1.

den politiska bakgrund som framgår av bilagan,

2.

de tekniska och digitala framstegen har lett till stora förändringar i våra liv; nya medie- och kommunikationsplattformar har förändrat de sociala relationerna och kommunikationen, influerat de kulturella och kreativa näringarna och förändrat medielandskapet och hur vi producerar, distribuerar och konsumerar innehåll; detta har lett till stora nya möjligheter för Europas medborgare att kommunicera och hitta, skapa och distribuera olika typer av innehåll,

3.

digitala och tekniska förändringar sker oförutsägbart och kontinuerligt, vilket medför att såväl medborgarna som samhället ständigt måste anpassa sig; innovationer som gör världen bättre, däribland digitalisering och utveckling av medie- och kommunikationsplattformar, medför konsekvenser som kräver åtgärder,

4.

jämte de många fördelar och positiva effekter som det nya mediala ekosystemet har medfört, har det också lett till allt mer omfattande desinformation, manipulering och hatpropaganda,

5.

medborgarna i det nya mediala ekosystemet är översvämmade med information och kan ha svårt att förstå nyheter och hitta information som stämmer, tillförlitliga nyhetskällor och kvalitetsinnehåll i allmänhet,

6.

det faktum att medborgarna utsätts för en stor mängd desinformation, särskilt i tider då det råder en stor global kris, såsom covid-19-pandemin, gör det extra viktigt att ha en systematisk strategi för utvecklingen av mediekompetens, att onlineplattformar, experter och behöriga myndigheter samarbetar med varandra, och också att utveckla ett oberoende förfarande för faktakontroll så att spridningen av desinformationskampanjer online begränsas, samtidigt som yttrandefriheten respekteras,

7.

dagens värld kräver att en stor mängd ny kunskap och kompetens på både individnivå och samhällsnivå förvärvas för att medborgare i alla åldrar ska kunna få tillgång till, välja ut, förstå och på ett sofistikerat och ansvarsfullt sätt använda information och olika typer av medier, såväl professionella som användargenererade, i alla typer av kanaler och på alla slags distributions- eller kommunikationsplattformar,

8.

alla dessa förmågor utgör mediekompetens, som är ett paraplybegrepp som innefattar alla de tekniska, kognitiva, sociala, medborgerliga, etiska och kreativa förmågor som gör det möjligt för en medborgare att på ett effektivt sätt få tillgång till och använda information och medier och på ett säkert och ansvarsfullt sätt skapa och dela med sig av medieinnehåll via olika plattformar; mediekompetens inte bör vara begränsat till att lära sig om verktyg och teknik utan också ha som mål att rusta medborgarna med sådan förmåga till kritiskt tänkande som krävs för att utöva omdöme, analysera komplexa förhållanden och inse skillnaden mellan åsikt och fakta; alla dessa förmågor möjliggör för en medborgare att delta i samhällets ekonomiska, sociala och kulturella sfärer samt spela en aktiv roll i den demokratiska processen (1),

9.

covid-19-pandemin, på samma sätt som andra utmaningar i dagens värld, har belyst behovet av tillförlitliga informationskällor och behovet av öppenhet från onlineplattformars sida; det har blivit av yttersta vikt att rusta medborgarna med de färdigheter som krävs för att hantera desinformation,

10.

algoritmer, med tanke på den ofantliga mängd information som finns på internet, är nödvändiga för att organisera denna information och gör det möjligt att rikta innehåll så att användarna får en relevant och individanpassad upplevelse,

11.

brist på öppenhet och användning av algoritmer utan lämpliga risk- och konsekvensbedömningar samtidigt kan förvärra problemet med desinformation och stimulera till sensationalism, extremt innehåll och klickbetesjournalistik,

12.

algoritmers inverkan på spridningskanaler och urvalet av mottagare i väsentlig grad kan påverka den allmänna opinionen, forma den sociopolitiska debatten och potentiellt leda till social polarisering,

13.

den ökade mängden onlineinnehåll som inbegriper hatpropaganda, uppvigling till våld eller hat, och nätmobbning samt annat olagligt och/eller skadligt innehåll utgör en utmaning för samhället,

14.

i en datadriven global digital medieekonomi kan ett antal globala aktörers dominerande ställning på marknaden och de algoritmmönster som används av onlineplattformar hota mediepluralismen och innehållets mångfald,

15.

en snabb tillväxt och pågående förändringar i det mediala ekosystemet inverkar på förtroendet för medierna och sätter också potentiellt press på normerna för journalistik och professionella medier,

16.

mediekompetens och vår förmåga till ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till medier aldrig har varit så viktig som i dagens värld drabbad av covid-19-pandemin, inte bara för att skydda folkhälsan, utan också för att säkerställa det demokratiska samhällets motståndskraft och ett ökat demokratiskt deltagande,

17.

det är nödvändigt att intensifiera arbetet med att skapa egenmakt för medborgare i alla åldrar genom mediekompetens och kritiskt tänkande, samtidigt som hänsyn tas till den kulturella mångfalden och de stora skillnaderna i mediekompetens och digital kompetens i allmänhet mellan EU-medlemsstaterna,

18.

den ständiga utvecklingen av ny medie- och kommunikationsteknik ökar behovet av nya förhållningssätt till mediekompetens, särskilt inom icke-formellt och informellt lärande,

19.

det finns ett behov av att utveckla nya modeller för livslångt lärande inom mediekompetens, och förse människor i alla åldrar med praktiska möjligheter att förvärva de färdigheter som krävs för att förstå och vara aktiva inom det synnerligen komplexa mediekommunikationslandskapet, genom program anpassade till olika målgrupper, som kan vara åldersspecifika och/eller kontextspecifika,

20.

det finns ett behov av att bredda arbetet för mediekompetens till att omfatta aktörer som har möjlighet att nå ut till medborgare i alla åldrar, såsom kulturinstitutioner (t.ex. bibliotek, museer och biografer) som har tillgång till sådan infrastruktur som krävs och som åtnjuter stort förtroende i samhället, och som därför ytterligare bör uppmuntras att stärka mediekompetensen genom sina tjänster och sin verksamhet,

21.

mediekanaler, särskilt public service-medier, och journalistorganisationer har en inflytelserik ställning i samhället och skulle kunna spela en mer framträdande roll när det gäller att främja, informera om och öka allmänhetens medvetenhet om vikten av mediekompetens,

22.

relevanta nationella byråer och organ, i synnerhet nationella medieregleringsmyndigheter, parallellt med den gemensamma verksamhet som de utför via den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster (Erga), beroende på det nationella regelverk inom ramen för vilket de verkar, kan spela en viktig roll i den mån deras befogenheter och ställning tillåter dem att aktivt främja, organisera och samordna initiativ för mediekompetens, sammanföra berörda aktörer och bidra i väsentlig grad till hanteringen av desinformation,

23.

genom att stärka professionell journalistik, oberoende medier, undersökande journalistik och mediepluralism, underlätta medborgarnas tillgång till högkvalitativa, trovärdiga och diversifierade informationskällor och bygga upp allmänhetens förtroende bidrar man till att skydda demokratin,

24.

det är viktigt att uppmuntra den europeiska medieindustrin i dess användning av ny teknik när det gäller innehållsutveckling, distributionskanaler och insamling och analys av data, för att locka en bredare publik och hjälpa den att få tillgång till en mångfald av kvalitetsinnehåll och för att främja mediepluralism,

25.

det är viktigt att fortsätta att betona behovet av att uppnå en högre nivå av ansvar och öppenhet från onlineplattformarnas sida när det gäller att göra ytterligare ansträngningar för att skydda användarna från olagligt och skadligt innehåll och från desinformation, samtidigt som yttrandefriheten respekteras,

26.

vikten av samarbete med myndigheter från onlineplattformarnas sida gäller olika typer av information såsom information om algoritmer och dataset som skulle kunna underlätta en effektiv övervakning av plattformarna i syfte att hantera problemen med desinformation,

27.

en sektorsövergripande strategi för att främja medborgarnas mediekompetens, jämte digitala och tekniska framsteg inom medierna och de kulturella och kreativa näringarna, kommer att stärka både användare och skapare av innehåll och leda till en mer kreativ och konkurrenskraftig mediebransch,

28.

för att mediekompetensen ska kunna stärkas och problemet med desinformation hanteras, krävs det en systematisk, strategisk och övergripande strategi från alla medlemsstaternas sida, liksom sektorsövergripande samarbete mellan de olika berörda aktörerna,

29.

systematiskt arbeta för att öka allmänhetens medvetenhet om vikten av mediekompetens och stödja en konsekvent utveckling av politiken för mediekompetens och genomförandet av denna,

30.

stödja upprättandet och utvecklingen av nätverk för mediekompetens (nationella, regionala, lokala, tematiska) för att sammanföra relevanta aktörer och möjliggöra för dem att samarbeta och utveckla hållbara och långsiktiga bärkraftiga projekt och initiativ för mediekompetens,

31.

utveckla en strategi för livslångt lärande när det gäller mediekompetens för alla åldrar och i detta sammanhang ge stöd åt pilot- och forskningsprojekt, i syfte att skapa eller utveckla och bedöma nya metoder, åtgärder och innehåll som är anpassade till de specifika behoven hos målgrupperna,

32.

främja att undervisnings- och utbildningsmaterial rörande mediekompetens utvecklas och delas och att en systematisk strategi utvecklas för att stärka kompetensen hos de yrkesverksamma inom olika områden (t.ex. bibliotekarier, museipersonal, ungdomsarbetare, lärare, yrkesverksamma inom mediekompetens, journalister) så att de kan stärkas i sin viktiga roll när det gäller att utveckla medborgarnas mediekompetens,

33.

uppmuntra kulturinstitutioner, civilsamhällesorganisationer och journalistorganisationer att integrera program för livslångt lärande när det gäller mediekompetens och att stödja alla typer av medieorganisationer, särskilt public service-medier, för att utveckla och främja initiativ för mediekompetens och delta i andra berörda aktörers initiativ och projekt,

34.

fortsätta att utforska möjligheter att främja och gynna professionell journalistik som ett hållbart inslag i den globala digitala mediemiljön,

35.

förbättra de befintliga utbildningsmodellerna – och vid behov utforma nya – för utveckling av digitala färdigheter inom de europeiska kulturella och kreativa näringarna i syfte att främja en effektiv användning av innovativ teknik och hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen,

36.

ytterligare stärka och utveckla initiativet ”EU-veckan för mediekompetens” i samarbete med medlemsstaterna och främja deltagande i detta evenemang,

37.

inom ramen för det framtida europeiska observatoriet för digitala medier utveckla mekanismer för att underlätta samarbete och frivilligt utbyte av idéer och praxis när det gäller mediekompetens mellan en mängd olika berörda aktörer,

38.

föreslå potentiella ytterligare åtgärder för att hitta långsiktiga, systematiska och effektiva lösningar för att hantera desinformation, på grundval av resultatet av såväl pågående som kommande övergripande forskning om och analys av redan vidtagna åtgärder, med vederbörligt beaktande av det arbete som utförts av den europeiska gruppen av regleringsmyndigheter för audiovisuella medietjänster på detta område samt av nödvändigt samarbete mellan de nationella regleringsmyndigheterna,

39.

i samband med EU:s nyligen offentliggjorda handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2020–2024 och inför utarbetandet av den nya rättsakten om digitala tjänster, den europeiska handlingsplanen för demokrati och handlingsplanen för medier och den audiovisuella sektorn, överväga behovet av effektivare metoder för att hantera problemen med desinformation, utan att hindra skyddet av de grundläggande rättigheterna, varvid öppenhet och ansvarstagande från plattformars sida är en nyckelprincip,

40.

säkerställa att hänsyn tas till de olika medlemsstaternas lokala särdrag och kapacitet samt till behovet av ett omfattande samarbete mellan alla relevanta aktörer i medlemsstaterna, så att de potentiella åtgärderna är tillämpliga och effektiva och kan kontrolleras på ett effektivt och oberoende sätt,

41.

i samarbete med medlemsstaterna utveckla systematiska kriterier och utvärderingsprocesser för EU-finansierade projekt och initiativ för mediekompetens samt utveckla en enhetlig och komparativ metod för medlemsstaternas rapportering om utvecklingen av mediekompetens, inom ramen för de framtida riktlinjer som föreskrivs i det reviderade direktivet om audiovisuella medietjänster och som ska utfärdas av kommissionen efter samråd med kontaktkommittén,

42.

arbeta vidare med och göra ytterligare ansträngningar för en systematisk, övergripande och sektorsöverskridande strategi för att utveckla mediekompetensen och öka medvetenheten om vikten av mediekompetens, varvid nationella ansträngningar härvidlag, inbegripet finansieringsinitiativ, bör åtföljas på EU-nivå,

43.

verka för ett bättre utnyttjande av de möjligheter som erbjuds genom EU:s fonder och program för att stödja medieutbildning och olika projekt och initiativ för mediekompetens (t.ex. stöd till medier genom programmet Kreativa Europa, särskilt den nya åtgärden för stöd till medier) och för att utveckla ytterligare finansieringskällor samt skapa synergier mellan de relevanta EU-programmen,

44.

säkerställa att åtgärder för mediekompetens som riktar sig till minderåriga inom ramen för strategin för ett bättre internet för barn håller jämna steg med de ständiga förändringarna i den digitala miljön,

45.

finansiera och främja systematisk och regelbunden forskning om mediekompetens och mediers och digitala plattformars inverkan (t.ex. systematisk forskning om åtgärder och initiativ för mediekompetens, forskning om nya medie- och kommunikationsplattformars påverkan på medborgarnas välbefinnande, forskning om hur algoritmer och AI fungerar och hur de påverkar den allmänna opinionen, människors liv och mediekonsumtionen samt den europeiska medieindustrin och den audiovisuella industrin),

46.

stödja den audiovisuella industrin i utvecklingen av europeiska innehålls- och distributionsplattformar som håller hög kvalitet, med beaktande av covid-19-pandemins ekonomiska konsekvenser för den audiovisuella sektorn i allmänhet,

47.

uppmuntra plattformar och mediekanaler att samverka när det gäller utvecklingen av verktyg och processer som främjar synligheten för och gör det lättare att hitta såväl högkvalitativa nyhetskällor som högkvalitativt europeiskt audiovisuellt innehåll.