(1)

Covid-19-pandemin har påverkat och satt en helt ny press på utbildningssystemen inom hela EU och i resten av världen. Restriktionerna i samhället har medfört stora förändringar i undervisningen och lärandet samt i kommunikationen och samarbetet inom utbildningsväsendet (1). Förändringarna har påverkat elever och deras familjer, lärare, skolledare och andra yrkesgrupper som stöder utbildning, till exempel socialarbetare, psykologer och andra rådgivningsspecialister, hälso- och sjukvårdspersonal och kulturutbildare. Medlemsstaterna har snabbt kunnat ta fram lösningar och stöd för distansundervisning genom att i många fall använda sig av digital teknik. Nyttiga lärdomar har dragits om nya möjligheter för utbildningssektorn, bland annat en betydande ökning av lärarnas digitala färdigheter och kompetenser och närmare samarbete mellan skolan och samhället i stort. Många medlemsstater har dock upplevt brister i systemet med en utbredd avsaknad av beredskap och resurser för övergången till en ny strategi för undervisning och lärande, vilket har belyst och förvärrat befintliga ojämlikheter, luckor och behov (2). Dessa brister i utbildningssystemen behöver åtgärdas, och man behöver också förbättra utbildningssystemens motståndskraft så att de på ett bättre sätt kan hantera och anpassas till föränderliga förhållanden i framtiden.

(2)

Rådet uppmanar i sina slutsatser om arbetet med att motverka covid-19-krisen på utbildningsområdet medlemsstaterna att ”återuppta undervisningsverksamhet med fysisk närvaro”, att tillhandahålla ”möjligheter till lärande på distans, digitalt lärande och blandat lärande” och samtidigt ”ägna ytterligare uppmärksamhet åt att lika möjligheter [...] säkerställs”. I rådets slutsatser om digital utbildning i Europas kunskapssamhällen (3) uppmanas dessutom kommissionen att ”i nära samarbete med medlemsstaterna och på ett evidensbaserat sätt följa upp” ovannämnda slutsatser ”med målet att uppnå samsyn på unionsnivå om strategierna för effektiva, inkluderande och engagerande processer för lärande på distans”.

(3)

I handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027 beskriver EU-kommissionen sin vision för en digital utbildning i Europa som håller hög kvalitet och är inkluderande och tillgänglig för alla. Handlingsplanen är också en uppmaning till ökat samarbete på europeisk nivå för att lära av covid-19-pandemin och anpassa utbildningssystemen till den digitala tidsåldern. Planen framhåller teknikens potential att skapa ett mer tillgängligt, flexibelt, individanpassat och elevinriktat lärande. Syftet är att ta itu med ojämlikheterna inom utbildning när digitala färdigheter och kompetenser, tillgång till lämpliga verktyg och stabil internetuppkoppling saknas. Handlingsplanen understryker behovet av att stärka den digitala kapaciteten i utbildningssystemen.

(4)

Att främja kompetensutveckling är ett av målen för ett europeiskt utbildningsområde som kan ”ta vara på utbildningens och kulturens hela potential som drivkraft för jobb, social rättvisa och ett aktivt medborgarskap och som ett sätt att uppleva den europeiska identiteten i hela dess bredd” (4). I sin resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) (5) fastställer rådet att det viktigaste målet för det europeiska utbildningssamarbetet är att stödja vidareutvecklingen av de av medlemsstaternas utbildningssystem som har som syfte att säkerställa dels samtliga medborgares personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling, samtidigt som man främjar demokratiska värden, jämlikhet, social sammanhållning, ett aktivt medborgarskap och en interkulturell dialog, dels ett hållbart ekonomiskt välstånd, den gröna och den digitala omställningen samt anställbarhet.

(5)

Enligt den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter (6) har var och en rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att man deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar i arbetslivet. Enligt pelarens elfte princip har barn från mindre gynnade förhållanden rätt till särskilda åtgärder som ger dem lika möjligheter. Den faktiska tillämpningen av dessa principer är i hög grad beroende av medlemsstaternas beslutsamhet och åtgärder. Åtgärder på EU-nivå kan komplettera nationella åtgärder och kommissionen presenterade sitt bidrag i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (7).

(6)

I den europeiska kompetensagendan (8) fastställs åtgärder för att hjälpa enskilda och företag att utveckla fler och bättre färdigheter och dra nytta av dem genom att stärka hållbar konkurrenskraft och bygga upp motståndskraft för att reagera på kriser med utgångspunkt i lärdomarna från covid-19-pandemin. Det föreslås också att man ska främja utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (s.k. STEM) via forsknings- och innovationsåtgärder.

(7)

I rådets rekommendation om inrättande av en europeisk barngaranti (9) uppmanas medlemsstaterna att garantera behövande barn (dvs. barn som riskerar fattigdom eller social utestängning) faktisk och kostnadsfri tillgång till utbildning och skolbaserade aktiviteter. I EU-strategin för barnets rättigheter (10) uppmanas till inkluderande utbildning av god kvalitet.

(8)

I dagens snabbt föränderliga och tätt sammanlänkade värld behöver alla besitta en rad olika kompetenser och utveckla dessa under hela livet. De nyckelkompetenser som anges i den europeiska referensramen för nyckelkompetenser för livslångt lärande (11) syftar till att lägga grunden för mer jämlika och demokratiska samhällen. De bemöter behovet av hållbar tillväxt för alla, social sammanhållning och vidareutveckling av den demokratiska kulturen.

(9)

Enligt rådets rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande (12) underlättas kompetensutveckling genom att olika inlärningsmetoder och lärandemiljöer främjas, bland annat genom adekvat användning av digital teknik; stöd ges till utbildningspersonal och andra aktörer som stöder inlärningsprocesser, däribland familjer; bedömningen och valideringen av nyckelkompetenser som förvärvats i olika sammanhang stöds och vidareutvecklas; och samarbetet inom utbildning och mellan utbildnings- och lärandemiljöer på alla nivåer och på olika områden stärks.

(10)

I rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (13) föreslås en moderniserad EU-vision för yrkesutbildningen, bland annat när det gäller digitalisering och användning av blandat lärande. Enligt Osnabrück-förklaringen om yrkesutbildning som en viktig faktor för återhämtning och en rättvis omställning till digitala och gröna ekonomier kan digitalt lärande spela en viktig och kompletterande roll (14).

(11)

I rådets slutsatser om europeiska lärare och utbildare inför framtiden (15) konstateras att lärare, utbildare och skolledare är en oumbärlig drivkraft för utbildningen, som bör delta i utformningen av utbildningspolitik och självständigt kunna tillämpa politiken i praktiken men som också behöver en omfattande strategi för grundläggande utbildning, introduktion och fortsatt yrkesmässig utveckling.

(12)

Pandemin har ökat den under lång tid uttryckta oron över barns och ungdomars fysiska, psykiska och känslomässiga välbefinnande. Alla barn och ungdomar bör ges det stöd de behöver för att kunna leva sunt och aktivt (16), vilket främjar goda livslånga vanor, och bör ha möjlighet att delta i olika idrottsaktiviteter och andra fysiska aktiviteter som stärker motoriska färdigheter och främjar psykiskt och känslomässigt välbefinnande. Barn och ungdomar behöver också stöd för psykiskt och känslomässigt välbefinnande under inlärningen, och lära sig hur de ska hantera svåra omständigheter i skolan och bete sig säkert och ansvarsfullt på nätet (17). Stöd behövs också för de elever som tillbringar långa perioder utan sina familjer, kamrater eller stödpersonal på skolan. Det är också viktigt att hitta områden för förbättringar eller korrigeringar för att ta itu med lärandeförluster och konsekvenser för välbefinnandet.

(13)

Lärande på olika sätt och i olika miljöer, t.ex. skolan, hemmet, utomhus, kulturmiljöer, arbetsplatser och digitala miljöer kan motivera barn och ungdomar och stärka en bred kompetensutveckling, men det är definitivt också viktigt med lärande med fysisk närvaro. Detta kan i sin tur hjälpa dem att inse hur viktig den formella utbildningen är för deras liv i samhället och öka det aktiva engagemanget i lokala och globala frågor, till exempel gällande hållbarhet, miljö och klimatförändringar.

(14)

Utbildning är en grundläggande mänsklig rättighet och en av barnets rättigheter. Tillgång till utbildning måste garanteras oavsett miljö – i skolan, på andra fysiska platser, på distans eller en kombination av alla – och oberoende av elevernas mångfald av privata och sociala förutsättningar. Även om det efter pandemin definitivt också är viktigt med undervisning i skolan och med fysisk närvaro är strategier för blandat lärande en möjlighet att göra utbildningen bättre, mer relevant och mer inkluderande, bland annat genom bättre utbildningsmöjligheter på landsbygden och i de yttersta randområdena och i ösamhällen, och för elever som (tillfälligt) inte går i skolan på heltid, exempelvis de som tillhör resande folkgrupper eller är barn till arbetstagare utan fast arbetsplats, unga omsorgsgivare, de som har hälsoproblem eller är inlagda på sjukhus, de som utövar elitidrott och de som går yrkesutbildning eller utför betalt arbete. Alla miljöer och verktyg bör vara lika tillgängliga för minoritetsgrupper, barn och ungdomar med funktionsnedsättning och från samhällsekonomiskt missgynnade förhållanden och bör inte leda till diskriminering eller segregering.

(15)

Med strategier för blandat lärande erkänns skolans betydelse som en gemensam miljö för personlig kontakt och socialt umgänge, vilket är viktigt för lärandet som ett sätt att förstå omvärlden. Härvid har både skolans arkitektur och inredning betydelse.

(16)

Strategier för blandat lärande kan främja en bred kompetensutveckling på grund av den mångfald av inlärningsuppgifter och verktyg som de kan omfatta. Användningen av digital teknik med olika typer av uppkopplade enheter kan underlätta elevens interaktion med andra elever, program för lärande och andra informationskällor, och kan stödja lärande med fysisk närvaro och lärande i olika miljöer. Strategier för blandat lärande kan underlätta inhämtande av digitala färdigheter och datorkompetens. Kompletterande användning av naturvetenskaplig utrustning, öppna lärresurser (OER), verktyg, vardagsföremål, publikationer samt skriv- och bildkonstverktyg kan öka kreativiteten och det personliga uttrycket både individuellt och i grupp.

(17)

Strategier för blandat lärande kräver en konsekvent och systemomfattande strategi för att skapa gynnsamma förutsättningar. Det innefattar att involvera personal med varierade kunskapsområden och att främja samarbete med samhället, vilket uppmuntrar till ett gemensamt ansvar för barns och ungdomars utveckling. Effektiviteten av de systematiska åtgärderna för att stödja strategier för blandat lärande kommer också att kräva att man tydliggör och stöder samarbetet mellan olika delar av ekosystemet, mellan lokala, regionala och nationella utbildningsmyndigheter, förlag och andra aktörer som tillhandahåller läromedel och teknik, forsknings- och utbildningsinstitutioner, samfund, det civila samhällets organisationer och initiativ samt familjerna och eleverna själva, oberoende av deras behov eller förmåga.

(18)

Strategier för blandat lärande är allmänt etablerade som metod inom grundläggande yrkesutbildning (18), men pandemirestriktionerna har utmanat institutionernas och organisationernas förmåga att erbjuda praktik och upprätthålla kontakten med lärare och handledare. Lärlingsutbildningar har inte heller kunnat erbjudas i lika stor utsträckning. Möjligheterna att skaffa sig praktiska erfarenheter minskade vilket underströk yrkesutbildningens behov av digital teknik såsom digitala enheter, lärplattformar, webbaserade meritförteckningar samt förstärkt och virtuell verklighet för simuleringar. Detta har också ökat behovet av att förstå och samordna användningen av digital teknik för lärande i olika miljöer (t.ex. i skolan eller under praktikperioder) för att förbereda eleverna inför livet och den framtida arbetsmarknaden.

(19)

Det icke-formella lärandets omfattning och betydelse har visats tydligt genom erfarenheterna från ungdomsarbete, volontärarbete och deltagande i kulturella aktiviteter som idrott på gräsrotsnivå. Icke-formellt lärande spelar en viktig roll i utvecklingen av väsentliga sociala, kommunikativa, kognitiva och personliga färdigheter, inbegripet kreativitet. Färdigheter som dessa underlättar unga människors övergång till vuxenlivet, ett aktivt medborgarskap och arbetslivet (19). Bättre samarbete mellan formella och icke-formella lärandemiljöer är också en del av att hitta nya inlärningsmetoder (20).

(20)

—

en kombination av klassrumsundervisning och undervisning i andra fysiska miljöer än i skolan (antingen i närvaro av en lärare/utbildare eller åtskild i tid och/eller rum vid distansundervisning), och

—

en kombination av olika lärandeverktyg som kan vara digitala (även nätbaserat lärande) och icke-digitala.

1.

Baserat på lärdomarna från covid-19-krisen stödja utbildningssystemens återhämtning och beredskap genom att ta itu med pandemins konsekvenser för elever, lärare, utbildare och annan utbildningspersonal, utveckla mer långsiktiga strategier för blandat lärande och bygga vidare på framgångsrik innovation som introducerats eller provats under pandemin för att utbyta och sprida god praxis enligt de principer som anges i denna rekommendation (21). Dessa innovationer ersätter inte undervisning i skolan och undervisning med fysisk närvaro utan är ett komplement.

2.

Stödja eleverna genom att överväga följande åtgärder:

a)

Tillhandahålla ytterligare möjligheter till lärande och riktat stöd till elever för att avhjälpa inlärningsförlusten på grund av de partiella skolstängningarna och restriktionerna för undervisning med fysisk närvaro, särskilt till elever med inlärningssvårigheter, elever med särskilda utbildningsbehov, elever från mindre gynnade grupper eller elever som på annat sätt har påverkats av avbrott i utbildningen. Det kan till exempel omfatta ökat individanpassat stöd och personlig handledning, mentorskap (även ömsesidigt), inkluderande lärgemenskaper, tilldelning av extra lärarresurser till klassen (t.ex. två lärare i klassrummet), ökat rådgivningsstöd, extra undervisning under läsåret och/eller skolloven och tillgång till kompletterande inlärningsmiljöer, som offentliga bibliotek och allmänna samlingslokaler, och till fritidsverksamhet med pedagogiskt stöd.

b)

Prioritera elevernas och deras familjers fysiska och psykiska välbefinnande. Detta kan inbegripa stärkt psykologiskt stöd och utarbetande av vägledning för psykisk hälsa, till exempel riktlinjer för elevhälsa och åtgärder mot mobbning i skolplanen, övervaknings- och kvalitetssäkringsförfaranden (som en del av den normala kvalitetssäkringen eller skolinspektionen eller i samband med särskilda bedömningar av skolans situation i samband med pandemin), tillsättning av särskild personal eller bättre tillgång till psykologisk behandling och behörig stödpersonal.

c)

Främja utvecklingen av digitala färdigheter och kompetenser hos alla elever och deras familjer, med hänsyn till den digitala klyftan och den digitala klyftan mellan kvinnor och män, samtidigt som man tar itu med alla stereotyper och fördomar, bland annat könsstereotyper och könsdiskriminering, och främja utbildningssystemens digitala kapacitet genom att uppmuntra investeringar på skol- och kommunnivå i tillgänglig utrustning och internetuppkoppling och genom att skapa möjligheter att förbättra digitala färdigheter och kompetenser, bland annat användning av teknik för kommunikation, både för självständigt lärande och lärande i grupp och för självbedömning för att förbättra inlärningen ytterligare. Genom investeringar och reformer enligt nationella planer och planer inom faciliteten för återhämtning och resiliens säkerställs att alla elever har tillgång till den utrustning och de utbildningsmöjligheter som krävs.

d)

Undersöka olika sätt att utveckla strategier för blandat lärande inom grundskole- och gymnasieutbildningen, inbegripet yrkesutbildningen, till förmån för alla elever och att säkerställa en varaktig positiv inverkan på undervisningen och lärandet som är anpassad till elevernas ålder, förmåga, särskilda behov och lärandemål, samtidigt som värdet av undervisning i skolan och undervisning med fysisk närvaro erkänns fullt ut. Detta kan bland annat bestå i att stärka utvecklingen och införandet av olika lärandeverktyg för att ge möjligheter till undersökning och uttryck, bland annat för att öka den vetenskapliga och digitala kompetensen och mediekunnigheten, att främja lärande där olika miljöer kombineras för att berika inlärningserfarenheterna, att skapa en bra balans mellan lärarledd och elevledd undervisning och självständigt arbete och grupparbete samt att undersöka inlärningsmetoder för att göra nya möjligheter attraktiva och hitta bättre lösningar för både elever och lärare.

e)

Använda strategier för blandat lärande som ett sätt att ge eleverna välbefinnande, självständighet och ett individanpassat lärande (med hänsyn till ålder, förutsättningar och behov av specialundervisning) och att utveckla personlig och social kompetens samt kompetens att lära sig att lära (en av de åtta nyckelkompetenserna för livslångt lärande (22) som vidareutvecklas i kommissionens initiativ (23) om den europeiska ramen LifeComp).

3.

Stödja lärarna och utbildarna genom att överväga följande åtgärder:

a)

Stödja lärarnas självbedömning av användning av digital teknik samt fortbildningskurser och andra former av fortbildning för lärare och utbildare för att hjälpa dem att använda och integrera digitala program och verktyg i sin undervisning (24). Utveckla och sprida pedagogiska moduler och resurser (online och på plats) som gör det lättare för lärarna och utbildarna att anpassa sin undervisning och sina undervisningsmetoder till strategier för blandat lärande (25), baserat på erfarenheter och återkoppling, och samarbeta med lärarna och utbildarna kring användningen av nya verktyg och material, bland annat kring hur man kan arbeta i digitala miljöer på ett säkert och etiskt sätt och hur man kan hjälpa eleverna att göra det.

b)

Öka fokus på välbefinnande och kvalitet i yrkeslivet för lärare och utbildare, skolledare och annan utbildningspersonal för att minska stress och förhindra utbrändhet. Detta kan inbegripa att underlätta tillgången till kvalificerade yrkesverksamma och tjänster inom psykisk hälsa och stöd, främja utveckling och/eller organisering av ömsesidigt stöd för att minska stress och tillhandahålla bättre möjligheter till utbildning i resiliens och psykisk hälsa inom grundläggande lärarutbildning och fortsatt yrkesmässig utveckling.

c)

Integrera strategier för blandat lärande i grundläggande lärarutbildning (26) och fortsatt yrkesmässig utveckling (27) för att hjälpa utbildningspersonalen att anpassa undervisningen efter det yrkesmässiga sammanhanget och ge dem kompetens att underlätta lärande i olika inomhus- och utomhusmiljöer samt med olika verktyg och uppgifter.

d)

Ge tillgång till kunskapscentrum och till lämpliga resurser för att vägleda och förbättra strategierna för blandat lärande. Hjälpa utbildningspersonal att utveckla strategier för blandat lärande utifrån specifika förhållanden genom personalutbyte och peer learning, skapa starka skolteam genom lärande i grupp, nätverk, samarbetsprojekt och praktikgemenskaper.

e)

Ta fram riktlinjer för nya metoder för bedömning och slutprov, även nätbaserade, med verktyg för formativ och summativ bedömning som är lämpliga för olika utbildningsnivåer och lärandemiljöer.

f)

Uppmuntra utbildningspersonal att delta i försöksprojekt och forskning, till exempel att testa användningen av uppgifter i andra lärandemiljöer och användningen av digital teknik till stöd för undervisningen och lärandet.

4.

Stödja skolorna genom att överväga följande åtgärder:

a)

Tillhandahålla verktyg och resurser för strategier för blandat lärande samt vägledning för hur skolor kan använda dessa på ett effektivt sätt (28).

b)

Anlita eller anställa mer personal för att ge mer tid till individuellt stöd i skola och fritidsverksamhet, om detta är möjligt.

c)

Stödja effektiva samarbeten kring infrastruktur och resurser mellan olika utbildningsanordnare, bland annat lokala och regionala myndigheter, näringslivet, yrkesorganisationer, konst, kulturarv, idrott, natur, institut för forskning och högre utbildning, det civila samhället, förlag och andra aktörer som tillhandahåller läromedel och teknik samt institutioner och organisationer för forskning och utbildning.

d)

Stödja skolor att övervaka och själva utvärdera sina strategier och metoder för inkludering avseende strategier för blandat lärande och vidta nödvändiga åtgärder för att åtgärda brister, bland annat med hjälp av EU-verktyg (29).

e)

Öka föräldrars, vårdnadshavares och familjers förståelse för miljöer, verktyg och uppgifter för lärande via systematisk kommunikation och vägledning, utan att detta leder till ytterligare bördor för dem.

f)

Investera i snabb internetuppkoppling i skolan och miljöer för distanslärande, vilket är avgörande för nätbaserat lärande, tillsammans med planer för underhåll och modernisering av den tekniska infrastrukturen.

g)

Om så är möjligt och i linje med nationell och regional lagstiftning och nationella och regionala förhållanden, låta skolorna ha en lämplig nivå av självbestämmande (skolstyrelser, rektorer, andra skolledare) för att underlätta innovation, reaktivitet och anpassning till lokala och regionala behov.

h)

Stödja skolledare, som är centrala vid organisatoriska förändringar och löpande förbättringar, med särskild yrkesutveckling och vägledning för deras uppdrag. Göra det lättare för skolor och utbildningsanordnare att överväga strategier för blandat lärande i sin strategiska planering och förfaranden för att förbättra skolan, vilket kan inkludera självbedömningsverktyg.

i)

Främja dialog och utbyte mellan en rad olika aktörer, inbegripet familjer, inom både klassrumsundervisning och andra fysiska miljöer samt inom distansundervisning för att få återkoppling och idéer för vidareutveckling från olika källor. Detta bör också omfatta dialog, vägledning och strategier för att värna om barns och ungdomars säkerhet och för att säkerställa konfidentialitet och skydd av deras uppgifter samt deras trygghet och integritet i den digitala världen.

j)

När så är möjligt, utnyttja en del av en skolornas interna och/eller externa resurser för översyn och kvalitetssäkring för en kombination av inlärningsmiljöer och utbildningsverktyg, med utvärdering av eller via andra aktörer än skolan.

5.

Fullt ut utnyttja EU-medel och expertis för reformer och investeringar i infrastruktur, verktyg och pedagogik för att öka resiliensen och beredskapen för framtidssäkrade skolor, särskilt Erasmus+, faciliteten för återhämtning och resiliens, Europeiska socialfonden+, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), programmet för ett digitalt Europa, Horisont Europa och instrumentet för tekniskt stöd.

6.

Investera i forskning om samt övervakning och utvärdering av de politiska utmaningarna och effekterna av dessa initiativ på utbildningsekosystemet för att bygga vidare på erfarenheterna och för användning i framtida politiska reformer, bland annat genom att bygga vidare på elevernas erfarenheter och på de uppgifter som samlats in, om de finns tillgängliga, för att ta fram bästa praxis och skräddarsydda AI-lösningar för att förbättra utbildningsprogram.

7.

Vidta åtgärder och följa upp genomförandet av denna rekommendation, i linje med nationella och regionala utbildningssystem. Om lämpligt, beakta alla åtgärder som stöder strategier för blandat lärande i de nationella handlingsplanerna för genomförandet av den europeiska barngarantin.

1.

Stödja genomförandet av rekommendationen genom att främja ömsesidigt lärande och utbyte mellan medlemsstaterna och alla berörda parter, med förbehåll för inrättande av fler åtgärder eller ytterligare utveckling av dem, genom

2.

Stödja utvecklingen av resurser i samarbete med medlemsstaterna, för användning på frivillig basis, bland annat genom

3.

Stödja möjligheter till fortbildning och utbildning för lärare, utbildare och annan utbildningspersonal genom att

4.

Arbeta med alla aktörer, inbegripet program- och maskinvaruleverantörer, för att få till stånd en bättre digital infrastruktur och bättre digitala verktyg och användning därav inom utbildning och dessutom framhålla betydelsen, i detta sammanhang, av konfidentialitet och dataskydd.

5.

Stödja initiativ för att vidareutveckla och främja en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och livslångt lärande för alla, särskilt för att inkludera elever med olika förutsättningar som påverkar deras tillgång till särskilda inlärningsmiljöer och utbildningsverktyg samt för att inkludera de elever som behöver riktat stöd under inlärningen.

6.

Fortsätta stödja medlemsstaterna i att genomföra reformer för att förbättra utbildningssystemens kvalitet och inkludering och stödja deras digitala beredskap, i linje med målen i handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027.

7.

Ta upp utarbetandet av strategier för blandat lärande inom grundskole- och gymnasieutbildningen, inbegripet yrkesutbildningen, i regelbundna lägesrapporter om det europeiska området för utbildning och handlingsplanen för digital utbildning 2021–2027.