1.

Vid 2017 års sociala toppmöte för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg proklamerade EU:s ledare gemensamt den europeiska pelaren för sociala rättigheter, där rätten till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för alla fastställdes som dess första princip och rätten att få hjälp med att söka arbete, utbilda eller omskola sig samt rätten att överföra rättigheter avseende socialt skydd och utbildning vid övergångar på arbetsmarknaden som dess fjärde princip.

2.

I Europeiska rådets slutsatser av den 14 december 2017 (1) lyftes utbildning fram som grundläggande för att bygga upp inkluderande och sammanhållna samhällen och upprätthålla Europas konkurrenskraft. Därmed hamnade utbildning för första gången högt upp på den europeiska politiska dagordningen.

3.

I EU:s strategiska agenda 2019–2024 enades EU:s ledare om att intensifiera investeringarna i människors färdigheter och utbildning.

4.

EU:s ledare träffades vid det sociala toppmötet i Porto den 7 maj 2021 för att fördjupa genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter genom att sätta utbildning och kompetens i centrum för de politiska åtgärderna.

5.

I Europeiska rådets slutsatser av den 21 juni 2021 välkomnade EU:s ledare EU:s överordnade mål för sysselsättning, kompetens och fattigdomsminskning, som, i linje med Portoförklaringen, fastställs i handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet kompetensmålet på EU-nivå om att minst 60 % av de vuxna ska delta i utbildning varje år senast 2030.

6.

De relevanta bakgrundsdokumenten, som återges i bilaga III till denna resolution, bör beaktas.

7.

Den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande, som antogs av Europeiska unionens råd 2011 för att fortsätta, komplettera och konsolidera arbetet på vuxenlärandeområdet enligt de fyra strategiska mål som rådet fastställde inom den strategiska ramen Utbildning 2020.

8.

Rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna (2016), där man lyfter fram de specifika behoven hos vuxna, främst lågutbildade, arbetslösa och utsatta grupper, som kräver särskild uppmärksamhet och särskilt stöd för att förbättra sina grundläggande färdigheter och göra framsteg.

9.

Rapporten Achievements under the Renewed European Agenda for Adult Learning (resultat inom ramen för den förnyade europeiska agendan för vuxenutbildning) (2019), där resultaten under perioden 2011–2018 kartläggs. I rapporten identifieras också nya ämnen och prioriteringar som skulle kunna beaktas under perioden efter 2020, inbegripet fortsatt arbete med styrning, tillhandahållande och spridning, flexibilitet och tillgång samt kvalitetssäkring.

10.

Den europeiska kompetensagendan för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (2020) föreslår bland annat åtgärd 8: Livskunskap, som innebär att kommissionen och medlemsstaterna ska arbeta på nya prioriteringar för den europeiska agendan för vuxenlärande för att skapa övergripande, högkvalitativa och inkluderande vuxenutbildningssystem.

11.

I rådets rekommendation om yrkesutbildning för hållbar konkurrenskraft, social rättvisa och motståndskraft (2020) och Osnabrück Declaration on vocational education and training (Osnabrück-förklaringen om yrkesutbildning) (2020) anges att yrkesutbildningen måste utvecklas ytterligare som en attraktiv och högkvalitativ väg till arbetstillfällen och livskunskaper och att vuxna behöver bli mer medvetna om att lärandet är en livslång strävan.

12.

Rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning avser europeiskt utbildningssamarbete fram till 2030 (2021–2030). Enligt resolutionen ska samarbetet bedrivas med ett inkluderande och helhetsinriktat perspektiv och med beaktande av livslångt lärande. Den innehåller också en förklaring om att livslångt lärande omfattar utbildning i alla former och på alla nivåer, från förskoleverksamhet och barnomsorg till vuxenlärande, inbegripet yrkesutbildning och högre utbildning.

13.

Europeiska unionens medlemsstater har olika modeller för vuxenlärande beroende på sina nationella, regionala och lokala behov, omständigheter, politikområden, strategier och traditioner. Rapporter visar att covid-19-pandemin har medfört anpassningar inom miljöerna för vuxenlärande och lärande som ytterligare har ökat skillnaderna mellan vuxenlärandemetoderna inom hela Europa (2).

14.

Av 2020 års utbildningsöversikt (3) framgår att deltagandet i vuxenutbildning är lågt, med ett EU-genomsnitt på endast 10,8 % vuxna (kvinnor: 11,9 %, män: 9,8 %) i åldersgruppen 25–64 år som har deltagit i vuxenutbildning under de senaste fyra veckorna före 2019 års undersökning. Dessutom visar Eurostats uppgifter från 2020 att deltagandet i vuxenutbildning är lägre än före covid-19-pandemin, med ett EU-genomsnitt på endast 9,2 % vuxna (kvinnor: 10,0 %, män: 8,3 %) i åldersgruppen 25–64 år som har deltagit i vuxenutbildning under de senaste fyra veckorna före undersökningen.

15.

Av Eurydice-rapporten Adult education and training in Europe: Building inclusive pathways to skills and qualifications’ (2021) framgår att omkring var femte vuxen i EU inte har gått ut gymnasiet och att en betydande andel vuxna i Europa har dåliga läs-, skriv- och räknekunskaper samt/eller digitala färdigheter. Situationen i länderna skiljer sig också åt när det gäller vuxnas deltagande i utbildning. Däremot finns det ett gemensamt drag: de flesta utbildningsaktiviteter som vuxna deltar i är av icke-formell karaktär.

16.

En förnyad lärandekultur bör betona betydelsen av grundläggande färdigheter för alla och av ett kontinuerligt förvärvande av relevanta kunskaper, färdigheter och kompetenser på alla nivåer i formella, icke-formella och informella lärandesammanhang under hela livet. Personer som är inställda på livslångt lärande har bättre förutsättningar att anpassa sig till nya omständigheter och utveckla de färdigheter de behöver för att utföra ett arbete samt för att fullt ut delta i samhället och utvecklas som personer.

17.

Vuxenlärande intar en särskild plats inom den strategiska prioriteringen för den strategiska ramen för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning – Att göra livslångt lärande och rörlighet till verklighet för alla, vilket nu är mer akut än någonsin på grund av utmaningarna i samband med återhämtningen från covid-19-krisen och behovet av motståndskraft, föränderliga behov på arbetsmarknaden, kompetensglapp, den gröna och digitala omställningen och den ihållande stora andelen vuxna i Europa med låga grundläggande kunskaper, färdigheter och kompetenser.

18.

Problemet med att vuxenlärande är utspritt över olika sektorer, politikområden och rättsliga ramar måste lösas. För att säkerställa en gemensam vision om att erbjuda bättre vuxenlärande måste alla parter delta i dialogen, och vuxenlärandets sociala dimension samt anställningsbarheten därvid beaktas. Eftersom vuxenlärandet gagnar enskilda, arbetsgivare och staten bör varje parts ansvar och bidrag erkännas.

19.

Det är av yttersta vikt att främja ökad medvetenhet bland arbetsgivare om att vuxenlärande bidrar till kvaliteten på arbetsprocesser och arbetsresultat samt till kvaliteten på arbetstagarnas engagemang i arbetet. Vuxenlärande kan bidra till produktivitet, konkurrenskraft, social delaktighet, jämställdhet, kreativitet, innovation och entreprenörskap. Det är en viktig faktor för ge arbetsgivare incitament att spela en mer aktiv roll när det gäller att stödja kompetenshöjning och omskolning och för att kontinuerligt förbättra personalens anställbarhet och övergångar på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att det skapas en lärandekultur på alla arbetsplatser och att lärandemöjligheter planeras och organiseras på arbetsplatsen. Samtliga berörda parter bör främja och stödja åtgärderna.

20.

Vuxenlärande måste dock handla om mer än att utveckla arbetsrelaterade färdigheter. Det är också viktigt att öka medvetenheten bland allmänheten om vikten av och fördelarna med att delta i livslångt lärande. Vuxenlärande bör kopplas samman med alla typer av utbildningar och alla utbildningsnivåer, inklusive högre utbildning, genom flexibla formella, icke-formella och informella utbildningsvägar.

21.

Vuxenlärande kan förbättra vuxnas levnads- och arbetsmöjligheter, oavsett deras sociodemografiska och personliga omständigheter. Det enskilda ansvaret för karriärutveckling bör ses som en del i yrkesvägledningen och yrkesstödet under hela livet. Vuxenlärande kan dessutom bidra till aktivt medborgarskap och lokalt lärande. Det gynnar också personlig, social och yrkesmässig utveckling och självförverkligande, hälsa och välbefinnande, i enlighet med individens nuvarande och framtida behov, talanger och ambitioner. Vuxenlärande spelar en avgörande roll för att möta nuvarande och framtida utmaningar och möjligheter i livet och på arbetsplatsen, vilket leder till hållbara samhällen.

22.

Konsekvenserna av de demografiska förändringarna samt den gröna och digitala omställningen kräver nya angreppssätt för att underlätta vuxnas deltagande i vuxenutbildning. För att stödja fullständig integration och deltagande i samhället gäller detta också personer som inte känner någon större motivation att delta i lärandeaktiviteter och åldersgruppen över 65 år.

23.

Vuxenlärande behöver ses ur ett helhetsperspektiv som omfattar samarbete mellan sektorer och flera berörda parter, och effektiv samordning på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, med beaktande av de olika modellerna för vuxenlärande i Europeiska unionen och med full respekt för de särskilda befogenheterna på de olika politiska nivåerna.

24.

Under perioden fram till och med 2030 kommer det övergripande målet för den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande 2021–2030 att vara att öka och förbättra tillhandahållandet, marknadsföringen och utnyttjandet av formella, icke-formella och informella utbildningsmöjligheter för alla.

25.

De huvudsakliga prioriterade områdena för den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande säkerställer kontinuitet i arbetet med och vidareutvecklingen av vuxenlärande i enlighet med vad som anges nedan och beskrivs i bilaga I till denna resolution

26.

Den öppna samordningsmetoden: Under perioden fram till 2030 kommer medlemsstaterna och kommissionen att ha ett nära samarbete för att inventera det arbete som gjorts på teknisk nivå och utvärdera processen och dess resultat med hjälp av den öppna samordningsmetoden och genom att ta ansvar för processen inom sina respektive behörighetsområden, på nationell, regional eller europeisk nivå. Detta bör göras i samråd med arbetsgruppen för vuxenlärande, som inrättats som en del av den strategiska ramen för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030) och nätverket av nationella samordnare för vuxenlärande.

27.

Ömsesidigt lärande: Ömsesidigt lärande är ett centralt inslag i den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande eftersom det ger möjlighet att identifiera och dra lärdom av god praxis i olika medlemsstater. Ömsesidigt lärande kommer att genomföras med de relevanta aktörernas medverkan och med hjälp av bland annat peer learning, inbördes rådgivning, utbyte av bästa policy och praxis, konferenser, seminarier, forum eller expertgrupper på hög nivå samt studier och analyser, nätverk (inklusive webbaserade) och andra former av spridning och genom tydligt synliggörande av resultaten.

28.

Verkningsfull styrning: Den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande utgör en enhetlig del i den strategiska ramen för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030).

29.

Övervakning av processen: En regelbunden övervakning av framstegen när det gäller att uppnå målen på EU-nivå (4) genom att indikatorerna på EU-nivå (som anges i bilaga II till denna resolution) tillämpas vid systematisk insamling och analys av internationellt jämförbara uppgifter utgör ett viktigt bidrag till ett faktabaserat beslutsfattande utan att skapa ytterligare bördor för medlemsstaterna. Den årliga övervakningen kommer att ske med hjälp av utbildningsöversikten och den europeiska planeringsterminen (genom den reviderade sociala resultattavlan) som följer framstegen när det gäller att uppnå alla överenskomna EU-mål på vuxenlärandeområdet. Övervakning och utvärdering av målen och indikatorerna på EU-nivå bör genomföras i samarbete med den permanenta arbetsgruppen för indikatorer och referensvärden och ses över 2023.

30.

Kunskapsuppbyggnad och evidensbaserad politik för vuxenlärande: Det är nödvändigt att ytterligare utveckla den djupgående dataanalysen och forskningen, där så är möjligt, på internationell, europeisk och nationell nivå med hjälp av en rad verktyg och genom att man drar nytta av det arbete som utförs av Eurostat, Eurydice, Cedefop, Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF), Eurofound, OECD och andra organisationer. Analysen bör även omfatta övervakning av utsatta grupper av vuxna och uppgifter om investeringar i utbildning, om möjligt bland annat även på arbetsgivar- och lokalsamhällesnivå. Förändringarna på arbetsmarknaden och de enorma insatserna för kompetensutveckling och omskolning kräver tillförlitlig och målinriktad kompetensinventering för att kartlägga framtida kompetensbehov på arbetsmarknaden. Detta kommer att stödja vuxna i deras livslånga karriärutveckling och underlätta både arbetsmarknads- och samhällsomställningar.

31.

Samarbete med internationella organisationer: Det är viktigt att stärka samarbetet med organisationer som OECD (särskilt genom att utnyttja resultaten från programmet för internationell utvärdering av vuxnas kompetens (PIAAC), FN (framför allt Unesco och ILO) och Europarådet, liksom inom relevanta regionala eller globala initiativ.

32.

Finansiering: Vuxenutbildningen finansieras genom en rad olika instrument som ges stöd via ett antal olika källor. Vuxenutbildningen bör helst och när så är lämpligt, och i enlighet med subsidiaritetsprincipen, bygga på fortlöpande och regelbunden finansiering snarare än på bidrag som är kopplade till projekt eller program. Finansieringsstrategier som bygger på delat ansvar mellan offentliga och privata aktörer kan bidra till att öka och intensifiera resurserna.

33.

Inrikta sina insatser under perioden 2021–2030 på de prioriterade områdena i bilaga I och därigenom också, i förekommande fall och i enlighet med nationella, regionala och lokala sammanhang, omständigheter och lagstiftning, bidra till genomförandet av den strategiska ramen för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030).

34.

Förstärka de effektiva förbindelserna mellan berörda ministerier och intressenter, såsom arbetsmarknadens parter, företag, icke-statliga organisationer och det civila samhällets organisationer, i syfte att förbättra samstämmigheten mellan politiken för vuxenlärande och den socioekonomiska politiken i stort. Denna flerpartsstrategi som omfattar hela statsförvaltningen kan stärkas ytterligare genom effektiv nationell, regional och lokal samordning som kopplar samman politik och praxis.

35.

Stödja vuxnas lärande med livslång vägledning och karriärutveckling genom att bygga partnerskap på alla nivåer. I linje med principerna för kvalitetssäkring bör denna vägledning kopplas till utåtriktad verksamhet, validering och medvetandehöjande åtgärder, och på så sätt bidra till genomförandet av rådets rekommendation om kompetenshöjningsvägar. Härigenom kommer man att säkerställa att alla vuxna har möjlighet att utveckla sina grundläggande färdigheter och nyckelkompetenser utifrån sina egna behov och uppnå den kompetensnivå som krävs i dagens samhälle och på dagens arbetsmarknad.

36.

Vid genomförandet av rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande göra framsteg när det gäller att se till att alla vuxna har tillgång till valideringsmöjligheter och därmed även säkerställa en andra chans, vilket kan leda till fullständiga eller partiella kvalifikationer.

37.

Stödja en utökning av vuxenutbildningen på sekundär och tertiär nivå, både vad avser allmän och yrkesinriktad utbildning, genom flexibla utbildningsvägar, t.ex. kvällskurser, deltidsutbildning, distanslärande och blandat lärande, och göra det möjligt för vuxenstuderande att a) förvärva kvalifikationer på nivå 4 eller högre enligt den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (EQF) och b) att slutföra korta kurser som gör det möjligt att uppdatera, bredda och fördjupa kompetensen.

38.

Höja yrkesstatusen för och stödja professionaliseringen av vuxenutbildare (5) och förbättra deras grundutbildning och fortbildning samt deras yrkesmässiga utveckling, bland annat genom att stödja användningen av innovativa metoder (t.ex. i blandade, webbaserade, distans- och hybridformat) och resurser (IKT-infrastruktur och IKT-utrustning).

39.

När så är lämpligt, stödja en högkvalitativ och inkluderande digitalisering av utbildnings- och lärprocesserna på såväl organisatorisk som individuell nivå samt bistå och utbilda vuxenstuderande så att de kan använda digitala verktyg på ett bredare och effektivare sätt samtidigt som man tar hänsyn till den digitala klyftan i allmänhet och den digitala klyftan mellan kvinnor och män.

40.

Sträva efter att utveckla enkla, flexibla och breda mekanismer för företag och enskilda personer i syfte att öka medvetenheten och främja en attitydförändring bland enskilda personer och i samhället, med utgångspunkt i konceptet livslångt lärande som framhåller behovet av att kontinuerligt förvärva kunskaper, färdigheter och kompetenser.

41.

Underlätta livslångt lärande för att främja vuxnas deltagande i utbildning genom en rad olika instrument såsom Epale – webbplattformen för vuxenutbildning i Europa (t.ex. ge stöd till yrkesverksamma inom vuxenutbildning, inbegripet vuxenutbildare, väglednings- och stödpersonal, forskare och akademiker, samt beslutsfattare).

42.

Främja mobilitet i utbildningssyfte för vuxenstuderande och personal inom vuxenutbildning liksom samarbete över gränserna, bland annat genom Erasmus+-programmet, EU:s sammanhållningspolitiska fonder och andra instrument när så är lämpligt.

43.

Göra ytterligare insatser för att undanröja befintliga hinder för och spärrar mot alla typer av lärande, däribland frågor som avser rörlighet, tillgång, jämlikhet, vägledning, utåtriktad verksamhet, studerandetjänster och erkännande av lärandemål.

44.

Vidareutveckla kvalitetssäkringsmekanismer genom att t.ex. främja intern och extern kvalitetssäkring, med avseende på program, processer, genomförandeorganisationer och vuxenutbildare, och vägledningsverksamhet samt genom att utveckla datainsamling, t.ex. med hjälp av information som samlats in genom uppföljning av utexaminerade.

45.

Stödja medlemsstaterna i genomförandet av den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande 2030 och dess prioriterade områden enligt beskrivningen i bilaga I samt i deras eventuella utarbetande av holistiska, nationella kompetensstrategier som omfattar hela statsförvaltningen.

46.

Säkerställa komplementaritet och samstämmighet i EU:s politiska initiativ som genomförs i enlighet med den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande 2030.

47.

Samverka nära med medlemsstaterna för att säkerställa att det finns en flexibel och effektiv styrningsstruktur i enlighet med rådets resolution om en strategisk ram för det europeiska utbildningssamarbetet inför och bortom ett europeiskt område för utbildning (2021–2030), i synnerhet genom att involvera arbetsgruppen för vuxenlärande, nätverket av nationella samordnare för vuxenlärande, peer learning och annat nätverksarbete.

48.

Stödja de nationella samordnarna för vuxenutbildning genom att finansiera deras arbete för att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna och med kommissionen vid genomförandet av den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande 2030.

49.

Förbättra kunskaperna om vuxnas lärande i Europa genom att genomföra studier och forskning av relevans för att analysera vuxenutbildningsfrågor, bland annat genom Eurydice, Cedefop och ETF och i samarbete med andra relevanta nätverk och institutioner, genom att fullt ut utnyttja deras informations- och forskningskapacitet, utan att skapa ytterligare bördor för medlemsstaterna. Man bör också uppmärksamma åldersgruppen över 65 år genom att ta fram jämförbara bevis och uppgifter om deras deltagande i vuxenutbildning.

50.

Fortsätta och intensifiera samarbetet med berörda internationella organisationer, såsom OECD, FN (särskilt Unesco och ILO) och Europarådet, liksom andra relevanta regionala eller världsomspännande initiativ, exempelvis på västra Balkan, det östliga partnerskapet osv.

51.

Säkerställa de medel som finns tillgängliga på europeisk nivå för att stödja genomförandet av den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande 2030 genom relevanta EU-program, EU-fonder och EU-instrument, såsom Erasmus+, Europeiska socialfonden + (ESF+), Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för uppsagda arbetstagare, faciliteten för återhämtning och resiliens, Fonden för en rättvis omställning, InvestEU, instrumentet för tekniskt stöd osv.

52.

Förelägga rådet en regelbundet uppdaterad systematisk översikt och färdplan över politik, samarbetsverktyg, finansieringsinstrument, initiativ och riktade ansökningsomgångar på unionsnivå som pågår eller planeras, såsom Upskilling Pathways (kompetenshöjningsvägar), Erasmus+ och den europeiska planeringsterminen, som bidrar till uppnåendet av den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande 2030.

53.

Rapportera om genomförandet av den förnyade europeiska agendan för vuxenlärande 2030 som en del av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (2021–2030), med utgångspunkt i det arbete som utförts av de nationella samordnarna för vuxenlärande, arbetsgruppen för vuxenlärande, studier och forskningsexperter.

54.

Möjliggöra vidareutveckling och genomförande av Epale, som stöder och stärker yrkesverksamma inom vuxenutbildning genom utbyten bland kollegor, blogginlägg, forum och nätverksbyggande samt genom att tillhandahålla korrekt och relevant information av hög kvalitet om alla aspekter av vuxenlärande.

55.

Stödja medlemsstaterna, även genom finansiering, i deras regelbundna deltagande i forskningscykler i syfte att erhålla jämförbara uppgifter om deras framsteg när det gäller vuxnas färdigheter (OECD:s undersökning av vuxnas färdigheter [PIAAC], undersökningen om vuxenutbildning och arbetskraftsundersökningen).