This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document JOL_2010_287_R_0001_01
2010/648/EU: Council Decision of 14 May 2010 on the signing, on behalf of the European Union, of the Agreement amending for the second time the Partnership Agreement between the members of the African, Caribbean and Pacific Group of States, of the one part, and the European Community and its Member States, of the other part, signed in Cotonou on 23 June 2000 , as first amended in Luxembourg on 25 June 2005#Agreement amending for the second time the Partnership Agreement between the members of the African, Caribbean and Pacific Group of States, of the one part, and the European Community and its Member States, of the other part, signed in Cotonou on 23 June 2000 , as first amended in Luxembourg on 25 June 2005
2010/648/EU: Rådets beslut av den 14 maj 2010 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av avtalet om ändring för andra gången av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 och ändrat första gången i Luxemburg den 25 juni 2005
Avtal om ändring för andra gången av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 och ändrat första gången i Luxemburg den 25 juni 2005
2010/648/EU: Rådets beslut av den 14 maj 2010 om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av avtalet om ändring för andra gången av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 och ändrat första gången i Luxemburg den 25 juni 2005
Avtal om ändring för andra gången av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 och ändrat första gången i Luxemburg den 25 juni 2005
EUT L 287, 4.11.2010, p. 1–49
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
4.11.2010 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
L 287/1 |
RÅDETS BESLUT
av den 14 maj 2010
om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av avtalet om ändring för andra gången av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 och ändrat första gången i Luxemburg den 25 juni 2005
(2010/648/EU)
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 217 jämförd med artikel 218.5,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1) |
Den 23 februari 2009 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet i syfte att för andra gången ändra partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 (1) och ändrat första gången i Luxemburg den 25 juni 2005 (2) (nedan kallat Cotonouavtalet). |
(2) |
Förhandlingarna slutfördes den 19 mars 2010 genom parafering, vid ett extra möte i AVS-EU-ministerrådet, av de texter som ligger till grund för avtalet om ändring för andra gången av Cotonouavtalet (nedan kallat avtalet). |
(3) |
I och med att Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 har Europeiska unionen ersatt och efterträtt Europeiska gemenskapen. |
(4) |
Avtalet bör undertecknas. |
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Undertecknandet av avtalet om ändring för andra gången av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 och ändrat första gången i Luxemburg den 25 juni 2005 (nedan kallat avtalet), tillsammans med de gemensamma förklaringarna och unionens förklaring, som åtföljer slutakten, godkänns härmed på unionens vägnar, med förbehåll för att avtalet ingås.
Texterna till avtalet och slutakten åtföljer detta beslut.
Artikel 2
Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet på unionens vägnar, med förbehåll för att det ingås och att göra följande förklaring, som åtföljer slutakten till avtalet:
”I och med Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 har Europeiska unionen ersatt och efterträtt Europeiska gemenskapen och från den dagen utövar den alla Europeiska gemenskapens rättigheter och fullgör alla dess skyldigheter. Därför ska hänvisningar till Europeiska gemenskapen i avtalstexten i lämpliga fall läsas som Europeiska unionen.
Europeiska unionen kommer att föreslå AVS-staterna en skriftväxling i syfte att få avtalet i överensstämmelse med de institutionella ändringarna som skett i Europeiska unionen till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande.”
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Luxemburg den 14 maj 2010.
På rådets vägnar
D. LÓPEZ GARRIDO
Ordförande
(1) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(2) EUT L 209, 11.8.2005, s. 27.
AVTAL
om ändring för andra gången av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 och ändrat första gången i Luxemburg den 25 juni 2005
HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,
REPUBLIKEN BULGARIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,
FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,
REPUBLIKEN ESTLANDS PRESIDENT,
IRLANDS PRESIDENT,
REPUBLIKEN GREKLANDS PRESIDENT,
HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,
REPUBLIKEN FRANKRIKES PRESIDENT,
REPUBLIKEN ITALIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN CYPERNS PRESIDENT,
REPUBLIKEN LETTLANDS PRESIDENT,
REPUBLIKEN LITAUENS PRESIDENT,
HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,
REPUBLIKEN UNGERNS PRESIDENT,
MALTAS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,
REPUBLIKEN ÖSTERRIKES FÖRBUNDSPRESIDENT,
REPUBLIKEN POLENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN PORTUGALS PRESIDENT,
RUMÄNIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN SLOVENIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN SLOVAKIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,
KONUNGARIKET SVERIGES REGERING,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,
fördragsslutande parter i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallade medlemsstaterna,
och
EUROPEISKA UNIONEN (nedan kallad unionen eller EU),
å ena sidan, och
REPUBLIKEN ANGOLAS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV ANTIGUA OCH BARBUDA,
SAMVÄLDET BAHAMAS STATSÖVERHUVUD,
BARBADOS STATSÖVERHUVUD,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV BELIZE,
REPUBLIKEN BENINS PRESIDENT,
REPUBLIKEN BOTSWANAS PRESIDENT,
BURKINA FASOS PRESIDENT,
REPUBLIKEN BURUNDIS PRESIDENT,
REPUBLIKEN KAMERUNS PRESIDENT,
REPUBLIKEN KAP VERDES PRESIDENT,
CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,
UNIONEN KOMORERNAS PRESIDENT,
DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGOS PRESIDENT,
REPUBLIKEN KONGOS PRESIDENT,
COOKÖARNAS REGERING,
REPUBLIKEN ELFENBENSKUSTENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN DJIBOUTIS PRESIDENT,
SAMVÄLDET DOMINICAS REGERING,
DOMINIKANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,
STATEN ERITREAS PRESIDENT,
DEMOKRATISKA FÖRBUNDSREPUBLIKEN ETIOPIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN FIJIÖARNAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN GABONS PRESIDENT,
REPUBLIKEN GAMBIAS PRESIDENT OCH STATSÖVERHUVUD,
REPUBLIKEN GHANAS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV GRENADA,
REPUBLIKEN GUINEAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN GUINEA-BISSAUS PRESIDENT,
KOOPERATIVA REPUBLIKEN GUYANAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN HAITIS PRESIDENT,
JAMAICAS STATSÖVERHUVUD,
REPUBLIKEN KENYAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN KIRIBATIS PRESIDENT,
HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV KONUNGARIKET LESOTHO,
REPUBLIKEN LIBERIAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN MADAGASKARS PRESIDENT,
REPUBLIKEN MALAWIS PRESIDENT,
REPUBLIKEN MALIS PRESIDENT,
REPUBLIKEN MARSHALLÖARNAS REGERING,
ISLAMISKA REPUBLIKEN MAURETANIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN MAURITIUS PRESIDENT,
MIKRONESISKA FEDERATIONENS REGERING,
REPUBLIKEN MOÇAMBIQUES PRESIDENT,
REPUBLIKEN NAMIBIAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN NAURUS REGERING,
REPUBLIKEN NIGERS PRESIDENT,
FÖRBUNDSREPUBLIKEN NIGERIAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN NIUES REGERING,
REPUBLIKEN PALAUS REGERING,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DEN OBEROENDE STATEN PAPUA NYA GUINEA,
REPUBLIKEN RWANDAS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SAINT KITTS OCH NEVIS,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SAINT LUCIA,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA,
SJÄLVSTÄNDIGA STATEN SAMOAS STATSÖVERHUVUD,
DEMOKRATISKA REPUBLIKEN SÃO TOMÉ OCH PRÍNCIPES PRESIDENT,
REPUBLIKEN SENEGALS PRESIDENT,
REPUBLIKEN SEYCHELLERNAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN SIERRA LEONES PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SALOMONÖARNA,
REPUBLIKEN SYDAFRIKAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN SURINAMS PRESIDENT,
HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV KONUNGARIKET SWAZILAND,
FÖRENADE REPUBLIKEN TANZANIAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN TCHADS PRESIDENT,
DEMOKRATISKA REPUBLIKEN ÖSTTIMORS PRESIDENT,
REPUBLIKEN TOGOS PRESIDENT,
HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV TONGA,
REPUBLIKEN TRINIDAD OCH TOBAGOS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV TUVALU,
REPUBLIKEN UGANDAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN VANUATUS REGERING,
REPUBLIKEN ZAMBIAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN ZIMBABWES REGERING,
vilkas stater nedan kallas AVS-staterna,
å andra sidan,
SOM BEAKTAR fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, å ena sidan, och Georgetown-avtalet om inrättandet av Afrikas, Västindiens och Stillahavsområdets staters grupp (AVS-staterna), å andra sidan,
SOM BEAKTAR partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 och först ändrat i Luxemburg den 25 juni 2005 (nedan kallat Cotonouavtalet),
SOM BEAKTAR att det i artikel 95.1 i Cotonouavtalet slås fast att avtalets giltighetstid ska vara tjugo år, med början den 1 mars 2000,
SOM BEAKTAR att avtalet om ändring för första gången av Cotonouavtalet undertecknades i Luxemburg den 25 juni 2005 och trädde i kraft den 1 juli 2008,
FÖR HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,
FÖR REPUBLIKEN BULGARIENS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT,
FÖR HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,
FÖR FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN ESTLANDS PRESIDENT,
FÖR IRLANDS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN GREKLANDS PRESIDENT,
FÖR HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,
FÖR REPUBLIKEN FRANKRIKES PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN ITALIENS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN CYPERNS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN LETTLANDS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN LITAUENS PRESIDENT,
FÖR HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,
FÖR REPUBLIKEN UNGERNS PRESIDENT,
FÖR MALTAS PRESIDENT,
FÖR HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,
FÖR REPUBLIKEN ÖSTERRIKES FÖRBUNDSPRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN POLENS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN PORTUGALS PRESIDENT,
FÖR RUMÄNIENS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN SLOVENIENS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN SLOVAKIENS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,
FÖR KONUNGARIKET SVERIGES REGERING,
FÖR HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,
FÖR EUROPEISKA UNIONEN,
FÖR REPUBLIKEN ANGOLAS PRESIDENT,
FÖR HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV ANTIGUA OCH BARBUDA,
FÖR SAMVÄLDET BAHAMAS STATSÖVERHUVUD,
FÖR BARBADOS STATSÖVERHUVUD,
FÖR HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV BELIZE,
FÖR REPUBLIKEN BENINS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN BOTSWANAS PRESIDENT,
FÖR BURKINA FASOS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN BURUNDIS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN KAMERUNS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN KAP VERDES PRESIDENT,
FÖR CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,
FÖR UNIONEN KOMORERNAS PRESIDENT,
FÖR DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGOS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN KONGOS PRESIDENT,
FÖR COOKÖARNAS REGERING,
FÖR REPUBLIKEN ELFENBENSKUSTENS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN DJIBOUTIS PRESIDENT,
FÖR SAMVÄLDET DOMINICAS REGERING,
FÖR DOMINIKANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,
FÖR STATEN ERITREAS PRESIDENT,
FÖR DEMOKRATISKA FÖRBUNDSREPUBLIKEN ETIOPIENS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN FIJIÖARNAS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN GABONS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN GAMBIAS PRESIDENT OCH STATSÖVERHUVUD,
FÖR REPUBLIKEN GHANAS PRESIDENT,
FÖR HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV GRENADA,
FÖR REPUBLIKEN GUINEAS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN GUINEA-BISSAUS PRESIDENT,
FÖR KOOPERATIVA REPUBLIKEN GUYANAS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN HAITIS PRESIDENT,
FÖR JAMAICAS STATSÖVERHUVUD,
FÖR REPUBLIKEN KENYAS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN KIRIBATIS PRESIDENT,
FÖR HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV KONUNGARIKET LESOTHO,
FÖR REPUBLIKEN LIBERIAS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN MADAGASKARS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN MALAWIS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN MALIS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN MARSHALLÖARNAS REGERING,
FÖR ISLAMISKA REPUBLIKEN MAURETANIENS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN MAURITIUS PRESIDENT,
FÖR MIKRONESISKA FEDERATIONENS REGERING,
FÖR REPUBLIKEN MOÇAMBIQUES PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN NAMIBIAS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN NAURUS REGERING,
FÖR REPUBLIKEN NIGERS PRESIDENT,
FÖR FÖRBUNDSREPUBLIKEN NIGERIAS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN NIUES REGERING,
FÖR REPUBLIKEN PALAUS REGERING,
FÖR HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DEN OBEROENDE STATEN PAPUA NYA GUINEA,
FÖR REPUBLIKEN RWANDAS PRESIDENT,
FÖR HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SAINT KITTS OCH NEVIS,
FÖR HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SAINT LUCIA,
FÖR HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA,
FÖR SJÄLVSTÄNDIGA STATEN SAMOAS STATSÖVERHUVUD,
FÖR DEMOKRATISKA REPUBLIKEN SÃO TOMÉ OCH PRÍNCIPES PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN SENEGALS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN SEYCHELLERNAS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN SIERRA LEONES PRESIDENT,
FÖR HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SALOMONÖARNA,
FÖR REPUBLIKEN SYDAFRIKAS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN SURINAMS PRESIDENT,
FÖR HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV KONUNGARIKET SWAZILAND,
FÖR FÖRENADE REPUBLIKEN TANZANIAS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN TCHADS PRESIDENT,
FÖR DEMOKRATISKA REPUBLIKEN ÖSTTIMORS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN TOGOS PRESIDENT,
FÖR HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV TONGA,
FÖR REPUBLIKEN TRINIDAD OCH TOBAGOS PRESIDENT,
FÖR HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV TUVALU,
FÖR REPUBLIKEN UGANDAS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN VANUATUS REGERING,
FÖR REPUBLIKEN ZAMBIAS PRESIDENT,
FÖR REPUBLIKEN ZIMBABWES REGERING,
HAR ENATS OM FÖLJANDE.
Enda artikel
I enlighet med förfarandet i dess artikel 95 ska Cotonouavtalet ändras på följande sätt:
A. INGRESSEN
1. |
Elfte skälet som inleds med orden ”SOM ERINRAR om Librevilleförklaringen och Santo Domingoförklaringen” ska ersättas med följande: ”SOM ERINRAR om förklaringarna från de på varandra följande toppmötena mellan AVS-staternas stats- och regeringschefer,” |
2. |
Tolfte skälet som inleds med orden ”SOM ANSER att millennieutvecklingsmålen” ska ersättas med följande: ”SOM ANSER att millennieutvecklingsmålen inom ramen för den millenniedeklaration som antogs av Förenta nationernas generalförsamling 2000, särskilt målet om utrotning av extrem fattigdom och hunger, och de mål och principer för utveckling som antagits vid Förenta nationernas konferenser ger en klar och tydlig vision av vad som bör eftersträvas och att dessa mål och principer måste ligga till grund för samarbetet mellan AVS-staterna och Europeiska unionen inom ramen för detta avtal; det erkänns vidare att EU och AVS-staterna måste göra en gemensam ansträngning för att påskynda framstegen mot att uppfylla millennieutvecklingsmålen,” |
3. |
Efter tolfte skälet, som inleds med orden ”SOM ANSER att millennieutvecklingsmålen”, ska följande skäl läggas till: ”SOM ANSLUTER SIG TILL agendan för biståndseffektivitet, vilken inleddes i Rom, fortsatte i Paris och ytterligare utvecklades i handlingsplanen från Accra,” |
4. |
Det trettonde skälet, som inleds med orden ”SOM SÄRSKILT UPPMÄRKSAMMAR de utfästelser”, ska ersättas med följande: ”SOM SÄRSKILT UPPMÄRKSAMMAR de utfästelser som gjorts och de mål som överenskommits vid viktiga FN-konferenser och andra internationella konferenser av betydelse och som erkänner behovet av ytterligare insatser för att de mål som formulerades vid dessa sammankomster ska kunna förverkligas och för att de handlingsprogram som där fastställdes ska kunna genomföras,” |
5. |
Efter det trettonde skälet, som inleds med orden ”SOM SÄRSKILT UPPMÄRKSAMMAR de utfästelser”, ska följande skäl införas: ”SOM ÄR MEDVETNA om den globala miljöutmaning som klimatförändringen ger upphov till och som är djupt oroade över att de mest sårbara befolkningsgrupperna bor i utvecklingsländer, särskilt minst utvecklade länder och små AVS-östater, där klimatrelaterade fenomen som stigning av havsnivån, kusterosion, översvämningar, torka och ökenspridning utgör ett hot mot försörjningsmöjligheterna och en hållbar utveckling,” |
B. TEXTEN I ARTIKLARNA I COTONOUAVTALET
1. |
Artikel 1 ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Artikel 2 ska ersättas med följande: ”Artikel 2 Grundläggande principer Samarbetet mellan AVS-staterna och Europeiska gemenskapen, som vilar på rättsligt bindande regler och på förekomsten av gemensamma institutioner, ska vägledas av den internationellt överenskomna agendan för biståndseffektivitet som omfattar ägarskap, mottagaranpassning, givarsamordning, resultatorienterad biståndsförvaltning och ömsesidig ansvarighet, samt bedrivas enligt följande grundläggande principer:
|
3. |
Artikel 4 ska ersättas med följande: ”Artikel 4 Generell strategi AVS-staterna ska i full suveränitet fastställa principerna, strategierna och modellerna för utvecklingen av sina ekonomier och samhällen. De ska tillsammans med gemenskapen fastställa de samarbetsprogram som ska upprättas enligt detta avtal. Parterna erkänner dock att icke-statliga aktörer, AVS-staternas nationella parlament och myndighetsorgan på lokal förvaltningsnivå spelar en kompletterande roll i utvecklingsprocessen och kan bidra till den, särskilt på nationell och regional nivå. Icke-statliga aktörer, AVS-staternas nationella parlament och myndighetsorgan på lokal förvaltningsnivå ska därför, när så är lämpligt och på de villkor som anges i detta avtal,
Icke-statliga aktörer och myndighetsorgan på lokal förvaltningsnivå ska, när så är lämpligt,
|
4. |
Artikel 6 ska ändras på följande sätt:
|
5. |
Artikel 8 ska ersättas med följande: ”Artikel 8 Politisk dialog 1. Parterna ska regelbundet föra en allsidig, balanserad och djup politisk dialog som leder till att båda parterna ikläder sig förpliktelser. 2. Dialogen ska syfta till informationsutbyte och främjande av ömsesidig förståelse; den ska också underlätta fastställandet av gemensamt överenskomna prioriteringar och gemensamma program, särskilt genom erkännande av de samband som finns mellan olika aspekter av förbindelserna mellan parterna och mellan de olika samarbetsområden som anges i detta avtal. Denna dialog syftar till att underlätta samråd och samarbete mellan parterna i internationella forum samt till att främja och understödja ett verkligt multilateralt system. Den ska också syfta till att förhindra att det uppstår situationer där någon av parterna kan anse det nödvändigt att tillgripa de samrådsförfaranden som fastställs i artiklarna 96 och 97. 3. Dialogen ska omfatta alla syften och mål som anges i detta avtal och alla frågor av gemensamt, allmänt eller regionalt intresse, däribland frågor som gäller regional och kontinental integration. Parterna ska genom denna dialog bidra till fred, säkerhet och stabilitet samt främja ett stabilt och demokratiskt politiskt klimat. Dialogen ska omfatta samarbetsstrategier, inbegripet agendan för biståndseffektivitet, samt allmänna strategier eller sektorsstrategier för bland annat miljö, klimatförändringen, jämställdhetsfrågor eller migrationsfrågor samt frågor rörande kulturarvet. Den ska även omfatta de av parternas globala och sektoriella strategier som skulle kunna inverka på förverkligandet av målen för utvecklingssamarbetet. 4. Dialogen ska bland annat inriktas på specifika politiska frågor av gemensamt intresse eller av allmän betydelse för förverkligandet av målen i detta avtal, t.ex. vapenhandel, alltför stora militärutgifter, narkotikahandel, organiserad brottslighet och barnarbete samt alla former av diskriminering på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt eller socialt ursprung, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Dialogen ska också omfatta en regelbunden bedömning av utvecklingen vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna, demokratiska principer och rättsstatsprincipen samt god förvaltning. 5. Brett baserade strategier för främjande av fred och för förebyggande, hantering och lösning av våldsamma konflikter ska spela en framträdande roll i dialogen, liksom behovet av att målet om fred och demokratisk stabilitet till fullo beaktas när parterna fastställer vilka samarbetsområden som ska prioriteras. I detta avseende ska dialogen när så är lämpligt ske med fullt deltagande av relevanta regionala AVS-organisationer och Afrikanska unionen. 6. Dialogen ska föras i flexibla former. Den ska vara formell eller informell, allt efter behoven, äga rum inom eller utom den institutionella ramen, inbegripet AVS-gruppen och den gemensamma parlamentariska församlingen, och ske i lämpliga former och på lämplig nivå, t.ex. regional, subregional eller nationell nivå, inbegripet nationell, regional, kontinental eller AVS-övergripande nivå. 7. Regionala organisationer, samt vid behov även AVS-staternas nationella parlament, och företrädare för det civila samhället ska knytas till dialogen. 8. I syfte att förebygga att det uppstår situationer där en part kan anse det nödvändigt att tillgripa samrådsförfarandet i artikel 96 ska, där så är lämpligt, dialogen om avtalets grundsatser ske på ett systematiskt och formaliserat sätt i enlighet med de närmare bestämmelserna i bilaga VII.” |
6. |
Artikel 9 ska ändras på följande sätt:
|
7. |
Artikel 10 ska ändras på följande sätt:
|
8. |
Artikel 11 ska ersättas med följande: ”Artikel 11 Fredsskapande åtgärder, konfliktförebyggande och konfliktlösning, hantering av instabila situationer 1. Parterna erkänner att utan utveckling och fattigdomsbekämpning är det inte möjligt att skapa varaktig fred och säkerhet, och att utan fred och säkerhet är det inte möjligt att uppnå en hållbar utveckling. Parterna ska inom ramen för partnerskapet bedriva en aktiv, vittomfattande och integrerad politik för fredsskapande åtgärder, konfliktförebyggande, konfliktlösning och människors säkerhet samt hantera instabila situationer. Denna politik ska bygga på principen om egenansvar och ska framför allt inriktas på utveckling av nationell, regional och kontinental kapacitet och på förebyggande i ett tidigt skede av våldsamma konflikter genom att de egentliga orsakerna till problemen, bland annat fattigdom, angrips på ett målinriktat sätt och genom en lämplig kombination av alla tillgängliga åtgärdsmedel. Parterna erkänner att det finns både nya och växande säkerhetshot som måste avvärjas, t.ex. organiserad brottslighet, sjöröveri och olaglig handel med bland annat människor, narkotika och vapen. Dessutom måste man hantera verkningarna av globala problem som den internationella finanskrisen, klimatförändringen och olika pandemier. Parterna betonar att regionala organisationer är viktiga aktörer när det gäller fredsskapande åtgärder, konfliktförebyggande och konfliktlösning samt avvärjandet av nya och växande säkerhetshot i Afrika, vilket är en av Afrikanska unionens huvuduppgifter. 2. I samband med fredsskapande åtgärder, konfliktförebyggande och konfliktlösning ska hänsyn tas till kopplingen mellan säkerhet och utveckling och man ska använda sig av en kombination av kort- och långsiktiga strategier som både innefattar och går utöver ren krishantering. Åtgärder för att hantera nya och växande säkerhetshot omfattar bland annat stöd till brottsbekämpning, bland annat samarbete om gränskontroller, ökad säkerhet i den internationella leveranskedjan och förbättrade skyddsåtgärder vid luft-, sjö- och vägtransporter. Fredsskapande åtgärder och åtgärder för konfliktförebyggande och konfliktlösning ska särskilt omfatta stöd till en jämnare fördelning mellan olika samhällsgrupper av de politiska, ekonomiska, sociala och kulturella möjligheter som står till buds, till förstärkning av den offentliga förvaltningens demokratiska legitimitet och effektivitet, till upprättandet av effektiva mekanismer för att på fredlig väg förena olika gruppintressen, till kvinnors aktiva deltagande i samhällslivet och till överbryggande av klyftor mellan olika delar av samhället samt stöd till ett aktivt och väl organiserat civilt samhälle. I detta sammanhang ska särskild vikt fästas vid utarbetandet av varningssystem och mekanismer för fredsskapande som kan bidra till att förhindra konflikter. 3. Åtgärderna ska också inbegripa stöd till medlings-, förhandlings- och försoningsansträngningar, till effektiv regional förvaltning av gemensamma, knappa naturresurser, till demobilisering och återintegrering i samhället av dem som tidigare deltagit i stridigheter och till att hantera problemet med barnsoldater och våld mot kvinnor och barn. Det ska vidtas lämpliga åtgärder för att åstadkomma en ansvarsfull begränsning av militärutgifter och vapenhandel, bland annat genom stöd till främjandet och tillämpningen av överenskomna normer och uppföranderegler, och för att bekämpa konfliktalstrande verksamhet. 3a. Särskild vikt ska läggas vid kampen mot antipersonella minor (truppminor) och explosiva lämningar efter krig och vid åtgärder för att förhindra olaglig tillverkning, överföring, spridning och anhopning av handeldvapen och lätta vapen och av ammunition till dessa, inbegripet lager och vapenförråd där säkerheten inte är tillräcklig och som inte förvaltas på ett korrekt sätt samt okontrollerad spridning av dessa. Parterna har enats om att de ska samordna, iaktta och till fullo genomföra sina respektive åtaganden enligt alla relevanta internationella konventioner och instrument, och för detta ändamål förbinder de sig att samarbeta på nationell, regional och kontinental nivå. 3b. Parterna förbinder sig vidare att, i överensstämmelse med sina skyldigheter enligt alla relevanta internationella konventioner och instrument och i enlighet med sina lagar och andra författningar, samarbeta i syfte att förhindra legosoldatverksamhet. 4. För att hantera instabila situationer på ett strategiskt och effektivt sätt ska parterna utbyta information och underlätta förebyggande insatser, genom att kombinera diplomatiska instrument, säkerhetsinstrument och instrument för utvecklingsbistånd på ett samstämmigt sätt. De ska gemensamt fastställa hur man på bästa sätt kan stärka en stats förmåga att utföra sina grundläggande uppgifter och öka den politiska viljan till reformer, samtidigt som man iakttar principen om ägarskap. Vid instabila situationer är det särskilt viktigt att det finns en politisk dialog och denna bör därför ytterligare utvecklas och förstärkas. 5. Om våldsamma konflikter skulle inträffa, ska parterna vidta alla lämpliga åtgärder för att förhindra en upptrappning av våldet, begränsa konflikternas geografiska utbredning och underlätta att tvisterna biläggs på fredlig väg. De ska särskilt vinnlägga sig om att säkerställa att de ekonomiska resurserna för samarbetet används i överensstämmelse med principerna och målen för partnerskapet och förhindra att medel avleds för att användas i krigsföring. 6. När konflikterna bilagts ska parterna vidta lämpliga åtgärder för att stabilisera situationen under övergångsskedet i syfte att underlätta en återgång till fredliga, stabila och demokratiska förhållanden. De ska se till att det nödvändiga sambandet mellan akuta åtgärder, återuppbyggnadsinsatser och utvecklingssamarbete upprättas. 7. I syfte att främja stärkandet av fred och internationell rättvisa bekräftar parterna ånyo sin fasta föresats
Parterna ska sträva efter att vidta åtgärder för att ratificera och genomföra Romstadgan och därmed sammanhängande instrument.” |
9. |
Artikel 12 ska ersättas med följande: ”Artikel 12 Samstämmigheten mellan gemenskapspolitiken på olika områden och politikens verkningar vad gäller genomförandet av detta avtal Parterna är fast beslutna att skapa konsekvens i utvecklingspolitiken med utgångspunkt i ett målinriktat, strategiskt och partnerskapsorienterat tillvägagångssätt, vilket även inbegriper en förstärkning av dialogen om konsekvens i utvecklingspolitiken. Unionen inser att unionens politik på alla områden, och inte bara dess utvecklingspolitik, kan bidra till att främja AVS-staternas prioriteringar på utvecklingsområdet i överensstämmelse med målen för detta avtal. Unionen kommer därför att förbättra samstämmigheten när det gäller dessa politikområden i syfte att uppfylla målen för detta avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 96 ska gemenskapen, om den vid utövandet av sina befogenheter avser att vidta en åtgärd som skulle kunna påverka AVS-staternas intressen vad beträffar detta avtals mål, i god tid i förväg underrätta AVS-gruppen. Kommissionen ska i detta syfte regelbundet underrätta AVS-gruppens sekretariat om planerade förslag och samtidigt tillställa sekretariatet sina förslag till åtgärder. Vid behov får även AVS-staterna begära information. På AVS-staternas begäran ska samråd hållas omedelbart så att hänsyn kan tas till deras synpunkter på åtgärdernas verkningar innan slutligt beslut fattas. Sedan samrådet ägt rum kan AVS-staterna och AVS-gruppen också framföra synpunkter skriftligen till gemenskapen och lägga fram förslag till ändringar med angivande av hur deras behov bör tillgodoses. Om gemenskapen inte accepterar AVS-staternas förslag ska den så snart som möjligt underrätta dem härom samt om anledningen till detta. AVS-gruppen ska också, om möjligt i förväg, informeras om när besluten träder i kraft.” |
10. |
Artikel 14 ska ersättas med följande: ”Artikel 14 Gemensamma institutioner 1. De gemensamma institutionerna i detta avtal ska utgöras av ministerrådet, ambassadörskommittén och gemensamma parlamentsförsamlingen. 2. De gemensamma institutionerna och de institutioner som inrättas inom ramen för avtalen om ekonomiskt partnerskap ska, utan att detta påverkar relevanta bestämmelser i befintliga avtal om ekonomiskt partnerskap, sträva efter att åstadkomma samordning, samstämmighet och komplementaritet samt ett välfungerande och ömsesidigt informationsflöde.” |
11. |
Följande artikel ska läggas till: ”Artikel 14a Möten mellan stats- och regeringschefer Parterna ska sammanträffa på stats- och regeringschefsnivå enligt gemensam överenskommelse och i lämplig form.” |
12. |
Artikel 15 ska ändras på följande sätt:
|
13. |
Artikel 17 ska ändras på följande sätt:
|
14. |
Artikel 19.2 ska ersättas med följande: ”2. Parterna ska i sitt samarbete hänvisa till slutsatserna från Förenta nationernas konferenser och till de mål, riktmärken och handlingsprogram som överenskommits på internationell nivå samt uppföljningen av dessa som grundval för utvecklingsprinciperna. De ska vidare hänvisa till internationellt fastställda mål för utvecklingssamarbetet och särskilt vinnlägga sig om att införa kvalitativa och kvantitativa framstegsindikatorer. Parterna ska göra en gemensam ansträngning för att påskynda framstegen mot att uppfylla millennieutvecklingsmålen.” |
15. |
Artikel 20 ska ändras på följande sätt:
|
16. |
Artikel 21 ska ändras på följande sätt:
|
17. |
I artikel 22.1 b ska inledningen ersättas med följande:
|
18. |
Artikel 23 ska ersättas med följande: ”Artikel 23 Utveckling av näringslivet Samarbetet ska omfatta stöd till hållbara politiska och institutionella reformer samt till investeringar som är nödvändiga för att aktörerna ska kunna få tillträde till näringsverksamheter och produktionsmedel på rättvisa villkor, särskilt följande:
|
19. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 23a Fiskeri Med hänsyn till att näringarna fiskeri och vattenbruk är mycket viktiga för AVS-staterna, eftersom de skapar sysselsättning, genererar inkomster, bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen, ger försörjningsmöjligheter på landsbygden och i kustsamhällen, och därmed bidrar till att minska fattigdomen, ska samarbetet ha som mål att åstadkomma en ytterligare utveckling av fiskeri- och vattenbrukssektorerna i AVS-staterna så att man åstadkommer en hållbar ökning av de därmed sammanhängande sociala och ekonomiska fördelarna. Samarbetsprogram och andra åtgärder ska stödja bland annat utarbetandet och genomförandet av utvecklingsstrategier och förvaltningsplaner för en hållbar vattenbruks- och fiskerinäring i AVS-staterna och AVS-regionerna, integration av vattenbruks- och fiskerinäring i nationella och regionala utvecklingsstrategier, utveckling av den infrastruktur och det tekniska kunnande som krävs för att AVS-staterna ska kunna dra maximal nytta av sitt fiskeri och sin vattenkultur, kapacitetsuppbyggnad i AVS-staterna så att de kan hantera externa problem som hindrar dem från att dra full nytta av sina fiskeresurser samt främjande och utveckling av samriskföretag som investerar i AVS-staternas fiskeri- och vattenkultursektorer. I de fiskeriavtal som kan komma att förhandlas fram mellan gemenskapen och AVS-staterna ska behovet av överensstämmelse med utvecklingsstrategierna på detta område vederbörligen beaktas. Samråd på hög nivå, inbegripet ministernivå, kan hållas efter gemensam överenskommelse i syfte att utveckla, förbättra eller förstärka utvecklingssamarbetet mellan AVS-staterna och EU på området hållbart vattenbruk och fiskeri.” |
20. |
I artikel 25.1 ska leden a och b ersättas med följande:
|
21. |
Artikel 27 ska ändras på följande sätt:
|
22. |
Artiklarna 28, 29 och 30 ska ersättas med följande: ”Artikel 28 Generell strategi 1. Genom samarbetet mellan AVS-staterna och EU ska ett effektivt stöd ges till förverkligandet av de mål och prioriteringar som AVS-staterna fastställt inom ramen för samarbetet och integrationen på regional nivå. 2. I överensstämmelse med de allmänna mål som anges i artiklarna 1 och 20 ska samarbetet mellan AVS-staterna och EU syfta till att:
3. Enligt de villkor som anges i artikel 58 ska samarbetet även stödja interregionalt samarbete och AVS-regionövergripande samarbete som omfattar
Artikel 29 Samarbete mellan AVS-staterna och EU för att stödja regionalt samarbete och regional integration 1. På området stabilitet, fred och konfliktförebyggande ska samarbetet stödja
2. När det gäller regional ekonomisk integration ska parterna genom sitt samarbete understödja följande:
3. När det gäller regionala strategier för en hållbar utveckling ska samarbetet stödja AVS-regionernas prioriteringar, särskilt
Artikel 30 Kapacitetsuppbyggnad för att stödja regionalt samarbete och regional integration i AVS-staterna I syfte att åstadkomma effektiva regionala strategier ska samarbetet utveckla och stärka kapaciteten hos
|
23. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 31a Hiv/Aids Samarbetet ska stödja AVS-staternas insatser för att utveckla och stärka strategier och program inom alla sektorer som har till syfte att hantera hiv/aids-pandemin och att hindra denna från att hämma utvecklingen. Samarbetet ska stödja AVS-staternas insatser för att åstadkomma, och därefter fortsätta att upprätthålla, allmän tillgång till förebyggande åtgärder, behandling, vård och stöd när det gäller hiv/aids, med särskild inriktning på följande:
|
24. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 32a Klimatförändringen Parterna erkänner att klimatförändringen är ett allvarligt globalt miljöproblem som äventyrar förverkligandet av millennieutvecklingsmålen och till vilket det krävs ett adekvat, förutsägbart och snabbt ekonomiskt stöd. Av denna anledning, och i enlighet med artikel 32, särskilt punkt 2 a i den artikeln, ska samarbetet
|
25. |
I artikel 33.3 ska led c ersättas med följande:
|
26. |
Artikel 34.2-34.4 ska ersättas med följande: ”2. Det ekonomiska samarbetet och handelssamarbetet syftar ytterst till att AVS-staterna ska kunna delta i full utsträckning i internationell handel. Behovet av att AVS-staterna aktivt deltar i multilaterala handelsförhandlingar ska i detta sammanhang särskilt uppmärksammas. Med hänsyn till AVS-staternas nuvarande utvecklingsnivå ska det ekonomiska samarbetet och handelssamarbetet inriktas på att AVS-staterna ska kunna möta de utmaningar som globaliseringen representerar och stegvis anpassa sig till de nya förutsättningarna för internationell handel, och på så sätt underlätta deras integrering i den liberaliserade globala ekonomin. I detta sammanhang ska särskild hänsyn tas till att många AVS-stater är sårbara till följd sitt beroende av råvaror eller av ett fåtal nyckelprodukter, t.ex. produkter från jordbruksindustrin med högt förädlingsvärde, och till risken för att det sker en urholkningen av AVS-staternas förmåner. 3. Det ekonomiska samarbetet och handelssamarbetet ska därför syfta till att, med hjälp av nationella och regionala utvecklingsstrategier enligt avdelning I, förstärka AVS-staternas kapacitet när det gäller produktion, utbud och handel och förbättra deras möjligheter att dra till sig investeringar. Det ska också syfta till att upprätta en ny handelsdynamik mellan parterna, förstärka AVS-staternas handels- och investeringspolitik, minska deras råvaruberoende, främja en ökad diversifiering av AVS-staternas ekonomier och förbättra förutsättningarna för dessa länder att hantera handelsrelaterade frågor. 4. Det ekonomiska samarbetet och handelssamarbetet ska genomföras i full överensstämmelse med WTO:s bestämmelser, däribland bestämmelserna om särskild och differentierad behandling, och med beaktande av parternas ömsesidiga intressen och respektive utvecklingsnivå. Det ska dessutom avse konsekvenserna av urholkningen av AVS-staternas förmåner, i full överensstämmelse med befintliga multilaterala åtaganden.” |
27. |
Artikel 35.1 och 35.2 ska ersättas med följande: ”1. Grundvalen för det ekonomiska samarbetet och handelssamarbetet ska vara ett faktiskt, förstärkt och strategiskt partnerskap. Samarbetet ska vidare grundas på en helhetssyn som bygger på styrkefaktorerna i och resultaten av de tidigare AVS-EG-konventionerna. 2. Det ekonomiska samarbetet och handelssamarbetet ska bygga på AVS-staternas initiativ till regional integration. Samarbetet mellan parterna för att stödja regionalt samarbete och regional integration, enligt avdelning I, och det ekonomiska samarbetet och handelssamarbetet ska ha en ömsesidigt stärkande verkan. Det ekonomiska samarbetet och handelssamarbetet ska framför allt inriktas på begränsningar på utbuds- och efterfrågesidan, särskilt sammankoppling av infrastruktur, ekonomisk diversifiering och handelsfrämjande åtgärder i syfte att förbättra AVS-staternas konkurrenskraft. Åtgärder för detta ändamål ska därför ges lämpligt utrymme i AVS-staternas och AVS-regionernas utvecklingsstrategier, vilka ska stödjas av gemenskapen genom bland annat handelsrelaterat bistånd.” |
28. |
Artiklarna 36 och 37 ska ersättas med följande: ”Artikel 36 Villkor 1. Med hänsyn till de mål och principer som anges ovan är parterna överens om att vidta alla nödvändiga åtgärder för ingåendet av nya, WTO-förenliga, avtal om ekonomiskt partnerskap som syftar till att gradvis undanröja hindren för handel dem emellan och till att öka samarbetet inom alla för handeln relevanta områden. 2. Avtalen om ekonomiskt partnerskap ska, i egenskap av utvecklingsinstrument, syfta till att åstadkomma en smidig och gradvis integration av AVS-staterna i världsekonomin, särskilt genom att till fullo tillvarata de möjligheter som regional integration och syd–syd-handeln ger upphov till. 3. Parterna är överens om att dessa nya handelsarrangemang ska införas gradvis. Artikel 37 Tillvägagångssätt 1. Under den period då förhandlingarna om avtalen om ekonomiskt partnerskap pågår ska stöd ges till kapacitetsuppbyggnad i den offentliga och privata sektorn i AVS-staterna, i enlighet med avdelning I och artikel 35, inbegripet åtgärder för att förbättra konkurrenskraften och för att förstärka regionala organisationer och understödja initiativ till regional handelsintegration, vilket vid behov även kan innefatta stöd till anpassning av de offentliga finanserna och skattereform, samt för att modernisera och utveckla infrastruktur samt främja investeringar. 2. Parterna ska regelbundet följa upp hur förhandlingarna framskrider i enlighet med artikel 38. 3. Förhandlingar om avtal om ekonomiskt partnerskap kommer att föras med de AVS-stater som anser sig redo att föra sådana förhandlingar, på den nivå som de bedömer som lämplig och i enlighet med de förfaranden som AVS-gruppen kommit överens om, i syfte att stödja AVS-staternas regionala integrationsprocesser. 4. Förhandlingarna om avtalen om ekonomiskt partnerskap ska framför allt syfta till fastställandet av en tidsplan för ett gradvis undanröjande av hindren för handel mellan parterna, i överensstämmelse med de relevanta WTO-reglerna. Vad beträffar gemenskapen ska liberaliseringen av handeln bygga på gemenskapens regelverk och syfta till förbättring av AVS-staternas nuvarande marknadstillträde, bland annat genom en översyn av ursprungsreglerna. Vid förhandlingarna ska hänsyn tas till AVS-staternas utvecklingsnivå, de sociala och ekonomiska verkningarna i dessa länder av handelsåtgärder samt ländernas förmåga att anpassa sina ekonomier till liberaliseringsprocessen. Förhandlingarna ska därför, inom ramen för de WTO-regler som då kommer att gälla, vara så flexibla som möjligt när det gäller fastställandet av en tillräckligt lång övergångstid, slutgiltig produkttäckning (med beaktande av känsliga sektorer) och graden av asymmetri vad gäller tidtabellen för tullavvecklingen. 5. Parterna ska samarbeta nära med varandra i WTO för att försvara de ordningar de kommer överens om, särskilt med avseende på hur stor flexibilitet som ska tillåtas. 6. Parterna ska närmare diskutera hur man bäst kan förenkla och se över de ursprungsbestämmelser, inbegripet bestämmelser om kumulation, som gäller för exporten från dessa länder. 7. Så snart ett avtal om ekonomiskt partnerskap ingåtts får de AVS-stater som inte är parter i det avtalet när som helst ansöka om anslutning till detta. 8. Inom ramen för samarbetet mellan AVS-staterna och EU för att stödja regionalt samarbete och regional integration i AVS-staterna, i enlighet med avdelning I och artikel 35, ska parterna fästa särskild vikt vid de behov som följer av genomförandet av avtalen om ekonomiskt partnerskap. De principer som anges i artikel 1 i bilaga IV till detta avtal ska tillämpas. Parterna är överens om att man i detta sammanhang ska använda sig av befintliga och nya finansieringsmekanismer för att kanalisera medel från den fleråriga finansieringsramen för samarbete och andra källor.” |
29. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 37a Andra handelsarrangemang 1. Med hänsyn till att utvecklingen alltmer går mot ökad handelsliberalisering ska det vara möjligt för EU och AVS-staterna att förhandla om och delta i genomförandet av avtal som leder till en ökad multilateral och bilateral handelsliberalisering. Handelsliberalisering kan leda till att de förmåner som beviljats AVS-staterna urholkas och inverka negativt på dessa länders konkurrensförmåga på unionsmarknaden och på deras utvecklingsinsatser, vilka EU är angelägen om att stödja. 2. I överensstämmelse med målen för det ekonomiska samarbetet och handelssamarbetet ska EU sträva efter att hitta sätt att avhjälpa de negativa effekter som eventuellt kan bli följden av liberaliseringsprocessen så att AVS-staterna kan behålla sina betydande förmåner inom ramen för det multilaterala handelssystemet så länge som möjligt och för att de ska få så lång tid som möjligt på sig att genomföra alla oundvikliga sänkningar av förmånerna.” |
30. |
Artikel 38.2 ska ersättas med följande: ”2. Ministerkommittén för handel ska diskutera alla handelsrelaterade frågor som rör alla AVS-stater och, framför allt, regelbundet följa upp hur förhandlingarna om och genomförandet av avtalen om ekonomiskt partnerskap framskrider. Kommittén ska med särskild uppmärksamhet följa de multilaterala handelsförhandlingar som för närvarande pågår och undersöka hur initiativ till en mera vittgående liberalisering skulle påverka handeln mellan AVS-staterna och Europeiska gemenskapen och utvecklingen av AVS-staternas ekonomier. Den ska vid behov rapportera och utfärda lämpliga rekommendationer till ministerrådet, bland annat om stödjande åtgärder, för att öka de fördelar som följer av handelsordningen mellan AVS-staterna och Europeiska gemenskapen.” |
31. |
Följande artikel ska läggas införas: ”Artikel 38a Samråd 1. I de fall där nya åtgärder eller åtgärder som fastställts i program som gemenskapen antagit för tillnärmning av lagar och andra författningar i syfte att underlätta handel, kan tänkas påverka en eller flera AVS-staters intressen ska gemenskapen, innan dessa åtgärder beslutas, underrätta AVS-gruppens sekretariat och berörda AVS-stater. 2. För att gemenskapen ska ges möjlighet att ta hänsyn till AVS-gruppens intressen ska samråd hållas på begäran av denna grupp i enlighet med artikel 12 i detta avtal, i syfte att nå en tillfredsställande lösning. 3. När befintliga gemenskapsbestämmelser som antagits i syfte att underlätta handel påverkar en eller flera AVS-staters intressen eller när dessa intressen påverkas av tolkningen, tillämpningen eller administrationen av sådana bestämmelser, ska samråd hållas på begäran av de berörda AVS-staterna, i enlighet med artikel 12, i syfte att nå en tillfredsställande lösning. 4. I syfte att finna en tillfredsställande lösning får parterna även ta upp eventuella andra handelsrelaterade problem till behandling i den gemensamma ministerkommittén för handel, när dessa problem kan tänkas härröra från åtgärder som har vidtagits eller planerats av medlemsstaterna. 5. Parterna ska underrätta varandra om sådana åtgärder så att ett effektivt samråd kan säkerställas. 6. Parterna är eniga om att när det i en institution som inrättats inom ramen för ett avtal om ekonomiskt partnerskap hålls samråd eller utbyts information om frågor som faller inom ramen för avtalet i fråga ska detta anses uppfylla även bestämmelserna i denna artikel och i artikel 12 i detta avtal, under förutsättning att samtliga AVS-stater som kan tänkas påverkas är parter i det avtal om ekonomiskt partnerskap i enlighet med vilket samrådet hålls eller informationen utbyts.” |
32. |
Artikel 41.5 ska ersättas med följande: ”5. Gemenskapen ska genom nationella och regionala utvecklingsstrategier i enlighet med avdelning I och artikel 35 stödja AVS-staternas ansträngningar att förbättra sin förmåga att tillhandahålla tjänster. Tjänster med anknytning till arbetsmarknad, affärsverksamhet, distribution, finans, turism, kultur och byggnadsverksamhet samt relaterade tekniska konsulttjänster ska ägnas särskild uppmärksamhet; strävan ska vara att konkurrenskraften hos dessa tjänster ska förbättras så att såväl volymen som värdet av AVS-staternas handel med varor och tjänster kan ökas.” |
33. |
Artikel 42.4 ska ersättas med följande: ”4. Gemenskapen ska genom nationella och regionala utvecklingsstrategier i enlighet med avdelning I och artikel 35 stödja AVS-staternas ansträngningar att utveckla och befrämja kostnadseffektiva och ändamålsenliga sjötransporttjänster i AVS-staterna, med sikte på att få till stånd ett ökat deltagande av AVS-företag inom internationella sjöfartstjänster.” |
34. |
Artikel 43.5 ska ersättas med följande: ”5. Parterna är också överens om att bygga ut sitt samarbete i fråga om informations- och kommunikationsteknik och informationssamhället. Samarbetet ska framför allt, genom nationella och regionala utvecklingsstrategier i enlighet med avdelning I och artikel 35, inriktas på säkerställande av en högre grad av komplementaritet mellan och harmonisering av kommunikationssystemen, på nationell, regional och internationell nivå, och på anpassning av systemen till ny teknik.” |
35. |
Artikel 44.2 ska ersättas med följande: ”2. Gemenskapen ska stödja AVS-staterna, genom nationella och regionala utvecklingsstrategier i enlighet med avdelning I och artikel 35, i deras ansträngningar att stärka sin förmåga att behandla alla handelsrelaterade områden. Om det behövs ska detta också kunna innefatta förbättring och understödjande av den institutionella ramen.” |
36. |
Artikel 45.3 ska ersättas med följande: ”3. Parterna är också överens om att öka sitt samarbete på detta område för att tillsammans med de behöriga nationella konkurrensmyndigheterna utforma och understödja en effektiv konkurrenspolitik genom vilken det stegvis kan säkerställas att konkurrensreglerna efterlevs av såväl privata som statliga företag. Samarbetet ska på detta område framför allt, genom nationella och regionala utvecklingsstrategier i enlighet med avdelning I och artikel 35, avse stöd till utarbetandet av en lämplig rättslig ram och av regler för dess tillämpning på myndighetsplanet, med särskild hänvisning till de minst utvecklade ländernas särskilda situation.” |
37. |
Artikel 46.6 ska ersättas med följande: ”6. Parterna är vidare överens om att stärka sitt samarbete på detta område. Samarbetet ska på begäran, på de villkor som parterna kommit överens om och genom nationella och regionala utvecklingsstrategier i enlighet med avdelning I och artikel 35, bland annat omfatta följande områden: utarbetande av lagar och andra författningar om skydd av immateriella rättigheter och kontroll av reglernas efterlevnad, förhindrande av att rättighetshavare missbrukar eller att konkurrenter kränker sådana rättigheter, inrättande och förstärkning av nationella och regionala byråer och andra organ, vilket även kan omfatta stöd, bland annat i form av utbildning av personal, till regionala organ på det immaterialrättsliga området med uppgift att kontrollera att lagstiftningen om skydd av immateriella rättigheter efterlevs.” |
38. |
Artikel 47.2 ska inledningen ersättas med följande: ”2. Samarbetet när det gäller standardisering och certifiering ska, genom nationella och regionala utvecklingsstrategier i enlighet med avdelning I och artikel 35, syfta till att främja kompatibilitet mellan parternas system och särskilt omfatta följande:” |
39. |
Artikel 48.3 ska ersättas med följande: ”3. Parterna är överens om att bygga ut sitt samarbete genom nationella och regionala utvecklingsstrategier i enlighet med avdelning I och artikel 35, i syfte att stärka den offentliga och den privata sektorns kapacitet på detta område i AVS-staterna.” |
40. |
Artikel 49 ska ändras på följande sätt:
|
41. |
Artikel 50.3 ska ersättas med följande: ”3. Parterna är överens om att arbetsnormer inte bör användas i protektionistiskt syfte.” |
42. |
Artikel 51.2 ska ersättas med följande: ”2. Samarbetet ska framför allt, genom nationella och regionala utvecklingsstrategier i enlighet med avdelning I och artikel 35, syfta till följande: förbättring av den institutionella och tekniska kapaciteten på detta område; upprättande av system för snabbt informationsutbyte rörande farliga produkter; informations- och erfarenhetsutbyte om upprättande och tillämpning av produktövervakning sedan produkter släppts ut på marknaden och om produktsäkerhet; förbättring av informationen till konsumenter om priset på och egenskaper hos produkter och tjänster som bjuds ut på marknaden; främjande av utveckling av oberoende konsumentorganisationer och av kontakter mellan företrädare för konsumentintressen; åtgärder för att få till stånd ökad förenlighet mellan konsumentpolitiska strategier och system; anmälan av åtgärder som vidtas för att kontrollera att gällande bestämmelser efterlevs samt främjande av samarbete när det gäller undersökning av skadliga eller illojala affärsmetoder och genomförande av exportförbud i handeln mellan parterna för varor och tjänster som inte får saluföras i produktionslandet.” |
43. |
Artikel 56.1 ska ersättas med följande: ”1. Samarbetet för utvecklingsfinansiering ska genomföras på grundval av, och i överensstämmelse med, AVS-staternas mål, strategier och prioriteringar för sin utveckling på nationell, regional och på AVS-regionövergripande nivå. Hänsyn ska tas till varje stats geografiska, sociala och kulturella kännetecken och till dess särskilda potential. Med utgångspunkt i den internationellt överenskomna agendan för biståndseffektivitet ska samarbetet grunda sig på principerna om ägarskap, mottagaranpassning, givarsamordning och harmonisering, resultatorienterad biståndsförvaltning och ömsesidig ansvarighet. Samarbetet ska särskilt utmärkas av följande:
|
44. |
Artikel 58 ska ändras på följande sätt:
|
45. |
Artikel 60 ska ändras på följande sätt:
|
46. |
Artikel 61 ska ändras på följande sätt:
|
47. |
Artikel 66.1 ska ersättas med följande: ”1. För att lindra AVS-staternas skuldbörda och betalningsbalansproblem är parterna överens om att använda de medel som tillhandahålls genom den fleråriga finansieringsramen för samarbete i enlighet med detta avtal för att bidra till internationellt beslutade skuldlättnadsinitiativ till förmån för AVS-staterna. Gemenskapen förbinder sig vidare att undersöka hur andra medel än gemenskapsmedel på längre sikt skulle kunna användas för att stödja internationellt överenskomna skuldlättnadsinitiativ.” |
48. |
Artikel 67.1 ska ersättas med följande: ”1. Den fleråriga finansieringsramen för samarbete i enlighet med detta avtal ska makroekonomiska reformer och sektorsreformer som genomförs av AVS-stater stödjas. Parterna ska i detta sammanhang se till att anpassningen är ekonomiskt genomförbar och socialt och politiskt godtagbar. Stödet ska beviljas på grundval av en gemensam bedömning mellan gemenskapen och den berörda AVS-staten av de reformåtgärder på makroekonomisk nivå eller sektorsnivå som vidtas eller övervägs; bedömningen ska möjliggöra en helhetsbedömning av reformansträngningarna. Den gemensamma bedömningen ska så långt som möjligt anpassas till den landspecifika ordningen och metoden för övervakning av stödet ska grunda sig på uppnådda resultat. Det är viktigt att stödprogrammen kännetecknas av snabb utbetalning.” |
49. |
Rubriken på kapitel 3 i avdelning II i del 4 ska ersättas med följande: |
50. |
Artikel 68 ska ersättas med följande: ”Artikel 68 1. Parterna erkänner att makroekonomisk instabilitet till följd av exogena chocker kan påverka AVS-staternas utveckling negativt och äventyra deras möjligheter att förverkliga sina utvecklingsmål. För att mildra de kortsiktiga skadliga verkningarna av en exogen chock, bland annat på exportinkomsterna, inrättas därför ett ytterligare stödsystem inom ramen för den fleråriga finansieringsramen för samarbete i enlighet med detta avtal. 2. Detta stöd ska syfta till att möjliggöra fullföljandet av reformer och politik på det sociala och ekonomiska området som skulle kunna påverkas negativt av en inkomstminskning och till att avhjälpa de kortsiktiga negativa verkningarna av exogena chocker. 3. Det faktum att AVS-staternas ekonomier är extremt beroende av export, särskilt av export av produkter från jordbruks- och gruvsektorerna, ska beaktas vid tilldelningen av medel. De minst utvecklade AVS-staterna, AVS-inlandsstaterna, AVS-östaterna och AVS-stater som genomgått en konflikt eller drabbats av en naturkatastrof ska i detta sammanhang beviljas en mera gynnsam behandling. 4. De tillkommande medlen ska ställas till förfogande i enlighet med de särskilda villkor för denna stödform som anges i bilaga II om finansieringsformer och finansieringsvillkor. 5. Gemenskapen ska också stödja marknadsbaserade försäkringsordningar som utformats för AVS-stater som önskar skydda sig mot de kortsiktiga verkningarna av exogena chocker.” |
51. |
Rubriken på kapitel 6 i avdelning II i del 4 ska ersättas med följande: |
52. |
Artikel 72 ska ersättas med följande: ”Artikel 72 Allmän princip 1. Humanitärt bistånd, katastrofbistånd och efterkrisbistånd ska ges i samband med en kris. Humanitärt bistånd och katastrofbistånd ska syfta till att rädda och skydda människoliv och till att lindra mänskligt lidande närhelst det finns behov av detta. Efterkrisbistånd ska syfta till återuppbyggnad och till att sammankoppla kortsiktigt katastrofbistånd med långsiktiga utvecklingsprogram. 2. Krissituationer, inbegripet långvarig strukturell instabilitet och sårbarhet, utgör ett hot mot lag och ordning och mot säkerheten för personer, och riskerar att trappas upp till en väpnad konflikt eller att destabilisera landet. Krissituationer kan även vara orsakade av naturkatastrofer, katastrofer orsakade av människor såsom krig och andra extraordinära omständigheter med därmed jämförbar verkan, t.ex. i samband med klimatförändringen, miljöförstöring, tillgång till energikällor och naturtillgångar och extrem fattigdom. 3. Humanitärt bistånd och efterkrisbistånd ska tillhandahållas under den tid som krävs för att möta offrens behov och bidrar därmed till en sammankoppling av katastrof-, återuppbyggnads- och utvecklingsbistånd. 4. Humanitärt bistånd ska uteslutande beviljas i förhållande till katastrofoffrens behov och intressen och i överensstämmelse med principerna i internationell humanitär rätt och principerna om humanitet, opartiskhet, oberoende och neutralitet. Det ska särskilt inte förekomma någon diskriminering mellan offren på grund av ras, etnisk härkomst, religion, kön, ålder, nationalitet eller politisk tillhörighet; rätten att nå offren och skyddet av dem ska garanteras, liksom hjälppersonalens säkerhet och skydd av utrustning. 5. Humanitärt bistånd, katastrofbistånd och efterkrisbistånd som inte kan finansieras via unionens budget ska finansieras med medel från den fleråriga finansieringsramen för samarbete i enlighet med detta avtal. Humanitärt bistånd, katastrofbistånd och efterkrisbistånd ska utgöra ett komplement till medlemsstaternas insatser, samordnas med dessa och genomföras i överensstämmelse med bästa praxis på området biståndseffektivitet.” |
53. |
Följande artikel ska införas: ”Artikel 72a Mål 1. Det humanitära biståndet och katastrofbiståndet ska syfta till att
2. Bistånd kan beviljas AVS-stater och AVS-regioner som tar emot flyktingar eller återvändande, för att tillgodose akuta behov som inte omfattas av katastrofbiståndet. 3. Efterkrisbistånd ska syfta till att bidra till den materiella återuppbyggnad och den sociala återanpassning som krävs efter en kris och kan användas för att sammankoppla kortsiktigt katastrofbistånd och återuppbyggnad med relevanta långsiktiga utvecklingsprogram som finansieras med medel från nationella och regionala vägledande program eller programmet för AVS-regionövergripande samarbete. Insatserna ska syfta till att underlätta övergången från det akuta krisläget till utvecklingsskedet, underlätta social och ekonomisk återintegrering av de drabbade befolkningsgrupperna, undanröja, så långt som möjligt, krisens orsaker samt stärka institutioner och de lokala och nationella aktörernas ägarskap när det gäller utformningen av en politik för hållbar utveckling för den berörda AVS-staten. 4. När så är lämpligt ska de kortsiktiga mekanismer för katastrofförebyggande och katastrofberedskap som avses i punkt 1 e samordnas med andra befintliga mekanismer för katastrofförebyggande och katastrofberedskap. Utarbetandet och förstärkningen av nationella, regionala och AVS-övergripande mekanismer för riskminskning och riskhantering tjänar till att förbättra AVS-staternas förmåga att återhämta sig efter en katastrof. All därmed sammanhängande verksamhet får genomföras i samarbete med regionala och internationella organisationer och program som har dokumenterad erfarenhet av katastrofriskreducering.” |
54. |
Artikel 73 ska ersättas med följande: ”Artikel 73 Genomförande 1. Biståndsinsatser ska vidtas antingen på begäran av den AVS-stat eller AVS-region som berörs av krissituationen, på initiativ av kommissionen eller på inrådan av internationella organisationer och lokala och internationella icke-statliga organisationer. 2. Gemenskapen ska vidta adekvata åtgärder som kan underlätta ett snabbt genomförande av de insatser som krävs för att de akuta hjälpbehoven ska kunna tillgodoses. Biståndet ska förvaltas och genomföras på ett sätt som möjliggör snabba, flexibla och effektiva insatser. 3. Med hänsyn till utvecklingskaraktären hos det bistånd som beviljas i enlighet med detta kapitel kan stödet undantagsvis, på begäran av den berörda staten eller regionen, användas tillsammans med medel från det vägledande programmet.” |
55. |
Artikel 76.1 d ska ersättas med följande:
|
56. |
I artikel 95.3 ska första stycket ersättas med följande: ”3. Gemenskapen och medlemsstaterna, å ena sidan, och AVS-staterna, å andra sidan, ska senast tolv månader före utgången av varje femårsperiod underrätta den andra parten om de vill att bestämmelserna ska ses över med sikte på en eventuell ändring av avtalet. Om en part begär en översyn av någon av avtalets bestämmelser, ska den andra parten, utan hinder av denna tidsgräns, ha två månader till sitt förfogande för att begära att översynen utsträcks till andra bestämmelser som har samband med dem som var föremål för den ursprungliga begäran.” |
57. |
Artikel 100 andra stycket ska ersättas med följande: ”Detta avtal, som upprättats i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, italienska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska, vilka alla texter är lika giltiga, ska deponeras i arkiven tillhörande Europeiska unionens råds generalsekretariat respektive AVS-staternas sekretariat, och en bestyrkt kopia ska av båda sekretariaten överlämnas till regeringen i var och en av signatärstaterna.” |
C. BILAGOR
1. |
Bilaga II, i dess genom beslut nr 1/2009 av AVS-EG-ministerrådet av den 29 maj 2009 (1) ändrade lydelse, ska ändras på följande sätt:
|
2. |
Bilaga III ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Bilaga IV, i dess genom beslut nr 3/2008 av AVS-EG-ministerrådet av den 15 december 2008 (2) ändrade lydelse, ska ändras på följande sätt:
|
4. |
Bilaga V med tillhörande protokoll ska utgå. |
5. |
I bilaga VII ska artikel 3.4 ersättas med följande: ”4. Parterna erkänner AVS-gruppens roll i den politiska dialogen, som ska utformas på grundval av riktlinjer som ska fastställs av AVS-gruppen och meddelas Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater. AVS-sekretariatet och Europeiska kommissionen ska utbyta all nödvändig information i samband med den politiska dialog som pågår före, under och efter samråd i enlighet med artiklarna 96 och 97 i detta avtal.” |
D. PROTOKOLL
Protokoll 3 om Sydafrika, i dess enligt beslut nr 4/2007 av AVS–EG-ministerrådet av den 20 december 2007 (6), ska ändras på följande sätt:
1. |
I artikel 1.2 ska orden ”som undertecknades i Pretoria den 11 oktober 1999” ersättas med orden ”ändrat genom det avtal som undertecknades den 11 september 2009”. |
2. |
Artikel 4 ska ändras på följande sätt:
|
3. |
Artikel 5.3 ska ersättas med följande: ”3. Detta protokoll ska inte hindra att Sydafrika förhandlar om och undertecknar ett sådant avtal om ekonomiskt partnerskap som avses i del 3 avdelning II i det här avtalet, om de andra parterna i det partnerskapsavtalet godtar detta.” |
TILL BEVIS HÄRPÅ har undertecknade befullmäktigade undertecknat detta avtal.
Настоящото споразумение е открито за подписване в Ouagadougou на 22 юни 2010 г. и след това от 1 юли 2010 г. до 31 октомври 2010 г. в Генералния секретариат на Съвета на Европейския съюз в Брюксел.
El presente Acuerdo quedará abierto a la firma en Uagadugu el 22 de junio de 2010 y, a continuación, del 1 de julio de 2010 al 31 de octubre de 2010 en la Secretaría General del Consejo de la Unión Europea, en Bruselas.
Tato dohoda je otevřena k podpisu dne 22. června v Ouagadougou a poté od 1. července 2010 do 31. října 2010 v generálním sekretariátu Rady Evropské unie v Bruselu.
Denne aftale er åben for undertegnelse den 22. juni 2010 i Ouagadougou og derefter fra den 1. juli 2010 til den 31. oktober 2010 i Generalsekretariatet for Rådet for Den Europæiske Union i Bruxelles
Dieses Abkommen liegt am 22. Juni 2010 in Ouagadougou und danach vom 1. Juli bis 31. Oktober 2010 beim Generalsekretariat des Rates der Europäischen Union in Brüssel zur Unterzeichnung auf.
Käesolev leping on allakirjutamiseks avatud 22. juunil 2010 Ouagadougous ning seejärel 1. juulist 2010 kuni 31. oktoobrini 2010 Euroopa Liidu Nõukogu peasekretariaadis Brüsselis.
Η παρούσα συμφωνία κατατίθεται προς υπογραφή στο Ουαγκαντούγκου, στις 22 Ιουνίου 2010 και στη συνέχεια, από την 1η Ιουλίου 2010 έως τις 31 Οκτωβρίου 2010, στη Γενική Γραμματεία του Συμβουλίου της Ευρωπαϊκής Ένωσης, στις Βρυξέλλες.
This Agreement shall be open for signature in Ouagadougou on 22 June 2010 and thereafter from 1 July 2010 to 31 October 2010 at the General Secretariat of the Council of the European Union in Brussels.
Le présent accord est ouvert à la signature à Ouagadougou le 22 juin 2010 et ensuite du 1er juillet 2010 au 31 octobre 2010 au Secrétariat général du Conseil de l’Union européenne, à Bruxelles.
Il presente accordo è aperto alla firma a Ouagadougou il 22 giugno 2010 e successivamente a Bruxelles presso il Segretariato generale del Consiglio dell’Unione europea, dal 1o luglio 2010 al 31 ottobre 2010.
Šo nolīgumu dara pieejamu parakstīšanai 2010. gada 22. jūnijā Vagadugu (Ouagadougou) un pēc tam no 2010. gada 1. jūlija līdz 2010. gada 31. oktobrim Briselē, Eiropas Savienības Padomes Ģenerālsekretariātā.
Šis susitarimas pateiktas pasirašyti 2010 m. birželio 22 d. Uagadugu, o paskui, 2010 m. liepos 1 d.- 2010 m. spalio 31 d., Europos Sąjungos Tarybos generaliniame sekretoriate Briuselyje.
Ez a megállapodás 2010. június 22-én Ouagadougouban, majd 2010. július 1. és 2010. október 31. között Brüsszelben, az Európai Unió Tanácsának Főtitkárságán aláírásra nyitva áll.
Dan il-Ftehim huwa miftuħ għall-iffirmar f’Ouagadougou fit-22 ta’ Ġunju 2010 u wara dan mill-1 ta’ Lulju 2010 sal-31 ta’ Ottubru 2010, fis-Segretarjat Ġenerali tal-Kunsill tal-Unjoni Ewropea, fi Brussell.
Deze overeenkomst staat open voor ondertekening op 22 juni 2010 te Ouagadougou en vervolgens met ingang van 1 juli tot en met 31 oktober 2010 bij het secretariaat-generaal van de Raad van de Europese Unie in Brussel.
Niniejsza Umowa będzie otwarta do podpisu w Wagadugu w dniu 22 czerwca 2010 r., a następnie od 1 lipca 2010 r. do 31 października 2010 r. w Sekretariacie Generalnym Rady Unii Europejskiej w Brukseli.
O presente Acordo está aberto para assinatura em Uagadugu, em 22 de Junho de 2010 e, posteriormente, de 1 de Julho a 31 de Outubro de 2010, no Secretariado-Geral do Conselho da União Europeia, em Bruxelas.
Acest acord va fi deschis pentru semnare în Ouagadougou, la 22 iunie 2010, iar ulterior, începând cu 1 iulie 2010 până la 31 octombrie 2010, la Secretariatul General al Consiliului Uniunii Europene din Bruxelles.
Táto dohoda je otvorená na podpis 22. júna 2010 v Ouagadougou a potom od 1. júla 2010 do 31. októbra 2010 na Generálnom sekretariáte Rady Európskej únie v Bruseli.
Ta sporazum bo na voljo za podpis 22. junija 2010 v Ouagadougouju in nato od 1. julija 2010 do 31. oktobra 2010 v generalnem sekretariatu Sveta Evropske unije v Bruslju.
Tämä sopimus on avoinna allekirjoittamista varten Ouagadougoussa 22 päivänä kesäkuuta 2010 ja sen jälkeen 1 päivästä heinäkuuta 201031 päivään lokakuuta 2010 Euroopan unionin neuvoston pääsihteeristössä Brysselissä.
Detta avtal är öppet för undertecknande i Ouagadougou den 22 juni 2010 och sedan från och med den 1 juli till och med den 31 oktober 2010 vid generalsekretariatet för Europeiska unionens råd i Bryssel.
(1) EUT L 168, 30.6.2009, s. 48.
(2) EUT L 352, 31.12.2008, s. 59
(3) Artikel 21 utgick enligt beslut nr 3/2008 av AVS-EG-ministerrådet.
(4) Artiklarna 23 och 25 utgick enligt beslut nr 3/2008 av AVS-EG-ministerrådet.
(5) Artiklarna 27, 28 och 29 utgick enligt beslut nr 3/2008 av AVS-EG-ministerrådet.
(6) EUT L 25, 30.1.2008, s. 11.
SLUTAKT
De befullmäktigade för:
HANS MAJESTÄT BELGARNAS KONUNG,
REPUBLIKEN BULGARIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN TJECKIENS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DANMARK,
FÖRBUNDSREPUBLIKEN TYSKLANDS PRESIDENT,
REPUBLIKEN ESTLANDS PRESIDENT,
IRLANDS PRESIDENT,
REPUBLIKEN GREKLANDS PRESIDENT,
HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV SPANIEN,
REPUBLIKEN FRANKRIKES PRESIDENT,
REPUBLIKEN ITALIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN CYPERNS PRESIDENT,
REPUBLIKEN LETTLANDS PRESIDENT,
REPUBLIKEN LITAUENS PRESIDENT,
HANS KUNGLIGA HÖGHET STORHERTIGEN AV LUXEMBURG,
REPUBLIKEN UNGERNS PRESIDENT,
MALTAS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV NEDERLÄNDERNA,
REPUBLIKEN ÖSTERRIKES FÖRBUNDSPRESIDENT,
REPUBLIKEN POLENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN PORTUGALS PRESIDENT,
RUMÄNIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN SLOVENIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN SLOVAKIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN FINLANDS PRESIDENT,
KONUNGARIKET SVERIGES REGERING,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV FÖRENADE KONUNGARIKET STORBRITANNIEN OCH NORDIRLAND,
fördragsslutande parter i fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nedan kallade medlemsstaterna,
och EUROPEISKA UNIONEN (nedan kallad unionen eller EU),
å ena sidan, och
de befullmäktigade för
REPUBLIKEN ANGOLAS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV ANTIGUA OCH BARBUDA,
SAMVÄLDET BAHAMAS STATSÖVERHUVUD,
BARBADOS STATSÖVERHUVUD,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV BELIZE,
REPUBLIKEN BENINS PRESIDENT,
REPUBLIKEN BOTSWANAS PRESIDENT,
BURKINA FASOS PRESIDENT,
REPUBLIKEN BURUNDIS PRESIDENT,
REPUBLIKEN KAMERUNS PRESIDENT,
REPUBLIKEN KAP VERDES PRESIDENT,
CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,
UNIONEN KOMORERNAS PRESIDENT,
DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGOS PRESIDENT,
REPUBLIKEN KONGOS PRESIDENT,
COOKÖARNAS REGERING,
REPUBLIKEN ELFENBENSKUSTENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN DJIBOUTIS PRESIDENT,
SAMVÄLDET DOMINICAS REGERING,
DOMINIKANSKA REPUBLIKENS PRESIDENT,
STATEN ERITREAS PRESIDENT,
DEMOKRATISKA FÖRBUNDSREPUBLIKEN ETIOPIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN FIJIÖARNAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN GABONS PRESIDENT,
REPUBLIKEN GAMBIAS PRESIDENT OCH STATSÖVERHUVUD,
REPUBLIKEN GHANAS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV GRENADA,
REPUBLIKEN GUINEAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN GUINEA-BISSAUS PRESIDENT,
KOOPERATIVA REPUBLIKEN GUYANAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN HAITIS PRESIDENT,
JAMAICAS STATSÖVERHUVUD,
REPUBLIKEN KENYAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN KIRIBATIS PRESIDENT,
HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV KONUNGARIKET LESOTHO,
REPUBLIKEN LIBERIAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN MADAGASKARS PRESIDENT,
REPUBLIKEN MALAWIS PRESIDENT,
REPUBLIKEN MALIS PRESIDENT,
REPUBLIKEN MARSHALLÖARNAS REGERING,
ISLAMISKA REPUBLIKEN MAURETANIENS PRESIDENT,
REPUBLIKEN MAURITIUS PRESIDENT,
MIKRONESISKA FEDERATIONENS REGERING,
REPUBLIKEN MOÇAMBIQUES PRESIDENT,
REPUBLIKEN NAMIBIAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN NAURUS REGERING,
REPUBLIKEN NIGERS PRESIDENT,
FÖRBUNDSREPUBLIKEN NIGERIAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN NIUES REGERING,
REPUBLIKEN PALAUS REGERING,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV DEN OBEROENDE STATEN PAPUA NYA GUINEA,
REPUBLIKEN RWANDAS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SAINT KITTS OCH NEVIS,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SAINT LUCIA,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SAINT VINCENT OCH GRENADINERNA,
SJÄLVSTÄNDIGA STATEN SAMOAS STATSÖVERHUVUD,
DEMOKRATISKA REPUBLIKEN SÃO TOMÉ OCH PRÍNCIPES PRESIDENT,
REPUBLIKEN SENEGALS PRESIDENT,
REPUBLIKEN SEYCHELLERNAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN SIERRA LEONES PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV SALOMONÖARNA,
REPUBLIKEN SYDAFRIKAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN SURINAMS PRESIDENT,
HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV KONUNGARIKET SWAZILAND,
FÖRENADE REPUBLIKEN TANZANIAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN TCHADS PRESIDENT,
DEMOKRATISKA REPUBLIKEN ÖSTTIMORS PRESIDENT,
REPUBLIKEN TOGOS PRESIDENT,
HANS MAJESTÄT KONUNGEN AV TONGA,
REPUBLIKEN TRINIDAD OCH TOBAGOS PRESIDENT,
HENNES MAJESTÄT DROTTNINGEN AV TUVALU,
REPUBLIKEN UGANDAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN VANUATUS REGERING,
REPUBLIKEN ZAMBIAS PRESIDENT,
REPUBLIKEN ZIMBABWES REGERING,
vilkas stater nedan kallas AVS-staterna,
å andra sidan,
församlade i Ouagadougou den tjugoandra dagen i juni månad år tjugohundratio för att underteckna avtalet om ändring för andra gången av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 och ändrat första gången i Luxemburg den 25 juni 2005,
har vid undertecknandet av detta avtal antagit följande förklaringar som åtföljer denna slutakt:
Förklaring I |
Gemensam förklaring om stöd till marknadstillträde inom ramen för partnerskapet mellan Europeiska gemenskapen och AVS-staterna |
Förklaring II |
Gemensam förklaring om migration och utveckling (artikel 13) |
Förklaring III |
Europeiska unionens förklaring om institutionella ändringar till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande |
och har vidare enats om att följande nuvarande förklaringar har blivit obsoleta till följd av att bilaga V utgår:
Förklaring XXII |
Gemensam förklaring om de jordbruksprodukter som avses i artikel 1.2 a i bilaga V |
Förklaring XXIII: |
Gemensam förklaring om marknadstillträde inom ramen för AVS-EG-partnerskapet |
Förklaring XXIV: |
Gemensam förklaring om ris |
Förklaring XXV: |
Gemensam förklaring om rom |
Förklaring XXVI: |
Gemensam förklaring om nöt- och kalvkött |
Förklaring XXVII: |
Gemensam förklaring om bestämmelserna om tillträde till marknaderna i de franska utomeuropeiska departementen för de produkter med ursprung i AVS-staterna som avses i artikel 1.2 i bilaga V |
Förklaring XXIX: |
Gemensam förklaring om produkter som omfattas av den gemensamma jordbrukspolitiken |
Förklaring XXX: |
AVS-staternas förklaring om artikel 1 i bilaga V |
Förklaring XXXI: |
Gemenskapens förklaring om artikel 5.2 a i bilaga V |
Förklaring XXXII: |
Gemensam förklaring om icke-diskriminering |
Förklaring XXXIII: |
Gemenskapens förklaring om artikel 8.3 i bilaga V |
Förklaring XXXIV: |
Gemensam förklaring om artikel 12 i bilaga V |
Förklaring XXXV: |
Gemensam förklaring rörande protokoll 1 till bilaga V |
Förklaring XXXVI: |
Gemensam förklaring rörande protokoll 1 till bilaga V |
Förklaring XXXVII: |
Gemensam förklaring rörande protokoll 1 till bilaga V om fiskeriprodukters ursprung |
Förklaring XXXVIII: |
Gemenskapens förklaring rörande protokoll 1 till bilaga V om territorialvattens utsträckning |
Förklaring XXXIX: |
AVS-staternas förklaring rörande protokoll 1 till bilaga V vad avser fiskeriprodukters ursprung |
Förklaring XL: |
Gemensam förklaring om tillämpningen av regeln om värdetolerans inom tonfisksektorn |
Förklaring XLI: |
Gemensam förklaring om artikel 6.11 i protokoll 1 till bilaga V |
Förklaring XLII: |
Gemensam förklaring om ursprungsregler: Kumulation med Sydafrika |
Förklaring XLIII: |
Gemensam förklaring om bilaga 2 till protokoll 1 till bilaga V |
Till bevis härpå har undertecknade befullmäktigade undertecknat denna slutakt.
FÖRKLARING I
Gemensam förklaring om stöd till marknadstillträde inom ramen för partnerskapet mellan europeiska gemenskapen och AVS-staterna
Parterna erkänner att förmånstillträde till marknader har stor betydelse för AVS-staternas ekonomier, särskilt för råvarusektorerna och andra jordbruksindustrisektorer som är viktiga för den sociala och ekonomiska utvecklingen i AVS-staterna, och bidrar väsentligt till att skapa sysselsättning, generera exportinkomster och skapa intäkter för staten.
Parterna erkänner att vissa sektorer har genomgått en omställningsprocess, med hjälp av EU-stöd, som syftar till att göra det möjligt för AVS-exportörer att konkurrera både på EU-marknaden och på världsmarknaden, bland annat genom utveckling av märkesprodukter och andra produkter med högt förädlingsvärde.
De erkänner även att det kan bli nödvändigt med ytterligare stöd i de fall en ökad marknadsliberalisering leder till väsentligt ändrade förutsättningar för marknadstillträdet för AVS-producenter. För detta ändamål har parterna enats om att de ska undersöka vilka åtgärder som bör vidtas för att AVS-staterna ska kunna bibehålla sin konkurrenskraft på EU-marknaden. Undersökningen kan bland annat omfatta ursprungsregler, sanitära och fytosanitära åtgärder samt genomförandet av särskilda åtgärder för att åtgärda problem på utbudssidan i AVS-staterna. Målet ska vara att möjliggöra för AVS-staterna att utnyttja sin nuvarande eller potentiella komparativa fördel på EU-marknaden.
När biståndsprogram utarbetas och resurser ställs till förfogande har parterna enats om att de ska företa regelbundna utvärderingar för att kunna bedöma vilka framsteg som gjorts och vilka resultat som uppnåtts och fatta beslut om vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas.
Den gemensamma ministerkommittén för handel ska följa upp genomförandet av denna förklaring och lägga fram rapporter och rekommendationer för ministerrådet.
FÖRKLARING II
Gemensam förklaring om migration och utveckling (artikel 13)
Parterna har enats om att de ska stärka och fördjupa sin dialog och sitt samarbete på området migration på grundval av följande övergripande och balanserade migrationsstrategi i tre delar:
1. |
Migration och utveckling, inbegripet frågor rörande utvandrade folkgrupper, kompetensflykt och penningöverföringar från emigranter. |
2. |
Laglig migration, inbegripet rätten till inresa och vistelse för invandrare, mobilitet och rörlighet för kunskaper och tjänster. and |
3. |
Illegal migration, inbegripet människosmuggling, människohandel, gränsförvaltning och återtagande. |
Utan att det påverkar tillämpningen av den nuvarande artikel 13 förbinder sig parterna att utarbeta närmare detaljer för detta förstärkta samarbete på området migration.
De har även enats om att verka för att denna dialog förs i god takt och att rapportera om vilka framsteg som gjorts i detta hänseende vid nästa möte i AVS–EG-ministerrådet.
FÖRKLARING III
Europeiska unionens förklaring om institutionella ändringar till följd av lissabonfördragets ikraftträdande
I och med Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 har Europeiska unionen ersatt och efterträtt Europeiska gemenskapen och från den dagen utövar den alla Europeiska gemenskapens rättigheter och fullgör alla dess skyldigheter. Därför ska hänvisningar till Europeiska gemenskapen i avtalstexten i lämpliga fall läsas som Europeiska unionen.
Europeiska unionen kommer att föreslå AVS-staterna en skriftväxling i syfte att få avtalet i överensstämmelse med de institutionella ändringarna som skett i Europeiska unionen till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande.