52017AE4464

Language
- My EUR-Lex
- Sign in
- Register
- My recent searches (0)

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Search tips

Need more search options? Use the Advanced search

EUROPA
EUR-Lex home
EUR-Lex - 52017AE4464 - EN

Document 52017AE4464

Help

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Att främja icke-statliga aktörers klimatåtgärder (Förberedande yttrande på begäran av Europeiska kommissionen)

EESC 2017/04464

EUT C 227, 28.6.2018, p. 35–44 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

HTML

PDF

Official Journal

28.6.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 227/35

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Att främja icke-statliga aktörers klimatåtgärder

(Förberedande yttrande på begäran av Europeiska kommissionen)

(2018/C 227/05)

Föredragande:	Mindaugas MACIULEVIČIUS
Medföredragande:	Josep PUXEU ROCAMORA

Remiss	Europeiska kommissionen, 28.11.2017
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Presidiets beslut	4.7.2017
Ansvarig facksektion	Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av facksektionen	6.2.2018
Antagande vid plenarsessionen	15.2.2018
Plenarsession nr	532
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	192/1/2

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi har till stor del drivits framåt av gräsrotsinitiativ ledda av medborgare, innovativa företag och olika aktörer i det civila samhället, som med ett samlat begrepp kallas icke-statliga och regionala och lokala aktörer.

1.2

Dessa aktörer kan på ett viktigt sätt bidra till att påskynda såväl en koldioxidsnål som en hållbar utveckling. Omedelbara icke-statliga åtgärder sänker kostnaderna för övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp och lindrar också de direkta effekterna av de klimatförändringar som redan pågår.

1.3

De senaste åren har antalet icke-statliga klimatåtgärder vuxit snabbt och fått en större räckvidd och omfattning (1). Icke-statliga aktörer ställs dock alltjämt inför nästan oöverstigliga hinder som gör det svårt för dem att ta initiativ till klimatåtgärder och lyckas genomföra dem.

1.4

Mångfalden av icke-statliga aktörer och deras klimatåtgärder har också tilltagit, eftersom de verkar inom och mellan olika miljöer med specifika behov och resurser. Att korrekt analysera och förstå denna mångfald är en förutsättning för att kunna påskynda klimatåtgärderna.

1.5

För att uppmärksamma de icke-statliga aktörernas stora potential att driva på de globala åtgärderna för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna efterlyser EESK en ”Europeisk dialog för icke-statliga klimatåtgärder” (European Dialogue on Non-State Climate Action, ED-NSCA) för att stärka och öka räckvidden och omfattningen av EU-baserade, icke-statliga klimatåtgärder.

1.6

Den europeiska dialog som EESK föreslår bör ge en översikt över klimatåtgärder inom EU och bidra till att mäta framstegen för klimatåtgärder på global nivå.

1.7

EESK betonar att man genom att erkänna och lyfta fram effektiva, innovativa och kreativa klimatåtgärder på ett kostnadseffektivt sätt kan stimulera till nya åtgärder och uppmuntra sådana som redan är igång. Klimatåtgärderna kan uppmärksammas genom en webbplattform, evenemang på hög nivå och/eller utdelning av utmärkelser.

1.8

En europeisk dialog för klimatåtgärder bör samla in synpunkter på löpande basis och ta upp rättsliga utmaningar med de offentliga myndigheterna, i syfte att gradvis bygga upp en gynnsam miljö för styrning av klimatåtgärder på gräsrotsnivå. Dialogen bör bygga på andra liknande initiativ, såsom den europeiska energidialog som efterlystes av EESK och som inrättades för att samordna genomförandet av energiomställningen.

1.9

Det slutgiltiga målet med den föreslagna dialogen är att påskynda klimatåtgärder genom att göra det attraktivt för en mängd olika icke-statliga aktörer att engagera sig i klimatåtgärder, och att göra klimatåtgärder till det nya normala.

1.10

EESK betonar att i vår kapplöpning för att minska utsläppen, skydda klimatet och främja social och ekonomisk rättvisa måste en social dialog inrättas för en rättvis och snabb övergång till en värld utan koldioxidutsläpp och fattigdom.

1.11

EESK föreslår att syftet med dialogen inte bara ska vara att lyfta fram och uppmärksamma åtgärder utan också att svara mot de icke-statliga aktörernas behov genom att inspirera till nya partnerskap bland statliga och icke-statliga aktörer, underlätta ömsesidigt lärande, utbildning och ömsesidig rådgivning bland icke-statliga aktörer samt underlätta tillgången till finansiering.

1.12

Den föreslagna europeiska dialogen skulle bedrivas inom ett bredare ekosystem för klimatstyrning efter klimatavtalet i Paris. Organisationen av dialogen bör vara ”enkel” genom att man prioriterar strategisk sammankoppling av befintliga program, initiativ och institutioner i stället för att inrätta nya institutioner. I detta sammanhang stöder EESK Europaparlamentets förslag om att inrätta nationella plattformar för en klimat- och energidialog på flera olika nivåer.

1.13

Kommittén kommer att spela en ledande roll när det gäller att inleda dialogen och uppmanar de övriga EU-institutionerna, särskilt kommissionen, att engagera sig i denna insats för att skapa en gynnsam miljö för icke-statliga klimatåtgärder genom att medverka till att dialogen kommer igång.

1.14

Som ett första steg i den europeiska dialogen för icke-statliga klimatåtgärder bör man anordna ett evenemang under första halvåret 2018 där man samlar alla berörda nätverk av aktörer samt företrädare för andra EU-institutioner och medlemsstaterna. Evenemanget bör organiseras i Talanoa-dialogens (2) anda och syfta till att inrätta en tydlig handlingsplan för dialogen.

1.15

Genom en sådan dialog förväntar sig EESK mycket större inflytande för alla icke-statliga aktörer – företag, inbegripet små och medelstora företag, sociala företag och kooperativ, grupper från det civila samhället, gemenskaper samt lokala och regionala myndigheter och andra berörda aktörer – så att de kan ge ett verkligt och konkret bidrag till att motverka klimatförändringarna.

2. Bakgrund till yttrandet

2.1

Detta är ett förberedande yttrande på begäran av Europeiska kommissionen.

2.2

Det bygger vidare på yttrandet ”Koalition för att genomföra åtagandena i Parisavtalet” som antogs i juli 2016, och på protokollen från den efterföljande konferensen om ”Utformningen av en ram för klimatstrategier på gräsrotsnivå”, som syftade till att utbyta bästa praxis och kartlägga de utmaningar som bromsar icke-statliga insatser mot klimatförändringarna.

2.3

Övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi har drivits framåt av gräsrotsinitiativ ledda av medborgare, lokala myndigheter, konsumenter och innovativa företag. Att driva initiativen vidare är dock ofta svårt på grund av administrativa och lagstiftningsmässiga hinder, brist på lämpliga samrådsmekanismer och olämpliga finansiella förfaranden.

3. Det brådskande behovet av icke-statliga klimatåtgärder

3.1

Begreppet ”icke-statliga aktörer” avser aktörer som inte är part i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Detta breda begrepp omfattar olika typer av företag, inklusive små och medelstora företag och mikroföretag, investerare, kooperativ, kommuner och regioner, fackföreningar, lokalsamhällen och medborgargrupper, trosbaserade organisationer, ungdomsgrupper och andra icke-statliga organisationer. I detta yttrande vill vi särskilt uppmärksamma de växande bidragen från klimataktörer på gräsrotsnivå som ännu inte erkänns fullt ut av EU:s institutioner och medlemsstater.

3.2

De icke-statliga aktörernas klimatåtgärder har blir allt viktigare av minst fyra anledningar:

—

Andelen växthusgaser i atmosfären fortsätter att stiga. Även om regeringarna genomför alla sina åtaganden återstår en klyfta på 11–13 gigaton koldioxidekvivalenter (3). Kortfristiga statliga och icke-statliga klimatåtgärder kan bidra till att minska denna klyfta, och är avgörande för att förhindra mer radikala och kostsamma åtgärder.

—	Effekterna av de klimatförändringar som redan pågår är kännbara i hela världen. Dessa omfattar en ökad förekomst av extrema väderhändelser, allt större förluster och skador och förändrade vädermönster och driver också på förflyttningar och migration bland utsatta samhällsgrupper (4).

—

Den nuvarande politiska turbulensen – t.ex. i Förenta staterna – och de knappa offentliga resurserna äventyrar ett fullständigt genomförande av statliga utfästelser. Även om ett antal europeiska länder är fast beslutna att genomföra Parisavtalet är ambitionerna långt ifrån tillräckliga för att begränsa den globala uppvärmningen till en bra bit under 2 oC.

—	Regeringarna fastställer den politiska ramen, men åtgärderna genomförs lokalt av icke-statliga och regionala och lokala aktörer. I många fall är det de som är de verkliga ledarna av innovativa och effektiva åtgärder, i synnerhet den växande skaran av mindre klimataktörer på gräsrotsnivå.

3.3

De icke-statliga aktörerna kan på ett viktigt sätt bidra till att påskynda såväl en koldioxidsnål som hållbar utveckling. Omedelbara icke-statliga åtgärder sänker kostnaderna för övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp och lindrar också de direkta effekterna av de klimatförändringar som redan pågår. Det saknas dock en allmän insikt om att gräsrotsinitiativ kan vara ett sätt att komma till rätta med sociala problem i samband med minskade koldioxidutsläpp och den ekologiska omställningen.

3.4

Det EU-finansierade TESS-projektet, som granskar effekterna av ekobyarna i Europa, visar att om fem procent av EU:s medborgare engagerade sig i effektiva lokalt ledda initiativ för begränsning av klimatförändringar skulle koldioxidminskningarna bli så stora att länderna i EU-28 uppnår nästan 85 % av sina överenskomna utsläppsminskningsmål för 2020 (5).

3.5

Icke-statliga klimatåtgärder kan också stärka den övergripande klimatstyrningen. Till exempel skulle

—	icke-statliga åtgärder kunna inspirera till en ambitiösare klimatpolitik genom att visa regeringarna att mer ambitiösa klimatmål faktiskt är rimliga,

—	icke-statliga åtgärder kunna hjälpa regeringarna att genomföra nationell politik och bidra till att uppfylla de nationella kraven enligt EU:s nationellt fastställda bidrag,

—	icke-statliga aktörer kunna hjälpa till att upptäcka möjligheter att stärka regelverket (6).

3.6

Icke-statliga åtgärder kan också användas för att visa att övergången till en koldioxidsnål, cirkulär och klimattålig ekonomi är ett tillfälle för EU att öka sin konkurrenskraft, vilket gynnar EU:s företag. De erbjuder möjligheter att itu med klimatproblemen, men även hållbar utveckling, i synnerhet genomförandet av målen för hållbar utveckling.

3.7

De senaste åren har antalet icke-statliga klimatåtgärder vuxit snabbt och fått en större räckvidd och omfattning (7). Icke-statliga aktörer ställs dock alltjämt inför nästan oöverstigliga hinder som gör det svårt för dem att ta initiativ till klimatåtgärder och lyckas genomföra dem. Se EESK:s yttrande: Koalition för att genomföra åtagandena i Parisavtalet (8).

3.8

4. EU behöver en strategi för att underlätta icke-statliga klimatåtgärder

4.1

EU har länge varit en förkämpe för icke-statliga åtgärder på det internationella planet:

—	EU har förespråkat internationella samarbetsinitiativ mellan flera parter för att ta itu med minskningsåtgärder inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC)

—	EU har bidragit till stora flerpartsinitiativ på klimatområdet (9).

—

Enskilda medlemsstater har ställt sig bakom den internationella klimatpolitiska dagordningen. Till exempel ledde Frankrike en massiv mobilisering av insatser inför Parisavtalet. De nordiska länderna och Nederländerna har bidragit till att utveckla plattformen för klimatinitiativ (som för närvarande förvaltas av FN:s miljöprogram).

—	EU-baserade aktörer leder uppskattningsvis 54 % av de UNFCCC-registerede samarbetsinitiativen för klimatåtgärder (10).

4.2

I skarp kontrast till sin starka internationella ledarroll saknar EU för närvarande en ram för att skapa en gynnsam miljö som påskyndar icke-statliga klimatåtgärder i Europa. Utan en sådan ram kan EU komma att gå miste om konkreta bidrag från ledande icke-statliga, regionala och lokala aktörer. Dagens EU-stöd till ett fåtal stora flerpartsinsatser är inte tillräckligt för att genomföra den slags omställning som unionen har åtagit sig inom ramen för Parisavtalet.

4.3

Mycket mer uppmärksamhet måste riktas mot den växande skara klimataktörer som ännu inte är erkända och som i dag är underrepresenterade i de EU-stödda initiativen. Deras potentiella bidrag kan inte nog understrykas. Att skapa en gynnsam miljö för sådana klimatåtgärder är ett effektivt sätt att till låg kostnad utnyttja deras enorma samhällspotential.

4.4

Dessutom kan man, genom att skapa en gynnsam miljö, få bukt med de rådande obalanserna mellan icke-statliga klimatåtgärder. Till exempel är

—	mikroföretag, små och medelstora företag och sociala företag (inklusive kooperativ) för närvarande underrepresenterade i EU-stödda initiativ samt inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (11),

—	klimatåtgärder i landsbygdssamhällen och i mindre och medelstora städer är underrepresenterade jämfört med dem i storstäder (12).

4.5

Eftersom dagens mobiliseringsinsatser främst görs på det internationella klimatpolitiska planet, med fokus på särskilt stora och/eller iögonfallande exempel, finns det ett akut behov av åtgärder på EU-nivå som kan komplettera de internationella insatserna genom att aktivera och stödja fler och andra typer av aktörer.

4.6

För att uppmärksamma de icke-statliga aktörernas stora potential att driva på de globala åtgärderna för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna föreslås i detta yttrande en ”Europeisk dialog för icke-statliga klimatåtgärder” för att stärka och öka räckvidden och omfattningen av EU-baserade, icke-statliga klimatåtgärder.

5. Prioriterade områden för klimatåtgärder och exempel samt lokala aktörers behov

5.1

Prioriterade tematiska områden bör fastställas i samråd med det civila samhället.

5.2

Genom en nära förbindelse med tematiska områden inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar, i synnerhet Marrakechpartnerskapet för globala klimatåtgärder, skulle man kunna säkerställa en stark koppling till målen i Parisavtalet.

5.3

Prioriterade områden skulle kunna omfatta följande: jordbruk och livsmedel, skogsbruk, markanvändning och en hållbar bioekonomi, skydd och utveckling av kustområden, vatten, kommuner och regioner, transport, energi, den cirkulära ekonomin och industrin.

5.4

Följande övergripande teman skulle kunna tas upp i den föreslagna dialogen: kompromisser och samverkansvinster på områdena klimat och hållbar utveckling, digitaliseringens roll, partnerskapsmetoder och en rättvis övergång.

5.5

Socialt entreprenörskap, medborgarinitiativ och lokalt samhällsarbete är bara några exempel på hur klimatåtgärder kan genomföras via gräsrotsinitiativ. Det finns redan ett flertal framgångsrika initiativ, och många andra har påbörjats men misslyckats eller avbrutits av olika skäl. Båda kategorier av projekt kan användas för att ge icke-statliga aktörer och beslutsfattare värdefull kunskap.

5.5.1

Decentraliserad förnybar energi är ett utmärkt exempel. Den bör produceras med hjälp av lokala eller regionala strukturer så att värde skapas på lokal nivå genom utnyttjande av vindkraft, solenergi och biomassa. EU utnyttjar dock inte i tillräckligt stor utsträckning det civila samhällets potential på detta område, och alltför ofta finns det regleringshinder och finansiella och strukturella hinder för lokala aktörers deltagande. År 2015 efterlyste EESK med framgång att en europeisk energidialog under ledning av det civila samhället skulle inrättas för att samordna genomförandet av energiomställningen (13) – den största enskilda insatsen på klimatstabiliseringsområdet som ska genomföras av EU.

5.5.2

Mer än 1 000 lokala och regionala myndigheter från 86 länder, som företräder 804 miljoner människor, har rapporterat in sina utsläppminskningsmål till ”carbonn Climate Registry”. Om dessa mål uppnås skulle de kunna leda till en minskning på 5,6 gigaton koldioxidekvivalenter till 2020 och 26,8 koldioxidekvivalenter till 2050, jämfört med värden så långt tillbaka i tiden som 1990. Den samlade effekten av åtaganden från 7 494 städer och lokala myndigheter som företräder 680 miljoner människor, inom ramen för det globala borgmästaravtalet för klimat och energi, skulle kunna leda till en kollektiv utsläppsminskning på 1,3 gigaton koldioxidekvivalenter per år fram till 2030 jämfört med en oförändrad nivå och åstadkomma en kumulativ total mängd av 15,64 gigaton koldioxidekvivalenter mellan åren 2010 och 2030 (14).

5.5.3

Lokalsamhällenas stöd till jordbruket i Europa har ökat de senaste åren. Under 2016 producerade mer än sex tusen brett definierade initiativ från det civila samhället i 22 europeiska länder livsmedel till 1 miljon människor (15). Sådana initiativ omfattar allt från partnerskap mellan konsumenter och jordbrukare till inrättande av allmänna trädgårdar och gårdar. De upprättar närmare förbindelser mellan producenter och konsumenter, skapar möjligheter för lokala företag och nya arbetstillfällen samt återupprättar förbindelsen mellan samhällsinvånarna och deras livsmedel, och ändrar därmed mekanismerna för produktion och konsumtion av livsmedel och ger medborgarna makt att uppnå mer inkluderande styrelseformer.

5.5.4

Begreppet rättvis övergång förenar arbetstagare, samhällen, arbetsgivare och regeringar inom ramen för den sociala dialogen i syfte att upprätta konkreta planer, strategier och nödvändiga investeringar för att se till att övergången är snabb och rättvis. Det är främst inriktat på sysselsättning och försörjningsmöjligheter och syftar till att säkerställa att ingen hamnar på efterkälken i vår kapplöpning för att minska utsläppen, skydda klimatet och främja social och ekonomisk rättvisa. För att trygga och etablera den sociala dialogen för en rättvis övergång har Internationella fackliga samorganisationen och dess partner inrättat ett centrum för rättvis övergång (Just Transition Centre). Centrumet kommer att samla och stödja fackföreningar, affärsverksamheter, företag, lokalsamhällen och investerare inom ramen för den sociala dialogen för att utarbeta planer, överenskommelser, investeringar och politiska åtgärder för en snabb och rättvis övergång till ett samhälle utan koldioxidutsläpp och fattigdom.

5.5.5

Genomförandet av energi-, utsläpps- och vattenbesparande metoder ingår i industrins frivilliga program och initiativ för att minska förbrukningen. Dessa resultat från företagens sida granskas och offentliggörs regelbundet. Riktmärkning mellan företag och länder kan också utvecklas med denna typ av bästa metoder.

5.6

För att få grepp om den betydande mångfalden bland icke-statliga aktörer och deras varierande behov och resurser genomförde EESK en enkät (16) som visade att följande behov sågs som mest akuta av de icke-statliga aktörerna:

—	Stödjande politik/lagstiftningsmiljön.

—	Finansiella behov: tillgång till offentliga medel och skatteincitament.

—	Tekniskt stöd: för att underlätta ömsesidigt lärande, kapacitetsuppbyggnad, utbyte av kunskap och bästa praxis och för att öka medvetenheten.

—	Större trovärdighet, synlighet, förståelse och erkännande av deras bidrag.

—	Förbättrat samarbete mellan olika aktörer inom den privata och den offentliga sektorn.

6. Uppgifter för den föreslagna europeiska dialogen för icke-statliga klimatåtgärder

6.1

I syfte att skapa en miljö som främjar icke-statliga klimatåtgärder och för att stärka och öka räckvidden och omfattningen av EU-baserade åtgärder bör den europeiska dialogen vara lyhörd för de icke-statliga aktörernas politiska och operativa krav och eventuellt behandla följande sammanlänkade funktioner: 1) bedöma åtgärder, 2) erkänna åtgärder, 3) förstärka styrningen, 4) påskynda åtgärder och 5) stödja åtgärder (Arias, efter funktionernas engelska initialer).

6.2

Bedöma och följa upp åtgärder – EU och dess medlemsstater gynnas av en bättre förståelse av bidragen från icke-statliga klimatåtgärder. Den föreslagna dialogen kan ge en översikt över klimatåtgärder inom EU och även bidra till att mäta framstegen för klimatåtgärder på global nivå inom ramen för UNFCCC.

En bättre förståelse av begränsningsrelaterade och andra bidrag medför ett flertal fördelar:

—	Det kan vara ett första steg mot att inkludera icke-statliga åtgärder i genomförandet av medlemsstaternas och EU:s klimatpolitik.

—	Ingående studier av specifika klimatåtgärder kan ge underlag för att utarbeta offentlig politik och kartlägga regleringshinder, anpassningsbara lösningar och de omständigheter under vilka särskilda åtgärder är effektiva.

—	Det kan ge icke-statliga aktörer praktiska kunskaper om hur de effektivt kan genomföra klimatåtgärder.

6.2.1

Den föreslagna ramen bör möjliggöra mätning av framsteg när det gäller åtminstone vissa åtgärder från de icke-statliga och regionala och lokala aktörernas sida, särskilt när de åtagit sig att göra kvantifierbara utsläppsminskningar. Detta skulle kunna ske i form av samlade bedömningar av EU-baserade klimatåtgärder, samt frivilliga rapporteringsmekanismer. Skyddsåtgärder mot ”grönmålning” (där ett oförändrat scenario framställs som miljövänligt och förenligt med målen i Parisavtalet) bör övervägas. Den bör dock åtminstone visa att initiativen är mer än åtaganden på papperet, utan att ålägga aktörerna tunga rapporterings- och övervakningsskyldigheter. Inom ramen för övervaknings- och utvärderingsmetoderna skulle ett mer kvalitativt, berättande tillvägagångssätt eventuellt kunna komplettera det kvantitativa tillvägagångssättet, för att visa vad som är möjligt att uppnå.

6.3

För närvarande erkänns merparten av klimatåtgärderna i EU inte alls eller nästan inte alls på europeisk nivå. Möjligheten att erkänna och lyfta fram särskilt effektiva, innovativa och kreativa klimatåtgärder kan dock vara ett kostnadseffektivt sätt att stimulera nya åtgärder och uppmuntra sådana som redan är igång. Erkännandet av klimatåtgärder kan anta flera former, bland annat

—	ett brett erkännande av nya och befintliga åtaganden genom en webbplattform,

—	nya möjligheter för den växande skaran av klimataktörer att delta i evenemang (på hög nivå), både på europeisk nivå och inom ramen för internationella förhandlingar,

—	utdelning av utmärkelser till särskilt väl genomförda klimatåtgärder, till exempel på specifika tematiska områden.

6.4

Förbättrad och förstärkt styrning. Föregångare bland icke-statliga aktörer kan sannolikt identifiera hinder för styrningen och möjligheter att förbättra den. Deras insikter kan vara till hjälp för att kartlägga rättsliga hinder på europeisk, nationell, regional eller lokal nivå och ta steget mot att undanröja dem, och för att skapa ett anpassat regelverk som främjar klimatåtgärder. En europeisk dialog för icke-statliga klimatåtgärder bör samla in synpunkter på löpande basis och ta upp utmaningarna med de offentliga myndigheterna, i syfte att gradvis bygga upp en gynnsam miljö för styrning av klimatåtgärder på gräsrotsnivå. Detta kommer inte att kunna ske utan att man åtgärdar det politiska vakuumet mellan icke-statliga aktörer och beslutsfattare.

6.5

Påskynda klimatåtgärder. Det slutgiltiga målet med den föreslagna dialogen är att påskynda klimatåtgärder genom att göra dem attraktiva för en mängd olika icke-statliga aktörer och göra klimatåtgärder till det nya normala. I praktiken skulle detta innebära följande:

—	Ett växande antal nya icke-statliga klimatåtaganden. För att påskynda initiativen bör dialogen – eventuellt i samarbete med FN:s ramkonvention om klimatförändringar och andra partner – offentliggöra nya åtaganden.

—

En snabb spridning av lösningar och erfarenheter från icke-statliga klimatåtgärder på europeisk nivå. Till stöd för detta påskyndande skulle dialogen kunna omfatta anordnande av regionala tekniska expertmöten, som utgår från – och bidrar med underlag till – liknande sammanträden som anordnas inom ramen för UNFCCC:s sessioner.

—	De partner som organiserar dialogen kan ibland också förhandla fram nya partnerskap och klimatåtgärder på särskilt lovande eller brådskande områden, med hjälp av dialogen och sin egen initiativkraft.

—	Ibland kan sektoriella eller territoriella initiativ komma att konkurrera sinsemellan om inte rätt metod för att främja samarbete hittas och uppmuntras. Det behövs ett övergripande perspektiv för att kartlägga luckor, potentiella samarbeten och förmedla nya partnerskap.

6.6

Stöd till klimatåtgärder. Den föreslagna dialogen bör inte bara lyfta fram och uppmärksamma åtgärder utan också svara mot de icke-statliga aktörerna behov. Olika typer av stödåtgärder kan övervägas, bl.a. att

—	sörja för en nätverksmiljö som främjar inrättandet av nya partnerskap mellan statliga och icke-statliga aktörer,

—	underlätta ömsesidigt lärande och ömsesidig rådgivning mellan icke-statliga aktörer genom att hjälpa dem att överbrygga regleringshinder,

—	sörja för utbildning och lärande samt stimulera innovation, t.ex. genom storskaliga, öppna nätbaserade kurser (MOOC), webbseminarier och seminarier om särskilda frågor (17),

—

underlätta tillgång till finansiering, t.ex. genom att kartlägga befintliga kanaler, utforska innovativa finansieringsinstrument (inklusive person-till-person, gräsrots- och mikrofinansiering); föreslå förenklingar av skatteregler, skapa nya finansieringsmöjligheter – t.ex. underlätta tillgången till privata, internationella och multilaterala fonder.

7. Det operativa genomförandet av den föreslagna europeiska dialogen för icke-statliga klimatåtgärder

7.1

Den föreslagna europeiska dialogen skulle bedrivas inom ett bredare ekosystem för klimatstyrning efter klimatavtalet i Paris. Andra regionala och nationella dagordningar och ramar växer fram (t.ex. i Latinamerika och Förenta staterna). En europeisk dialog skulle kunna gynnas av att samarbeta med och lära av dessa plattformar.

7.2

Organisationen av dialogen bör vara ”enkel” genom att man prioriterar strategisk sammankoppling av befintliga program, initiativ och institutioner, i stället för att inrätta nya institutioner. EESK kommer att ha en tydlig roll när det gäller att inleda dialogen och söka stöd från och partnerskap med kommissionen och andra EU-institutioner. Detta institutionella arrangemang skulle ge den trovärdighet i samband med vidtagandet av klimatåtgärder på europeisk nivå. I detta sammanhang stöder EESK Europaparlamentets förslag om att inrätta nationella plattformar för en klimat- och energidialog på flera olika nivåer, i syfte att föra breda diskussioner i varje medlemsstat om framtiden för landets klimat- och energipolitik.

7.3

En webbplattform inom ramen för den europeiska dialogen kan fungera som en clearingcentral som registrerar och ger en översikt över EU-baserade klimatåtgärder, och kan tillhandahålla en omfattande databas som stöder strategisk analys och bidrar till den lokala, nationella och europeiska politiken. För att optimera användningen av clearingcentralen bör webbplatsen vara lättillgänglig och sökbar. En sådan webbplats skulle kunna anslutas till plattformarna inom ramen för UNFCCC, inklusive Nazcaplattformen (18).

7.4

Den föreslagna europeiska dialogen bör ta initiativ till evenemang för att främja erkännande-, återkopplings-, lärande- och nätverksfunktioner för icke-statliga aktörer. En del av dessa evenemang finns redan, men skulle få ny relevans. Till exempel:

—	Befintliga expertmöten i EESK:s observationsgrupp för hållbar utveckling skulle kunna få ökad relevans genom att de kopplas till UNFCCC-processen som ”tekniska expertmöten” eller tematiska och regionala dialoger för att ta fasta på pågående klimatåtgärder.

—	Europadagen för hållbara samhällen – som anordnas av Ecolise i samarbete med EESK – skulle kunna uppmärksamma lokalsamhällen och erkänna deras bidrag till klimatåtgärder.

—	Årliga evenemang som stöds av EU:s institutioner (t.ex. Gröna veckan, Europeiska veckan för hållbar energi, Europeiska veckan för hållbar utveckling m.m.) skulle kunna omfatta sessioner om icke-statliga klimatåtgärder.

7.5

Den föreslagna dialogen skulle kunna dra nytta av att utse sektoriella eller tematiska ”ambassadörer för klimatåtgärder”. Ambassadörerna skulle kunna ges i uppgift att främja inrättandet av samarbeten mellan ett flertal aktörer, fastställa strategiska/tematiska prioriteringar, sammankalla till evenemang och ge incitament till nya klimatåtgärder. De kan också fungera som kontaktpunkter för icke-statliga klimatåtgärder, t.ex. gentemot kommissionen, medlemsstaterna och FN:s ramkonvention om klimatförändringar.

7.6

Den föreslagna processen bör främja tillgången till finansiering för icke-statliga åtgärder. Detta skulle bland annat kunna omfatta

—	kartläggning av finansieringsmöjligheter,

—	rådgivning om finansierbara planer,

—	analys av nuvarande förfaranden för dialog och samråd med icke-statliga aktörer i syfte att etablera nya metoder och fastställa bästa praxis för att bättre utnyttja befintliga europeiska och internationella fonder,

—	att arbeta för att den kommande fleråriga budgetramen för EU ska tjäna icke-statliga aktörers högre klimatambitioner och uppmuntra insatser från deras sida.

—	utforskning av innovativa finansieringsformer (person-till-person, gräsrots- och mikrofinansiering, gröna obligationer osv.).

7.7

För att säkerställa trovärdigheten och en enkel institutionell ram bör följande potentiella bidragsgivare bjudas in som organisatoriska partner:

—	För att stödja ”bedömningsfunktionen” bör initiativtagarna till dialogen samarbeta med befintliga forskningsgrupper, initiativ för uppföljning av klimatåtgärder och dataplattformar.

—	För att stödja ”erkännandefunktionen” bör samarbeten med befintliga utmärkelseinitiativ sökas, t.ex. UNFCCC:s utmärkelse Momentum for change, SEED-utmärkelser (19), EESK:s pris till det civila samhället m.fl.

—

För att stödja ”förbättrade styrningsfunktionen” och ”påskyndandefunktionen” bör kommunikationskanaler inrättas, till exempel med underlättande dialoger och tekniska expertprocesser inom UNFCCC, samt med relevanta processer på EU-nivå och medlemsstatsnivå såsom Europeiska rådgivande organet för hållbar utveckling och miljö (EEAC).

—

För stödfunktionen bör kopplingar till befintliga program inrättas. Till exempel kan tillgång till finansiering och bästa praxis samordnas med EU:s Lifeprogram, ett finansieringsinstrument för miljö- och klimatåtgärder, EIB-stöd eller lån och/eller andra EU-program, medan sammanställningen av Horisont 2020-forskningsresultat som är relevanta för icke-statliga aktörer kan spridas mer allmänt bland deltagarna i dialogen.

7.8

Som ett första steg bör den europeiska dialogen för icke-statliga klimatåtgärder anordna ett evenemang under det första halvåret 2018, på initiativ av EESK och i samarbete med Europeiska kommissionen, där man samlar alla berörda nätverk av aktörer samt företrädare för andra EU-institutioner och medlemsstaterna.

7.8.1

Detta evenemang bör bidra till Talanoa-dialogen inför partskonferensen (COP 24), där parterna och aktörer som inte är parter till konventionen uppmanas att samarbeta för att sammankalla till lokala, regionala, nationella eller globala evenemang för att förbereda och tillhandahålla relevant information om var vi befinner oss nu, vad vi vill uppnå och hur vi når dit.

7.8.2

Evenemanget bör också syfta till att upprätta en handlingsplan för Europeiska dialogen för icke-statliga klimatåtgärder för perioden 2018–2020 för att göra den operativ, inbegripet en detaljerad plan för hur dialogens Arias-funktioner ska uppnås.

Bryssel den 15 februari 2018.

Georges DASSIS

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Yearbook of Global Climate Action 2017, Marrakesh Partnership, UNFCCC 2017.

(2) Talanoa är ett traditionellt begrepp som används i Fiji och Stillahavsområdet för att beskriva en inkluderande, deltagandebaserad och öppen dialog. Syftet med Talanoa är att dela med sig av berättelser, bygga empati och fatta kloka beslut som gynnar allmänintresset. Talanoa-dialogen för att utvärdera parternas kollektiva ansträngningar för att nå det långsiktiga mål som anges i artikel 4 i Parisavtalet kommer att inledas 2018 och den nätbaserade plattformen för bidrag kommer att göras tillgänglig för detta ändamål.

(3) The Emissions Gap Report 2017: A UN Environment Synthesis Report, UNEP 2017.

(4) Rådets slutsatser: Europeisk klimatdiplomati efter partskonferensen (COP 21): Faktorer för en fortsatt klimatdiplomati 2016.

(5) Towards European Societal Sustainability, http://www.tess-transition.eu/about/

(6) Till exempel genom att undanröja rättsliga hinder och/eller genom att utarbeta smart klimatpolitik.

(7) Yearbook of Global Climate Action 2017, Marrakesh Partnership, UNFCCC 2017.

(8) EUT C 389, 21.10.2016, s. 20.

(9) Framstående exempel är bland annat det globala borgmästaravtalet för klimat och energi, det regionala borgmästaravtalet, initiativet Mission Innovation, koalitionen för klimat och ren luft, det afrikanska initiativet för förnybar energi, InsuResilience och partnerskapsinitiativet för nationellt fastställda bidrag.

(10) Yearbook of Global Climate Action 2017, Marrakesh Partnership, UNFCCC 2017.

(11) Trots att de utgör mer än 99 % av alla företag i EU och står för 58 % av de ekonomiska resultaten mätt som bruttoförädlingsvärde, https://ec.europa.eu/growth/smes_en.

(12) I EU bor ungefär 35 % av befolkningen i gränslandet mellan stad och landsbygd, och mer än 22 % bor i utpräglade landsbygdsområden. Eurostat 2014. Eurostats regionala årsbok 2014. Kan hittas på: http://ec.europa.eu/eurostat/en/web/products-statistical-books/-/KS-HA-14-001, hämtad den 16 januari 2018).

(13) EESK:s yttrande om Utvecklingen av det styrningssystem som föreslagits i anslutning till EU:s ram för klimat och energi fram till 2030 (EUT C 291, 4.9.2015, s. 8).

(14) https://www.cities-and-regions.org/lgma-at-the-apa-resumption/.

(15) https://urgenci.net/new-report-european-csa-overview-released-by-the-european-csa-research-group/

(16) EESK:s enkät ”Boosting non-state climate actors”.

(17) T.ex. ”Hur utformar man en åtgärdsplan?”, ”Hur samlar man stöd?”, ”Hur motiverar man lokalsamhällen att vidta åtgärder?”.

(18) http://climateaction.unfccc.int/

(19) Awards for Entrepreneurship in Sustainable Development (Utmärkelser för entreprenörskap i hållbar utveckling).

Top