i denna punkt och som, på det datum som den berörda medlemsstaten för ansökningsåret 2013 fastställt i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1122/2009, endast hade jordbruksmark som den 30 juni 2003 inte hölls i enlighet med god jordbrukshävd enligt artikel 124.1 i förordning (EG) nr 73/2009.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 71.2.
Artikel 40
Stödrättigheternas värde
Den fasta procentsats som avses i första stycket ska beräknas genom att det nationella eller regionala tak inom ordningen för grundstöd som ska fastställas i enlighet med artikel 22.1 respektive 23.2 i den här förordningen för det första år som ordningen för grundstöd genomförs, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 30.1, eller i tillämpliga fall i artikel 30.2, divideras med det nationella tak som anges i bilaga II för det första år som ordningen för grundstöd genomförs. stödrätterStödrätterna ska anges som ett tal som motsvararar ett antal hektar.
Denna fasta procentsats ska beräknas genom att det nationella eller regionala tak inom ordningen för grundstöd som ska fastställas i enlighet med artikel 22.1 respektive 23.2 i den här förordningen för det första år som ordningen för grundstöd genomförs, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 30.1 eller, i tillämpliga fall, artikel 30.2, divideras med det sammanlagda värdet på stödet, med undantag för stöd enligt artiklarna 41, 43, 48 och 50 och avdelning IV i den här förordningen, som beviljats för det kalenderår som föregår genomförandet av ordningen för grundstöd i den berörda medlemsstaten eller regionen, före tillämpning av artikel 63 i förordning (EU) nr 1306/2013.
Under det första år som ordningen för grundstöd genomförs ska medlemsstaterna informera jordbrukarna om värdet på deras stödrätter, beräknat enligt denna artikel, för varje år som omfattas av denna förordning.
Dessa objektiva kriterier ska fastställas på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare säkerställs och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks och ska minst omfatta följande:
Kortaste löptid för arrendet.
Den andel av det erhållna stödet som ska återgå till den nationella reserven eller regionala reserverna.
KAPITEL 2
Omfördelningsstöd
Artikel 41
Allmänna bestämmelser
Medlemsstaterna ska anmäla sådana beslut till kommissionen senast den aktuella dag som avses i första stycket.
Medlemsstaterna ska fastställa det genomsnittliga regionala stöd per hektar som avses i punkt 4 i denna artikel genom att använda en andel av det nationella tak som anges i bilaga II för kalenderåret 2019 och det antal stödberättigande hektar som deklareras i regionen i fråga i enlighet med artikel 33.1 under 2015. Denna andel ska beräknas för varje region genom att respektive regionala tak som fastställs i enlighet med artikel 23.2 divideras med det nationella tak som fastställs i enlighet med artikel 22.1, efter att ha tillämpat den linjära minskning som föreskrivs i artikel 30.1 om punkt 2 i den artikeln inte tillämpas.
Artikel 42
Finansiella bestämmelser
Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla den procentsats som avses i första stycket senast den 19 februari 2021 för kalenderåret 2021 och senast den 1 augusti 2021 för kalenderåret 2022.
KAPITEL 3
Stöd för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön
Artikel 43
Allmänna bestämmelser
Jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön ska bestå av följande
diversifiering av grödor,
bevarande av befintlig permanent gräsmark och
innehav av arealer med ekologiskt fokus på jordbruksarealen.
De likvärdiga metoderna ska vara de som inbegriper likartade metoder som har en lika stor eller större gynnsam inverkan på miljön och klimatet jämfört med en eller flera av de metoder som avses i punkt 2. Dessa likvärdiga metoder och den eller de metoder som avses i punkt 2 och som de motsvarar förtecknas i bilaga IX och ska omfattas av något av följande:
Åtaganden som gjorts i enlighet med antingen artikel 39.2 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller artikel 28.2 i förordning (EU) nr 1305/2013.
Nationella eller regionala miljöcertifieringssystem, inbegripet de för certifiering av uppfyllande av nationell miljölagstiftning, som går utöver tillämpliga obligatoriska normer som fastställts i enlighet med avdelning VI kapitel I i förordning (EU) nr 1306/2013, som syftar till att uppfylla målen vad beträffar mark- och vattenkvalitet, biologisk mångfald, bevarande av landskapet och begränsning av samt anpassning till klimatförändringar. Dessa certifieringssystem får omfatta de metoder som förtecknas i bilaga IX till den här förordningen, de metoder som avses i punkt 2 i denna artikel eller en kombination av dessa metoder.
Kommissionen ska bedöma huruvida de metoder som ingår i de specifika åtagandena eller certifieringssystemen omfattas av förteckningen i bilaga IX och om den anser att så inte är fallet anmäla detta till medlemsstaten genom genomförandeakter som antas utan att tillämpa det förfarande som avses i artikel 71.2 eller 71.3. Om kommissionen till en medlemsstat anmäler att dessa metoder inte omfattas av förteckningen i bilaga IX ska den medlemsstaten inte erkänna de specifika åtaganden eller certifieringssystem som omfattas av kommissionens anmälan som likvärdiga metoder i den mening som avses i punkt 3 i den här artikeln.
Detta stöd ska betalas ut i form av ett årligt stöd per stödberättigande hektar som deklarerats i enlighet med artikel 33.1 eller 36.2 varvid stödbeloppet ska beräknas årligen genom att det belopp som erhålls genom tillämpning av artikel 47 divideras med det sammanlagda antal stödberättigande hektar som deklarerats, i enlighet med artikel 33.1 eller 36.2, i den berörda medlemsstaten eller regionen.
Genom undantag från andra stycket får de medlemsstater som beslutar att tillämpa artikel 25.2 besluta att bevilja det stöd som avses i denna punkt som en procentandel av det sammanlagda värdet av de stödrätter som jordbrukaren har aktiverat i enlighet med artikel 33.1 för varje aktuellt år.
För varje år och varje medlemsstat eller region ska den procentandelen beräknas genom att det belopp som erhålls genom tillämpning av artikel 47 divideras med det sammanlagda värdet av alla stödrätter som aktiverats i enlighet med artikel 33.1 i den medlemsstaten eller regionen.
Första stycket ska endast vara tillämpligt på de enheter inom ett jordbruksföretag som utnyttjas för ekologisk produktion i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 834/2007.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 70 för att
lägga till likvärdiga metoder i den förteckning som anges i bilaga IX,
fastställa lämpliga krav som är tillämpliga på de nationella eller regionala certifieringssystem som avses i punkt 3 b i den här artikeln, inbegripet den garantinivå dessa system ska erbjuda,
fastställa närmare bestämmelser för beräkning av det belopp som avses i artikel 28.6 i förordning (EU) nr 1305/2013 med avseende på de metoder som avses i bilaga IX avsnitt I punkterna 3 och 4 och bilaga IX avsnitt III punkt 7 till denna förordning och alla ytterligare likvärdiga metoder som läggs till i den bilagan i enlighet med led a i denna punkt, för vilka en separat beräkning behövs för att undvika dubbelfinansiering.
Artikel 44
Diversifiering av grödor
När jordbrukarens åkermark omfattar mer än 30 hektar och inte helt odlas med gröda som står under vatten under en betydande del av året eller under en betydande del av växtföljden, ska det finnas minst tre olika grödor på denna åkermark. Huvudgrödan får inte uppta mer än 75 % av åkermarken och de två största grödorna får sammantaget inte uppta mer än 95 % av denna åkermark.
Punkterna 1 och 2 ska inte gälla jordbruksföretag
där mer än 75 % av åkermarken används för produktion av gräs eller annat örtartat foder, används för odling av baljväxter, är mark i träda eller är föremål för en kombination av dessa användningsområden,
där mer än 75 % av den stödberättigande jordbruksarealen är permanent gräsmark, används för produktion av gräs eller annat örtartat foder eller för odling av gröda som står under vatten antingen under en betydande del av året eller under en betydande del av växtföljden, eller är föremål för en kombination av dessa användningsområden,
där mer än 50 % av den deklarerade areal som utgörs av åkermark inte hade deklarerats av jordbrukaren i dennes stödansökan från det föregående året och där, på grundval av en geospatial jämförelse mellan stödansökningarna, all åkermark odlas med en annan gröda jämfört med det föregående kalenderåret,
som ligger i områden norr om 62:a breddgraden eller vissa angränsande områden. När sådana jordbruksföretags åkermark omfattar mer än 10 hektar ska det finnas minst två grödor på åkermarken och ingen av grödorna får uppta mer än 75 % av åkermarken såvida inte huvudgrödan är gräs eller annat örtartat foder eller utgörs av mark i träda,
I denna artikel avses med gröda något av följande:
En odling av något av de olika släkten som definieras i den botaniska indelningen av grödor,
en odling av någon av arterna när det gäller korsblommiga växter, potatisväxter och gurkväxter,
mark i träda,
gräs eller annat örtartat foder.
Höstgrödor och vårgrödor ska anses som olika grödor, även om de hör till samma släkte. Speltvete (Triticum spelta) ska anses som en särskild gröda i förhållande till grödor som hör till samma släkte.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 70 för att
erkänna andra typer av släkten och arter än de som avses i punkt 4 i denna artikel, och
fastställa regler om tillämpningen av den exakta beräkningen av andelen olika grödor.
Artikel 45
Permanent gräsmark
Medlemsstaterna får, för att se till att miljömässigt värdefull permanent gräsmark skyddas, besluta att utse ytterligare känsliga områden, inbegripet permanent gräsmark på mullrika jordar, belägna utanför de områden som omfattas av direktiv 92/43/EEG eller 2009/147/EG.
Jordbrukarna får varken ställa om eller plöja permanent gräsmark belägen i områden som medlemsstaterna har utsett inom ramen för första stycket och, i tillämpliga fall, andra stycket.
För att fastställa den referensandel som avses i första stycket:
Med de arealer som utgörs av permanent gräsmark avses dels den mark som är permanent betesmark och som under 2012 eller, i Kroatiens fall, 2013 deklarerats i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009 av de jordbrukare som är föremål för skyldigheterna enligt detta kapitel, dels arealer som är permanent gräsmark, som under 2015 deklarerats i enlighet med artikel 72.1 första stycket a i förordning (EU) nr 1306/2013 av de jordbrukare som är föremål för skyldigheterna inom ramen för detta kapitel och som under 2012 eller, i Kroatiens fall, 2013, inte har deklarerats som permanent betesmark.
Med den totala jordbruksarealen avses den jordbruksareal som under 2015 deklarerats i enlighet med artikel 72.1 första styclet a i förordning (EU) nr 1306/2013 av jordbrukare som är föremål för skyldigheterna inom ramen för detta kapitel.
En omräkning av referensandelen permanent gräsmark ska göras i de fall där jordbrukare som är föremål för skyldigheterna inom ramen för detta kapitel har en skyldighet att under 2015 eller 2016 ställa om en areal till permanent gräsmark i enlighet med artikel 93 i förordning (EU) nr 1306/2013. I sådana fall ska denna areal läggas till de arealer som utgörs av permanent gräsmark och som avses i led a i första stycket i denna punkt.
Andelen permanent gräsmark ska fastställas varje år med utgångspunkt i den areal som för det året deklarerats i enlighet med artikel 72.1 första stycket a i förordning (EU) nr 1306/2013 av de jordbrukare som är föremål för skyldigheterna inom ramen för detta kapitel.
Skyldigheten inom ramen för denna punkt ska gälla på nationell, regional eller lämplig subregional nivå. Medlemsstaterna får besluta att ålägga enskilda jordbruksföretag en skyldighet att bevara permanent gräsmark för att se till att andelen permanent gräsmark inte minskar med mer än 5 %. Medlemsstaterna ska senast den 31 juli 2014 till kommissionen anmäla alla sådana beslut.
Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla den referensandel och den andel som avses i denna punkt.
Om den mängd arealer permanent gräsmark i absoluta tal som fastställts i enlighet med punkt 2 första stycket a bibehålls inom vissa ramar, ska den skyldighet som anges i första stycket i punkt 2 emellertid anses vara fullgjord.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 70 för att
fastställa ramarna för att utse ytterligare känsliga områden i enlighet med punkt 1 andra stycket i denna artikel,
fastställa detaljerade metoder för att bestämma andelen permanent gräsmark och andelen av den totala jordbruksarealen som måste bibehållas i enlighet med punkt 2 i denna artikel,
fastställa den tidigare tidsperiod som avses i punkt 3 första stycket i denna artikel.
Artikel 46
Arealer med ekologiskt fokus
Den procentsats som avses i första stycket i denna punkt ska ökas från 5 % till 7 % med förbehåll för en lagstiftningsakt från Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 43.2 i EUF-fördraget.
Senast den 31 mars 2017 ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en utvärderingsrapport om genomförandet av första stycket i denna punkt, i lämpliga fall åtföljd av ett förslag till sådan lagstiftningsakt som avses i andra stycket.
Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2014 besluta att något eller några av följande ska betraktas som område med ekologiskt fokus:
Mark som ligger i träda.
Terrasser.
Landskapselement, inbegripet sådana element som är angränsande till jordbruksföretagets åkermark. Genom undantag från artikel 43.1 i denna förordning får dessa innefatta landskapselement som inte ingår i den stödberättigande arealen i enlighet med artikel 76.2 c i förordning (EU) nr 1306/2013.
Buffertområden, inbegripet buffertområden som omfattas av permanent gräsmark under förutsättning att dessa är åtskilda från angränsande stödberättigande jordbruksareal.
Trädjordbrukshektar som får, eller har fått, stöd inom ramen för artikel 44 i förordning (EG) nr 1698/2005 och/eller artikel 23 i förordning (EU) nr 1305/2013.
Områden med stödberättigande hektar längs skogsbryn.
Arealer med skottskog med kort omloppstid där inga mineralgödselmedel eller växtskyddsmedel används.
Beskogade områden i enlighet med artikel 32.2 b ii i den här förordningen.
Arealer med fånggrödor eller växttäcke som skapats genom att utsäde sås och gror, och som omfattas av de viktningsfaktorer som avses i punkt 3 i den här artikeln.
Arealer med kvävefixerande grödor.
Arealer med miskantus (Miscanthus).
Arealer med skålört (Silphium perfoliatum).
Mark i träda med dragväxter (bestående av pollen- och nektarrika arter).
Med undantag för de arealer inom jordbruksföretaget som avses i första stycket g, h, k och l i denna punkt ska området med ekologiskt fokus vara beläget på jordbruksföretagets åkermark. I fallet med de områden som avses i första stycket c och d i denna punkt, får området med ekologiskt fokus även vara angränsande till jordbruksföretagets åkermark som jordbrukaren deklarerat i enlighet med artikel 72.1 första stycket a i förordning (EU) nr 1306/2013.
Punkt 1 ska inte gälla jordbruksföretag
där mer än 75 % av åkermarken används för produktion av gräs eller annat örtartat foder, utgörs av mark i träda, används för odling av baljväxter eller är föremål för en kombination av dessa användningsområden,
där mer än 75 % av den stödberättigande jordbruksarealen är permanent gräsmark, används för produktion av gräs eller annat örtartat foder eller används för odling av gröda som står under vatten antingen under en betydande del av året eller under en betydande del av växtföljden, eller är föremål för en kombination av dessa användningsområden.
Alla jordbrukare som deltar i ett gemensamt genomförande ska se till att minst 50 % av det område som omfattas av skyldigheten i punkt 1 är beläget på jordbruksföretagets mark och överensstämmer med punkt 2 andra stycket. Antalet jordbrukare som deltar i ett sådant gemensamt genomförande får inte överstiga tio.
Den skogtäckta arealen och andelen skogsmark jämförd med jordbruksmark ska bedömas mot ett område på motsvarande LAU2-nivå eller mot en annan tydligt avgränsad enhet som omfattar ett samlat, tydligt, sammanhängande geografiskt område med likartade förutsättningar för jordbruk.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 70 med avseende på
fastställande av ytterligare kriterier för att de typer av områden som avses i punkt 2 i denna artikel ska kunna godkännas som arealer med ekologiskt fokus,
tillägg av andra typer av områden än de som avses i punkt 2 vilka kan beaktas för att iaktta den procentandel som avses i punkt 1,
ändring av bilaga X för att fastställa de omräknings- och viktningsfaktorer som avses i punkt 3 och beakta de kriterier och/eller typer av områden som kommissionen ska fastställa inom ramen för leden a och b i detta stycke,
fastställande av regler för det genomförande som avses i punkterna 5 och 6, bland annat minimikrav för sådant genomförande,
fastställande av ramverket för medlemsstaternas fastställande av de kriterier som jordbruksföretagen ska uppfylla för att vid tillämpning av punkt 6 anses ligga nära varandra,
fastställande av metoderna för fastställande av den procentandel av den totala markytan som täcks av skog och förhållandet mellan skogsmark och jordbruksmark som avses i punkt 7.
Artikel 47
Finansiella bestämmelser
Medlemsstater som tillämpar artikel 23 får besluta att använda stödet på regional nivå. I sådana fall ska de i varje region använda en andel av det tak som fastställs i enlighet med punkt 3 i den här artikeln. För varje region ska denna andel beräknas genom att vart och ett av de regionala tak som fastställs i enlighet med artikel 23.2 divideras med det nationella tak som fastställs i enlighet med artikel 22.1, efter att ha tillämpat den linjära minskning som avses i artikel 30.1, om artikel 30.2 inte tillämpas.
KAPITEL 4
Stöd till områden med naturliga begränsningar
Artikel 48
Allmänna bestämmelser
Medlemsstaterna får på grundval av objektiva och icke diskriminerande kriterier även fastställa ett högsta antal stödberättigande hektar per jordbruksföretag som kan beviljas stöd enligt detta kapitel.
Medlemsstaterna ska fördela de nationella tak som avses i artikel 49.1 mellan regionerna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.
Stödet till områden med naturliga begränsningar på regional nivå ska beräknas genom att det regionala tak som beräknas i enlighet med andra stycket i denna punkt divideras med antalet stödberättigande hektar som deklareras i respektive region enlighet med artikel 33.1 eller 36.2, vilka ligger i områden för vilka en medlemsstat har beslutat att bevilja stöd i enlighet med punkt 2 i denna artikel.
Artikel 49
Finansiella bestämmelser
Medlemsstaterna får senast den 1 augusti 2016 se över sitt beslut och ändra det med verkan från och med den 1 januari 2017. De ska till kommissionen anmäla alla sådana beslut senast den 1 augusti 2016.
Medlemsstater som beviljar betalningar i enlighet med artikel 48 under kalenderåret 2020 ska till kommissionen anmäla den procentsats som avses i första stycket senast den 19 februari 2021 för kalenderåret 2021 och senast den 1 augusti 2021 för kalenderåret 2022.
KAPITEL 5
Stöd till unga jordbrukare
Artikel 50
Allmänna bestämmelser
I detta kapitel avses med unga jordbrukare fysiska personer
som för första gången etablerar sig som driftsledare inom ett jordbruksföretag eller som redan har etablerat ett sådant företag under de fem år som föregår den första ansökan inom ramen förordningen för grundstöd eller systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 72.1 i förordning (EU) nr 1306/2013, och
som inte är äldre än 40 år under det år då den ansökan som avses i led a lämnas in.
Genom undantag från första stycket andra meningen får medlemsstaterna besluta, när det gäller unga jordbrukare som har etablerat sig i enlighet med punkt 2 a under perioden 2010–2013, att perioden på fem år ska minskas med det antal år som har förflutit mellan den etablering som avses i punkt 2 a och den första ansökan om stöd till unga jordbrukare.
Varje år ska medlemsstater som inte tillämpar artikel 36 beräkna beloppet av stödet till unga jordbrukare genom att multiplicera det antal stödrätter som jordbrukaren har aktiverat i enlighet med artikel 32.1 med ett tal motsvarande
mellan 25 % och 50 % av genomsnittsvärdet på de ägda eller hyrda stödrätter jordbrukaren innehar, eller
mellan 25 % och 50 % av ett belopp som beräknats genom att en fast procentsats av det nationella tak för kalenderåret 2019, som anges i bilaga II, divideras med hela antalet stödberättigande hektar som under 2015 deklarerats i enlighet med artikel 33.1. Den fastställda procentsatsen ska vara lika med den andel av det nationella taket som återstår för ordningen för grundstöd för 2015 i enlighet med artikel 22.1.
Det nationella genomsnittsstödet per hektar ska beräknas genom att det nationella taket för kalenderåret 2019, som anges i bilaga II, divideras med antalet stödberättigande hektar som under 2015 deklarerats i enlighet med artikel 33.1 eller 36.2.
Det fasta antal hektar som avses i första stycket ska beräknas genom att det sammanlagda antalet stödberättigande hektar som deklarerats i enlighet med artikel 33.1 eller 36.2 av de unga jordbrukare som under 2015 ansöker om stöd till unga jordbrukare divideras med det sammanlagda antalet unga jordbrukare som under 2015 ansöker om det stödet.
En medlemsstat får under vilket som helst år efter 2015 göra en omräkning av det fasta antalet hektar i händelse av betydande förändringar i antalet unga jordbrukare som ansöker om stödet eller i storleken på unga jordbrukares jordbruksföretag, eller bådadera.
Den årliga klumpsumma en jordbrukare kan beviljas får inte överstiga dennes sammanlagda grundstödsbelopp före tillämpning av artikel 63 i förordning (EU) nr 1306/2013 under året i fråga.
Artikel 51
Finansiella bestämmelser
Medlemsstaterna får varje år senast den 1 augusti se över sin uppskattning av procentandelen med verkan från och med det påföljande året. De ska meddela kommissionen den reviderade procentandelen senast den 1 augusti året innan det år som den reviderade procentandelen ska börja tillämpas.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 71.2.
AVDELNING IV
KOPPLAT STÖD
KAPITEL 1
Frivilligt kopplat stöd
Artikel 52
Allmänna bestämmelser
Genom undantag från punkt 3 får kopplat stöd också beviljas till jordbrukare som
den 31 december 2014 innehar stödrätter som beviljats i enlighet med avdelning III kapitel 3 avsnitt 2 och artikel 71m i förordning (EG) nr 1782/2003 och i enlighet med artikel 60 och artikel 65 fjärde stycket i förordning (EG) nr 73/2009, och
inte förfogar över några hektar som berättigar till aktivering av stödrätter enligt ordningen för grundstöd i avdelning III kapitel 1 i denna förordning.
▼M9 —————
För att säkerställa ett ändamålsenligt och målinriktat utnyttjande av unionens medel och undvika dubbelfinansiering genom andra liknande stödinstrument ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 70 som fastställer
villkoren för beviljande av kopplat stöd,
regler om förenlighet med andra unionsåtgärder och om kumulering av stöd.
Artikel 53
Finansiella bestämmelser
Medlemsstater som inte beviljar frivilligt kopplat stöd förrän ansökningsåret 2020 får fatta ett beslut i enlighet med första stycket för kalenderåret 2021 senast den 19 februari 2021.
Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna besluta att använda upp till 13 % av det årliga tak som fastställs i bilaga II, förutsatt att
till och med den 31 december 2014
de tillämpar den ordning för enhetligt arealstöd som fastställs i avdelning V i förordning (EG) nr 73/2009,
de finansierar åtgärder enligt artikel 111 i den förordningen, eller
de omfattas av det undantag som föreskrivs i artikel 69.5 eller, för Maltas del, i artikel 69.1 i den förordningen, och/eller
de under minst ett år under perioden 2010–2014 totalt avsätter mer än 5 % av det belopp som de hade till förfogande för att bevilja sådant direktstöd som föreskrivs i avdelningarna III, IV med undantag av kapitel 1 avsnitt 6 och V i förordning (EG) nr 73/2009, i syfte att finansiera
de åtgärder som fastställs i avdelning III kapitel 2 avsnitt 2 i förordning (EG) nr 73/2009,
det stöd som föreskrivs i artikel 68.1 a i–iv, 68.1 b och 68.1 e i den förordningen, eller
åtgärder enligt kapitel 1, med undantag av avdelning IV avsnitt 6 i den förordningen.
Genom undantag från punkterna 1 och 2 får medlemsstater som under minst ett år under perioden 2010–2014 totalt avsatte mer än 10 % av det belopp som de hade till förfogande för att bevilja sådana direktstöd som föreskrivs i avdelningarna III, IV med undantag av kapitel 1 avsnitt 6 och V i förordning (EG) nr 73/2009, i syfte att finansiera
de åtgärder som fastställs i avdelning III kapitel 2 avsnitt 2 i förordning (EG) nr 73/2009,
det stöd som föreskrivs i artikel 68.1 a i–iv, 68.1 b och 68.1 e i den förordningen, eller
åtgärderna enligt kapitel 1, med undantag av avdelning IV avsnitt 6 i den förordningen,
besluta att använda mer än 13 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II till denna förordning efter kommissionens godkännande i enlighet med artikel 55 i denna förordning.
Senast den 8 februari 2020 får medlemsstaterna också se över sitt beslut i enlighet med detta kapitel i den utsträckning det är nödvändigt för att anpassa sig till det beslut om flexibilitet mellan pelare för kalenderåret 2020 som fattas i enlighet med artikel 14.
Medlemsstaterna ska senast den 19 februari 2021 för kalenderåret 2021, och senast den 1 augusti 2021 för kalenderåret 2022, besluta om de ska fortsätta eller upphör att bevilja frivilligt kopplat stöd för respektive ansökningsår.
Medlemsstaterna får genom en översyn enligt första och andra styckena i denna punkt, eller en anmälan enligt det tredje stycket i denna punkt, och med verkan från och med det påföljande året och för kalenderåren 2020 och 2021 med verkan från och med samma kalenderår, besluta att
lämna oförändrad, öka eller minska den procentandel som fastställs i enlighet med punkterna 1, 2 och 3, i tillämpliga fall inom de gränser som anges däri eller att lämna oförändrad eller minska den procentandel som fastställs i enlighet med punkt 4,
ändra villkoren för beviljande av stödet,
upphöra att bevilja stödet enligt detta kapitel.
Medlemsstaterna ska anmäla sådana beslut om en översyn enligt första, andra och tredje styckena i denna punkt till kommissionen senast respektive dag som anges i de styckena. Anmälan av beslutet om en översyn enligt andra stycket i denna punkt ska innehålla en förklaring om sambandet mellan översynen och det beslut om flexibilitet mellan pelare för kalenderåret 2020 som fattas i enlighet med artikel 14.
Artikel 54
Anmälan
Artikel 55
Kommissionens godkännande
Kommissionen ska anta genomförandeakter som antas utan tillämpning av det förfarande som anges i artikel 71.2 eller 71.3 för att godkänna det beslut som avses i artikel 53.4 eller, i tillämpliga fall, artikel 53.6 a förutsatt att något av följande behov i den berörda sektorn eller regionen har påvisats:
Behovet av att upprätthålla en viss produktionsnivå på grund av brist på alternativ och att minska risken för produktionsbortfall och de sociala problem och/eller miljöproblem som följer av detta.
Behovet av att förse den lokala bearbetningsindustrin med stabila leveranser och därigenom undvika de negativa sociala och ekonomiska konsekvenserna av en åtföljande omstrukturering.
Behovet av att kompensera de nackdelar som drabbar jordbrukare i en särskild sektor vilka är resultatet av kontinuerliga störningar på den berörda marknaden.
Behovet av att ingripa när det bedöms att de övriga stöd som är tillgängliga enligt denna förordning, förordning (EU) nr 1305/2013 eller någon annan godkänd statlig stödordning inte räcker till för att uppfylla de behov som anges i a, b och c i denna punkt.
KAPITEL 2
Grödspecifikt stöd för bomull
Artikel 56
Tillämpningsområde
Stöd ska beviljas jordbrukare som producerar bomull enligt KN-nummer 5201 00 på de villkor som anges i detta kapitel (nedan kallat grödspecifikt stöd för bomull).
Artikel 57
Stödberättigande
Det grödspecifika stödet för bomull ska beviljas för bomull av sund och god marknadsmässig kvalitet.
Artikel 58
Basarealer, fast avkastning och referensbelopp
De nationella basarealerna ska vara följande:
Fast avkastning under referensperioden ska uppgå till följande kvantiteter:
Det grödspecifika stödbeloppet för bomull per stödberättigande hektar för 2020 ska beräknas genom att den avkastning som anges i punkt 2 multipliceras med följande referensbelopp:
Det grödspecifika stödbeloppet för bomull per stödberättigande hektar för 2021 och 2022 ska beräknas genom att den avkastning som anges i punkt 2 multipliceras med följande referensbelopp:
Artikel 59
Godkända branschorganisationer
Vid tillämpning av detta kapitel avses med godkänd branschorganisation en juridisk person som består av jordbrukare som producerar bomull samt åtminstone ett rensningsföretag, vars verksamhet bland annat består av
åtgärder för bättre samordning av saluföringen av bomull, i synnerhet med hjälp av studier och marknadsundersökningar,
utarbetande av standardavtal som är förenliga med unionsreglerna,
åtgärder för styrning av produktionen mot produkter som är bättre anpassade till marknadsbehoven och konsumenternas krav, i synnerhet i fråga om kvalitet och konsumentskydd,
uppdatering av metoder och teknik för att förbättra produktkvaliteten,
utarbetande av marknadsföringsstrategier för bomull med hjälp av system för kvalitetscertifiering.
För att säkerställa en ändamålsenlig tillämpning av det grödspecifika stödet för bomull ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 70 för att fastställa
kriterier för godkännande av branschorganisationer,
producenters skyldigheter,
regler för en situation där de godkända branschorganisationerna inte uppfyller de kriterier som avses i led a.
Artikel 60
Beviljande av stöd
AVDELNING V
ORDNING FÖR SMÅBRUKARE
Artikel 61
Allmänna bestämmelser
Jordbrukare som under 2015 innehar, äger eller hyr stödrätter eller, i de medlemsstater som tillämpar artikel 36, begär stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning och som uppfyller minimikraven enligt artikel 10.1 får välja att delta i ordningen för småbrukare.
Första stycket ska inte gälla om en medlemsstat väljer den stödmetod som föreskrivs i artikel 63.2 första stycket a. I sådana fall ska stödet omfattas av villkoren i avdelning III respektive IV, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 i den här artikeln.
Artikel 62
Deltagande
Jordbrukare som inte har ansökt om att delta i ordningen för småbrukare senast den dag som har fastställts av medlemsstaterna, som beslutar att lämna ordningen efter den dagen eller som valts ut för stöd enligt artikel 19.1 c i förordning (EU) nr 1305/2013 ska inte längre ha rätt att delta den ordningen.
Artikel 63
Stödbelopp
Medlemsstaterna ska fastställa beloppet för det årliga stödet för varje jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare på någon av nedanstående nivåer:
Ett belopp som inte överstiger 25 % av det nationella genomsnittsstödet per stödmottagare, vilket ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av det nationella tak som anges i bilaga II för kalenderåret 2019 och antalet jordbrukare som har deklarerat stödberättigande hektar i enlighet med artikel 33.1 eller 36.2 under 2015.
Ett belopp som motsvarar det nationella genomsnittsstödet per hektar multiplicerat med ett tal som motsvarar ett antal hektar som inte överstiger fem, som ska anges av medlemsstaterna. Det nationella genomsnittsstödet per hektar ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av det nationella tak som anges i bilaga II för kalenderåret 2019 och det antal stödberättigande hektar som deklareras i enlighet med artikel 33.1 eller 36.2 under 2015.
De belopp som avses i första stycket led a eller b ska inte vara lägre än 500 EUR och inte högre än 1 250 EUR.
Om tillämpningen av första stycket leden a och b leder till ett belopp som är lägre än 500 EUR eller högre än 1 250 EUR, ska beloppet avrundas uppåt respektive nedåt till det minimi- eller maximibeloppet.
Genom undantag från punkt 1 får en medlemsstat besluta att bevilja deltagande jordbrukare
ett belopp som motsvarar det sammanlagda värdet av de direktstöd som tilldelats ◄ jordbrukaren varje år enligt avdelningarna III och IV eller
ett belopp som motsvarar det sammanlagda värdet av de direktstöd som tilldelats ◄ jordbrukaren under 2015 enligt avdelningarna III och IV och som medlemsstaten under efterföljande år får ändra för att på ett proportionerligt sätt ta hänsyn till ändringarna av det nationella tak som anges i bilaga II.
Det belopp som avses i första stycket led a eller b ska inte överstiga ett belopp som som den medlemsstaten fastställer som ska vara mellan 500 EUR och 1 250 EUR.
Om tillämpningen av första stycket led a eller b leder till ett belopp som är lägre än 500 EUR, får medlemsstaterna besluta att avrunda detta belopp till 500 EUR.
Artikel 64
Särskilda villkor
Medan jordbrukarna deltar i ordningen för småbrukare ska de
minst behålla ett antal stödberättigande hektar motsvarande det antal ägda eller hyrda stödrätter de innehar eller det antal stödberättigande hektar som år 2015 har deklarerats i enlighet med artikel 36.2,
uppfylla det minimikrav som föreskrivs i artikel 10.1 b.
De ägda eller hyrda stödrätter som jordbrukaren innehar under deltagandet i ordningen ska inte betraktas som outnyttjade stödrätter som ska återgå till den nationella reserven eller de regionala reserverna i enlighet med artikel 31.1 b.
I medlemsstater som tillämpar artikel 36 ska de stödberättigande hektar som år 2015 deklarerats i enlighet med artikel 36.2 av en jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare betraktas som deklarerade för återstoden av jordbrukarens deltagande i ordningen.
Jordbrukare som genom arv eller förtida arv erhåller stödrätter från en jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare ska vara behöriga att delta i den ordningen under förutsättning att de uppfyller kraven för att få omfattas av ordningen för grundstöd och att de ärver samtliga stödrätter som innehas av den jordbrukare från vilken de mottar stödrätterna.
Artikel 65
Finansiella bestämmelser
För att finansiera det stöd som avses i denna avdelning ska medlemsstaterna från de totala belopp som är tillgängliga för respektive stöd dra av de belopp som småbrukarna skulle vara berättigade till
inom ramen för ordningen för grundstöd eller systemet för enhetlig arealersättning enligt avdelning III kapitel 1,
i form av omfördelningsstöd enligt avdelning III kapitel 2,
i form av stöd för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön enligt avdelning III kapitel 3
i form av stöd till områden med naturliga begränsningar enligt avdelning III kapitel 4,
i form av stöd till unga jordbrukare enligt avdelning III kapitel 5, och
i form av kopplat stöd enligt avdelning IV.
När medlemsstater har valt att beräkna stödbeloppet enligt artikel 63.2 första stycket a ska varje belopp, om en enskild jordbrukares sammanlagda belopp överstiger det högsta belopp som medlemsstaten har fastställt, minskas i motsvarande utsträckning.
Skillnaden mellan summan av samtliga stöd som ska betalas ut enligt ordningen för småbrukare och det totala belopp som finansieras i enlighet med punkt 1 ska finansieras på ett eller flera av följande sätt:
Genom tillämpning av artikel 30.7 för det aktuella året.
Genom utnyttjande av medel som lämnats outnyttjade för det aktuella året för att finansiera det stöd till unga jordbrukare som anges i avdelning III kapitel 5.
Genom tillämpning av en linjär minskning av samtliga stöd som ska beviljas i enlighet med artikel 32 eller 36.
Samma undantag gäller för medlemsstater som har fastställt stödbeloppet i överensstämmelse med artikel 63.2 första stycket b utan att tillämpa i artikel 63.2 tredje stycket, vars nationella tak i bilaga II för år 2019 är högre än för år 2015 och som tillämpar den beräkningsmetod som fastställs i artikel 25.1 eller 36.2.
AVDELNING VI
NATIONELLA OMSTRUKTURERINGSPROGRAM FÖR BOMULLSSEKTORN
Artikel 66
Utnyttjande av den årliga budgeten för omstruktureringsprogrammen
AVDELNING VII
SLUTBESTÄMMELSER
KAPITEL 1
Anmälningar och nödåtgärder
Artikel 67
Anmälningskrav
Den information som erhålls får när så är lämpligt överföras eller göras tillgänglig för internationella organisationer och behöriga myndigheter i tredjeländer och får offentliggöras, med förbehåll för skydd för personuppgifter och för företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter.
För att sådana anmälningar som avses i punkt 1 ska ske snabbt, effektivt, korrekt och kostnadseffektivt ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 70 för att fastställa ytterligare regler om
vilken typ av information som ska lämnas,
de kategorier av data som ska behandlas och maximala bevarandeperioder,
rätten till tillgång till den information eller de informationssystem som görs tillgängliga,
på vilka villkor informationen får offentliggöras.
Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa
anmälningsmetoder,
regler för lämnande av sådan information som krävs för tillämpningen av denna artikel,
bestämmelser om hanteringen av den information som ska anmälas samt regler om innehåll, form, tidsramar, frekvens och tidsfrister för anmälningarna,
bestämmelser om hur information och handlingar ska överföras till eller göras tillgängliga för medlemsstater, internationella organisationer, behöriga myndigheter i tredjeländer eller allmänheten, med förbehåll för skydd av personuppgifter och för företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter.
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 71.2.
Artikel 68
Behandling och skydd av personuppgifter
Artikel 69
Åtgärder för att lösa särskilda problem
KAPITEL 2
Delegering av befogenhet och genomförandebestämmelser
Artikel 70
Utövande av delegeringen
Artikel 71
Kommittéförfarande
Om kommittén inte avger något yttrande när det gäller de akter som avses i artiklarna 24.11, 31.2 och 67.3 ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.
KAPITEL 3
Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser
Artikel 72
Upphävande
Den ska emellertid fortfarande tillämpas till och med den 31 december 2017 med avseende på de medlemsstater som har utnyttjat möjligheten enligt artikel 4.1 andra stycket i den förordningen.
Den ska emellertid fortsätta att tillämpas på stödansökningar som avser ansökningsår som inleds före den 1 januari 2015.
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska hänvisningar till den upphävda förordningenanses som hänvisningar till den här förordningen eller förordning (EU) nr 1306/2013 och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga XI till den här förordningen.
Artikel 73
Övergångsbestämmelser
För att säkerställa en smidig övergång från de system som anges i förordning (EG) nr 73/2009 till dem som fastställs i denna förordning ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 70 om de åtgärder som är nödvändiga för att skydda jordbrukarnas förvärvade rättigheter och berättigade förväntningar.
Artikel 74
Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.
Artiklarna 8, 9.6, 11.6, 14, 16, 21.2, 21.3, 22.2, 23.1 första stycket, 23.6, 24.10, 29, 36.1 första stycket, 41.1, 42.1, 43.2, 43.13, 45.2 fjärde stycket, 46.2, 46.8, 49.1, 51.1, 53, 54, 66.1, 67, 70 och 72.1 ska dock tillämpas från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
BILAGA I
Förteckning över stödordningar
|
Sektor |
Rättslig grund |
Anmärkning |
|
Ordningen för grundstöd |
Avdelning III kapitel 1 avsnitten 1, 2,3 och 5 i denna förordning |
Frikopplat stöd |
|
Systemet för enhetlig arealersättning |
Artikel 36 i denna förordning |
Frikopplat stöd |
|
Omfördelningsstöd |
Avdelning III kapitel 2 i denna förordning |
Frikopplat stöd |
|
Stöd till jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön |
Avdelning III kapitel 3 i denna förordning |
Frikopplat stöd |
|
Stöd till områden med naturliga begränsningar |
Avdelning III kapitel 4 i denna förordning |
Frikopplat stöd |
|
Stöd till unga jordbrukare |
Avdelning III kapitel 5 i denna förordning |
Frikopplat stöd |
|
Frivilligt kopplat stöd |
Avdelning IV kapitel 1 i denna förordning |
|
|
Grödspecifikt stöd för bomull |
Avdelning IV kapitel 2 i denna förordning |
Arealstöd |
|
Ordningen för småbrukare |
Avdelning V i denna förordning |
Frikopplat stöd |
|
Posei |
Kapitel IV i förordning (EU) nr 228/2013 |
Direktstöd för åtgärder som fastställs i programmen |
|
Egeiska öarna |
Kapitel IV i förordning (EU) nr 229/2013 |
Direktstöd för åtgärder som fastställs i programmen |
BILAGA II
Nationella tak enligt artikel 6
|
(tusental EUR) |
||||||||
|
Kalenderår |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
►M17 2021 ◄ |
►M18 2022 ◄ |
|
Belgien |
523 658 |
509 773 |
502 095 |
488 964 |
481 857 |
►M15 505 266 ◄ |
►M17 494 926 ◄ |
►M18 471 996 ◄ |
|
Bulgarien |
721 251 |
792 449 |
793 226 |
794 759 |
796 292 |
►M15 866 720 ◄ |
►M17 788 626 ◄ |
►M18 797 255 ◄ |
|
Tjeckien |
844 854 |
844 041 |
843 200 |
861 708 |
861 698 |
►M14 872 809 ◄ |
►M17 848 107 ◄ |
►M18 848 107 ◄ |
|
Danmark |
870 751 |
852 682 |
834 791 |
826 774 |
818 757 |
►M14 818 757 ◄ |
►M17 802 001 ◄ |
►M18 783 029 ◄ |
|
Tyskland |
4 912 772 |
4 880 476 |
4 848 079 |
4 820 322 |
4 792 567 |
►M14 4 717 291 ◄ |
►M17 4 620 753 ◄ |
►M18 4 522 439 ◄ |
|
Estland |
114 378 |
114 562 |
123 704 |
133 935 |
143 966 |
►M14 169 366 ◄ |
►M17 190 715 ◄ |
►M18 193 576 ◄ |
|
Irland |
1 215 003 |
1 213 470 |
1 211 899 |
1 211 482 |
1 211 066 |
►M14 1 211 066 ◄ |
►M17 1 186 282 ◄ |
►M18 1 186 282 ◄ |
|
Grekland |
1 921 966 |
1 899 160 |
1 876 329 |
1 855 473 |
1 834 618 |
►M14 1 834 618 ◄ |
►M17 1 797 077 ◄ |
►M18 1 796 193 ◄ |
|
Spanien |
4 842 658 |
4 851 682 |
4 866 665 |
4 880 049 |
4 893 433 |
►M14 4 893 433 ◄ |
►M17 4 800 590 ◄ |
►M18 4 797 439 ◄ |
|
Frankrike |
7 302 140 |
7 270 670 |
7 239 017 |
6 900 842 |
6 877 179 |
►M14 6 877 179 ◄ |
►M17 6 736 440 ◄ |
►M18 6 726 426 ◄ |
|
Kroatien (*1) |
183 735 |
202 865 |
241 125 |
279 385 |
317 645 |
►M15 348 281 ◄ |
►M17 364 968 ◄ |
►M18 403 228 ◄ |
|
Italien |
3 902 039 |
3 850 805 |
3 799 540 |
3 751 937 |
3 704 337 |
►M14 3 704 337 ◄ |
►M17 3 628 529 ◄ |
►M18 3 628 529 ◄ |
|
Cypern |
50 784 |
50 225 |
49 666 |
49 155 |
48 643 |
►M14 48 643 ◄ |
►M17 47 648 ◄ |
►M18 47 648 ◄ |
|
Lettland |
181 044 |
205 764 |
230 431 |
255 292 |
280 154 |
►M14 302 754 ◄ |
►M17 314 055 ◄ |
►M18 319 140 ◄ |
|
Litauen |
417 890 |
442 510 |
467 070 |
475 319 |
483 680 |
►M14 517 028 ◄ |
►M17 569 965 ◄ |
►M18 578 515 ◄ |
|
Luxemburg |
33 604 |
33 546 |
33 487 |
33 460 |
33 432 |
►M15 35 276 ◄ |
►M17 33 432 ◄ |
►M18 33 432 ◄ |
|
Ungern |
1 345 746 |
1 344 461 |
1 343 134 |
1 343 010 |
1 342 867 |
►M14 1 331 588 ◄ |
►M17 1 305 715 ◄ |
►M18 1 305 715 ◄ |
|
Malta |
5 241 |
5 241 |
5 242 |
5 243 |
5 244 |
►M14 5 244 ◄ |
►M17 5 244 ◄ |
►M18 5 244 ◄ |
|
Nederländerna |
749 315 |
736 840 |
724 362 |
682 616 |
670 870 |
►M14 660 870 ◄ |
►M17 661 382 ◄ |
►M18 609 775 ◄ |
|
Österrike |
693 065 |
692 421 |
691 754 |
691 746 |
691 738 |
►M14 691 738 ◄ |
►M17 677 582 ◄ |
►M18 677 582 ◄ |
|
Polen |
3 378 604 |
3 395 300 |
3 411 854 |
3 431 236 |
3 450 512 |
►M14 3 390 991 ◄ |
►M17 3 360 049 ◄ |
►M18 3 391 233 ◄ |
|
Portugal |
565 816 |
573 954 |
582 057 |
590 706 |
599 355 |
►M15 684 355 ◄ |
►M17 680 873 ◄ |
►M18 685 528 ◄ |
|
Rumänien |
1 599 993 |
1 772 469 |
1 801 335 |
1 872 821 |
1 903 195 |
►M14 1 903 195 ◄ |
►M17 1 891 805 ◄ |
►M18 1 919 363 ◄ |
|
Slovenien |
137 987 |
136 997 |
136 003 |
135 141 |
134 278 |
►M14 134 278 ◄ |
►M17 131 530 ◄ |
►M18 131 530 ◄ |
|
Slovakien |
438 299 |
441 478 |
444 636 |
448 155 |
451 659 |
►M14 394 385 ◄ |
►M17 417 082 ◄ |
►M18 396 034 ◄ |
|
Finland |
523 333 |
523 422 |
523 493 |
524 062 |
524 631 |
►M14 524 631 ◄ |
►M17 515 713 ◄ |
►M18 517 532 ◄ |
|
Sverige |
696 890 |
697 295 |
697 678 |
698 723 |
699 768 |
►M14 699 768 ◄ |
►M17 685 676 ◄ |
►M18 685 904 ◄ |
|
Förenade kungariket |
3 173 324 |
3 179 880 |
3 186 319 |
3 195 781 |
3 205 243 |
►M14 — ◄ |
|
|
|
(*1)
För Kroatien ska det nationella taket för kalenderåret 2021 ligga på 344 340 000 EUR och för kalenderåret 2022 på 382 600 000 EUR. |
||||||||
BILAGĂ III
Nettotak enligt artikel 7
|
(miljoner euro) |
||||||||
|
Kalenderår |
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
►M17 2021 ◄ |
►M18 2022 ◄ |
|
Belgien |
523,7 |
509,8 |
502,1 |
489,0 |
481,9 |
►M15 505,3 ◄ |
►M17 494,9 ◄ |
►M18 472,0 ◄ |
|
Bulgarien |
720,9 |
788,8 |
789,6 |
791,0 |
792,5 |
►M15 867,1 ◄ |
►M17 789,3 ◄ |
►M18 799,0 ◄ |
|
Tjeckien |
840,1 |
839,3 |
838,5 |
856,7 |
856,7 |
►M14 871,8 ◄ |
►M17 847,1 ◄ |
►M18 847,1 ◄ |
|
Danmark |
870,2 |
852,2 |
834,3 |
826,3 |
818,3 |
►M14 818,1 ◄ |
►M17 801,3 ◄ |
►M18 782,3 ◄ |
|
Tyskland |
4 912,8 |
4 880,5 |
4 848,1 |
4 820,3 |
4 792,6 |
►M14 4 717,3 ◄ |
►M17 4 620,8 ◄ |
►M18 4 522,4 ◄ |
|
Estland |
114,4 |
114,5 |
123,7 |
133,9 |
143,9 |
►M14 169,4 ◄ |
►M17 190,7 ◄ |
►M18 193,6 ◄ |
|
Irland |
1 214,8 |
1 213,3 |
1 211,8 |
1 211,4 |
1 211,0 |
►M14 1 211,1 ◄ |
►M17 1 186,3 ◄ |
►M18 1 186,3 ◄ |
|
Grekland |
2 109,8 |
2 087,0 |
2 064,1 |
2 043,3 |
2 022,4 |
►M14 2 022,5 ◄ |
►M17 1 981,1 ◄ |
►M18 1 980,2 ◄ |
|
Spanien |
4 902,3 |
4 911,3 |
4 926,3 |
4 939,7 |
4 953,1 |
►M14 4 953,8 ◄ |
►M17 4 859,1 ◄ |
►M18 4 856,0 ◄ |
|
Frankrike |
7 302,1 |
7 270,7 |
7 239,0 |
6 900,8 |
6 877,2 |
►M14 6 877,2 ◄ |
►M17 6 736,4 ◄ |
►M18 6 726,4 ◄ |
|
Kroatien (*1) |
183,7 |
202,9 |
241,1 |
279,4 |
317,6 |
►M15 348,3 ◄ |
►M17 365,0 ◄ |
►M18 403,2 ◄ |
|
Italien |
3 897,1 |
3 847,3 |
3 797,2 |
3 750,0 |
3 702,4 |
►M14 3 698,3 ◄ |
►M17 3 622,5 ◄ |
►M18 3 623,1 ◄ |
|
Cypern |
50,8 |
50,2 |
49,7 |
49,1 |
48,6 |
►M14 48,6 ◄ |
►M17 47,6 ◄ |
►M18 47,6 ◄ |
|
Lettland |
181,0 |
205,7 |
230,3 |
255,0 |
279,8 |
►M14 302,5 ◄ |
►M17 313,8 ◄ |
►M18 318,9 ◄ |
|
Litauen |
417,9 |
442,5 |
467,1 |
475,3 |
483,3 |
►M14 517,0 ◄ |
►M17 570,0 ◄ |
►M18 578,5 ◄ |
|
Luxemburg |
33,6 |
33,5 |
33,5 |
33,5 |
33,4 |
►M15 35,3 ◄ |
►M17 33,4 ◄ |
►M18 33,4 ◄ |
|
Ungern |
1 276,7 |
1 275,5 |
1 274,1 |
1 274,0 |
1 273,9 |
►M14 1 301,4 ◄ |
►M17 1 275,5 ◄ |
►M18 1 275,5 ◄ |
|
Malta |
5,2 |
5,2 |
5,2 |
5,2 |
5,2 |
►M14 5,2 ◄ |
►M17 5,2 ◄ |
►M18 5,2 ◄ |
|
Nederländerna |
749,2 |
736,8 |
724,3 |
682,5 |
670,8 |
►M14 660,8 ◄ |
►M17 661,3 ◄ |
►M18 609,7 ◄ |
|
Österrike |
693,1 |
692,4 |
691,8 |
691,7 |
691,7 |
►M14 691,7 ◄ |
►M17 677,6 ◄ |
►M18 677,6 ◄ |
|
Polen |
3 359,2 |
3 375,7 |
3 392,0 |
3 411,2 |
3 430,2 |
►M14 3 375,7 ◄ |
►M17 3 345,3 ◄ |
►M18 3 376,7 ◄ |
|
Portugal |
565,9 |
574,0 |
582,1 |
590,8 |
599,4 |
►M15 684,5 ◄ |
►M17 681,0 ◄ |
►M18 685,6 ◄ |
|
Rumänien |
1 600,0 |
1 772,5 |
1 801,3 |
1 872,8 |
1 903,2 |
►M14 1 903,2 ◄ |
►M17 1 891,8 ◄ |
►M18 1 919,4 ◄ |
|
Slovenien |
138,0 |
137,0 |
136,0 |
135,1 |
134,3 |
►M14 134,3 ◄ |
►M17 131,5 ◄ |
►M18 131,5 ◄ |
|
Slovakien |
435,5 |
438,6 |
441,8 |
445,2 |
448,7 |
►M14 392,6 ◄ |
►M17 415,3 ◄ |
►M18 394,5 ◄ |
|
Finland |
523,3 |
523,4 |
523,5 |
524,1 |
524,6 |
►M14 524,6 ◄ |
►M17 515,7 ◄ |
►M18 517,5 ◄ |
|
Sverige |
696,8 |
697,2 |
697,6 |
698,7 |
699,7 |
►M14 699,8 ◄ |
►M17 685,7 ◄ |
►M18 685,9 ◄ |
|
Förenade kungariket |
3 170,7 |
3 177,3 |
3 183,6 |
3 192,2 |
3 201,4 |
►M14 — ◄ |
|
|
|
(*1)
För Kroatien ska nettotaket för kalenderåret 2021 ligga på 344 340 000 euro och för kalenderåret 2022 på 382 600 000 euro. |
||||||||
BILAGA IV
Gränser för anpassning av de trösklar som avses i artikel 10.2
|
Medlemsstat |
Gränsvärde för EUR-tröskeln (artikel 10.1 a) |
Gränsvärde för hektartröskeln (artikel 10.1 b) |
|
Belgien |
400 |
2 |
|
Bulgarien |
200 |
0,5 |
|
Tjeckien |
200 |
5 |
|
Danmark |
300 |
5 |
|
Tyskland |
300 |
4 |
|
Estland |
100 |
3 |
|
Irland |
200 |
3 |
|
Grekland |
400 |
0,4 |
|
Spanien |
300 |
2 |
|
Frankrike |
300 |
4 |
|
Kroatien |
100 |
1 |
|
Italien |
400 |
0,5 |
|
Cypern |
300 |
0,3 |
|
Lettland |
100 |
1 |
|
Litauen |
100 |
1 |
|
Luxemburg |
300 |
4 |
|
Ungern |
200 |
0,3 |
|
Malta |
500 |
0,1 |
|
Nederländerna |
500 |
2 |
|
Österrike |
200 |
2 |
|
Polen |
200 |
0,5 |
|
Portugal |
200 |
0,3 |
|
Rumänien |
200 |
0,3 |
|
Slovenien |
300 |
0,3 |
|
Slovakien |
200 |
2 |
|
Finland |
200 |
3 |
|
Sverige |
200 |
4 |
|
Förenade kungariket |
200 |
5 |
BILAGA V
Finansiella bestämmelser för Bulgarien och Rumänien enligt artiklarna 10, 16 and 18
A. Belopp för tillämpning av artikel 10.1a och för beräkning av de nationella stödtak som avses i artikel 16:
|
Bulgarien |
: |
790 909 000 EUR |
|
Rumänien |
: |
1 783 426 000 EUR |
B. Totalt kompletterande nationellt direktstödsbelopp som komplement till ordningen för grundstöd enligt artikel 18.1 under 2015:
|
Bulgarien |
: |
69 657 000 EUR |
|
Rumänien |
: |
153 536 000 EUR |
C. Totalt kompletterande nationellt direktstöd som komplement till det grödspecifika stödet för bomull enligt artikel 18.2 under 2015:
|
Bulgarien |
: |
258 952 EUR |
BILAGA VI
Finansiella bestämmelser för Kroatien som avses i artiklarna 10 och 19
Belopp för tillämpning av artikel 10.1 a:
382 600 000 euro
Totalt kompletterande nationellt direktstöd som avses i artikel 19.3:
|
(tusental EUR) |
||||||
|
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
|
248 690 |
229 560 |
191 300 |
153 040 |
114 780 |
76 520 |
38 260 |
BILAGA VIa
Högsta belopp som avses i artikel 14.2
|
(EUR) |
|
|
Belgien |
10 076 707 |
|
Bulgarien |
70 427 849 |
|
Tjeckien |
38 815 980 |
|
Danmark |
11 371 893 |
|
Tyskland |
148 488 749 |
|
Estland |
21 968 972 |
|
Irland |
39 700 643 |
|
Grekland |
76 438 741 |
|
Spanien |
250 300 720 |
|
Frankrike |
181 388 880 |
|
Kroatien |
42 201 225 |
|
Italien |
190 546 556 |
|
Cypern |
2 398 093 |
|
Lettland |
29 326 817 |
|
Litauen |
48 795 629 |
|
Luxemburg |
1 843 643 |
|
Ungern |
62 430 371 |
|
Malta |
1 831 098 |
|
Nederländerna |
10 972 679 |
|
Österrike |
72 070 055 |
|
Polen |
329 472 633 |
|
Portugal |
123 303 715 |
|
Rumänien |
241 375 835 |
|
Slovenien |
15 337 318 |
|
Slovakien |
56 920 680 |
|
Finland |
73 005 307 |
|
Sverige |
52 887 719 |
BILAGA VII
Maximalt belopp som ska läggas till de belopp som anges i bilaga II i enlighet med artikel 20.2
|
(tusental EUR) |
|||||||
|
2015 |
2016 |
2017 |
2018 |
2019 |
2020 |
2021 |
2022 |
|
3 360 |
3 840 |
4 800 |
5 760 |
6 720 |
7 680 |
8 640 |
9 600 |
BILAGA VIII
Medelstorlek på de jordbruksföretag som avses i artikel 41.4
|
Medlemsstat |
Medelstorlek på jordbruksföretag (hektar) |
|
Belgien |
29 |
|
Bulgarien |
6 |
|
Tjeckien |
89 |
|
Danmark |
60 |
|
Tyskland |
46 |
|
Estland |
39 |
|
Irland |
32 |
|
Grekland |
5 |
|
Spanien |
24 |
|
Frankrike |
52 |
|
Kroatien |
5,9 |
|
Italien |
8 |
|
Cypern |
4 |
|
Lettland |
16 |
|
Litauen |
12 |
|
Luxemburg |
57 |
|
Ungern |
7 |
|
Malta |
1 |
|
Nederländerna |
25 |
|
Österrike |
19 |
|
Polen |
6 |
|
Portugal |
13 |
|
Rumänien |
3 |
|
Slovenien |
6 |
|
Slovakien |
28 |
|
Finland |
34 |
|
Sverige |
43 |
|
Förenade kungariket |
54 |
BILAGA IX
Förteckning över likvärdiga metoder som avses i artikel 43.3
Metoder som motsvarar diversifiering av grödor:
Diversifiering av grödor
Krav: Minst tre grödor, högst 75 % för huvudgrödan och något eller flera av följande:
Växelbruk
Krav: Minst tre grödor, högst 75 % för huvudgrödan och något eller båda av följande:
Jordtäcke på vintern ( *1 )
Fånggrödor (*1)
Metoder som motsvarar bibehållande av permanent gräsmark:
Hävd av ängar eller betesmarker
Krav: Bibehållande av permanent gräsmark och något eller flera av följande:
System med extensivt bete
Krav: Bibehållande av permanent gräsmark och något eller flera av följande:
Metoder som motsvarar arealer med ekologiskt fokus:
Krav: Tillämpning av någon av följande metoder på minst den procentandel av åkermarken som fastställts i enlighet med artikel 46.1.
Uttag av mark av ekologiska skäl.
Inrättande av s.k. buffertzoner för områden med högt naturvärde, Natura 2000-områden eller andra områden för skydd av biologisk mångfald, bl.a. längs med häckar och vattendrag.
Bevarande av ouppodlade buffertremsor och åkerrenar (bestämmelser om hur de ska slås, lokala/angivna grässorter och eller eller såddmetoder, nysådd med regionala sorter, ingen användning av bekämpningsmedel, ingen utplacering av stallgödsel eller mineralgödsel), ingen konstbevattning, ingen hårdgörning av marken.
Kantzoner, åkerremsor och jordlappar som bibehålls till förmån för vilda växter och djur eller specifik fauna (kantrabatter med örtartade växter, skyddade reden, markremsor med vildblommor, lokal fröblandning, oskördad gröda).
Skötsel (beskärning, hamling, datum, metoder, restaurering) av landskapselement (träd, häckar, strandnära vedartad växtlighet, stenmurar [terrasser], diken, dammar).
Bevarande av gräsväxt på sumpiga eller fuktiga åkerjordar (utan användning av gödselmedel eller växtskyddsmedel).
Åkermarksproduktion utan användning av gödselmedel (mineralgödsel och stallgödsel), växtskyddsmedel eller konstbevattning och där samma gröda inte sås två år i följd på en och samma plats (*1)
►C1 Återställning ◄ av åkermark till permanent gräsmark som brukas extensivt.
BILAGA X
Omräknings- och viktningsfaktorer som avses i artikel 46.3
|
Element |
Omräkningsfaktor (m/träd till m2) |
Vägningsfaktor |
Areal med ekologiskt fokus (om båda faktorer tillämpas) |
||
|
Mark i träda (per 1 m2) |
Ej tillämpligt. |
1 |
1 m2 |
||
|
Terrasser (per m) |
2 |
1 |
2 m2 |
||
|
Landskapselement: |
|
|
|
||
|
|
Häckar/skogsremsor (per 1 m) |
5 |
2 |
10 m2 |
|
|
|
Solitärträd (per träd) |
20 |
1,5 |
30 m2 |
|
|
|
Skogsdungar (per 1 m2) |
Ej tillämpligt. |
1,5 |
1,5 m2 |
|
|
|
Dammar (per 1 m2) |
Ej tillämpligt. |
1,5 |
1,5 m2 |
|
|
|
Diken (per 1 m) |
5 |
2 |
10 m2 |
|
|
|
Traditionella stenmurar (per 1 m) |
1 |
1 |
1 m2 |
|
|
|
Andra landskapselement som inte anges ovan, men skyddas enligt GAEC 7, SMR 2 eller SMR 3 (per 1 m2) |
Ej tillämpligt. |
1 |
1 m2 |
|
|
Buffertområden och åkerrenar |
6 |
1,5 |
9 m2 |
||
|
Trädjordbrukshektar (per 1 m2) |
Ej tillämpligt. |
1 |
1 m2 |
||
|
Områden med stödberättigande hektar längs skogsbryn (per 1 m) |
|
|
|
||
|
|
Utan produktion |
6 |
1,5 |
9 m2 |
|
|
Med produktion |
6 |
0,3 |
1,8 m2 |
||
|
Arealer med skottskog med kort omloppstid (per 1 m2) |
Ej tillämpligt. |
0,5 |
0,5 m2 |
||
|
Beskogade områden som avses i artikel 32.2 b ii (per 1 m2) |
Ej tillämpligt. |
1 |
1 m2 |
||
|
Arealer med fånggrödor eller växttäcke (per 1 m2) |
Ej tillämpligt. |
0,3 |
0,3 m2 |
||
|
Arealer med kvävefixerande grödor (per 1 m2) |
Ej tillämpligt. |
1 |
1 m2 |
||
|
Arealer med miskantus (Miscanthus) |
Ej tillämpligt. |
0,7 |
0,7 m2 |
||
|
Arealer med skålört (Silphium perfoliatum) |
Ej tillämpligt. |
0,7 |
0,7 m2 |
||
|
Mark i träda med dragväxter (bestående av pollen- och nektarrika arter) |
Ej tillämpligt. |
1,5 |
1,5 m2 |
||
Omräknings- och vägningsfaktorer som avses i artikel 46.3 som ska tillämpas på element som ingår i de likvärdiga metoder som förtecknas i bilaga IX avsnitt III
|
Likvärdig areal med ekologiskt fokus |
Liknande standardareal med ekologiskt fokus |
Omräkningsfaktor |
Vägningsfaktor |
Areal med ekologiskt fokus (om båda faktorer är uppfyllda) |
|
(1) Uttag av mark av ekologiska skäl (per 1 m2) |
Mark i träda. |
Ej tillämpligt. |
1 |
1 m2 |
|
(2) Inrättande av s.k. buffertzoner (per 1 m) |
Buffertområden och åkerrenar |
6 |
1,5 |
9 m2 |
|
(3) Skötsel av ouppodlade buffertområden och åkerrenar (per 1 m) |
Buffertområden och åkerrenar |
6 |
1,5 |
9 m2 |
|
(4) Kantzoner, åkerremsor och jordlappar: |
|
|
|
|
|
Kantzoner, åkerremsor (per 1 m) |
Buffertområden och åkerrenar |
6 |
1,5 |
9 m2 |
|
Jordlappar (per 1 m2) |
Skogsdungar |
Ej tillämpligt. |
1,5 |
1,5 m2 |
|
(5) Skötsel av landskapselement: |
|
|
|
|
|
Solitärträd (per träd) |
Solitärträd |
20 |
1,5 |
30 m2 |
|
Träd på rad (per 1 m) |
Häckar/skogsremsor/träd på rad |
5 |
2 |
10 m2 |
|
Träd i grupp/Skogsdungar (per 1 m2) |
Skogsdungar |
Ej tillämpligt. |
1,5 |
1,5 m2 |
|
Häckar (per 1 m) |
Häckar/skogsremsor/träd på rad |
5 |
2 |
10 m2 |
|
Strandnära vedartad växtlighet (per 1 m) |
Häckar/skogsremsor/träd på rad |
5 |
2 |
10 m2 |
|
Terrasser (per 1 m) |
Terrasser |
2 |
1 |
2 m2 |
|
Stenmurar (per 1 m) |
Traditionella stenmurar |
1 |
1 |
1 m2 |
|
Diken (per 1 m) |
Diken |
5 |
2 |
10 m2 |
|
Dammar (per 1 m2) |
Dammar |
Ej tillämpligt. |
1,5 |
1,5 m2 |
|
(6) Bevarande av gräsväxt på sumpiga eller fuktiga åkerjordar (utan användning av gödselmedel eller växtskyddsmedel) (per 1 m2) |
Mark i träda |
Ej tillämpligt. |
1 |
1 m2 |
|
(7) Åkermarksproduktion utan användning av gödselmedel och/eller växtskyddsmedel eller konstbevattning och där samma gröda inte sås två år i följd (per 1 m2) |
Arealer med skottskog med kort omloppstid, remsor längs skogsbryn med produktion, arealer med kvävebindande grödor |
Ej tillämpligt. |
0,3 0,7 för kvävefixerande grödor |
0,3 m2 0,7 m2 |
|
(8) Återställning av åkermark till permanent gräsmark (per 1 m2) |
Mark i träda |
Ej tillämpligt. |
1 |
1 m2 |
BILAGA XI
Jämförelsetabell
som avses i artikel 72.2
|
Förordning (EG) nr 73/2009 |
Denna förordning |
Förordning (EU) nr 1306/2013 |
|
Artikel 1 |
Artikel 1 |
— |
|
Artikel 2 |
Artikel 4 |
— |
|
Artikel 3 |
Artikel 5 |
— |
|
Artikel 4.1 |
— |
Artikel 91 |
|
Artikel 4.2 |
— |
Artikel 95 |
|
Artikel 5 |
— |
Artikel 93 |
|
Artikel 6.1 |
— |
Artikel 94 |
|
Artikel 6.2 |
— |
— |
|
Artikel 7 |
— |
— |
|
Artikel 8 |
Artikel 7 |
— |
|
Artikel 9 |
— |
— |
|
Artikel 10 |
— |
— |
|
Artikel 10a |
— |
— |
|
Artikel 10b |
— |
— |
|
Artikel 10c |
— |
— |
|
Artikel 10d |
— |
— |
|
Artikel 11 |
Artikel 8 |
Artikel 26.1 och 26.2 |
|
Artikel 11.3 |
Artikel 8.2 |
— |
|
Artikel 11a |
Artikel 8.3 |
— |
|
Artikel 12.1 och 12.2 |
— |
Artikel 12 |
|
Artikel 12.3 |
— |
Artikel 14 |
|
Artikel 12.4 |
— |
— |
|
Artikel 13 |
— |
Artikel 13.2 |
|
Artikel 14 |
— |
Artikel 67 |
|
Artikel 15 |
— |
Artikel 68.1 och 68.2 |
|
Artikel 16 |
— |
Artikel 69 |
|
Artikel 17 |
— |
Artikel 70 |
|
Artikel 18 |
— |
Artikel 71 |
|
Artikel 19 |
— |
Artikel 72 |
|
Artikel 20 |
— |
Artikel 74.1, 74.2 och 74.3 |
|
Artikel 21 |
— |
Artikel 74.4 |
|
Artikel 22 |
— |
Artikel 96 |
|
Artikel 23 |
— |
Artikel 97 |
|
Artikel 24 |
— |
Artikel 99 |
|
Artikel 25 |
— |
Artikel 100 |
|
Artikel 26 |
— |
Artikel 61 |
|
Artikel 27.1 |
— |
Artikel 102.3 |
|
Artikel 27.2 |
— |
Artikel 47 |
|
Artikel 27.3 |
— |
Artikel 68.3 |
|
Artikel 28.1 |
Artikel 10 |
— |
|
Artikel 28.2 |
Artikel 9.3 |
— |
|
Artikel 28.3 |
Artikel 31.1 a i och ii |
— |
|
Artikel 29 |
— |
Artikel 75 |
|
Artikel 30 |
— |
Artikel 60 |
|
Artikel 31 |
— |
Artikel 2.2 |
|
Artikel 32 |
Artikel 15 |
— |
|
Artikel 33 |
— |
— |
|
Artikel 34.2 |
Artikel 32.2 och 32.4 |
— |
|
Artikel 35 |
Artikel 33 |
— |
|
Artikel 36 |
— |
— |
|
Artikel 37 |
Artikel 12 |
— |
|
Artikel 38 |
— |
— |
|
Artikel 39.1 |
Artikel 32.6 |
— |
|
Artikel 39.2 |
Artikel 35.3 |
— |
|
Artikel 40.1 |
Artikel 6.1 |
— |
|
Artikel 41.1 |
Artikel 30.1 |
— |
|
Artikel 41.2 |
Artikel 30.3 och 30.6 |
— |
|
Artikel 41.3 |
Artikel 30.3 och 30.7 a |
— |
|
Artikel 41.4 |
— |
— |
|
Artikel 41.5 |
Artikel 30.10 |
— |
|
Artikel 41.6 |
— |
— |
|
Artikel 42 |
Artikel 31.1 b |
— |
|
Artikel 43.1 |
Artikel 34.1, 34.2 och 34.3 |
— |
|
Artikel 43.2 |
— |
|
|
Artikel 43.3 |
Artikel 34.4 |
— |
|
Artikel 44 |
— |
— |
|
Artikel 45 |
— |
— |
|
Artikel 46 |
— |
— |
|
Artikel 47 |
— |
— |
|
Artikel 48 |
— |
— |
|
Artikel 49 |
— |
— |
|
Artikel 50 |
— |
— |
|
Artikel 51 |
— |
— |
|
Artikel 52 |
— |
— |
|
Artikel 53 |
— |
— |
|
Artikel 54 |
— |
— |
|
Artikel 55 |
— |
— |
|
Artikel 56 |
— |
— |
|
Artikel 57 |
— |
— |
|
Artikel 57a |
Artikel 20 och bilaga VII |
— |
|
Artikel 58 |
— |
— |
|
Artikel 59 |
— |
— |
|
Artikel 60 |
— |
— |
|
Artikel 61 |
— |
— |
|
Artikel 62 |
— |
— |
|
Artikel 63 |
— |
— |
|
Artikel 64 |
— |
— |
|
Artikel 65 |
— |
— |
|
Artikel 66 |
— |
— |
|
Artikel 67 |
— |
— |
|
Artikel 68 |
— |
— |
|
Artikel 69 |
— |
— |
|
Artikel 70 |
— |
— |
|
Artikel 71 |
— |
— |
|
Artikel 72 |
— |
— |
|
Artikel 73 |
— |
— |
|
Artikel 74 |
— |
— |
|
Artikel 75 |
— |
— |
|
Artikel 76 |
— |
— |
|
Artikel 77 |
— |
— |
|
Artikel 78 |
— |
— |
|
Artikel 79 |
— |
— |
|
Artikel 80 |
— |
— |
|
Artikel 81 |
— |
— |
|
Artikel 82 |
— |
— |
|
Artikel 83 |
— |
— |
|
Artikel 84 |
— |
— |
|
Artikel 85 |
— |
— |
|
Artikel 86 |
— |
— |
|
Artikel 87 |
— |
— |
|
Artikel 88 |
Artikel 56 |
— |
|
Artikel 89 |
Artikel 57 |
— |
|
Artikel 90 |
Artikel 58 |
— |
|
Artikel 91 |
Artikel 59 |
— |
|
Artikel 92 |
Artikel 60 |
— |
|
Artikel 93 |
— |
— |
|
Artikel 94 |
— |
— |
|
Artikel 95 |
— |
— |
|
Artikel 96 |
— |
— |
|
Artikel 97 |
— |
— |
|
Artikel 98 |
— |
— |
|
Artikel 99 |
— |
— |
|
Artikel 100 |
— |
— |
|
Artikel 101 |
— |
— |
|
Artikel 102 |
— |
— |
|
Artikel 103 |
— |
— |
|
Artikel 104 |
— |
— |
|
Artikel 105 |
— |
— |
|
Artikel 106 |
— |
— |
|
Artikel 107 |
— |
— |
|
Artikel 108 |
— |
— |
|
Artikel 109 |
— |
— |
|
Artikel 110 |
— |
— |
|
Artikel 111 |
— |
— |
|
Artikel 112 |
— |
— |
|
Artikel 113 |
— |
— |
|
Artikel 114 |
— |
— |
|
Artikel 115 |
— |
— |
|
Artikel 116 |
— |
— |
|
Artikel 117 |
— |
— |
|
Artikel 118 |
— |
— |
|
Artikel 119 |
— |
— |
|
Artikel 120 |
— |
— |
|
Artikel 121 |
Artiklarna 16 och 17 |
— |
|
Artikel 121a |
— |
Artikel 98, andra stycket |
|
Artikel 122 |
— |
— |
|
Artikel 123 |
— |
— |
|
Artikel 124.1 till 124.5, 124.7 och 124.8 |
— |
— |
|
Artikel 124.6 |
— |
Artikel 98, första stycket |
|
Artikel 125 |
— |
— |
|
Artikel 126 |
— |
— |
|
Artikel 127 |
— |
— |
|
Artikel 128 |
— |
— |
|
Artikel 129 |
— |
— |
|
Artikel 130 |
— |
— |
|
Artikel 131 |
— |
— |
|
Artikel 132 |
Artiklarna 18 och 19 |
— |
|
Artikel 133 |
— |
— |
|
Artikel 133a |
Artikel 37 |
— |
|
Artikel 134 (utgått) |
— |
— |
|
Artikel 135 (utgått) |
— |
— |
|
Artikel 136 |
— |
— |
|
Artikel 137 |
— |
— |
|
Artikel 138 |
Artikel 3 |
— |
|
Artikel 139 |
Artikel 13 |
— |
|
Artikel 140 |
Artikel 67 |
— |
|
Artikel 141 |
Artikel 71 |
— |
|
Artikel 142 a till q och s |
Artikel 70 |
— |
|
Artikel 142 r |
Artikel 69 |
— |
|
Artikel 143 |
— |
— |
|
Artikel 144 |
— |
— |
|
Artikel 145 |
— |
— |
|
Artikel 146 |
Artikel 72 |
— |
|
Artikel 146a |
— |
— |
|
Artikel 147 |
Artikel 73 |
— |
|
Artikel 148 |
— |
— |
|
Artikel 149 |
Artikel 74 |
— |
|
Bilaga I |
Bilaga I |
— |
|
Bilaga II |
— |
Bilaga II |
|
Bilaga III |
— |
Bilaga II |
|
Bilaga IV |
Bilaga III |
— |
|
Bilaga V |
— |
— |
|
Bilaga VI |
— |
— |
|
Bilaga VII |
Bilaga IV |
— |
|
Bilaga VIII |
Bilaga II |
— |
|
Bilaga IX |
— |
— |
|
Bilaga X |
— |
— |
|
Bilaga XI |
— |
— |
|
Bilaga XII |
— |
— |
|
Bilaga XIII |
— |
— |
|
Bilaga XIV |
— |
— |
|
Bilaga XV |
— |
— |
|
Bilaga XVI |
— |
— |
|
Bilaga XVII |
— |
— |
|
Bilaga XVIIa |
— |
— |
( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/01 och (EG) nr 1234/2007 (Se sidan 671 i detta nummer av EUT).
( 2 ) Rådets förordning (EU) 2020/2093 av den 17 december 2020 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (EUT L 433, 22.12.2020, s. 11).
( 3 ) Kommissionens förordning (EG) nr 1122/2009 av den 30 november 2009 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 73/2009 vad gäller tvärvillkor, modulering och det integrerade administrations- och kontrollsystem inom de system för direktstöd till jordbrukare som införs genom den förordningen och om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller tvärvillkoren för stöd inom vinsektorn (EUT L 316, 2.12.2009, s. 65).
( *1 ) Metoder beroende på den beräkning som avses i artikel 43.12 c.