32000L0057

Kommissionens direktiv 2000/57/EG

av den 22 september 2000

om ändring av bilagorna till rådets direktiv 76/895/EEG och 90/642/EEG om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på frukt och grönsaker och vissa produkter av vegetabiliskt ursprung, inklusive frukt och grönsaker

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 76/895/EEG av den 23 november 1976 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på frukt och grönsaker(1), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2000/24/EG(2), särskilt artikel 5 i detta,

med beaktande av rådets direktiv 90/642/EEG av den 27 november 1990 om fastställande av gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i och på produkter av vegetabiliskt ursprung inklusive frukt och grönsaker(3), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2000/42/EG(4),

med beaktande av rådets direktiv 91/414/EEG av den 15 juli 1991 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknadens(5), senast ändrat genom kommissionens direktiv 2000/10/EG(6), särskilt artikel 7 i detta, och

av följande skäl:

(1) Enligt direktiv 91/414/EEG skall medlemsstaterna ansvara för godkännande av växtskyddsmedel för användning på specifika grödor. Sådana godkännanden måste grunda sig på en utvärdering av effekterna på människors och djurs hälsa och på miljön. De faktorer som skall tas med i bedömningen omfattar bland annat vilken exponering som användaren och övriga vid användningen närvarande personer utsätts för samt påverkan på mark, vatten och luft, liksom den påverkan som människor och djur utsätts för vid konsumtion av behandlade grödor som innehåller resthalter av ämnena i fråga.

(2) När det gäller produkter av vegetabiliskt ursprung, inklusive frukt och grönsaker, avspeglar gränsvärdena i allmänhet den minsta mängd bekämpningsmedel som ger växterna ett effektivt skydd, förutsatt att dessa medel används på ett sådant sätt att resthalterna blir så låga som möjligt och att de kan anses vara toxikologiskt godtagbara, särskilt med hänsyn till skyddet av miljön och det beräknade intaget via födan.

(3) Om en godkänd form av användning av växtskyddsmedel inte ger upphov till mätbara resthalter i eller på livsmedel eller om det inte finns några godkända användningsområden sätts gränsvärdet till den nedre analytiska bestämningsgränsen. Denna nivå gäller också som gränsvärde om en medlemsstat beslutar att godkänna vissa användningsområden utan att beslutet först underbyggts med nödvändiga fakta, eller om det inte finns motsvarande fakta rörande sådan användning i tredje land som ger upphov till resthalter i eller på livsmedel som kan komma att övergå till fri omsättning i gemenskapen.

(4) Gränsvärden för bekämpningsmedelsrester bör ses över med jämna mellanrum. Gränsvärdena kan också ändras som ett resultat av nya användningsområden eller ny information. Nivåerna bör vidare kunna sänkas med kort varsel om kommissionen får tillgång till ny eller uppdaterad information som visar att ämnena kan utgöra en, fara för konsumenterna genom intaget via födan, och särskilt om kommissionen underrättas enligt artikel 4 i direktiv 76/895/EEG eller artikel 8 i direktiv 90/642/EEG.

(5) Kommissionen har fått uppgifter om helt nya eller ändrade användningsområden för de bekämpningsmedel som omfattas av det här direktivet. Det faktaunderlag som dessa nya användningsområden bygger på har nu utvärderats, och det är därför lämpligt att ändra de gränsvärden för resthalter som anges i bilagorna till direktiven.

(6) Man har, i enlighet med de metoder som tillämpas inom Europeiska gemenskapen, gjort en uppskattning och utvärdering av konsumenternas livstidsexponering för dessa bekämpningsmedel via sådana livsmedel som kan innehålla resthalter, och då tagit hänsyn till de riktlinjer som offentliggjorts av Världshälsoorganisationen(7). Beräkningarna visar att de gränsvärden för resthalter som fastställs i det här direktivet inte leder till att det acceptabla dagliga intaget överskrids.

(7) Konsumenternas akuta exponering för dessa bekämpningsmedel via alla typer av livsmedel som kan innehålla resthalter av bekämpningsmedlen i fråga har därför uppskattats och utvärderats med de metoder som för närvarande används inom Europeiska gemenskapen, samt med beaktande av Världshälsoorganisationens rekommendationer, och några akuta intagsproblem har inte identifierats.

(8) I artikel 4 i kommissionens direktiv 98/82/EG(8) fastställs tillfälliga gränsvärden för rester av vinklozolin i vissa varor i väntan på att nya gränsvärden skall antas dör alla typer av jordbruksprodukter på grundval av den utvärdering som föreskrivs i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG. Denna utvärdering har ännu inte avslutats. Det är trots detta lämpligt att minska konsumenternas exponering för rester av vinklozolin genom att sänka gränsvärdena för resthalter av detta ämne i vissa varor. Det är också lämpligt att dessa nya värden bara tillämpas till dess att den utvärdering som anges ovan är klar.

(9) Alla bekämpningsmedel för vilka gränsvärden för resthalter fastställs i det här direktivet måste utvärderas enligt direktiv 91/414/EEG. Vart och ett av dessa gränsvärden måste ses över enskilt, och översynen bör grunda sig på de slutliga kommissionsbeslut som följer på det utvärderingsarbete som anges i artikel 8.2 i direktiv 91/414/EEG.

(10) Gemenskapens handelspartner har via Världshandelsorganisationen ombetts lämna synpunkter på de halter som anges i det här direktivet, och deras synpunkter i denna fråga har beaktats. Möjligheten att för import från tredje land fastställa särskilda gränsvärden för resthalter beträffande särskilda kombinationer av bekämpningsmedel och grödor kommer att undersökas av kommissionen mot bakgrund av relevanta data.

(11) Yttrandet från Vetenskapliga kommittén för växter har beaktats, och särskilt de råd och rekommendationer som lämnats när det gäller konsumentskyddet avseende livsmedel som behandlats med bekämpningsmedel.

(12) Detta direktiv är förenligt med yttrandet från Ständiga kommittén för växtskydd.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I bilaga II i direktiv 76/895/EEG skall värdet "3" för folpet i vindruvor ersättas med "10".

Artikel 2

Bilaga II till direktiv 90/642/EEG skall ändras på följande sätt:

1. Värdet "1" för maleinhydrazid i morötter och palsternackor skall ersättas med "30".

2. Värdet "0,1 " för glyfosat i bomullsfrö skall ersättas med " 10".

3. Värdet "0,05" för ditiokarbamaterna maneb, mankozeb, metiram, propineb och zineb i oliver skall ersättas med "5".

4. Ett nytt bekämpningsmedel, difenylamin, skall föras in med följande gränsvärden för resthalter:

>Plats för tabell>

5. Värdet "3" för vinklozolin i tomater och värdet "2" för vinklozolin i persikor skall ersättas med "0,05*" respektive "0,05*". Dessa nya värden skall gälla tillfälligt.

Artikel 3

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska gemenskapernas offciella tidning.

Medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författningar som krävs för att följa detta direktiv senast den 31 mars 2001. De skall genast underrätta kommissionen om detta.

De skall tillämpa bestämmelserna från och med den 1 april 2001.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen skall göras skall varje medlemsstat själv utfärda.

Artikel 4

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 22 september 2000.

På kommissionens vägnar

David Byrne

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 340, 9.12.1976, s. 26.

(2) EGT L 107, 4.5.2000, s. 28.

(3) EGT L 350, 14.12.1990, s. 71.

(4) EGT L 158, 30.6.2000, s. 51.

(5) EGT L 230, 19.8.1991, s. 1.

(6) EGT L 57, 2.3.2000, s. 28.

(7) Riktlinjer för beräkning av intaget av bekämpningsmedelsrester via födan (reviderad utgåva). Dessa riktlinjer har tagits fram av Gems/Livsmedelsprogrammet i samarbete med Codex Alimentariuskommittén för bekämpningsmedelsrester. Utgivare: Världshälsoorganisationen, 1997 (WHO/FSF/FOS/97.7).

(8) EGT L 290, 29.10.1998, s. 25.