BILAGA

Resultattavla över indikatorer

1.   Allmänna principer

En resultattavla över indikatorer ska användas av den investeringskommitté som inrättats i enlighet med artikel 7.7–7.12 i förordning (EU) 2015/1017 för att bedöma mervärdet av en transaktion för potentiellt stöd från EIB inom ramen för EU-garantin (1). Resultattavlan kommer att vara ett verktyg för att hjälpa investeringskommittén att vid användningen av EU-garantin ge prioritet åt transaktioner med högre betyg och mervärde. EIB ska beräkna poängtalen och indikatorerna på förhand och kontrollera projektets resultat när det avslutas. Poängen för relevanta pelare och värdet på varje indikator ska ges till investeringskommittén.

Resultattavlan består av fyra pelare:

—	Pelare 1 – bidrag till Efsis politiska mål.

—	Pelare 2 – projektets kvalitet och sundhet.

—	Pelare 3 – tekniskt och finansiellt bidrag.

—	Pelare 4 – kompletterande indikatorer.

På grund av varje pelares specifika inriktning ska de bedömas separat utan sammanräkning av poängen till en total poängsumma. Investeringskommittén ska ge lika stor vikt till varje pelare när projekten prioriteringsordnas, oavsett om resultatet för en viss pelare utgörs av ett numeriskt poängtal eller om pelaren består av icke poängsatta kvalitativa och kvantitativa indikatorer. I enlighet med artikel 7.14 i Efsi-förordningen ska denna resultattavla användas av investeringskommittén för att säkerställa en oberoende och öppen bedömning av den eventuella och faktiska användningen av EU-garantin. Detta kompletterar, men påverkar inte investeringskommitténs granskning av potentiella projekt enligt artikel 7.7 i Efsi-förordningen.

2.   Resultattavlan

Varje Efsi-transaktion ska betygsättas under var och en av de fyra pelarna. Betygsättningen ska göras på grundval av de poäng som transaktionen har tilldelats för ett antal indikatorer inom varje pelare, med hjälp av följande skala:

Poäng	Pelare 2 betyg	Pelare 1 och 3 betyg
0–49	Mindre god	Lågt
50–99	Godtagbar	Måttligt
100–149	God	Betydande
≥ 150	Utmärkt	Högt

Pelare 4 omfattar kompletterande indikatorer av kvantitativ eller kvalitativ typ och kommer inte att sammanfattas i ett separat betyg.

Pelare 1: Bidrag till Efsis politiska mål

Pelare 1 ska bedöma överensstämmelsen med och bidraget till Efsis allmänna mål som anges i artikel 9.2 i förordning (EU) 2015/1017. Det övergripande betyget för pelare 1 ska ges på grundval av transaktionens bidrag på skalan ”lågt”, ”måttligt”, ”betydande” och ”högt”.

Bedömningen bygger på följande aspekter:

—   Bidrag till Efsis mål: Alla projekt måste bidra till minst ett av de allmänna målen för Efsi. Projekt med låg politisk prioritet, som till exempel en icke-prioriterad TEN-väg, ska ges lägre betyg.

—   Viktiga mål: I artikel 9.2 i förordning (EU) 2015/1017 förtecknas ett antal viktiga politikområden för vart och ett av de allmänna politiska målen, som anses vara särskilt angelägna. Projekt inom dessa viktiga politikområden flyttas upp ett steg i betygsskalan. Specifika egenskaper hos projektet som gör att dess bidrag är särskilt högt, till exempel demonstrationsprojekt eller projekt som ger ett stort bidrag till målen för Europa 2020, ska också beaktas vid betygsättningen. Projekt som uppfyller flera mål, bland annat övergripande mål som sammanhållning och klimat, flyttas upp ytterligare betygsteg.

En enda indikator med fyra betygsnivåer ska användas. För att beräkna det övergripande betyget har varje betygsteg upp till 50 poäng. Efter sammanräkning (utan viktning) kategoriseras projektets bidrag som ”lågt” (mindre än 50 poäng), ”måttligt” (50–99 poäng), ”betydande” (100–149 poäng) eller ”högt” (150 poäng eller mer).

Pelare 2: Projektets kvalitet och sundhet

Pelare 2 består av ett antal indikatorer för att utvärdera transaktionens kvalitet och sundhet. Olika metoder används för investeringar i enskilda projekt och för investeringar genom lån med mellanhänder och flera bidragsmottagare (multi-beneficiary intermediated loans, MBIL).

Följande aspekter och tillhörande indikatorer ska tillämpas vid bedömningen av enskilda projekt:

—   Tillväxt (indikator 1: från 0 till 100 poäng): Ett projekts bidrag till hållbar tillväxt kommer från dess socioekonomiska inverkan i termer av kostnad och nytta. Om möjligt ska den ekonomiska avkastningsgraden (ERR) kvantifieras med hjälp av bästa praxis som tillämpas av ekonomer. Sådan praxis beaktar projektets socioekonomiska kostnader och fördelar, inklusive dess spridningseffekter (t.ex. positiva effekter på forskning, utveckling och innovation, långsiktiga klimatfördelar, inverkan på arbetsmarknaden eller negativa miljöeffekter). För vissa projekt är dock avkastningsgraden svår att uppskatta. För ett flertal sektorer krävs till exempel överensstämmelse med EU:s standarder och det viktigaste är att se till att den mest kostnadsgynnsamma lösningen antas i stället för att bedöma den övergripande ekonomiska lönsamheten (detta gäller till exempel för vatten och avfallshantering). För dessa sektorer bygger kvalitetsbedömningen på sektorspecifika riktmärken. För transaktioner som grupperar ramlån bygger bedömningen främst på den investeringsstrategi och de kriterier som används av den projektansvarige.

I allmänhet är tröskelvärdet för avkastning för EIB-finansiering 5 %. För ett standardprojekt betraktas en avkastningsgrad på 5–7 % som ”godtagbar”, 7–10 % betraktas som ”god”, och ett projekt med en avkastningsgrad på över 10 % betraktas som ”utmärkt”. Klassificeringen av resultat bygger emellertid också på vissa sektorsspecifika överväganden. De sektorer som för närvarande betraktas som mindre miljömässigt hållbara (t.ex. vissa transportsätt) skulle endast finansieras om de anses ”goda” ur ett ekonomiskt perspektiv, vilket innebär en lägsta avkastningsgrad på 7 %. Å andra sidan skulle utvalda projekt med långsiktiga klimatfördelar kunna komma i fråga för finansiering om de har en avkastningsgrad på 3,5–5 % – med klassificering i kategorin ”mindre god”. Betyg för projekt i den privata sektorn sätts på grund av risk-/avkastningsprofilen till ”mindre god” för en avkastningsgrad på 5–7 %, ”godtagbar” för 7–10 %, ”god” för 10–15 % och ”utmärkt” för en avkastningsgrad på över 15 %. Avkastningsgraden ska beräknas med fullständigt beaktande av positiva och negativa externa effekter, inklusive på aspekter som gäller miljö och klimat. Tröskelvärdet kan justeras av styrelsen om det finns bevis för att det inte ligger i linje med en ekonomiskt försvarbar nivå och med hänsyn till den långsiktiga ekonomiska situationen.

—   Den projektansvariges kapacitet (indikator 2: från 0 till 30 poäng): Denna kapacitet bedöms genom en kvalitativ bedömning av den projektansvariges förmåga att genomföra projektet i tid och på ett effektivt sätt. Här beaktas även den relevanta institutionella kontexten och eventuellt tekniskt bistånd som tillhandahålls. Detta är särskilt viktigt för ramlån, där prioriteringskriterier, projektgenomförande och kontrollkapacitet samt övervaknings- och kontrollsystem ska bedömas, liksom hanteringen av miljökrav, konkurrenskrav och krav för offentlig upphandling.

—   Hållbarhet (indikator 3: från 0 till 30 poäng): Enligt EIB:s normer måste projekt inte bara vara ekonomiskt livskraftiga och därmed bidra till tillväxt, utan de måste också vara hållbara i miljömässigt och socialt hänseende. Att strikta miljönormer och sociala normer upprätthålls är av yttersta vikt. Dessa bedöms genom riktlinjerna i handboken om miljömässig och social praxis (Environmental and Social Practices Handbook) (2).

—   Sysselsättning (indikator 4: från 0 till 40 poäng): Sysselsättningsindikatorn omfattar sysselsättning under byggfasen och under drift. Sysselsättningen under byggfasen beräknas med hjälp av industrispecifika parametrar. Bedömningen av sysselsättningen under drift görs genom att projektets analytiker jämför projektet med erfarenheten i sektorn. I nedanstående tabell summeras betygen, uppdelat på sysselsättning under byggfasen och under drift. Hög sysselsättning under byggfasen förekommer till exempel vid vissa anläggningsarbeten (särskilt utspridda renoveringsarbeten), energieffektivitet och skogsbruk. Högre sysselsättning under drift är t.ex. vanligt i vissa industriprojekt.

Det övergripande betyget för pelare 2 för enskilda projekt ska beräknas genom att summera poängen i de fyra underkategorier som beskrivs ovan för att ge ett övergripande betyg för projektet från ”mindre god” (mindre än 50 poäng), ”godtagbar” (50–99 poäng), ”god” (100–149 poäng) till ”utmärkt” (150 poäng och över).

Vad gäller lån med mellanhänder och flera bidragsmottagare (multibeneficiary intermediated loans, MBIL) ska pelare 2 ge en bedömning av kapaciteten och effektiviteten hos finansiella och andra organ (inklusive utvecklingsbanker) att fungera som mellanhänder. Bedömningen görs på grundval av följande tre oberoende indikatorer:

—	Mellanhandens kapacitet och sundhet och den operationella miljöns kvalitet.

—	Ökad tillgång till finansiering och förbättrade finansieringsvillkor, inklusive för de slutliga stödmottagarna.

—	Sysselsättning för de slutliga stödmottagarna.

Poängen för indikatorerna i varje kategori räknas samman utan viktning för att ge ett övergripande betyg för projektet från ”mindre god” (mindre än 50 poäng), ”godtagbar” (50–99 poäng), ”god” (100–149 poäng) till ”utmärkt” (150 poäng och över).

Pelare 3: Tekniskt och finansiellt bidrag

Pelare 3 handlar om det värde som uppstår genom EIB:s medverkan och stödet från Efsi, som erbjuder finansiella och icke-finansiella fördelar till stöd för projektet. Detta särskilda bidrag bedöms med hjälp av tre indikatorer som var och en mäter kompletterande delar av mervärdet:

—	Finansiellt bidrag, dvs. förbättring av motpartens finansieringsvillkor jämfört med alternativa finansieringskällor (lägre ränta och/eller längre löptid).

—	Finansiellt underlättande, dvs. ökad effektivitet i andra parters stöd, mobilisering av resurser från tredje part, särskilt från den privata sektorn, och signaler till andra långivare.

—

EIB:s bidrag och rådgivning, dvs. tillhandahållande av icke-finansiella tjänster i form av expertråd/kunskapsöverföring för att underlätta projektgenomförandet och för att stärka den institutionella kapaciteten samt ge råd om finansiell strukturering. Detta kan göras inom ramen för Europeiskt centrum för investeringsrådgivning eller andra befintliga rådgivande organ, såsom Jaspers, Elena, Horisont 2020 InnovFin Advisory eller på andra sätt, som till exempel stöd för projektgenomförande.

Varje indikator ska betygsättas separat med användning av EIB:s befintliga konsekventa och väldokumenterade metod, i dess senaste version. Som för pelare 1 ska betyget ligga mellan ”lågt” och ”högt”. Poängen för varje indikator räknas samman utan viktning för att ge projektet ett övergripande betyg för denna pelare från ”lågt” (mindre än 50 poäng), ”måttligt” (50–99 poäng), ”betydande” (100–149 poäng) till ”högt” (150 poäng och över).

Pelare 4: Kompletterande indikatorer

Resultattavlan ska kompletteras med följande indikatorer som ska rapporteras för varje transaktion för att fånga upp centrala övergripande aspekter av EIB:s transaktioner inom ramen för Efsi:

—	Additionalitet: Det ska anges om transaktionen är en särskild verksamhet eller gängse transaktion. För gängse transaktioner ska ytterligare förklaring ges som motiverar additionalitet enligt definitionen i artikel 5 i förordning (EU) 2015/1017.

—

Ett antal indikatorer som rör projektets makroekonomiska miljö som bland annat gör det möjligt för investeringskommitténs medlemmar att bedöma potentiella effekter på ekonomiska skillnader inom unionen, och potentialen för långsiktig tillväxt: i) indikatorer som är specifika för investeringssituationen, ii) produktionsgapet, beräknat på grundval av den produktionsfunktionsmetod som har godkänts av Ekofinrådet, iii) potentiell BNP-tillväxt, iv) indikatorer som är specifika för arbetslöshet: arbetslöshetsnivå, förändring i arbestlöshetsnivå från år till år och jämförelse med EU-snittet, v) indikator för samlad lånekostnad för icke-finansiella bolag, eller om detta inte är tillgängligt, bankräntor till icke-finansiella företag. Mot bakgrund av dessa indikatorer ska investeringskommittén särskilt beakta projekt som bidrar till att minska ekonomiska skillnader inom unionen.

—	Förväntad multiplikatoreffekt av Efsis bidrag.

—	Belopp för privat finansiering som mobiliseras.

—	Samarbete med nationella utvecklingsbanker och stöd till investeringsplattformar.

—	Samfinansiering med europeiska struktur- och investeringsfonder.

—	Samfinansiering med andra EU-instrument (Horisont 2020, Fonden för ett sammanlänkat Europa osv.)

—	Energieffektivitet som uppnås (i förekommande fall).

—	Indikator för klimatåtgärder (i förekommande fall).

---

(1)  Resultattavlan omfattar inte transaktioner enligt artikel 10.2 b i förordning (EU) 2015/1017.

(2)  http://www.eib.org/attachments/strategies/environmental_and_social_practices_handbook_en.pdf