Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Kemikaliestrategi för hållbarhet – På väg mot en giftfri miljö

[COM(2020) 667 final]

(2021/C 286/30)

Föredragande:	Maria NIKOLOPOULOU
Medföredragande:	John COMER

Remiss	Europeiska kommissionen, 28.10.2020
Rättslig grund	Artiklarna 192.1 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av sektionen	15.4.2021
Antagande vid plenarsessionen	27.4.2021
Plenarsession nr	560
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	242/1/7

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK stöder kommissionens mål att gå mot en giftfri miljö och se till att kemikalier produceras på ett sätt som maximerar deras positiva bidrag till samhället och minskar påverkan på miljön.

1.2

Det behövs en definition av vilken användning av kemikalier som är ”nödvändig” och en tydligt beskriven metod för hur man kan se till att kemikalier ”bygger på säker och hållbar design”. I detta sammanhang betonar vi att ”ämnen som inger betänkligheter” måste identifieras, utvärderas och klassificeras på ett så heltäckande, entydigt och förenklat sätt som möjligt så att industrin kan anpassa sig.

1.3

EESK lovordar kommissionen för dess åsikt att EU bör vara en global föregångare inom produktion och användning av säkra och hållbara kemikalier och understryker vikten av att säkerställa lika villkor för företagen i internationella handelsavtal samt åtgärder för en rättvis omställning för alla EU-medborgare.

1.4

För att strategin ska bli framgångsrik krävs engagemang från befolkningen och näringslivet samt innovativa tänkesätt, tillsammans med öppenhet och delaktighet i beslutsprocessen.

1.5

Strategin syftar till att utvidga den generiska metoden för riskhantering till att omfatta konsumentprodukter som innehåller farliga kemikalier såsom cancerframkallande, mutagena och hormonstörande ämnen. För att göra det lättare för industrin att anpassa sig måste dock balansen mellan generiska bedömningar och riskbedömningar säkerställas.

1.6

EESK efterlyser att korrekt och konsekvent märkning ska vara obligatorisk, med verkställighet för hela leveranskedjan, inbegripet i fråga om produkter som innehåller nanomaterial.

1.7

EESK välkomnar insatserna för att förstärka EU:s strategiska oberoende, i synnerhet när det gäller kemikalier som används för hälsotillämpningar, och önskar se samma insatser inom andra sektorer och uppmanar till att överväga en översyn av EU:s industripolitik, med sikte på att åter förlägga en del av den viktiga produktionen av kemikalier i EU-länderna.

1.8

EESK understryker vikten av att ta itu med den bristfälliga tillgången till data om kemikalier för att stimulera innovation, stärka konsumenternas förtroende och genomföra ordentliga konsekvensbedömningar. Det är av avgörande betydelse att ha tillgängliga och tillförlitliga databaser för forskningsresultat för att se över den industriella äganderätten och patent som begränsar tillgången till data samt att stärka principen om ”inga data, ingen marknad”.

1.9

EESK anser att hanteringen av kemiska blandningar är ett relevant steg framåt i riskbedömningen av kemikalier. Mer forskning och utveckling är dock avgörande för att täcka de faktiska kunskapsluckorna och föra bedömningen och hanteringen av kemiska blandningar framåt.

2.   Kommissionens förslag

2.1

Denna strategi ger möjlighet att sammanjämka det samhälleliga värdet av kemikalier med människors hälsa och planetens gränser, samt att reagera på EU-medborgarnas legitima strävan efter en hög skyddsnivå mot farliga kemikalier och att främja EU:s industri som en global föregångare när det gäller produktion och användning av säkra och hållbara kemikalier.

2.2

I strävan efter en giftfri miljö fastställs en ny hierarki för kemikaliehantering, som omfattar att använda säkra och hållbara kemikalier, att minimera eller ersätta potentiellt skadliga ämnen med kronisk effekt på människors hälsa och miljön samt att fasa ut de skadligaste kemikalierna från användning som inte är nödvändig för samhället, särskilt i konsumentprodukter. Figur Den giftfria hierarkin – en ny hierarki för kemikaliehantering

2.3   Strategin är inriktad på fem huvudsakliga mål:

2.3.1

Innovation för säkra och hållbara EU-kemikalier. Föreslagna åtgärder är bland annat att utveckla EU-kriterier för säker och hållbar design för kemikalier, att införa rättsliga krav på förekomsten av potentiellt skadliga ämnen i produkter genom initiativet om hållbara produkter, samt att ändra EU-lagstiftningen om industriutsläpp för att främja EU-industrins användning av säkrare kemikalier.

2.3.2

Stärka EU-lagstiftning för att ta itu med akuta miljö- och hälsoproblem. De föreslagna åtgärderna är inriktade på att skydda konsumenter och arbetstagare för att undvika förekomsten av de mest skadliga kemikalierna i alla konsumentprodukter, t.ex. material i kontakt med livsmedel, leksaker, barnavårdsartiklar, kosmetika, tvätt- och rengöringsmedel, möbler och textilier. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt kemikalier som kan orsaka cancer eller genmutationer, påverkar det reproduktiva eller det endokrina systemet eller är långlivade och bioackumulerande. Denna strategi kommer slutligen att tillämpas på kemikalier som påverkar de immunologiska, neurologiska eller respiratoriska systemen och kemikalier med specifik organtoxicitet. Fram till dess att den generiska metoden för riskhantering har införts kommer ämnen med alla ovannämnda faror att prioriteras för begränsningar för alla användningar och genom gruppering, i stället för att de regleras var för sig.

2.3.3

Förenkla och konsolidera åtgärder för att förbättra den rättsliga ramen. Förslaget inbegriper inrättandet av ett förfarande för ”ett ämne, en bedömning” för att samordna faro-/riskbedömningen av kemikalier i hela kemikalielagstiftningen samt stärka Europeiska kemikaliemyndighetens styrning och öka hållbarheten i dess finansieringsmodell. Dessutom innehåller strategin förslag till riktade ändringar av Reach-förordningen (förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier) och CLP-förordningen (förordningen om klassificering, märkning och förpackning), som ska genomföras i enlighet med principerna för bättre lagstiftning och vid behov bli föremål för utvärderingar och konsekvensbedömningar.

2.3.4

Inrätta en omfattande kunskapsbas om kemikalier. Ett EU-system för tidig varning och åtgärder för kemikalier ska utvecklas för att säkerställa att EU:s politik tar itu med framväxande kemiska risker så snart de identifierats genom övervakning och forskning. Därtill ska en ram med indikatorer tas fram för att övervaka orsakerna till och effekterna av kemiska föroreningar och för att mäta kemikalielagstiftningens ändamålsenlighet.

2.3.5

Föregå med gott exempel för en global sund hantering av kemikalier. Syftet med dessa åtgärder är att stödja uppbyggnaden av tredjeländers kapacitet att bedöma och hantera kemikalier och att se till att farliga kemikalier som är förbjudna i EU inte produceras för export.

3.   Allmänna kommentarer

3.1

Under de senaste 50 åren har kemikalier blivit ett centralt inslag i våra liv och bidragit positivt till vår kultur och till framstegen i samhället som helhet, med dess växande befolkning. Samtidigt kan kemikalier – såväl syntetiska som naturligt förekommande kemikalier – ha farliga egenskaper som utgör en risk för människors hälsa och miljön. Trots detta blir mänskligheten allt mer beroende av dem. Enligt FN kommer produktionen av kemikalier att växa sju gånger snabbare än världens befolkning mellan 1990 och 2030.

3.2

Vi bör alla instämma i det lovvärda målet om en giftfri miljö, och hur svårt det än må vara att uppnå det finns det inga ursäkter för att inte sträva framåt. EESK välkomnar kommissionens avsikt att inrätta ett rundabordssamtal på hög nivå med alla berörda parter i detta syfte.

3.3

Stora mängder farliga kemikalier fortsätter alltjämt att läcka ut i miljön från många källor, bland annat utsläpp av behandlat eller obehandlat hushålls- och industriavloppsvatten samt deponi-, förbrännings- och tillverkningsprocesser, och kan spridas genom luft, mark och vatten, där de orsakar allvarlig skada (1).

3.4

Det finns många historiska problem till följd av kemiska föroreningar. PBDE (polybromerade difenyletrar) och andra flamskyddsmedel sprids till exempel enkelt från de produkter som behandlats med dem, såsom polyuretanskum, och förorenar luft och damm. Trots att många farliga PBDE har förbjudits finns de kvar i miljön på grund av hur långlivade de är och den omfattande användningen av dem.

3.5

När sådana farliga kemikalier ersätts måste vi försäkra oss om att ersättningen innebär en väsentlig förbättring. Palmoljebiodiesel, som bidrar till avskogningen, kan till exempel vara värre för miljön än fossila bränslen.

3.6

Tillsynsmyndigheterna måste dessutom vara medvetna om och förhindra försök att ersätta en farlig kemikalie med kemikalier som har liknande farliga egenskaper. PFAS bör till exempel hanteras som en grupp och inte på individuell basis. Ny forskning pekar på att vissa alternativ till tidigare använda PFAS inte nödvändigtvis är säkrare (2).

3.7

EESK oroas över att åtgärderna för dekontaminering som syftar till att återställa människors hälsa och miljön kan vara otillräckliga, särskilt när det gäller nödvändiga kemikalier som det ännu inte finns giftfria alternativ till, eller för vilka giftfria alternativ kräver en långsiktig utvecklingsprocess, samt sådana utfasade kemikalier som fortfarande är djupt oroväckande på grund av sin persistens i miljön. Eftersom det fortfarande görs stora ansträngningar för att anta dekontamineringsstrategier ser EESK fram emot den kommande handlingsplanen för nollförorening.

3.8

EESK begär att lämplig och konsekvent märkning ska vara obligatorisk, och genomdrivas, för hela leveranskedjan för produkter som innehåller nanomaterial (leksaker, biocider, kläder, bekämpningsmedel, läkemedel, målarfärg, barnavårdsartiklar osv.).

3.9

EESK undrar också om tidsplanen för de många åtgärder som ska genomföras parallellt med varandra är realistisk och genomförbar, med tanke på industrins behov av att gradvis anpassa sig till omställningen utan allvarliga negativa sociala och ekonomiska konsekvenser. Uppbyggnaden av myndigheternas kapacitet måste dessutom stärkas. Detta är avgörande för att den uppdaterade politik som planeras ska kunna genomföras framgångsrikt.

3.10

Vissa aspekter saknas eller förklaras inte tillräckligt i strategin, såsom den uppskattade energibalansen i den föreslagna kemikalieomställningen och konsekvenserna för arbetstagare och stora och små företag i Europa. I de europeiska struktur- och investeringsfonderna bör medel avsättas för att säkerställa ett effektivt genomförande av strategin.

4.   Särskilda kommentarer

4.1   Innovation för säkra och hållbara kemikalier i EU

4.1.1

Det råder enighet om att omställningen till kriterier för säker och hållbar design för kemikalier är en social och ekonomisk nödvändighet för att underlätta den gröna och digitala omställningen i EU:s industri. Denna utmaning kommer att vara enorm och den forskning som krävs är potentiellt mycket kostsam och kommer att erbjuda vissa konkurrensfördelar. Vissa förluster av arbetstillfällen och ekonomiska förluster kan emellertid uppstå, eftersom inte alla företag kan anpassa sig och inte alla arbetstagare kan omskolas/vidareutbildas. Därför är finansiella åtgärder och stimulansåtgärder avgörande för att uppnå en rättvis omställning, framför allt för att arbetstagare ska kunna behålla sina arbeten eller ha ett lönsamt alternativ, stöd till investeringar och innovativa affärsmodeller.

4.1.2

Åtgärder för att säkerställa arbetstagares fullständiga anpassning, såsom incitament till och finansiering av omskolning och specialisering för att förhindra att arbetstillfällen går förlorade, specificeras inte. En annan källa till oro är hur den geografiska fördelningen av industrisektorer kommer att avgöra strategins genomslag. Industrier i perifera områden bör beaktas, liksom den höga andelen små och medelstora företag som är verksamma i sektorn.

4.1.3

Begreppet ”säker och hållbar design” som kommer att tas fram oroar de berörda parterna. Därför bör dess definition och lämpliga färdigheter för att stimulera produktionen av sådana kemikalier inbegripa kriterier för alla berörda aktörer.

4.1.4

Processen för registrering, utvärdering och godkännande av kemikalier är komplicerad och kräver specialisering, vilket ibland är svårt för små och medelstora företag och vanligtvis medför höga efterlevnads- och administrativa kostnader. För att underlätta förfaranden för fullgörande av registrering och lagstadgad riskhantering i Reach och CLP-förordningen bör processen förenklas eller så skulle utbildning för icke-experter kunna uppmuntras.

4.1.5

Nya och renare industriprocesser och teknikformer kommer att minska kemikalieproduktionens miljöavtryck, förbättra marknadsberedskapen samt uppnå målen för hållbar utveckling och den övergripande europeiska gröna given. Riktlinjer för bedömning och utbyte av bästa praxis för utformning och genomförande av renare industriprocesser och teknikformer skulle göra en sådan omställning möjlig. Bästa tillgängliga teknik måste beaktas.

4.1.6

Kommissionen strävar efter att minimera förekomsten av potentiellt skadliga ämnen i återvunna material genom att införa krav och information om kemiskt innehåll och säker användning som en del av initiativet för hållbar produktpolitik. Användningen av återvinningsbara material får inte innebära att man tillåter en fortsatt användning av farliga kemikalier i högre koncentrationer (3). ”Potentiellt skadliga ämnen” (ämnen som inger betänkligheter) måste identifieras, utvärderas och klassificeras på ett sätt som är så omfattande och otvetydigt men även förenklat som möjligt så att det blir möjligt för industrin att anpassa sig.

4.1.7

Dessa åtgärder kommer att öka konsumenternas och producenternas förtroende för återvunna produkter. Bristen på adekvat information om det kemiska innehållet i produkter som producerats av återvunna material är ett problem, och dataskyddsbegränsningar kan orsaka problem på detta område.

4.1.8

I strategin tillkännages ökade investeringar i innovativ teknik. Detta är ett utmärkt tillfälle att främja forskning om tillvaratagande av industriavfall, i synnerhet jordbruks- och livsmedelsavfall, vars stora potential har hämmats av otillräckliga investeringar. De rättsliga kraven på produkter från tillvarataget jordbruks- och livsmedelsavfall förbises dock till största delen både i från jord till bord-strategin och i strategin för hållbara kemikalier. Förekomsten av läkemedelsrester i bearbetad stallgödsel för gödsling, återanvändningen av behandlat avloppsvatten för bevattning av odlingar samt rester av läkemedel och bekämpningsmedel, herbicider och insekticider i optimerat livsmedelsavfall är exempel på särskilt oroväckande frågor, eftersom dessa bioaktiva ämnen kan spridas i miljön och ge upphov till negativa effekter på ekosystem. De bör därför identifieras, bedömas och regleras. Människor kan komma att påverkas inte endast genom exponering, utan även genom konsumtion, eftersom dessa ämnen kan bioackumuleras och biomagnifieras längs med livsmedelskedjan.

4.1.9

Ämnen som anses inge betänkligheter ger upphov till förvirring bland berörda parter. En förklaring av vilken sorts krav som ska införas och en tidsplan för genomförandet vore till hjälp för att förstå effekten av denna åtgärd på nuvarande materialkretslopp.

4.1.10

Den uppskattade energibalansen för den föreslagna kemikalieomställningen är en källa till oro. Med tanke på att de huvudsakliga omvandlingar som krävs för gröna materialkretslopp är ytterst endotermiska processer (t.ex. separation, återvinning, dekontaminering, kemisk omvandling) förväntas energibehovet öka. Dessutom måste koldioxidavtrycket från tillverkning av kemikalier minskas, eftersom det vanligtvis är en energiintensiv process.

4.1.11

Vätgas har en stor potential för detta syfte, både som energikälla och som kemiskt reduktionsmedel i riktningsbara processer (t.ex. för att ersätta kol som reduktionsmedel). Vätgasbränsleceller är dock fortfarande beroende av platina, som är dyrt och skadligt för miljön. Det finns ett behov av grundläggande kemisk forskning för att hitta alternativ till platina.

4.1.12

Kommissionen eftersträvar större motståndskraft när det gäller försörjning och hållbarhet i fråga om kemikalier som används i tillämpningar som är nödvändiga för samhället i EU genom att göra EU mindre beroende och öka den strategiska framsynen på kemikalieområdet. Att öka motståndskraften hos kemikalier som används i hälsotillämpningar kommer att innebära betydande framsteg för EU:s marknad och industri för kemikalier som används inom hälso- och sjukvården. Vi behöver dock veta hur dessa åtgärder kan tillämpas på andra kemikalier med nödvändiga användningsområden.

4.1.13

Produkter som framställs med råvaror som importerats från länder utanför EU, till exempel sällsynta jordartsmetaller som förvärvats genom malmbrytningsverksamhet som innebär miljö- och hälsorisker, har till exempel blivit oumbärliga för flera moderna teknikformer, allt från försvarssystem, mobiltelefoner och tv-apparater till lysdioder och vindturbiner. Därmed uppstår frågan om vilka strategier som ska tillämpas för att ta itu med beroendet av andra nödvändiga ämnen, vars produktionsprocesser är beroende av försörjning från länder utanför EU.

4.1.14

EESK undrar även hur modellen med ”säker och hållbar design” kommer att kunna tillämpas på leverantörer utanför EU, som har sina egna kemikalieförordningar. Eftersom begränsningarna för dessa kriterier för framställning av kemikalier ännu inte har fastställts, är det inte tydligt huruvida principen och bedömningsåtgärderna är tillämpliga på råvarukällor, oavsett ursprung. Det är fortfarande oklart hur de föreslagna åtgärderna ska kopplas samman och balanseras med olika befintliga strategier i länder utanför EU som ingår i EU:s värdekedjor för kemikalier.

4.1.15

EESK föreslår därför att EU:s industristrategi ses över och att incitament till att återföra kemikalieproduktionen till EU-länder övervägs. Detta kommer inte enbart att främja EU:s strategiska oberoende, utan även ge upphov till nya arbetstillfällen av hög kvalitet och underlätta genomförandet av kemikaliestrategin.

4.2   Starkare EU-lagstiftning för att ta itu med miljö- och hälsoproblem

4.2.1

EESK välkomnar kommissionens mål att utvidga den generiska metoden för riskhantering. Med tanke på att vissa produkter kommer att begränsas är det dock nödvändigt att säkerställa överensstämmelse mellan generiska och specifika riskbedömningar för alla kemikalier, så att industrin gradvis kan anpassa sig.

4.2.2

EESK välkomnar också användningen av gruppering för att ta itu med PFAS-reglering och stöder att den utsträckning i vilken grupperingsstrategier antas kan behöva utökas för att öka lagstiftningens ändamålsenlighet och effektivitet (4).

4.2.3

Strategin kommer att innefatta förslag till nya faroklasser och kriterier i CLP-förordningen för att till fullo ta itu med miljötoxicitet, persistens, mobilitet och bioackumulering. Det är viktigt att utvärderingen av kemikaliers negativa effekter på miljön och fördelningen av olika faroklasser till kemikalier utförs på ett omfattande och öppet sätt. Kriterierna för klassificering bör definieras i detalj för att förutse potentiella betänkligheter om andra produkter som håller på att utvecklas.

4.2.4

Införandet av hormonstörande ämnen, långlivade, mobila och toxiska samt mycket långlivade och mycket mobila ämnen som kategorier av SVHC-ämnen (ämnen som inger mycket stora betänkligheter) kräver omfattande och öppen bedömning och utvärdering. Dessutom behövs större samstämmighet mellan de SVHC-ämnen som fastställs i Reach-förordningen och annan europeisk lagstiftning (t.ex. EU:s ramdirektiv för vatten).

4.2.5

Strategins fokus ligger främst på hormonstörande kemikalier och PFAS, och tar upp bekämpningsmedel, biocider, läkemedel, tungmetaller, mjukgörare och flamskyddsmedel som farliga ämnen. Andra kemikalier som inger betänkligheter, såsom nanomaterial, nämns dock knappt. Även om de ingår i Reach är översynen av definitionen inte ännu genomförd och regleringen av dem är fortfarande otillräcklig (t.ex. bristen på reglering av utsläpp av nanomaterial i miljön, inga begränsningar av deras utsläppande på marknaden, öppenhet och inrättandet av ett EU-register för att säkerställa deras spårbarhet från tillverkning till konsumenter).

4.2.6

Med tanke på den väldokumenterade bevisningen för de risker som vissa grupper av ämnen är förenade med bör EU inte bara begränsa utan ibland till och med förbjuda användningen av redan identifierade hormonstörande kemikalier, såsom bisfenol och ftalater – detta gäller även kemikalier utan näringsmässigt värde i livsmedelsprodukter, såsom nanomaterial.

4.2.7

Åtgärder för att främja och underlätta ersättandet av ämnen som inger mycket stora betänkligheter och andra farliga föreningar skulle kunna genomföras med hjälp av en finansiell mekanism (bonus/malus).

4.2.8

Det är ett betydande steg framåt inom riskbedömningen av kemikalier som inger betänkligheter att blandningar ägnas särskild uppmärksamhet, och EESK välkomnar att både avsiktliga och oavsiktliga blandningar kommer att behandlas. De återstående kunskapsluckorna om toxicitet och exponering för blandningar och det stora antalet kemikalier som används leder dock till förslag såsom den systematiska användningen av bedömningsfaktorer för blandningar för enskilda kemikalier för att hantera oavsiktliga blandningar. Tillförlitligheten i bedömningsfaktorer för blandningar i kemikalieriskbedömningar ger anledning till oro, eftersom detta inte är en scenariospecifik faktor. EESK instämmer därför starkt i de prioriteringar och rekommendationer vad gäller forskning och utveckling som anges i rapporten (SWD(2020) 250 (5)) för att effektivt kunna bedöma och hantera kemiska blandningar.

4.3   Förenkling och konsolidering av den rättsliga ramen

4.3.1

EESK lovordar beaktandet av modellen ”ett ämne, en bedömning” i fråga om effektiv säkerhetsbedömning av kemikalier.

4.3.2

Detta kommer att förenkla och påskynda godkännandeförfarandet, vilket kommer att gynna producenterna och underlätta forskningen om och utvecklingen av alternativa giftfria ämnen. Hänsyn måste dock tas till att samma ämne kan ha olika effekt under olika förutsättningar och i blandningar.

4.3.3

Omkring 30 % av alla varningar beträffande farliga produkter på marknaden avser risker på grund av kemikalier, och enbart en tredjedel av registreringsfilerna för kemiska ämnen som registrerats av industrin inom ramen för Reach uppfyller informationskraven till fullo.

4.3.4

Nolltoleransen mot bristande efterlevnad och de föreslagna åtgärderna för att förstärka genomförandet och efterlevnaden av kemikalielagstiftningen välkomnas. Det rekommenderas starkt att principen ”inga data, ingen marknad” genomförs ordentligt, i stället för att tillåta oreglerade produkter och kemikalier på marknaderna.

4.3.5

Data om kemiska ämnen som är godkända på marknaden bör dessutom uppdateras regelbundet av samma registranter, eftersom Reach är otillräckligt i vissa avseenden. Enligt Chemical Evaluation Report (6) saknade 64 % av de ämnen som utvärderades (126 av 196) information för att påvisa säkerheten hos de kemikalier som salufördes i Europa.

4.3.6

Nästan 90 % av de produkter som anses vara farliga importeras från länder utanför EU. Den globala kemikalieproduktionen förväntas fortsätta att öka. Det är sannolikt att EU och OECD-länderna kommer att fokusera på att utveckla och framställa tekniskt avancerade kemiska produkter, såsom särskilda och biovetenskapliga kemikalier. Afrika, Mellanöstern och Asien kommer sannolikt att producera stora mängder ”baskemikalier”. Detta kommer att orsaka enorma problem för EU när det gäller gränskontroller och ekonomisk konkurrenskraft. Åtgärder kommer att krävas för att säkerställa lika villkor för EU:s företag i frihandelsavtal.

4.3.7

EESK välkomnar åtgärderna för att stärka EU:s gränskontroller och samarbete med onlineplattformar för direktförsäljning.

4.4   En omfattande kunskapsbas om kemikalier

4.4.1

Eftersom EU saknar en omfattande informationsbas om alla ämnen är alla förslag till åtgärder för att förbättra tillgången till data om kemikalier välkomna, så länge de är ändamålsenliga.

4.4.2

Ur industrins synvinkel gör det tvivelaktiga patentsystemet det omöjligt att avslöja alla aspekter av patenterade produkter på marknaden.

4.4.3

Ur vetenskaplig synvinkel hämmar den begränsade kostnadsfria öppna vetenskapen det fria kunskapsutbytet och kombinationen av insatser och investeringar. Bestämmelser om skydd av vetenskapliga data och en industriell äganderätt som inte är tillräckligt välgrundad hindrar tillgången till alla relevanta data om kemikalier, och därmed även innovationen.

4.4.4

Konflikterna beträffande tillgången till data bör tas upp och lösas genom att man inför åtgärder för att utvidga de data som finns tillgängliga och för att förbättra deras kvalitet. Man skulle exempelvis kunna skapa en mekanism där industrier som importerar nanomaterial för tillverkningsändamål finansierar oberoende forskning om riskerna med nanomaterial där det saknas vetenskapliga kunskaper.

4.4.5

Kommissionen avser att fortsätta att främja forskning samt biologisk exponeringsmätning och övervakning för att förstå och förebygga kemikalierelaterade risker och driva på innovation inom kemisk riskbedömning och regulatorisk vetenskap.

4.4.6

För att underlätta innovation genom forskning bör arbetstagarmedverkan och ekonomiskt stöd även avsättas för att optimera bästa praxis för överföring av kunskap, såväl industriell som vetenskaplig, i syfte att säkerställa fri och enkel tillgång till tillförlitliga databaser. Åtkomst till innovation bör även säkerställas för alla berörda aktörer av EU:s kemikalieindustri.

4.4.7

Åtgärder för att främja innovation inom säkerhetstester och kemikalieriskbedömningar för att minska antalet djurförsök uppskattas, särskilt med tanke på framstegen inom forskningen och de banbrytande nya metoder som utvecklats (t.ex. in vitro-tester) och som kommer att öka kvaliteten, effektiviteten och hastigheten i bedömningarna av kemiska faror och risker.

4.4.8

Det är av yttersta vikt att säkerställa större insyn i beslutsfattandet. Många viktiga frågor diskuteras på slutna möten, vilket skapar förvirring bland EU-medborgarna när det gäller de åtgärder som EU vidtar för att begränsa deras exponering för farliga kemikalier. De rådata som bedömningar och beslut bygger på (Echa och Efsa) (7) måste även göras tillgängliga. Det finns ett behov av att säkerställa större insyn i medlemsstaternas beslut och ståndpunkter när det gäller kemiska ämnen på marknaden.

4.5   Att föregå med gott exempel för en global sund hantering av kemikalier

4.5.1

Med tanke på dess globala effekter gläder sig EESK åt att se att kommissionen, som en av åtgärderna för att främja standarder för säkerhet och hållbarhet utanför EU, avser se till att farliga kemikalier som är förbjudna i EU inte produceras för export. Det är dock fortsatt oklart hur de återstående lagar som ska tas fram och harmoniseras kommer att tillämpas globalt. Förbudet mot exportprodukter kan påverka industrin i andra länder där ambitionerna i kemikaliestrategin inte är tillämpliga. Det är inte klart hur effekterna på industrier utanför EU kommer att hanteras, i egenskap av tidigare tillverkare och exportörer av en viss produkt.

4.6   Överanvändningen av kemikalier inom hälso- och sjukvården

Det bör forskas mycket mer om att utveckla policyer för förebyggande av sjukdomar med särskilt fokus på immunsystemet. Målet måste vara en positiv inställning till en hälsosam livsstil, som gör att människor kan använda färre kemiska behandlingar när så är lämpligt. Alla kemiska behandlingar bör inriktas på personer som verkligen behöver dem, för att undvika överanvändning.

4.7   Kemikalier inom jordbruket

4.7.1

De negativa effekterna på miljön av de bekämpningsmedel som används inom jordbruket måste minskas utan att försämra kvaliteten på livsmedelsproduktionen eller äventyra livsmedelstryggheten i EU.

4.7.2

Den nuvarande europeiska alliansen för forskning, som har i uppdrag att hitta och testa organiska alternativ till syntetiska kemikalier inom jordbruket, måste få tillräcklig finansiering. Investeringarna bör inriktas på biologiska organiska bekämpningsmedel. Det ekonomiska stödet bör även utökas för att främja forskning och innovation inom naturliga tillväxtbefrämjande medel och växtskyddsmedel. Till exempel kan den inneboende bioaktiviteten hos vissa naturliga föreningar som metaboliseras av rizobakterier användas som växtskydd mot externa patogener.

4.7.3

En mycket mer riktad användning av kemiska gödselmedel är önskvärd, vilket bör leda till en lägre användning av kemiska gödselmedel. Ytterligare forskning behövs för att utveckla alternativ för att säkra en fortsatt tillräcklig livsmedelsproduktion och tillräckliga inkomster för jordbrukare.

4.7.4

Ytterligare bedömningar av miljö- och hälsorisker behövs för att utvärdera huruvida användningen av bioteknik och genteknik skulle kunna bidra till utvecklingen av alternativ till kemiska gödselmedel och bekämpningsmedel.

4.7.5

Om inga andra realistiska alternativ framkommer, kommer en betydande minskning av användningen av bekämpningsmedel att medföra antingen ökade produktionskostnader och/eller leda till mindre skördar. Därför måste frågan om den ekonomiska bördan för producenterna och konsumenterna och livsmedelsimporterna från länder utanför EU diskuteras.

4.7.6

EU:s nya strategi för biologisk mångfald för 2030 är mycket ambitiös, eftersom den omfattar planer på att omvandla minst 30 % av Europas markyta till ett nätverk av aktivt förvaltade och skyddade områden. Den bör utgöra ett betydande bidrag till den biologiska mångfalden och återställandet av naturen och hjälpa till att stödja strategin för hållbara kemikalier i jordbrukssektorn.

4.7.7

I detta avseende bör särskilda satsningar göras för att förbättra skyddet av den biologiska mångfalden och särskilt skyddet av pollinerare mot bekämpningsmedel. Exempelvis har Efsas vägledande dokument om bedömningen av växtskyddsprodukters risker för bin betydande brister. Det måste integrera data om kronisk toxicitet, bekämpningsmedels effekter på larver och data om akut toxicitet för bin och andra pollinerare.

4.7.8

För att kemikaliestrategin ska bli framgångsrik krävs betydande stöd från allmänheten och en verklig kulturförändring i vår inställning till användning av kemikalier, klimatförändringar och miljöföroreningar.

---

(1)  Joyce Msuya, biträdande direktör för FN:s miljöprogram.

(2)  . EU news alert issue 517, 22/11/18.

(3)  EESK:s yttrande ”Genomförandet av EU:s miljölagstiftning på områdena luftkvalitet, vatten och avfall” (EUT C 110, 22.3.2019, s. 33).

(4)  Kommissionens studie av strategin för en giftfri miljö inom ramen för det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

(5)  Kommissionens lägesrapport om bedömningen och hanteringen av kombinerad exponering för flera kemikalier (kemiska blandningar) och därmed förenade risker.

(6)  Europeiska miljökontoret (https://eeb.org/chemical-evaluation-report-achievements-challenges-and-recommendations-after-a-decade-of-reach/).

(7)  Akronymer: Echa (Europeiska kemikaliemyndigheten) och Efsa (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet).