27.10.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 366/157

—

med beaktande av artiklarna 174 och 175 i EUF-fördraget,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, samt kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget,

—

med beaktande av sjätte rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (COM(2014)0473),

—

med beaktande av revisionsrättens årsrapport 2014,

—

med beaktande av frågan till kommissionen för muntligt besvarande om en förenklad och mer resultatinriktad sammanhållningspolitik 2014–2020 (O-000127/2015 – B8-1103/2015),

—

med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för regional utveckling,

—

med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Parlamentet erkänner vikten av de betydande åtgärder som EU-institutionerna har vidtagit vad gäller förenkling, såsom agendan för förenkling av den fleråriga budgetramen 2014–2020, utnämningen av en vice ordförande i kommissionen med ansvar för bättre lagstiftning, inrättandet av en högnivågrupp med oberoende experter som ska övervaka förenklingen för mottagare av medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna inom kommissionen, den reviderade budgetförordningen och förordningen om gemensamma bestämmelser.

B.

Trots den reformerade sammanhållningspolitiken för programperioden 2014–2020, där förenklingsmetoderna behandlas, är tillämpning, förvaltning, rapportering och kontroll i samband med de europeiska struktur- och investeringsfonderna fortfarande betungande för både stödmottagare och förvaltningsmyndigheter, särskilt sådana med mindre administrativ och finansiell kapacitet.

C.

Den befintliga överregleringen, också i samband med införlivandet av bestämmelserna i nationell lagstiftning, skapar tröghet och leder till längre marknadsfrånvaro och indirekta kostnader för potentiella stödmottagare som ansöker om EU-medel, och minskar således EU-medlens inverkan på investeringarna och skapar hinder för stödmottagare, medborgare och företag i EU, särskilt små och medelstora företag.

D.

Komplicerade förfaranden kan vara mycket betungande för stödmottagarna, särskilt små och medelstora företag, icke-statliga organisationer och kommuner som behöver EU-finansiering. Dessa har i allmänhet inte de finansiella och mänskliga resurserna eller den sakkunskap som behövs för att framgångsrikt ansöka om och förvalta EU-bidrag. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att fortsätta sina ansträngningar att göra riskvärderingsverktyget Arachne operationellt och lättare att använda för förvaltningsmyndigheterna och de operativa programmens kontrollsystem, som ska säkra en lämplig balans mellan å ena sidan förenkling och å andra sidan uppspårning och förhindrande av oegentligheter, inklusive fusk.

E.

Dubbelarbete vid revision och olika revisionsstrategier och revisionsmetoder kräver genomförandet av principen om samordnad revision och en starkare inriktning på effektivitetsrevision, som kan leda till bättre bedömning av effektivitet och ändamålsenlighet och till förslag om förenkling.

1.

Europaparlamentet menar att kommissionen bör införa ingående riktlinjer om förenkling för att göra medlemsstaterna och deras regioner medvetna om att det är deras uppgift att undanröja eller åtminstone avsevärt minska den administrativa bördan och överregleringen på nationell och lokal nivå vid upphandlingsförfaranden, urval av projektförslag och övervaknings- och kontrollverksamhet, inklusive att undvika frekventa ändringar av reglerna, och förenkla språk- och standardiseringsförfaranden samt att inrikta EU-budgeten på påtagliga resultat. Parlamentet framhåller vidare att om EU erbjuder ett integrerat regionalt finansieringspaket via ett enda gränssnitt eller en enda kontaktpunkt kan det vara ett alternativ i riktning mot gemensamma processer och förfaranden när så är möjligt.

2.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse medlemsstaterna och deras regioner med en färdplan för effektivare och enklare kontroll, övervakning och rapportering, även för stödmottagare, för att få bort nuvarande flaskhalsar.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att notera att den 31 december 2015 är det måldatum som fastställs i förordningen om gemensamma bestämmelser för att övergå till elektronisk kommunikation för att avsevärt kunna minska tiden mellan ansökan och beviljande.

4.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i samordning med medlemsstaterna och i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen, fastställa och genomföra en mjuk hållning i fråga om uppgiftskrav för stödmottagare under ansökningsförfarandet och i fråga om rapportering avseende EU-finansiering med delad förvaltning, och uppmuntra till utbyte av god praxis.

5.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att främja en förenkling av reglerna för finansieringsinstrument inom ESI-fonder i syfte att anpassa dem närmare till stödmottagarnas behov och i slutändan förbättra användningen av dem.

6.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka användningen av strategin med medel från flera källor med hänsyn till stödmottagarnas behov.

7.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en strukturerad och permanent dialog med Europaparlamentet, Regionkommittén och andra berörda parter om alla aspekter av denna förenkling.

8.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt till medlemsstaterna och deras regioner.