1.

stöd: varje åtgärd som uppfyller samtliga kriterier som anges i artikel 107.1 i fördraget.

2.

stödperiod: ett eller flera år inom perioden 2021–2030. Om en medlemsstat önskar bevilja stöd som motsvarar en kortare period bör den använda ett verksamhetsår som referens och bevilja stödmottagaren stöd för ett år i taget.

3.

koldioxidläckage: risken för att utsläppen av växthusgaser ökar på global nivå när företag flyttar produktion till länder utanför unionen för att de inte kan föra vidare de kostnader som orsakats av EU:s utsläppshandelssystem till sina kunder utan betydande förlust av marknadsandelar.

4.

högsta tillåtna stödnivå: det totala stödbeloppet uttryckt som en procentandel av de stödberättigande kostnaderna.

5.

egen elproduktion: elproduktion vid en anläggning som inte motsvarar definitionen av elproducent i artikel 3 u i direktiv 2003/87/EG.

6.

stödmottagare: ett företag som tar emot stöd.

7.

utsläppsrätt: en överförbar rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalent under en viss period.

8.

bruttoförädlingsvärde: bruttoförädlingsvärdet till faktorkostnad, vilket är bruttoförädlingsvärdet till marknadspriser minus eventuella indirekta skatter plus eventuella subventioner.

9.

forwardpris, uttryckt i euro: det aritmetiska medelvärdet för de dagliga ettåriga forwardpriserna (slutliga anbudspriser) för leverans i december det år för vilket stödet beviljas, noterat på en given koldioxidbörs i EU från den 1 januari till den 31 december det år som föregår det år för vilket stödet beviljats (10).

10.

koldioxidutsläppsfaktor, uttryckt i tCO2/MWh: det aritmetiska medelvärdet för koldioxidintensiteten för elektricitet som produceras med fossila bränslen i olika geografiska områden. Viktningen återspeglar produktionsmixen för de fossila bränslena inom ett givet geografiskt område. Koldioxidfaktorn är resultatet av en uppdelning av energibranschens uppgifter om utsläpp av koldioxidekvivalenter dividerat med bruttoelproduktionen baserat på fossila bränslen uttryckt i TWh. I dessa riktlinjer (11) definieras områdena som geografiska områden a) som består av delmarknader som är sammankopplade via elbörser, eller b) inom vilka ingen överbelastning har uppgetts och, i bägge fallen, elbörspriserna per timme för påföljande dag inom områdena som visar en prisdivergens i euro (med ECB:s dagliga växelkurs) på högst 1 % för ett signifikant antal av samtliga timmar per år. En sådan regional differentiering visar den betydelse som anläggningar som drivs med fossila bränslen har för det slutliga pris som fastställs på grossistmarknaden och deras roll som marginella anläggningar i rangordningen inom branschen. Blotta det faktum att elen handlas mellan två medlemsstater betyder inte automatiskt att de utgör en region som överlappar flera länder. Eftersom det saknas relevanta uppgifter på lägre nivå än nationell nivå omfattar de geografiska områdena en eller flera medlemsstaters hela territorium. På grundval av detta kan följande geografiska områden identifieras: den adriatiska regionen (Kroatien och Slovenien), den nordiska regionen (Sverige och Finland), Östersjöregionen (Litauen, Lettland och Estland), regionen Centrala Västeuropa (Österrike, Tyskland och Luxemburg), den iberiska regionen (Portugal och Spanien), Tjeckien och Slovakien (Tjeckien och Slovakien) och alla övriga medlemsstater separat. Motsvarande maximala regionala koldioxidfaktorer, vilka gäller som maximivärden när den anmälande medlemsstaten inte har gjort en bedömning av den marknadsbaserade koldioxidfaktorn i enlighet med led 11 nedan, förtecknas i bilaga III. För att säkerställa att olika källor för elproduktion behandlas lika och undvika eventuellt missbruk, gäller samma koldioxidutsläppsfaktor för alla elleveranskällor (egenproduktion, elleveransavtal eller försörjning av elnät) och alla stödmottagare i den berörda medlemsstaten.

11.

marknadsbaserad koldioxidutsläppsfaktor, uttryckt i tCO2/MWh: medlemsstater som avser att bevilja kompensation för indirekta kostnader får, som en del av anmälan av den berörda ordningen, begära att den tillämpliga koldioxidutsläppsfaktorn fastställs på grundval av en studie av koldioxidinnehållet i den aktuella teknik som ligger till grund för marginalpriset på elmarknaden. En sådan anmälan av en marknadsbaserad koldioxidutsläppsfaktor måste visa lämpligheten av den erhållna marknadsbaserade koldioxidutsläppsfaktorn baserat på en modell av elsystemet som simulerar prisbildningen och de uppgifter som observerats om den teknik som ligger till grund för marginalpriset under hela år t-1 (inklusive de timmar då import låg till grund för marginalpriset). Denna rapport måste ges in till den nationella tillsynsmyndigheten för godkännande och överlämnas till kommissionen när stödåtgärden anmäls till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i fördraget. Kommissionen bedömer lämpligheten av studien och den resulterande marknadsbaserade koldioxidutsläppsfaktorn som en del av sin förenlighetsanalys enligt artikel 107.3 c i fördraget och dessa riktlinjer.

12.

faktisk produktion, uttryckt i ton per år: anläggningens faktiska produktion år t, fastställd i efterhand år t+1.

13.

faktisk elförbrukning, uttryckt i MWh: den faktiska elförbrukningen vid anläggningen (inklusive elförbrukningen för produktion av stödberättigade produkter som lagts ut på entreprenad) år t, fastställd i efterhand år t+1.

14.

effektivitetsriktmärke för elförbrukning, uttryckt i MWh/per ton producerade enheter och definierat på Prodcom 8-nivå (12): den produktspecifika elförbrukningen per ton producerade enheter som uppnåtts med de mest eleffektiva metoderna för produktion av den berörda produkten. Uppdateringen av effektivitetsriktmärket för elförbrukning måste vara förenlig med artikel 10a.2 i direktiv 2003/87/EG. För produkter inom de stödberättigade sektorer där utbytbarhet mellan bränslen och elektricitet har fastställts i avsnitt 2 i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/331 (13) fastställs effektivitetsriktmärken för elförbrukning inom samma systemavgränsningar, där endast andelen elektricitet beaktas vid fastställandet av stödbeloppet. Motsvarande riktmärken för elförbrukning för produkter som omfattas av stödberättigade sektorer förtecknas i bilaga II till dessa riktlinjer.

15.

reservriktmärke för elförbrukning: [...] % av den faktiska elförbrukningen, fastställt genom ett kommissionsbeslut tillsammans med effektivitetsriktmärkena för elförbrukning. Det motsvarar de genomsnittliga insatser för att minska utsläppen som framtvingas av tillämpningen av effektivitetsriktmärkena för elförbrukning (riktmärke för elförbrukning/förhandsriktmärke för elförbrukning). Det tillämpas på alla produkter som faller inom de stödberättigade sektorerna men för vilka inget effektivitetsriktmärke för elförbrukning har fastställts.

a)

Om de effektivitetsriktmärken för elförbrukning som förtecknas i bilaga II är tillämpliga på de produkter som stödmottagaren tillverkar, motsvarar det högsta stödet per anläggning för kostnader som uppstått år t följande:

Amaxt = Ai × Ct × Pt-1 × E × AOt

I denna formel är Ai stödnivån år t, uttryckt som en delmängd (t.ex. 0,75), Ct är den tillämpliga koldioxidutsläppsfaktorn eller marknadsbaserade koldioxidutsläppsfaktorn (tCO2/MWh) (år t), Pt-1 är forwardpriset år t-1 (EUR/tCO2), E är det tillämpliga produktspecifika effektivitetsriktmärke för elförbrukning som definieras i bilaga II, och AOt är den faktiska produktionen år t. Dessa begrepp definieras i avsnitt 1.3.

b)

Om de effektivitetsriktmärken för elförbrukning som förtecknas i bilaga II inte är tillämpliga på de produkter som stödmottagaren tillverkar, motsvarar det högsta stödet per anläggning för kostnader som uppstått år t följande:

Amaxt = Ai × Ct × Pt-1 × EF × AECt

I denna formel är Ai stödnivån år t, uttryckt som en delmängd (t.ex. 0,75), Ct är den tillämpliga koldioxidutsläppsfaktorn (tCO2/MWh) (år t), Pt-1 är forwardpriset år t-1 (EUR/tCO2), EF är det reservriktmärke för elförbrukning som definieras i bilaga II, och AEC är den faktiska elförbrukningen (MWh) år t. Dessa begrepp definieras i avsnitt 1.3.

a)

annat statligt stöd med avseende på olika identifierbara stödberättigande kostnader,

b)

annat statligt stöd, med avseende på samma stödberättigande kostnader som helt eller delvis överlappar varandra, och annat stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader, endast om kumuleringen inte leder till att den högsta tillåtna stödnivå eller det högsta stödbelopp som gäller för detta stöd enligt detta avsnitt överskrids.

a)

vara förenligt med principerna om öppenhet, icke-diskriminering, likabehandling och sund ekonomisk förvaltning,

b)

säkerställa att endast sådana projekt som bidrar till diversifiering av energimixen och leveranskällorna, den nödvändiga omstruktureringen, miljöuppgradering och anpassning av infrastruktur, ren teknik, såsom teknik för förnybar energi, eller modernisering av sektorn för energiproduktion, till exempel effektiv och hållbar fjärrvärme, sektorn för energiöverföring och sektorn för energidistribution är berättigade att delta,

c)

fastställa tydliga, objektiva, öppna och icke-diskriminerande urvalskriterier för rangordning av projekt, för att se till att endast sådana projekt väljs ut som

a)

annat statligt stöd med avseende på olika identifierbara stödberättigande kostnader,

b)

annat statligt stöd, med avseende på samma stödberättigande kostnader som helt eller delvis överlappar varandra, och annat stöd utan identifierbara stödberättigande kostnader, endast om kumuleringen inte leder till att den högsta tillåtna stödnivå eller det högsta stödbelopp som gäller för detta stöd enligt detta avsnitt överskrids.

a)

genomföra rekommendationer i besiktningsrapporten, i den mån återbetalningstiden för de relevanta investeringarna inte överstiger 3 år och kostnaderna för deras investeringar är proportionerliga, eller alternativt

b)

minska koldioxidavtrycken av sin elförbrukning, så att minst 30 % av elförbrukningen täcks av koldioxidfria källor, eller alternativt

c)

investera en betydande andel på minst 50 % av stödbeloppet i projekt som leder till att anläggningens utsläpp av växthusgaser minskar väsentligt och ligger betydligt under det tillämpliga riktmärke som används för gratis tilldelning i EU:s utsläppshandelssystem.

a)

Den fullständiga texten till den godkända stödordningen eller till beslutet om beviljande av individuellt stöd och dess genomförandebestämmelser, eller en länk till densamma.

b)

Namn på den eller de beviljande myndigheterna.

c)

Varje stödmottagares namn och identifikationskod, utom affärshemligheter och andra konfidentiella uppgifter i vederbörligen motiverade fall och med förbehåll för kommissionens godkännande i enlighet med kommissionens meddelande om tystnadsplikt vid beslut om statligt stöd (19).

d)

Stödinstrumentet (20), stödinslaget och, om det inte är samma, det nominella stödbelopp, uttryckt i heltal i nationell valuta (21), som beviljas varje stödmottagare.

e)

Datum för beviljande (22) och datum för offentliggörande.

f)

Typ av företag (litet eller medelstort företag/stort företag).

g)

Den region där stödmottagaren är lokaliserad (på Nuts 2-nivå eller lägre).

h)

Den ekonomiska sektor inom vilken stödmottagaren har sin huvudsakliga verksamhet (på Nace-gruppnivå).

i)

Stödets syfte.

a)

Namnet på varje stödmottagare och de understödda anläggningar denne äger.

b)

Den eller de sektorer där varje stödmottagare är verksam (angivet med Nace-kod 4).

c)

Det år för vilket stödet beviljas och det år då det betalas.

d)

Den faktiska produktionen för varje understödd anläggning inom den relevanta sektorn.

e)

Den faktiska elförbrukningen för varje understödd anläggning (om stöd ges genom användning av ett reservriktmärke för elförbrukning).

f)

Det forwardpris som används för att beräkna stödbeloppet per stödmottagare.

g)

Stödnivån.

h)

Den nationella koldioxidutsläppsfaktorn.