This document is an excerpt from the EUR-Lex website
Document 62018TN0406
Case T-406/18: Action brought on 3 July 2018 — de Volksbank v SRB
Mål T-406/18: Talan väckt den 3 juli 2018 – de Volksbank mot SRB
Mål T-406/18: Talan väckt den 3 juli 2018 – de Volksbank mot SRB
EUT C 311, 3.9.2018, p. 14–15
(BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
3.9.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 311/14 |
Talan väckt den 3 juli 2018 – de Volksbank mot SRB
(Mål T-406/18)
(2018/C 311/15)
Rättegångsspråk: engelska
Parter
Sökande: de Volksbank NV (Utrecht, Nederländerna) (ombud: advokaterna M. van Loopik, A. Kleinhout, A. ter Haar och T. Waterbolk)
Svarande: Gemensamma resolutionsnämnden (SRB)
Yrkanden
Sökanden yrkar att tribunalen ska
— |
ogiltigförklara den gemensamma resolutionsnämndens beslut av den 12 april 2018 om beräkning av förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden för 2018 (SRB/ES/SRF/2018/3), |
— |
alternativt ogiltigförklara ovannämnda angripna beslut och fastställa att kommissionens delegerade förordning 2015/63 (den delegerade förordningen) (1) delvis eller helt inte kan tillämpas, i enlighet med artikel 277 FEUF, |
— |
under alla omständigheter förplikta SRB att ersätta rättegångskostnaderna. |
Grunder och huvudargument
Till stöd för sin talan åberopar sökanden fem grunder.
1. |
Den första grunden avser ett åsidosättande av artikel 103.2 i direktiv 2014/59/UE, (2) artikel 70.2 i förordning 806/2014 (3) och artikel 4.1 i den delegerade förordningen, bestående i att ojämförbara uppgifter använts för att fastställa sökandens nettoskulder.
|
2. |
Den andra grunden, som åberopas alternativt till den första grunden, avser att motparten åsidosatte artikel 103.2 och 103.7 i direktiv 2014/59/EU, samt artikel 290 FEUF, eftersom att den delegerade förordningen, såsom den tillämpats av SRB, går utöver kommissionens befogenhet, vilket medför att nämnda förordning inte kan tillämpas enligt artikel 277 FEUF.
|
3. |
Den tredje grunden avser att svaranden åsidosatte proportionalitetsprincipen, då sökandens garanterade insättningar inte beaktades i vederbörlig ordning.
|
4. |
Den fjärde grunden avser att svaranden åsidosatte rättssäkerhetsprincipen, då sökandens garanterade insättningar inte beaktades i vederbörlig ordning.
|
5. |
Den femte grunden avser att svaranden åsidosatte likabehandlingsprincipen, då sökandens garanterade insättningar inte beaktades i vederbörlig ordning.
|
(1) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/63 av den 21 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentet och rådets direktiv 2014/59/EU avseende förhandsbidrag till finansieringsarrangemang för resolution (EUT L 11, 2015, s. 44).
(2) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 2014, s. 190).
(3) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (EUT L 225, 2014, s. 1).