KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/1939
av den 7 november 2019
om ändring av förordning (EU) nr 582/2011 vad gäller hjälpstrategier för avgasrening, tillgång till information om OBD och information om reparation och underhåll av fordonet, mätning av utsläpp under perioder med kall motorstart samt användning av ombordsystem för utsläppsmätning (PEMS) för att mäta partikelantal, med avseende på tunga fordon
(Text av betydelse för EES)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 av den 18 juni 2009 om typgodkännande av motorfordon och motorer vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av förordning (EG) nr 715/2007 och direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 80/1269/EEG, 2005/55/EG och 2005/78/EG (1), särskilt artiklarna 4.3, 5.4, 6.2 och 12, och
av följande skäl:
(1)
|
Reglerna för att ange och bedöma hjälpstrategier för avgasrening ändrades nyligen för lätta personbilar och lätta nyttofordon genom kommissionens förordning (EU) 2017/1151 (2). För konsekvensens skull bör de bestämmelser som redan fastställts genom kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 (3) för tunga fordon anpassas.
|
(2)
|
Provning av överensstämmelse i drift är en av byggstenarna i förfarandet för typgodkännande av fordon och gör det möjligt att kontrollera prestandan hos utsläppsbegränsande system under hela fordonets livslängd. Enligt förordning (EU) nr 582/2011 ska provningarna utföras med hjälp av ett ombordsystem för utsläppsmätning (nedan kallat PEMS) som bedömer utsläpp under normala användningsförhållanden. PEMS-metoden används även för att kontrollera utsläpp utanför cyklerna vid typgodkännande.
|
(3)
|
Utsläppsprestandan hos tunga fordon under perioden efter kallstart av motorn bedöms för närvarande inte som en del av demonstrationsprovningen för typgodkännande eller provningen av överensstämmelse i drift. Efter en övervakning där data från provningar för typgodkännande och provningar av överensstämmelse i drift samlades in, konstaterades det att betydande mängder av det totala utsläppet av NOx inte hade tagits med i analysen på grund av att kallstartsperioden inte hade bedömts. För att mätningarna bättre ska avspegla de faktiska utsläppen bör mätförfarandet därför ändras så att även mätning av förorenande utsläpp under kallstartsperioden ingår.
|
(4)
|
Mätningar av partikelantal med hjälp av PEMS har genomförts med lyckat resultat i enlighet med reglerna för typgodkännande av fordon för lätta personbilar och lätta nyttofordon (4). Mot bakgrund av kommissionens gemensamma forskningscentrums pilotstudie som omfattade en analys av ombordsystemet för mätning av partikelantal för tunga fordon, anses det lämpligt att införa ett liknande krav i utsläppsreglerna för typgodkännande av tunga fordon. Enligt förordning (EG) nr 595/2009 är kommissionen skyldig att löpande se över den slutliga överensstämmelsefaktorns nivå för utsläpp av partikelantal, med beaktande av den tekniska utvecklingen.
|
(5)
|
Kommissionen är medveten om att det kan behövas tekniska anpassningar av fordon som är utrustade med en gnisttändningsmotor eller med en dubbelbränslemotor som drivs med komprimerad naturgas (CNG), flytande naturgas (LNG) eller motorgas (LPG), så att de uppfyller överensstämmelsefaktorn för partikelantal. För att ge tillverkare av gasmotorer tillräckligt med tid att ändra sina produkter i enlighet med kraven i denna förordning, bör en övergångsperiod tillåtas för överensstämmelse med den högsta tillåtna överensstämmelsefaktorn för fordon utrustade med sådana motorer.
|
(6)
|
De krav för provning av överensstämmelse i drift som införs genom denna förordning bör inte tillämpas retroaktivt på motorer och fordon som typgodkändes innan dessa krav infördes. De ändringar som anges i bilagorna I, II och III till denna förordning bör därför endast tillämpas på provning av överensstämmelse i drift av nya typer av motorer eller fordon, dvs. på motorer eller fordon som typgodkänns i enlighet med de ändringar som införs genom denna förordning.
|
(7)
|
Reglerna om tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon har införlivats i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 (5), som ska tillämpas från och med den 1 september 2020. De bestämmelser i förordning (EU) nr 582/2011 som rör tillgång till sådan information bör därför utelämnas med verkan från och med den dagen.
|
(8)
|
Förordning (EU) nr 582/2011 bör därför ändras i enlighet med detta.
|
(9)
|
De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från tekniska kommittén för motorfordon.
|
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Förordning (EU) nr 582/2011 ska ändras på följande sätt:
1.
|
Artikel 2 ska ändras på följande sätt:
a)
|
I punkt 5 ska orden ”samt reparations- och underhållsinformation” utgå.
|
c)
|
Följande punkt ska läggas till som punkt 57:
”57.
|
antal partikelformiga föroreningar (PM-antal): totalt antal fasta partiklar som släpps ut i avgaserna, beräknat enligt de metoder för utspädning, provtagning och mätning som anges i bilaga 4 till Uneceföreskrifter nr 49 (*1).
|
(*1) Regulation No 49 of the Economic Commission for Europe of the United Nations (UN/ECE) - Uniform provisions concerning the measures to be taken against the emission of gaseous and particulate pollutants from compression-ignition engines and positive ignition engines for use in vehicles (OJ L 171, 24.6.2013, p. 1).”;"
|
|
2.
|
Artiklarna 2a, 2b, 2c, 2d, 2e, 2f, 2g och 2h ska utgå.
|
3.
|
Artikel 3 ska ändras på följande sätt:
a)
|
Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. För att erhålla EU-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet, EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp eller EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp, ska tillverkaren, i enlighet med bestämmelserna i bilaga I, visa att fordonen eller motorsystemen eller motorfamiljerna genomgår de provningar och uppfyller de krav som anges i artiklarna 4 och 14 och i bilagorna III–VIII, X, XIII och XIV. Tillverkaren ska också se till att specifikationerna för referensbränslen i bilaga IX följs. För dubbelbränslemotorer och dubbelbränslefordon ska tillverkaren även uppfylla kraven i bilaga XVIII.
För att erhålla EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp, eller EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp, ska tillverkaren även visa att kraven i artikel 6 och bilaga II till kommissionens förordning (EU) 2017/2400 (*2) är uppfyllda för den berörda fordonsgruppen. Det kravet ska dock inte gälla om tillverkaren anger att nya fordon av den typ som ska godkännas inte kommer att registreras, släppas ut på marknaden eller tas i bruk i unionen från och med de datum som anges i artikel 24.1 a, 24.1 b eller 24.1 c i förordning (EU) 2017/2400 för respektive fordonsgrupp.
(*2) Kommissionens förordning (EU) 2017/2400 av den 12 december 2017 om genomförande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller bestämning av tunga fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning och om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG och kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 (EUT L 349, 29.12.2017, s. 1).”"
|
b)
|
Punkterna 1a, 1b och 1c ska utgå.
|
c)
|
Punkt 2 ska ersättas med följande:
”2. För att erhålla ett EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp, eller ett EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp, ska tillverkaren se till att de installationskrav som anges i avsnitt 4 i bilaga I följs, och när det är frågan om dubbelbränslefordon de ytterligare installationskrav som anges i avsnitt 6 i bilaga XVIII.”
|
d)
|
Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. För att erhålla ett utökande av EU-typgodkännandet av ett fordon med avseende på utsläpp som typgodkänts enligt dessa föreskrifter och som har en referensvikt på över 2 380 kg men högst 2 610 kg, ska tillverkaren uppfylla de krav som anges i avsnitt 5 till bilaga VIII.”
|
e)
|
Punkt 6 ska ersättas med följande:
”6. För att erhålla ett EU-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet eller ett EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp, ska tillverkaren för att erhålla ett typgodkännande av generella bränsletyper, ett typgodkännande av särskilda bränsletyper eller ett typgodkännande av en specifik bränsletyp se till att de krav som anges i avsnitt 1 i bilaga I uppfylls.”
|
|
4.
|
Artikel 5 ska ändras på följande sätt:
a)
|
Rubriken ska ersättas med följande:
”Ansökan om EU-typgodkännande av ett motorsystem eller motorfamilj som separat teknisk enhet med avseende på utsläpp”
|
b)
|
Punkt 3 ska ersättas med följande:
”3. Tillsammans med ansökan ska tillverkaren tillhandahålla ett dokumentationsmaterial som ger en utförlig förklaring av alla konstruktionselement som påverkar utsläppen, motorsystemets strategi för avgasrening, den metod genom vilken motorsystemet styr de utsläppsvariabler som påverkar utsläppen, oavsett om det sker direkt eller indirekt, åtgärder som förhindrar manipulering, och en utförlig förklaring av det varnings- och motiveringssystem som krävs enligt avsnitten 4 och 5 i bilaga XIII. Dokumentationsmaterialet ska identifieras och dateras av godkännandemyndigheten och bevaras av den myndigheten i minst tio år efter det att godkännandet har beviljats.
Dokumentationsmaterialet ska bestå av följande delar:
Den information som anges i avsnitt 8 i bilaga I,
Dokumentationsmaterial om hjälpstrategin för avgasrening enligt beskrivningen i tillägg 11 till bilaga I till denna förordning, så att godkännandemyndigheterna kan bedöma om hjälpstrategin används korrekt.
På tillverkarens begäran ska godkännandemyndigheten genomföra en preliminär bedömning av hjälpstrategin för avgasrening för nya fordonstyper. I detta fall ska tillverkaren lämna utkastet till dokumentationsmaterial om hjälpstrategin för avgasrening till godkännandemyndigheten mellan 2 och 12 månader innan typgodkännandeförfarandet inleds.
Godkännandemyndigheten ska göra en preliminär bedömning på grundval av det utkast till dokumentationsmaterial om hjälpstrategin för avgasrening som tillverkaren tillhandahåller. Godkännandemyndigheten ska göra den preliminära bedömningen i enlighet med den metod som beskrivs i tillägg 2 till bilaga VI. Godkännandemyndigheten får avvika från denna metod i vederbörligen motiverade undantagsfall.
Den preliminära bedömningen av hjälpstrategier för avgasrening för nya fordonstyper ska förbli giltig för typgodkännanden under en period av 18 månader. Denna period får förlängas med ytterligare 12 månader om tillverkaren förser godkännandemyndigheten med bevis för att ingen ny teknik har blivit tillgänglig på marknaden som skulle kunna ändra den preliminära bedömningen av hjälpstrategin för avgasrening.
En förteckning över de hjälpstrategier för avgasrening som godkännandemyndigheterna bedömt som icke godtagbara ska årligen sammanställas av forumet för informationsutbyte om verkställighet och av kommissionen göras tillgänglig för allmänheten.”
|
c)
|
I punkt 4 ska leden d och g utgå.
|
|
5.
|
Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
a)
|
Rubriken ska ersättas med följande:
”Administrativa bestämmelser om EU-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som separat teknisk enhet med avseende på utsläpp”
|
b)
|
I punkt 1 ska första och andra styckena ersättas med följande:
”Om alla relevanta krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EU-typgodkännande av ett motorsystem eller en motorfamilj som en separat teknisk enhet och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med det numreringssystem som anges i den tillämpliga genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 28.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 (*3).
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i den genomförandeakten ska avsnitt 3 i typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 9 till bilaga I till den här förordningen.
(*3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).”"
|
c)
|
I punkt 1a ska led b utgå.
|
|
6.
|
Artikel 7 ska ändras på följande sätt:
a)
|
Rubriken ska ersättas med följande:
”Ansökan om EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp”
|
b)
|
Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Tillverkaren ska lämna ansökan om EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp till godkännandemyndigheten.”
|
c)
|
I punkt 4 ska leden c och d utgå.
|
|
7.
|
Artikel 8 ska ändras på följande sätt:
a)
|
Rubriken ska ersättas med följande:
”Administrativa bestämmelser för EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp”
|
b)
|
I punkt 1 ska första och andra styckena ersättas med följande:
”Om alla relevanta krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med det numreringssystem som anges i den tillämpliga genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 28.3 i förordning (EU) 2018/858.
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i den genomförandeakten ska avsnitt 3 i typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 9 till bilaga I till den här förordningen.”
|
c)
|
Punkt 1a ska ändras på följande sätt:
i)
|
Inledningsfrasen ska ersättas med följande:
”Som ett alternativ till det förfarande som anges i punkt 1 ska godkännandemyndigheten bevilja EU-typgodkännande av ett fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp om samtliga följande villkor är uppfyllda:”
|
|
|
8.
|
Artikel 9 ska ändras på följande sätt:
a)
|
Rubriken ska ersättas med följande:
”Ansökan om EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp”
|
b)
|
Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. Tillverkaren ska lämna ansökan om EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp till godkännandemyndigheten.”
|
|
9.
|
Artikel 10 ska ändras på följande sätt:
a)
|
Rubriken ska ersättas med följande:
”Administrativa bestämmelser för EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp”
|
b)
|
I punkt 1 ska första och andra styckena ersättas med följande:
”Om alla relevanta krav är uppfyllda ska godkännandemyndigheten bevilja EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp och utfärda ett typgodkännandenummer i enlighet med det numreringssystem som anges i den tillämpliga genomförandeakt som antagits i enlighet med artikel 28.3 i förordning (EU) 2018/858.
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i den genomförandeakten ska avsnitt 3 i typgodkännandenumret utformas i enlighet med tillägg 9 till bilaga I till den här förordningen.”
|
c)
|
Punkt 1a ska ändras på följande sätt:
i)
|
Inledningsfrasen ska ersättas med följande:
”Som ett alternativ till det förfarande som anges i punkt 1 ska godkännandemyndigheten bevilja EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp om samtliga följande villkor är uppfyllda:”
|
|
|
10.
|
Artikel 16.3 ska utgå.
|
11.
|
I artikel 17a ska följande punkter läggas till:
”3. Med verkan från och med den 1 januari 2021 ska de nationella myndigheterna av utsläppsrelaterade skäl vägra att bevilja EU-typgodkännande eller nationellt typgodkännande av nya typer av fordon eller motorer som inte uppfyller kraven i den här förordningen, ändrad genom kommissionens förordning (EU) 2019/1939 (*4).
Genom undantag från första stycket ska nya typer av gnisttändningsmotorer, dubbelbränslemotorer av typ 1A och dubbelbränslemotorer av typ 1B (i dubbelbränsleläge), och fordon utrustade med sådana motorer, uppfylla den högsta tillåtna överensstämmelsefaktorn för PM-antal enligt punkt 6.3 i bilaga II med verkan från och med den 1 januari 2023. Från och med den 1 januari 2021 ska dock arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor för partikelantal och CO2-massfönstrets överensstämmelsefaktor i anges i resultatet av PEMS-demonstrationsprovningen på typgodkännandeintyget med avseende på övervakning.
4. Med verkan från och med den 1 januari 2022 ska de nationella myndigheterna, i fråga om nya fordon som inte uppfyller kraven i den här förordningen, ändrad genom förordning (EU) 2019/1939, betrakta intyg om överensstämmelse som utfärdats för sådana fordon som inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 48 i förordning (EU) 2018/858, och de ska av utsläppsrelaterade skäl förbjuda registrering, tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av sådana fordon.
Genom undantag från första stycket ska de nationella myndigheterna, med verkan från och med den 1 januari 2024, i fråga om nya fordon utrustade med gnisttändningsmotorer, dubbelbränslemotorer av typ 1A och dubbelbränslemotorer av typ 1B (i dubbelbränsleläge) som inte uppfyller den högsta tillåtna överensstämmelsefaktorn för PM-antal enligt punkt 6.3 i bilaga II och kraven i den här förordningen i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2019/1939, betrakta intyg om överensstämmelse som utfärdats för sådana fordon som inte längre giltiga vid tillämpningen av artikel 48 i förordning (EU) 2018/858, och de ska av utsläppsrelaterade skäl förbjuda registrering, tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av sådana fordon. Från och med den 1 januari 2022 ska dock i övervakningssyfte arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor för partikelantal och CO2-massfönstrets överensstämmelsefaktor anges i resultatet av PEMS-demonstrationsprovningen på typgodkännandeintyget.
Med verkan från och med den 1 januari 2022 och utom när det gäller ersättningsmotorer till fordon i drift ska de nationella myndigheterna av utsläppsrelaterade skäl förbjuda tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av nya motorer som inte uppfyller kraven i den här förordningen, ändrad genom förordning (EU) 2019/1939.
Genom undantag från tredje stycket ska de nationella myndigheterna, med verkan från och med den 1 januari 2024 och utom när det gäller ersättningsmotorer till fordon i drift, av utsläppsrelaterade skäl förbjuda tillhandahållande på marknaden och ibruktagande av nya gnisttändningsmotorer, nya dubbelbränslemotorer av typ 1A och nya dubbelbränslemotorer av typ 1B (i dubbelbränsleläge) som inte uppfyller kraven i den här förordningen, ändrad genom förordning (EU) 2019/1939.
(*4) Kommissionens förordning (EU) 2019/1939 av den 7 november 2019 om ändring av förordning (EU) nr 582/2011 vad gäller hjälpstrategier för avgasrening, tillgång till information om OBD och information om reparation och underhåll av fordonet, mätning av utsläpp under perioder med kall motorstart samt användning av ombordsystem för utsläppsmätning (PEMS) för att mäta partikelantal, med avseende på tunga fordon (EUT L 303, 25.11.2019, s. 1).”"
|
12.
|
Bilaga I ska ändras i enlighet med bilaga I till denna förordning.
|
13.
|
Bilaga II ska ändras i enlighet med bilaga II till denna förordning.
|
14.
|
Bilaga VI ska ändras i enlighet med bilaga III till denna förordning.
|
15.
|
Punkt 5.1.2 i bilaga VIII ska ersättas med följande:
”5.1.2
|
Punkt A.1.2.1 i tillägg 1 till bilaga 12 till Uneces föreskrifter nr 49 ska förstås enligt följande:
’A.1.2.1
|
För att beviljas en utökning av ett EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på dess motor som typgodkänts enligt förordning (EG) nr 595/2009 och dessa föreskrifter till ett fordon med en referensvikt på över 2 380 kg men högst 2 610 kg, ska tillverkaren uppfylla kraven avseende mätning av CO2-utsläpp och bränsleförbrukning som fastställs genom de förfaranden för utsläppsprovningar av typ 1 som anges i underbilaga 6 till bilaga XXI till kommissionens förordning (EU) 2017/1151, med endast hastighetskurv- och RCB-korrigering. Utsläppen av CO2 ska bestämmas i enlighet med tabell A6/2 utan beaktande av provningsresultaten för kriterieutsläpp, där fordonet under provningen inte får använda någon hjälpstrategi för avgasrening och ska betraktas som VH. De provningsrapporter som anges i tillägg 8a del I fram till och med punkt 2.1 och i tillägg 8b i bilaga I till kommissionens förordning (EU) 2017/1151 ska lämnas in till typgodkännandemyndigheterna tillsammans med resultaten för förorenande utsläpp.
Tillverkaren ska till typgodkännandemyndigheten lämna en undertecknad försäkran om att alla varianter och versioner för vilka denna utökning begärs överensstämmer med utsläppskraven för typgodkännande i förordning (EG) nr 595/2009 och att provningen av typ 1 utförts i enlighet med föregående punkt.
Befintliga EU-typgodkännanden av ett fordon med en referensvikt på över 2 380 kg men högst 2 610 kg, med avseende på dess motor som typgodkänts enligt förordning (EG) nr 595/2009, får förlängas senast den dag då dessa föreskrifter börjar tillämpas.
För särskilda motorer med kompressionständning som drivs med etanol (ED95) ska en fast kol-väte-syrekvot användas för beräkning av bränsleförbrukningsvärden, vilken ska vara C1H2,92O0,46’”.
|
|
|
16.
|
I bilaga X ska följande punkt införas efter punkt 2.4.1.3:
”2.4.1.4
|
OBD-kraven enligt Euro 6-2 i tabell 1 i tillägg 6 till bilaga I till kommissionens förordning (EU) 2017/1151 ska anses vara likvärdiga med bokstaven E i tabell 1 i tillägg 9 till bilaga I till den här förordningen.”
|
|
17.
|
I tillägg 1 till bilaga XI ska punkterna 2–2.3 i mallen för informationsdokumentet utgå.
|
18.
|
I bilaga XIII punkt 12 ska andra stycket ersättas med följande:
”Detta tillägg ska vara tillämpligt när en fordonstillverkare ansöker om EU-typgodkännande av ett fordon med en godkänd motor med avseende på utsläpp i enlighet med förordning (EG) nr 595/2009 och med den här förordningen.”
|
19.
|
Bilaga XVII ska utgå.
|
Artikel 2
Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.
Artikel 1.15 ska tillämpas från och med den dag den träder i kraft.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 7 november 2019.
På kommissionens vägnar
Ordförande
Jean-Claude JUNCKER
(1) EUT L 188, 18.7.2009, s. 1.
(2) Kommissionens förordning (EU) 2017/1151 av den 1 juni 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG, kommissionens förordningar (EG) nr 692/2008 och (EU) nr 1230/2012 och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 (EUT L 175, 7.7.2017, s. 1).
(3) Kommissionens förordning (EU) nr 582/2011 av den 25 maj 2011 om tillämpning och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 595/2009 vad gäller utsläpp från tunga fordon (Euro 6) och om ändring av bilagorna I och III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG (EUT L 167, 25.6.2011, s. 1).
(4) Kommissionens förordning (EG) nr 692/2008 av den 18 juli 2008 om genomförande och ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 199, 28.7.2008, s. 1).
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (EUT L 151, 14.6.2018, s. 1).
BILAGA I
Bilaga I till förordning (EU) nr 582/2011 ska ändras på följande sätt:
1.
|
I punkt 3.1 ska inledningsfrasen ersättas med följande:
När det gäller motorer som typgodkänts som separat teknisk enhet eller ett fordon som typgodkänts med avseende på utsläpp ska motorn vara märkt med följande uppgifter:
|
2.
|
Punkt 3.4 ska ersättas med följande:
”3.4
|
Om ansökan gäller EU-typgodkännande av ett fordon med en godkänd motor med avseende på utsläpp eller EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp, ska den etikett som anges i avsnitt 3.3 även placeras nära bränslepåfyllningsöppningen.”
|
|
3.
|
Avsnitt 8 ska ersättas med följande:
8.1
|
Det dokumentationsmaterial som krävs enligt artiklarna 5, 7 och 9 och som ska göra det möjligt för godkännandemyndigheten att utvärdera utsläppsbegränsande strategier samt system ombord på fordonet och motorn för att se till att begränsningen av NOx-utsläpp fungerar korrekt, samt det dokumentationsmaterial som krävs enligt bilagorna VI (utsläpp utanför cyklerna), X (omborddiagnos) och XVIII (dubbelbränslemotorer), ska omfatta följande information:
a)
|
En fullständig beskrivning av det motiveringssystem som krävs enligt bilaga XIII, inklusive tillhörande övervakningsstrategier.
|
b)
|
En beskrivning av de åtgärder för att förhindra manipulation som beaktas i artiklarna 5.4 b och 7.4 a.”
|
|
|
4.
|
Tillägg 4 ska ändras på följande sätt:
a)
|
Första stycket ska ersättas med följande:
|
”Gällande:
|
EU-typgodkännande av en motor eller en motorfamilj som separat teknisk enhet,
|
|
EU-typgodkännande av ett fordon med en godkänd motor med avseende på utsläpp,
|
|
EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp.”
|
|
|
b)
|
Under rubriken ”Anmärkningar (för ifyllande av tabellen):” ska fjärde, femte och sjätte styckena ersättas med följande:
”Om ansökan gäller EU-typgodkännande av en motor eller en motorfamilj som separat teknisk enhet ska den allmänna delen och del 1 fyllas i.
Om ansökan gäller EU-typgodkännande av ett fordon med en godkänd motor med avseende på utsläpp ska den allmänna delen och del 2 fyllas i.
Om ansökan gäller EU-typgodkännande av ett fordon med avseende på utsläpp ska den allmänna delen samt delarna 1 och 2 fyllas i.”
|
c)
|
I delen ALLMÄNT i tabellen ska femte raden ersättas med följande:
”0.2.0.3
|
Motortyp som separat teknisk enhet/motorfamilj som separat teknisk enhet/fordon med en godkänd motor med avseende på utsläpp/fordon med avseende på utsläpp (1)”
|
|
|
d)
|
Under delen ALLMÄNT i tabellen ska orden ”Del 3: TILLGÅNG TILL REPARATIONS- OCH UNDERHÅLLSINFORMATION OM FORDONET” utgå.
|
e)
|
Del 3 av tabellen ska utgå.
|
|
5.
|
I tillägg 5 tabell 6a (PEMS-demonstrationsprovning) punkt 1.4.4 i addendumet till EU-typgodkännandeintyg ska raderna avseende ”Godkänd/Icke godkänd” för ”Arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor” och ”Arbetsfönstrets CO2-överensstämmelsefaktor” ersättas med följande:
Godkänd/icke godkänd(7)
|
CO
|
THC
|
NMHC
|
CH4
|
NOx
|
PM-antal
|
”Arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor (11)
|
|
|
|
|
|
|
CO2-massfönstrets överensstämmelsefaktor (11)”
|
|
|
|
|
|
|
|
6.
|
I tillägg 7 tabell 6a (PEMS-demonstrationsprovning) punkt 1.4.4 i addendumet till EU-typgodkännandeintyg ska raderna avseende ”Godkänd/Icke godkänd” för ”Arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor” och ”Arbetsfönstrets CO2-överensstämmelsefaktor” ersättas med följande:
Godkänd/icke godkänd(7)
|
CO
|
THC
|
NMHC
|
CH4
|
NOx
|
PM-antal
|
”Arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor (11)
|
|
|
|
|
|
|
CO2-massfönstrets överensstämmelsefaktor (11)”
|
|
|
|
|
|
|
|
7.
|
I tillägg 9 ska tabell 1 och den tillhörande förklaringen ersättas med följande:
”Tabell 1
Bokstav
|
OBD-gränsvärde för NOx
(1)
|
OBD-gränsvärde för PM (2)
|
OBD-gränsvärde för CO (3)
|
IUPR (4)
|
Reagenskvalitet
|
Ytterligare OBD-övervakare (5)
|
Effektgräns (6)
|
Kallstart och PM-antal
|
Tillämpningsdatum: nya typer
|
Tillämpningsdatum: alla fordon
|
Sista dagen för registrering
|
A (7)
(8)
B (8)
|
Raden Infasningsperiod i tabell 1 eller 2
|
Prestandaövervakning (9)
|
E.t.
|
Infasning (10)
|
Infasning (11)
|
E.t.
|
20 %
|
E.t.
|
31.12.2012
|
31.12.2013
|
31.8.2015 (7)
30.12.2016 (8)
|
B (12)
|
Raden Infasningsperiod i tabellerna 1 och 2
|
E.t.
|
Raden Infasningsperiod i tabell 2
|
E.t.
|
Infasning (11)
|
E.t.
|
20 %
|
E.t.
|
1.9.2014
|
1.9.2015
|
30.12.2016
|
C
|
Raden Allmänna krav i tabell 1 eller 2
|
Raden Allmänna krav i tabell 1
|
Raden Allmänna krav i tabell 2
|
Allmän (13)
|
Allmän (14)
|
Ja
|
20 %
|
E.t.
|
31.12.2015
|
31.12.2016
|
31.8.2019
|
D
|
Raden Allmänna krav i tabell 1 eller 2
|
Raden Allmänna krav i tabell 1
|
Raden Allmänna krav i tabell 2
|
Allmän (13)
|
Allmän (14)
|
Ja
|
10 %
|
E.t.
|
1.9.2018
|
1.9.2019
|
31.12.2021
|
E
|
Raden Allmänna krav i tabell 1 eller 2
|
Raden Allmänna krav i tabell 1
|
Raden Allmänna krav i tabell 2
|
Allmän (13)
|
Allmän (14)
|
Ja
|
10 %
|
Ja
|
1.1.2021 (15)
|
1.1.2022 (15)
|
|
|
|
8.
|
I bilaga 10 ska följande förklaring läggas till:
”(11)
|
CF final ska anges i tillämpliga fall.”
|
|
9.
|
Följande tillägg ska läggas till:
”Tillägg 11
Dokumentationsmaterial om hjälpstrategier för avgasrening
Dokumentationsmaterialet om hjälpstrategier för avgasrening ska innehålla följande:
Information om alla hjälpstrategier för avgasrening (även kallade hjälpstrategier):
a)
|
en försäkran från tillverkaren om att det motorsystem eller den motorfamilj som typgodkänts som separat teknisk enhet, eller det fordon med ett godkänt motorsystem med avseende på utsläpp, eller en fordonstyp som godkänts med avseende på utsläpp, inte innehåller någon manipulationsstrategi,
|
b)
|
en beskrivning av motorn och de utsläppsbegränsande strategier och anordningar, antingen programvara eller hårdvara, som används, och om eventuella förhållanden under vilka strategierna och anordningarna inte kommer att fungera som de gör under provningen för typgodkännande,
|
c)
|
en förklaring av de programvaruversioner som används för att styra hjälp-/grundstrategin för avgasrening, inklusive lämpliga kontrollsummor för dessa programvaruversioner och anvisningar till myndigheten om hur den läser kontrollsummorna; förklaringen ska uppdateras och skickas till den godkännandemyndighet som innehar dokumentationsmaterialet varje gång det finns en ny programvaruversion som påverkar hjälpstrategin/grundstrategin för avgasrening,
|
d)
|
en detaljerad teknisk motivering av alla hjälpstrategier för avgasrening, inbegripet en riskbedömning för att uppskatta risken med och utan hjälpstrategin, samt
i)
|
i tillämpliga fall information om vilka hårdvaruelement som måste skyddas av hjälpstrategin,
|
ii)
|
i tillämpliga fall bevis för plötsliga och irreparabla motorskador som inte kan förhindras genom regelbundet underhåll och som skulle uppstå utan användning av en hjälpstrategi,
|
iii)
|
i tillämpliga fall en motiverad förklaring av varför det finns ett behov att använda en hjälpstrategi vid start eller uppvärmning av motorn,
|
|
e)
|
en beskrivning av bränslekontrollsystemets logik, tidsstrategier och omkopplingspunkter under alla driftsformer,
|
f)
|
en beskrivning av de hierarkiska relationerna mellan olika hjälpstrategier (dvs. när mer än en hjälpstrategi kan vara aktiv samtidigt), en indikation om vilken hjälpstrategi som är primär, den metod med vilken strategierna samverkar, inbegripet dataflödesdiagram och beslutsprinciper samt hur denna hierarki säkerställer att utsläpp från alla hjälpstrategier begränsas till den lägsta praktiskt möjliga nivån,
|
g)
|
en förteckning över parametrar som mäts och/eller beräknas av hjälpstrategin, tillsammans med syftet med varje parameter som mäts och/eller beräknas och hur var och en av dessa parametrar har samband med motorskada; inklusive beräkningsmetoden och hur väl dessa beräknade parametrar motsvarar den verkliga situationen för de parametrar som ska styras och den eventuella tolerans eller säkerhetsfaktor som ingår i analysen,
|
h)
|
en förteckning över de motorparametrar/utsläppsbegränsningsparametrar som moduleras som en funktion av de uppmätta eller beräknade parametrarna och variationsvidden för modulering för varje motorparameter/utsläppsbegränsningsparameter; tillsammans med förhållandet mellan motorparametrar/utsläppsbegränsningsparametrar och de uppmätta eller beräknade parametrarna,
|
i)
|
en utvärdering av hur hjälpstrategin för avgasrening kommer att styra utsläpp vid verklig körning till lägsta praktiskt möjliga nivå, inklusive en detaljerad analys av den förväntade ökningen av de sammanlagda reglerade föroreningarna och koldioxidutsläpp genom användning av hjälpstrategin jämfört med grundstrategin.
|
Dokumentationsmaterialet om hjälpstrategin ska vara begränsat till 100 sidor och innefatta alla väsentliga uppgifter som godkännandemyndigheten behöver för att bedöma hjälpstrategin för avgasrening (enligt kraven i tillägg 2 till bilaga VI), motiveringssystemets effektivitet och åtgärderna för att förhindra manipulation. Materialet får vid behov kompletteras med bilagor och andra bifogade dokument som innehåller ytterligare kompletterande uppgifter. Tillverkaren ska skicka en ny version av dokumentationsmaterialet om hjälpstrategin till godkännandemyndigheten varje gång det sker en ändring i hjälpstrategin. Den nya versionen ska vara begränsad till ändringarna och deras effekt. Den nya versionen av hjälpstrategin för avgasrening ska utvärderas och godkännas av godkännandemyndigheten.
Dokumentationsmaterialet om hjälpstrategier för avgasrening ska ha följande struktur:
Dokumentationsmaterial om hjälpstrategier nr YYY/OEM
Delar
|
Avsnitt
|
Ämne
|
Förklaring
|
Introduktionsdokument
|
|
Introduktionsbrev till typgodkännandemyndigheten
|
Dokumentets referens med version, datum för utfärdande, underskrift av relevant person i tillverkarens organisation
|
|
Tabell med versioner
|
Ändringarnas omfattning i varje version och vilken del som har ändrats
|
|
Beskrivning av berörda (utsläpps)typer
|
|
|
Tabell med bifogade dokument
|
Förteckning över alla bifogade dokument
|
|
Korshänvisningar
|
Länk till led a–i i tillägg 11 (var varje krav i förordningen kan hittas)
|
|
Avsaknad av försäkran om manipulationsanordningar
|
+ underskrift
|
Huvuddokument
|
0
|
Akronymer/förkortningar
|
|
1
|
ALLMÄN BESKRIVNING
|
|
1.1
|
Allmän presentation av motorn
|
Beskrivning av de viktigaste egenskaperna: slagvolym, efterbehandling ...
|
1.2
|
Allmän uppbyggnad av systemet
|
Blockdiagram över systemet: förteckning över givare och manöverdon, förklaring av motorns allmänna funktioner
|
1.3
|
Avläsning av programvaru- och kalibreringsversion
|
T.ex. förklaring av avsökningsverktyg
|
2
|
Grundstrategier för avgasrening
|
|
2.x
|
Grundstrategi x
|
Beskrivning av strategi x
|
2.y
|
Grundstrategi y
|
Beskrivning av strategi y
|
3
|
Hjälpstrategier för avgasrening
|
|
3.0
|
Presentation av hjälpstrategierna
|
Hierarkiska förhållanden mellan hjälpstrategierna: beskrivning och motivering (säkerhet, tillförlitlighet osv.)
|
3.x
|
Hjälpstrategi x
|
3.x.1 Motivering av hjälpstrategin
3.x.2 Uppmätta och/eller modellerade parametrar för karakterisering av hjälpstrategin
3.x.3 Hjälpstrategins åtgärdsläge – använda parametrar
3.x.4 Hjälpstrategins effekt på föroreningar och CO2
|
3.y
|
Hjälpstrategi y
|
3.y.1
3.y.2
osv.
|
4.
|
Beskrivning av motiveringssystemet, inbegripet tillhörande övervakningsstrategier
|
|
5.
|
Beskrivning av åtgärderna för att förhindra manipulation
|
|
Begränsningen på 100 sidor slutar här
|
Bilaga
|
|
Förteckning över typer som omfattas av denna grundstrategi-hjälpstrategi: inklusive typgodkännandereferens, programvarureferens, kalibreringsnummer, kontrollsummor för varje version och varje elektronisk styrenhet (motor och/eller efterbehandling i förekommande fall)
|
Bifogade dokument
|
|
Teknisk anmärkning för hjälpstrategimotivering nr xxx
|
Riskbedömning eller motivering genom provning eller exempel på plötslig skada, i förekommande fall
|
|
Teknisk anmärkning för hjälpstrategimotivering nr yyy
|
|
|
Provningsrapport för specifik kvantifiering av hjälpstrategins effekter
|
Provningsrapport för alla specifika provningar som utförts för att motivera hjälpstrategin, uppgifter om provningsförhållanden, beskrivning av fordonet/datum för provningarna effekter av utsläpp/CO2 med/utan aktivering av hjälpstrategin
|
” |
(1) Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för NOx i enlighet med tabell 1 i bilaga X för motorer och fordon med kompressionständning och dubbelbränsle och tabell 2 i bilaga X för motorer och fordon med gnisttändning.
(2) Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för PM i enlighet med tabell 1 i bilaga X för motorer och fordon med kompressionständning och dubbelbränsle.
(3) Krav på övervakning av OBD-gränsvärde för CO i enlighet med tabell 2 i bilaga X för motorer och fordon med gnisttändning.
(4) Specifikationer för prestandakvot i drift (IUPR) anges i bilaga X. Motorer med gnisttändning och fordon utrustade med sådana motorer omfattas inte av prestandakvot i drift (IUPR).
(5) Ytterligare bestämmelser för övervakning enligt punkt 2.3.1.2 i bilaga 9A till Uneceföreskrifter nr 49.
(6) Kraven för överensstämmelse i drift anges i tillägg 1 till bilaga II.
(7) För motorer med gnisttändning och fordon utrustade med sådana motorer.
(8) För motorer med kompressionständning och dubbelbränsle och fordon utrustade med sådana motorer.
(9) Krav på prestandaövervakning i enlighet med punkt 2.1.1 i bilaga X.
(10) Infasningskrav på prestandakvot i drift (IUPR) i enlighet med avsnitt 6 i bilaga X.
(11) Infasningskrav på reagenskvaliteten i enlighet med punkt 7.1 i bilaga XIII.
(12) Gäller endast för motorer med gnisttändning och fordon utrustade med sådana motorer.
(13) Allmänna krav på prestandakvot i drift (IUPR) i enlighet med avsnitt 6 i bilaga X.
(14) Allmänna krav på reagenskvaliteten i enlighet med punkt 7.1.1 i bilaga XIII.
(15) Med beaktande av de övergångsbestämmelser som fastställs i artikel 17a.
(Ej tillämpligt.) Ej tillämpligt.”
BILAGA II
Bilaga II till förordning (EU) nr 582/2011 ska ändras på följande sätt:
1.
|
I punkt 4.1 ska följande stycke införas mellan andra och tredje stycket:
”Om den juridiskt tillåtna max.tifimala fordonsvikten är lägre än fordonets tekniskt tillåtna lastade vikt får den juridiskt tillåtna maximala fordonsvikten användas för att bestämma fordonets nyttolast för provningen.”
|
2.
|
Punkt 4.6.2 ska ersättas med följande:
”4.6.2
|
Utsläppsprovtagning och övrig dataprovtagning ska börja innan motorn startas. Kallstartsutsläpp ska inkluderas i utsläppsbedömningen, i enlighet med punkt 2.6.1 i tillägg 1.”
|
|
3.
|
Punkt 6.3, inklusive tabell 2, ska ersättas med följande:
”6.3
|
Den slutliga överensstämmelsefaktorn för provningen (CFfinal) för varje förorening beräknad i enlighet med tillägg 1 får inte överstiga den högsta tillåtna överensstämmelsefaktorn för den föroreningen enligt tabell 2.
|
Tabell 2
Högsta tillåtna överensstämmelsefaktorer för överensstämmelseprovning avseende utsläpp i drift
Förorening
|
Högsta tillåtna överensstämmelsefaktor
|
CO
|
1,50
|
THC (1)
|
1,50
|
NMHC (2)
|
1,50
|
CH4
(2)
|
1,50
|
NOx
|
1,50
|
PM-antal
|
1,63 (3)
|
|
4
|
Följande punkt ska införas efter punkt 10.1.8.5:
”10.1.8.5a
|
PM-antalskoncentration [#/cm3].”
|
|
5
|
Följande punkt ska införas efter punkt 10.1.9.5:
”10.1.9.5a
|
PM-antalsflöde [#/s].”
|
|
6
|
Följande punkt ska införas efter punkt 10.1.9.10:
”10.1.9.10a
|
PM-antal [#].”
|
|
7
|
Följande punkt ska införas efter punkt 10.1.9.19:
”10.1.9.19a
|
Arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor för PM-antal [-].”
|
|
8
|
Följande punkt ska införas efter punkt 10.1.9.24:
”10.1.9.24a
|
CO2-massfönstrets överensstämmelsefaktor för PM-antal [-].”
|
|
9
|
Följande punkt ska införas efter punkt 10.1.10.12:
”10.1.10.12a
|
PM-antal [#].”
|
|
10
|
Följande punkt ska införas efter punkt 10.1.11.5:
”10.1.11.5a
|
Arbetsfönstrets överensstämmelsefaktor för PM-antal [-].”
|
|
11
|
Följande punkt ska införas efter punkt 10.1.11.9:
”10.1.11.9a
|
CO2-massfönstrets överensstämmelsefaktor för PM-antal [-].”
|
|
12
|
Följande punkt ska införas efter punkt 10.1.12.4:
”10.1.12.4a
|
PM-antalsanalysator, nollställning, före och efter provning.”
|
|
13
|
Tillägg 1 ska ändras på följande sätt:
a)
|
I punkt 1 ska första stycket ersättas med följande:
”I detta tillägg beskrivs förfarandet för att bestämma förorenande utsläpp från mätningar på fordon på väg med hjälp av bärbara system för utsläppsmätning (Portable Emissions Measurement Systems, nedan kallade PEMS). De förorenande utsläpp som ska mätas från motorns avgaser omfattar följande komponenter: kolmonoxid, totala kolväten, kväveoxider samt PM-antal för motorer med kompressionständning och kolmonoxid, icke-metankolväten, metan, kväveoxider samt PM-antal för motorer med gnisttändning. Dessutom ska koldioxid mätas för att de beräkningsförfaranden som beskrivs i avsnitt 4 ska kunna utföras.”
|
b)
|
Punkt 2.1.1 ska ersättas med följande:
”2.1.1
|
Gas- och PM-antalsanalysatorer för att mäta koncentrationerna av reglerade gasformiga föroreningar i avgasen.”
|
|
c)
|
I punkt 2.2 ska tabell 1 ersättas med följande:
”Tabell 1
Provningsparametrar
Parameter
|
Enhet
|
Källa
|
THC-koncentration (4)
|
ppm
|
Gasanalysator
|
CO-koncentration (4)
|
ppm
|
Gasanalysator
|
NOx-koncentration (4)
|
ppm
|
Gasanalysator
|
CO2-koncentration (4)
|
ppm
|
Gasanalysator
|
CH4-koncentration (4)
(5)
|
ppm
|
Gasanalysator
|
PM-antalskoncentration
|
#/cm3
|
PM-antalsanalysator
|
Utspädningsinställning (om tillämpligt)
|
–
|
PM-antalsanalysator
|
Avgasflöde
|
kg/tim
|
Avgasflödesmätare
|
Avgastemperatur
|
K
|
Avgasflödesmätare
|
Omgivningstemperatur (6)
|
K
|
Givare
|
Omgivningstryck
|
kPa
|
Givare
|
Motorvridmoment (6)
|
Nm
|
ECU eller givare
|
Motorvarvtal
|
rpm (varv per minut)
|
ECU eller givare
|
Motorns bränsleflöde
|
g/s
|
ECU eller givare
|
Motorns kylvätsketemperatur
|
K
|
ECU eller givare
|
Motorns insugningsluftstemperatur (5)
|
K
|
Givare
|
Fordonets markhastighet
|
km/tim
|
ECU och GPS
|
Fordonets latitud
|
grad
|
GPS
|
Fordonets longitud
|
grad
|
GPS
|
|
d)
|
I avsnitt 2.4 ska följande punkter läggas till:
”2.4.6
|
Installation av PM-antalsanalysator
Installationen och driften av PEMS ska ske på så vis att systemet är tätt och värmeförlusten minimeras. För att undvika att partiklar genereras ska anslutningar vara värmestabila vid de avgastemperaturer som kan förväntas under provningen. Om anslutningar av elastomer används för att ansluta fordonets avgasutlopp och anslutningsröret får dessa anslutningsdon inte vara i kontakt med avgaserna, så att artefakter undviks vid hög motorbelastning.
|
2.4.7
|
Provtagning av PM-antal
Provtagningen av utsläpp ska vara representativ och utföras på platser med väl blandade avgaser där inverkan av omgivningsluften nedströms från provtagningspunkten är minimal. I tillämpliga fall ska provtagningen av utsläpp ske nedströms avgasmassflödesmätaren, på ett avstånd av minst 150 mm från det flödesavkännande elementet. Provtagningssonden ska vara monterad minst tre gånger avgasrörets inre diameter uppströms den punkt där avgaserna släpps ut i miljön. Provet av avgaserna ska tas från mitten av avgasströmmen. Om flera sonder används för provtagning av utsläpp ska partikelprovtagningssonden placeras uppströms andra provtagningssonder. Partikelprovtagningssonden får inte påverka provtagningen av gasformiga föroreningar. Sondens typ och specifikation samt monteringen av den ska dokumenteras i detalj, antingen i den tekniska tjänstens provningsrapport (vid provning i samband med typgodkännande) eller i fordonstillverkarens egen dokumentation (vid provning av överensstämmelse i drift).
Om det tas prover av partiklar som inte späds ut vid avgasröret, ska provtagningsledningen från provtagningspunkten för obehandlade avgaser till utspädningspunkten eller partikeldetektorn upphettas till minst 373 K (100 °C).
Alla delar av provtagningssystemet, från avgasröret fram till partikeldetektorn, som kommer i kontakt med obehandlade eller utspädda avgaser ska vara utformade på ett sätt som minimerar deposition av partiklar. Samtliga delar ska vara tillverkade av antistatiskt material för att förhindra elektrostatiska effekter.”
|
|
e)
|
I avsnitt 2.5 ska följande punkt läggas till:
”2.5.5
|
Kontrollera PM-antalsanalysatorn
PEMS-utrustningen ska fungera fritt från fel och kritiska varningar. Partikelanalysatorns nollnivå ska registreras genom provtagning av omgivningsluft som filtrerats med ett högeffektivt partikelluftfilter (HEPA-filter) provtagningsledningens inlopp under 12 timmar före provningsstart. Signalen ska registreras vid en konstant frekvens av minst 1,0 Hz i genomsnitt under en period av 2 min. Den slutliga absoluta koncentrationen ska ligga inom tillverkarens specifikationer, och får dessutom inte överstiga 5 000 partiklar per cm3.”
|
|
f)
|
Punkt 2.6.1 ska ersättas med följande:
”2.6.1
|
Provningsstart
Med provningsstart avses i provningsförfarandet den första tändningen av förbränningsmotorn.
Utsläppsprovtagning, mätning av avgasparametrar och registrering av motor- och omgivningsdata ska påbörjas före provningsstart. Artificiell uppvärmning av de utsläppsbegränsande systemen före provningsstart ska vara förbjudet.
Vid provningsstart får kylvätskans temperatur inte överstiga omgivningstemperaturen med mer än 5 °C, och får inte överstiga 303 K (30 °C). Datautvärderingen ska börja när kylvätskans temperatur för första gången har nått 303 K (30 °C) eller har varit stabil inom ± 2 K i 5 min, beroende på vad som inträffar först, men inte senare än 10 min efter motorstart.”
|
|
g)
|
Punkt 2.6.3 ska ersättas med följande:
”2.6.3
|
Provningsslut
Provningsslutet inträffar när fordonet har slutfört trippen och förbränningsmotorn har stängts av.
Förbränningsmotorn ska stängas av så snart som är praktiskt möjligt efter trippen. Dataregistreringen ska fortsätta till dess att provtagningssystemets responstid har förflutit.”
|
|
h)
|
I punkt 2.7.4 ska led a ersättas med följande:
”a)
|
Om skillnaden mellan resultaten före och efter provningen är mindre än 2 % enligt specifikationerna i punkterna 2.7.2 och 2.7.3, får de uppmätta koncentrationerna användas utan korrigering eller ska, på tillverkarens begäran, korrigeras för drift enligt punkt 2.7.5.”
|
|
i)
|
I avsnitt 2.7 ska följande punkt läggas till:
”2.7.6
|
Kontrollera PM-antalsanalysatorn
Partikelanalysatorns nollnivå ska kontrolleras före provningsstart och efter provningsslut och registreras enligt kraven i punkt 2.5.5.”
|
|
j)
|
Punkterna 3.1.1, 3.1.2 och 3.1.3 ska ersättas med följande:
”3.1.1
|
Data från analysatorer
Data från gasanalysatorerna ska anpassas korrekt med hjälp av förfarandet i punkt 9.3.5 i bilaga 4 till Uneceföreskrifter nr 49. Data från partikelanalysatorn ska vara tidanpassade med sin egen omvandlingstid, i enlighet med instrumenttillverkarens instruktioner.
|
3.1.2
|
Data från analysatorer och avgasflödesmätare
Data från gasanalysatorerna och PM-antalsanalysatorerna ska anpassas korrekt till avgasflödesmätarens data med hjälp av förfarandet i punkt 3.1.4.
|
3.1.3
|
PEMS- och motordata
Data från PEMS (gasanalysatorer, PM-antalsanalysator och avgasflödesmätare) ska anpassas korrekt till data från motorns elektroniska styrenhet med hjälp av förfarandet i punkt 3.1.4.”
|
|
k)
|
I punkt 3.1.4 ska ”1: Gasanalysatorer (THC-, CO-, CO2- och NOx-koncentrationer)” ersättas med följande:
”1.
|
:
|
Gasanalysatorer (THC-, CO-, CO2-, NOx-koncentrationer) och PM-antalsanalysator.”
|
|
l.
|
I avsnitt 3 ska följande punkt läggas till:
”3.6
|
Beräkning av momentana PM-antalsutsläpp
De momentana utsläppen av PM-antal (PNi) [#/s] ska bestämmas genom att den momentana koncentrationen av PM-antal [#/cm3] multipliceras med det momentana avgasmassflödet [kg/s], båda korrigerade och anpassade utifrån omvandlingstiden, i enlighet med punkt 1.4.3 i bilaga 3. Alla negativa värden för momentana utsläpp ska föras in som noll i efterföljande datautvärderingar. Alla betydelsefulla siffror från mellanliggande resultat ska föras in i beräkningen av momentana utsläpp. Vid bestämningen av de momentana PM-antalsutsläppen ska följande formel användas:
|
där
PNi
|
är momentana PM-antalsutsläpp [#/s],
|
cPNi
|
är uppmätt PM-antalskoncentration [#/m3], normaliserad vid 273 K (0 °C) och inklusive interna utspädnings- och partikelförluster,
|
qmewi
|
är det uppmätta avgasmassflödet [kg/s],
|
ρe
|
är avgasernas densitet [kg/m3] vid 273 K (0 °C).”
|
|
m)
|
Punkterna 4.2.1 och 4.2.1.1 ska ersättas med följande:
”4.2.1
|
Beräkning av specifika utsläpp
De specifika utsläppen e ([mg/kWh] eller [#/kWh]) ska beräknas för varje fönster och varje förorening enligt följande:
|
där
m
|
är massutsläppet av föroreningen [mg/fönster] eller PM-antalet [#/fönster]
|
W(t2,i) – W(t1,i)
|
är motorns arbete under det i:e medelvärdesfönstret [kWh].
|
4.2.1.1
|
Beräkning av specifika utsläpp för ett deklarerat marknadsbränsle
Om en provning enligt denna bilaga utförs med ett marknadsbränsle som deklareras i del 1 punkt 3.2.2.2.1 i tillägg 4 till bilaga I ska de specifika utsläppen e ([mg/kWh] eller [#/kWh]) beräknas för varje fönster och varje förorening genom att de specifika utsläpp som bestämts i enlighet med punkt 4.2.1 multipliceras med den effektkorrektionsfaktor som bestämts enligt punkt 1.1.2 a1 i bilaga I.”
|
|
n)
|
Punkt 4.2.3 ska ersättas med följande:
”4.2.3
|
Beräkning av överensstämmelsefaktorer
Överensstämmelsefaktorerna ska beräknas för varje enskilt giltigt fönster och varje enskild förorening enligt följande:
|
där
e
|
är det bromsspecifika utsläppet av den gasformiga föroreningen [mg/kWh] eller [#/kWh],
|
L
|
är det tillämpliga gränsvärdet [mg/kWh] eller [#/kWh].”
|
|
o)
|
Punkt 4.3.2 ska ersättas med följande:
”4.3.2
|
Beräkning av överensstämmelsefaktorer
Överensstämmelsefaktorerna ska beräknas för varje enskilt giltigt fönster och varje enskild förorening enligt följande:
|
där
där
m
|
är massutsläppet av den gasformiga föroreningen [mg/fönster], eller PM-antalet [#/fönster],
|
mCO2(t2,i) – mCO2(t1,i)
|
är CO2-massan under det i:e medelvärdesfönstret [kg],
|
mCO2,ref
|
är motorns CO2-massa som fastställts för WHTC-cykeln [kg],
|
mL
|
är massutsläppet av den gasformiga föroreningen eller PM-antalet motsvarande det tillämpliga gränsvärdet för WHTC-cykeln, i [mg] respektive [#].”
|
|
p)
|
I avsnitt 4 ska följande punkter läggas till:
”4.4
|
Beräkning av den slutliga överensstämmelsefaktorn för provningen
|
4.4.1
|
Den slutliga överensstämmelsefaktorn för provningen (CFfinal) för varje förorening ska beräknas enligt följande:
|
där
CFcold
|
är överensstämmelsefaktorn för kalldriftsperioden i provningen, som ska vara lika med den högsta överensstämmelsefaktorn för de fönster med glidande medelvärde som börjar under kylvätsketemperaturen 343 K (70 °C), som bestämts för den föroreningen i enlighet med de beräkningsförfaranden som anges i punkterna 4.1 och antingen 4.2 eller 4.3, beroende på vad som är tillämpligt,
|
CFwarm
|
är överensstämmelsefaktorn för varmdriftsperioden i provningen, som ska vara lika med den kumulativa 90:e percentilen för de överensstämmelsefaktorer som bestämts för den föroreningen i enlighet med de beräkningsförfaranden som anges i punkterna 4.1 och antingen 4.2 eller 4.3, beroende på vad som är tillämpligt, när datautvärderingen startar efter det att kylvätsketemperaturen för första gången har nått 343 K (70 °C).”
|
|
|
14.
|
Tillägg 2 ska ändras på följande sätt:
a)
|
Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1.
|
ALLMÄNT
Gasformiga utsläpp och PM-antal ska mätas i enlighet med det förfarande som anges i tillägg 1. I detta tillägg beskrivs egenskaperna hos den bärbara mätutrustning som ska användas för att utföra sådana mätprovningar.”
|
|
b)
|
I avsnitt 2 ska följande punkter läggas till:
”2.5
|
PM-antalsanalysatorer
|
2.5.1.1
|
PM-antalsanalysatorn ska bestå av en förkonditioneringsenhet och en partikeldetektor (se figur 1). Partikeldetektorn får även användas för förkonditionering av aerosolen. Analysatorns känslighet för stötar, vibrationer, åldrande, variationer i temperatur och lufttryck, elektromagnetiska interferenser och annat som kan påverka fordonets eller analysatorns drift ska begränsas till minsta möjliga och tydligt anges i tillverkarens styrkande handlingar. PM-antalsanalysatorn ska uppfylla kraven i denna förordning och instrumenttillverkarens specifikationer.
Figur 1
Exempel på konfiguration av en PM-antalsanalysator:
(de streckade linjerna visar valfria delar)
EFM: avgasmassflödesmätare
d: innerdiameter
PND: utspädningsanordning för PM-antal
|
2.5.1.2
|
PM-antalsanalysatorn ska anslutas till provtagningspunkten via en provtagningssond som extraherar ett prov från centrumlinjen i avgasröret. Om partiklarna inte späds ut vid avgasröret ska provtagningsledningen upphettas till en temperatur på minst 373 K (100 °C) fram till PM-antalsanalysatorns punkt för den första utspädningen eller analysatorns partikeldetektor. Provets uppehållstid i partikelprovtagningsledningen ska vara mindre än 3 s till punkten för den första utspädningen eller till partikeldetektorn.
|
2.5.1.3
|
Alla delar som kommer i kontakt med avgasprovet ska alltid hållas vid en temperatur som förhindrar kondensering av alla ämnen i anordningen. Det kan uppnås genom exempelvis uppvärmning till en högre temperatur och utspädning av provet eller oxidering av (halv)flyktiga ämnen.
|
2.5.1.4
|
PM-antalsanalysatorn ska innefatta en uppvärmd sektion med en väggtemperatur ≥ 573 K (300 °C). Förkonditioneringsenheten ska styra de uppvärmda delarna till konstanta nominella driftstemperaturer, med en tolerans av ± 10 K, och indikera huruvida de uppvärmda stegen har korrekt driftstemperatur. Lägre temperaturer godtas så länge som effektiviteten vid borttagning av flyktiga partiklar uppfyller specifikationerna i punkt 2.5.4.
|
2.5.1.5
|
Tryck- och temperaturgivare och andra givare ska övervaka instrumentets funktion under drift och utlösa en varning eller ett meddelande vid fel.
|
2.5.1.6
|
Fördröjningen i PM-antalsanalysatorn ska vara < 5 s. Med fördröjning avses tidsskillnaden mellan en förändring i koncentrationen vid referenspunkten och en systemrespons på 10 % av den slutliga avläsningen.
|
2.5.1.7
|
PM-antalsanalysatorn (och/eller partikeldetektorn) ska ha en stigtid på < 3,5 s.
|
2.5.1.8
|
Mätningar av partikelkoncentration ska rapporteras normaliserade till 273 K (0 °C) och 101,3 kPa. Om det med utgångspunkt i god teknisk sed anses nödvändigt ska trycket och/eller temperaturen vid inloppet till detektorn mätas och rapporteras i syfte att normalisera partikelkoncentrationen.
|
2.5.1.9
|
PM-antalsanalysatorer som uppfyller kalibreringskraven i Uneceföreskrifter nr 83 eller 49 eller i globala tekniska föreskrifter nr 15 ska anses uppfylla kalibreringskraven i denna bilaga.
|
2.5.2.1
|
Det fullständiga PM-antalsanalysatorsystemet inklusive provtagningsledningen ska uppfylla effektivitetskraven i tabell 1:
Tabell 1
Effektivitetskrav på PM-antalsanalysatorsystemet (och provtagningsledningen)
dp [nm]
|
under 23
|
23
|
30
|
50
|
70
|
100
|
200
|
E(dp)
|
-- (*1)
|
0,2–0,6
|
0,3–1,2
|
0,6–1,3
|
0,7–1,3
|
0,7–1,3
|
0,5–2,0
|
|
2.5.2.2
|
Effektiviteten E(dp) är förhållandet mellan avläsningarna av PM-analysatorsystemet och en referenskondenspartikelräknare (d50 = 10 nm eller mindre, kontrollerad för linearitet och kalibrerad med en elektrometer) eller elektrometer av koncentrationen av antalet partiklar parallellt med monodispersiv aerosol med rörelsediametern dp och normaliserad vid samma temperatur- och tryckförhållanden. Materialet ska vara termiskt stabilt och sotliknande (t.ex. gnisttänd grafit eller sot från diffusionsflamma med termisk förbehandling). Om effektivitetskurvan mäts med en annan aerosol (t.ex. NaCl), ska korrelationen till den sotliknande kurvan anges i form av ett diagram där effektiviteten som erhålls med de båda provningsaerosolerna jämförs. Skillnaderna i räkningseffektivitet ska beaktas genom att de uppmätta effektiviteterna justeras med utgångspunkt i jämförelsediagrammet, så att de sotliknande aerosoleffektiviteterna erhålls. Eventuella korrigeringar för multipelt laddade partiklar ska tillämpas och dokumenteras, men får inte överstiga 10 %. De slutliga effektivitetsvärdena (t.ex. anpassade efter de olika typerna av material och multipla laddade partiklar) ska omfatta PM-antalsanalysatorn och provtagningsledningen. PM-antalsanalysatorn får även kalibreras i delar (dvs. förkonditioneringsenheten separat från partikeldetektorn) förutsatt att PM-antalsanalysatorn och provtagningsledningen tillsammans uppfyller kraven i tabell 1. Den uppmätta signalen från detektorn ska vara > 2 gånger detektionsgränsen (som här definieras som nollnivån + tre standardavvikelser).
|
2.5.3.1
|
Linearitetskraven ska, i enlighet med interna revisionsförfaranden eller instrumenttillverkarens krav, kontrolleras när skador observeras och minst en gång under de 12 månader som föregår provningen.
|
2.5.3.2
|
PM-antalsanalysatorn och provtagningsledningen ska uppfylla linearitetskraven i tabell 2.
Tabell 2
Linearitetskrav på PM-antalsanalysatorn (och provtagningsledningen)
Mätparameter/instrument
|
|χmin× (a1 - 1)+ a0|
|
Lutning a1
|
Standardfel SEE
|
Determinationskoefficient r2
|
PM-antalsanalysator
|
≤ 5 % max
|
0,85–1,15
|
≤ 10 % max
|
≥ 0,950
|
|
2.5.3.3
|
PM-antalsanalysatorsystemet och provtagningsledningen ska uppfylla linearitetskraven i tabell 2 med monodispersiva eller polydispersiva sotliknande partiklar. Partikelstorleken (rörelsediameter eller räknad mediandiameter) ska vara större än 45 nm. Referensinstrumentet ska vara en elektrometer eller en kondenspartikelräknare med d50 = 10 nm eller mindre, verifierad avseende linearitet. Alternativt får referensinstrumentet vara ett partikelantalssystem som uppfyller kraven i Uneceföreskrifter nr 49.
|
2.5.3.4
|
Dessutom ska skillnaderna mellan PM-antalsanalysatorn och referensinstrumentet på alla de punkter som kontrollerats (utom nollpunkten) ligga inom 15 % av sitt medelvärde. Minst fem jämnt fördelade punkter (plus nollpunkten) ska kontrolleras. Den högsta kontrollerade koncentrationen ska vara PM-antalsanalysatorns högsta tillåtna koncentration.
Om PM-antalsanalysatorn kalibreras i delar får lineariteten kontrolleras endast för detektorn, men de övriga delarnas och provtagningsledningens effektivitet ska beaktas vid beräkningen av lutning.
|
2.5.4
|
Effektivitet vid borttagning av flyktiga partiklar
|
2.5.4.1
|
PM-antalsanalysatorsystemet ska avlägsna > 99 % av ≥ 30 nm tetrakontanpartiklar (CH3(CH2)38CH3) med en inloppskoncentration på ≥ 10 000 partiklar per cm3 vid minimiutspädningen.
|
2.5.4.2
|
PM-antalsanalysatorn ska dessutom uppnå en effektivitet på > 99 % i fråga om borttagning av polydispersiv alkan (dekan eller högre) eller smärgelolja med räknad mediandiameter > 50 nm och en inloppskoncentration på ≥ 5 × 106 partiklar per cm3 vid minimiutspädningen (motsvarande massa > 1 mg/m3).
|
2.5.4.3
|
Effektiviteten vid borttagning av flyktiga partiklar med tetrakontan och/eller polydispersiv alkan eller olja behöver endast visas en gång per PEMS-familj. En PEMS-familj betraktas som en grupp instrument med samma analysatorer, provkonditionering, termisk konditionering och programvarukompensationsalgoritmer. Instrumenttillverkaren ska ange intervall för underhåll eller utbyte som säkerställer att borttagningseffektiviteten inte sjunker till ett värde under de tekniska kraven. Om instrumenttillverkaren inte tillhandahåller sådan information ska effektiviteten vid borttagning av flyktiga partiklar kontrolleras årligen för varje instrument.”
|
|
|
15.
|
I tillägg 3 ska följande punkt läggas till:
”1.4
|
Kalibrering och verifiering av PM-antalsanalysatorn
|
1.4.1
|
PEMS-läckageprovningen ska utföras i enlighet med de krav som anges i punkt 9.3.4 i bilaga 4 till Uneceföreskrifter nr 49 eller i enlighet med instrumenttillverkarens anvisningar.
|
1.4.2
|
Kontrollen av PM-antalsanalysatorns svarstid ska utföras i enlighet med kraven i punkt 9.3.5 i bilaga 4 till Uneceföreskrifter nr 49, med användning av partiklar om gaser inte kan användas.
|
1.4.3
|
Omvandlingstiden för PM-antalsanalysatorn och dess provtagningsledning ska bestämmas i enlighet med punkt A.8.1.3.7 i tillägg 8 till bilaga 4 till Uneceföreskrifter nr 49. Med omvandlingstid menas tidsskillnaden mellan en förändring i koncentrationen vid referenspunkten och en systemrespons på 50 % av den slutliga avläsningen.”
|
|
(1) För motorer med kompressionständning.
(2) För motorer med gnisttändning.
(3) Med beaktande av de övergångsbestämmelser som fastställs i artikel 17a.”
(4) Uppmätt eller korrigerad till våt bas.
(5) Endast gasdrivna motorer.
(6) Använd givaren för omgivningstemperatur eller en givare för insugningsluftstemperaturen.
(7) Det registrerade värdet ska vara antingen a) bromsande nettovridmoment enligt punkt 2.4.4 i detta tillägg eller b) bromsande nettovridmoment beräknat utifrån vridmomentvärdena enligt punkt 2.4.4 i detta tillägg.”
(*1) Anges i ett senare skede.