27.10.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 366/117

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt ingressen och artiklarna 3 och 6,

—

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 3, 6, 9, 20, 151, 152, 153, 154, 156, 159 och 168,

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 1, 3, 27, 31, 32 och 33,

—

med beaktande av den europeiska sociala stadgan av den 3 maj 1996, särskilt del I och artikel 3 i del II,

—

med beaktande av Philadelphiadeklarationen av den 10 maj 1944 om Internationella arbetsorganisationens (ILO) mål,

—

med beaktande av ILO:s konventioner och rekommendationer avseende hälsa och säkerhet på arbetsplatsen,

—

med beaktande av rådets slutsatser av den 27 februari 2015 om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014-2020 (6535/15), och av rådets slutsatser av den 5 oktober 2015 om en ny arbetsmiljöagenda för att främja bättre arbetsvillkor,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1338/2008 av den 16 december 2008 om gemenskapsstatistik om folkhälsa och hälsa och säkerhet i arbetet (1),

—

med beaktande av rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (2) (ramdirektiv) och dess särdirektiv,

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/88/EG av den 4 november 2003 om arbetstidens förläggning i vissa avseenden (3),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (4),

—

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/30/EG av den 20 juni 2007 om ändring av rådets direktiv 89/391/EEG, dess särdirektiv samt rådets direktiv 83/477/EEG, 91/383/EEG, 92/29/EEG och 94/33/EG för att förenkla och rationalisera rapporterna om det praktiska genomförandet (5),

—

med beaktande av kommissionens meddelande om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020 (COM(2014)0332),

—

med beaktande av kommissionens meddelande Bättre kvalitet och produktivitet i arbetet: Gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012 (COM(2007)0062),

—

med beaktande av kommissionens meddelande En förnyad social agenda: Möjligheter, tillgång och solidaritet i framtidens Europa (COM(2008)0412),

—

med beaktande av kommissionens rapport om genomförandet av ramavtalet mellan arbetsmarknadens parter om arbetsrelaterad stress (SEC(2011)0241),

—

med beaktande av Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020) och dess överordnade mål som är att höja sysselsättningsnivån i EU till 75 procent före årtiondets slut, även genom att få fler kvinnor och äldre arbetstagare att delta i arbetslivet och genom bättre integrering av migranter i det,

—

med beaktande av kommissionens vitbok En agenda för tillräckliga, trygga och långsiktigt bärbara pensioner (COM(2012)0055),

—

med beaktande av kommissionens meddelande om en genomgång av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla (COM(2014)0130),

—

med beaktande av den årliga tillväxtöversikten (COM(2014)0902) och den gemensamma sysselsättningsrapporten (COM(2014)0906),

—

med beaktande av sin resolution av den 20 september 2001 om mobbning på arbetsplatsen (6),

—

med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om överlämnande av det europeiska ramavtalet om trakasserier och våld i arbetet (COM(2007)0686,

—

med beaktande av sin resolution av den 24 februari 2005 om främjande av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (7),

—

med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2006 med rekommendationer till kommissionen om skydd av sjukvårdspersonal mot blodburna infektioner som orsakas av skador från nålstick (8),

—

med beaktande av sin resolution av den 23 maj 2007 om anständigt arbete för alla (9),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2008 om gemenskapens arbetsmiljöstrategi 2007–2012 (10),

—

med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2009 om underentreprenörernas sociala ansvar i produktionskedjan (11),

—

med beaktande av sin resolution av den 15 december 2011 om översynen efter halva tiden av den europeiska strategin 2007–2012 för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (12),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om asbestrelaterade arbetsmiljöhot och utsikterna att utplåna all existerande asbest (13),

—

med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om effektiva yrkesinspektioner för att förbättra arbetsförhållandena i Europa (14),

—

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 december 2014 och av Regionkommitténs yttrande av den 12 februari 2015 över kommissionens meddelande EU:s strategiska ram för arbetsmiljö (2014–2020),

—

med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet,

—

med beaktande av EU:s gemensamma åtgärd för psykisk hälsa och välbefinnande,

—

med beaktande av principen ”att tänka småskaligt först” och Small Business Act för Europa,

—

med beaktande av den kampanj som nu förs av EU-organet Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) och heter ”Friska arbetsplatser förebygger stress”,

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0312/2015), och av följande skäl:

A.

Goda arbetsvillkor som skyddar fysisk och psykisk hälsa är en grundläggande (15) rättighet för enskilda arbetstagare och har ett positivt egenvärde.

B.

Den ekonomiska krisen har lett till att det blivit vanligare med otrygg anställning och atypiskt arbete och till minskade intäkter för företagen, särskilt de små och medelstora företagen. Trots detta bör vi inte bortse från hur viktigt det är med hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och inte heller från vilka höga kostnader det för med sig för samhället och den enskilde individen när det inträffar arbetsolycksfall till följd av att gällande regler inte följs.

C.

Hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är både ett grundläggande samhällsintresse och en investering med positiv inverkan på företagens produktivitet och konkurrenskraft och bidrar också till att förbättra de sociala trygghetssystemens bärkraft och ger människor möjlighet att vara friska i arbetslivet ända fram till den lagstadgade pensionsåldern. Arbetsolycksfall och yrkessjukdomar är en stor börda för samhället och en bättre arbetsmiljö runt om i Europa kan bidra till den ekonomiska återhämtningen och till uppnåendet av målen för Europa 2020-strategin. Hittills har det inte gjorts särskilda stora framsteg med uppnåendet av målet om 75 procents sysselsättning för personer i åldrarna mellan 20 och 64 år.

D.

Att risker i arbetslivet förebyggs och att hälsa och säkerhet främjas är, tillsammans med arbetarskyddet, viktiga förutsättningar för bättre arbetsvillkor och således också för skyddet av arbetstagarnas hälsa, vilket i sin tur för med sig avsevärda sociala och ekonomiska fördelar, både för den berörde arbetstagaren och för samhället i stort. Nio av tio företag inom EU-28 som regelbundet genomför riskbedömningar ser dem som en användbar metod för att hantera arbetsmiljöfrågor (16).

E.

I artikel 153 i EUF-fördraget står det att unionen ska understödja och komplettera medlemsstaternas verksamhet inom förbättringar, särskilt av arbetsmiljön, för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

F.

Den åldrande befolkningen inom EU är en av de huvudsakliga utmaningarna för medlemsstaternas socialpolitik. Det finns skillnader i förväntad livslängd mellan olika socialgrupper och yrkesgrupper och mellan olika arbeten beroende på hur krävande de är. Arbetstagare över 55 år drabbas av allt fler muskuloskeletala sjukdomar och är dessutom särskilt utsatta för cancer, hjärtsjukdomar samt andnings- och sömnsvårigheter (17). Indikatorn för friska levnadsår har mellan 2010 och 2013 gått tillbaka med 1,1 år för kvinnor och med 0,4 år för män. Av detta framgår att antalet förväntade friska levnadsår måste fås att öka, något som också skulle göra det möjligt för flera att stanna kvar i arbetslivet ända fram till den lagstadgade pensionsåldern.

G.

Cancer är den främsta orsaken till arbetsrelaterade dödsfall (18), och efter den kommer hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar i andningsorganen, medan olycksfall i arbetet svarar för endast en liten minoritet av dödsfallen. Kroniska hälsoproblem, såsom muskuloskeletala besvär, är vanliga inom EU och kan begränsa människors förmåga att inträda eller stanna kvar i förvärvslivet (19). Det är viktigt att man på ett tidigt stadium kan få reda på vilka arbetstagare som befinner sig i riskzonen.

H.

De administrativa bördor och direkta kostnader som företagen ådrar sig till följd av strategier för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, som främjar välmående, en arbetsmiljö av god kvalitet samt produktivitet, är betydligt lägre än de som hänger samman med yrkessjukdomar och olycksfall i arbetet, vilka EU söker förhindra med hjälp av sin lagstiftningsram (20). Vissa studier har gett vid handen att förebyggande åtgärder kan ge avsevärd valuta för pengarna (21).

I.

Andelen arbetstagare som uppger att deras arbete utgör en risk för deras fysiska och psykiska hälsa och säkerhet är högst olika i olika medlemsstater (22) och inom olika sektorer av ekonomisk verksamhet, varav framgår att EU åtskilligt mer måste inrikta sig på att få nuvarande arbetsmiljölagstiftning att genomföras och följas, i och med att den är viktig för att arbetstagarnas hälsa och produktivitet ska kunna garanteras.

J.

Arbetsrelaterad stress i synnerhet och psykosociala risker i allmänhet är ett växande hälsoproblem för arbetstagare och arbetsgivare runt om i EU. Omkring hälften av arbetstagarna anser att sådan stress är vanlig på arbetsplatsen. Arbetsrelaterad stress bidrar till frånvaro, får negativa konsekvenser för produktiviteten och svarar för inemot hälften av alla arbetsdagar som årligen går förlorade. Åtgärderna för att hantera psykosociala risker är olika i olika medlemsstater (23).

K.

En kraftfull arbetsmiljölagstiftning som genomförs och verkställs väl är en viktig förutsättning för uppfyllandet av kraven i fråga om arbetsmiljön, som skyddar arbetstagarnas hälsa och produktivitet under hela deras tid i arbetslivet. Yrkesinspektionerna spelar en viktig roll för genomförandet av arbetsmiljöstrategier på regional och lokal nivå och för många företag består den huvudsakliga anledningen till att de hanterar arbetsmiljöfrågor och vidtar förebyggande åtgärder i att de vill fullgöra sina lagstadgade skyldigheter (24).

L.

Att arbetstagarna i omfattande grad medverkar, deltar och är företrädda på företagsnivå, tillsammans med att ledningen är engageras i frågan, är mycket viktigt för ett framgångsrikt riskförebyggande på företagsnivå (25). På arbetsplatser med fackligt organiserad arbetskraft är olycksfalls- och sjukdomsfrekvenserna lägre.

M.

Överlag kan bekämpandet av arbetsplatsolyckor endast bli framgångsrikt genom främjande av strategier som sätter människan i centrum i alla led av produktionsprocessen.

N.

Det behövs tillräckligt med resurser för att man på lämpligt sätt ska kunna ta itu med såväl nya och framväxande som med traditionella risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, bland annat asbest, nanomaterial och psykosociala risker. Många arbetstagare, bland dem byggnadsarbetare, är potentiellt exponerade för asbest.

O.

Osäker anställning blir till skada för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och undergräver befintliga strukturer för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Osäker anställning kan leda till att arbetstagare inte får utbildning eller tillgång till tjänster inom området hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och förknippas med psykisk stress till följd av bristande anställningstrygghet (26). Enligt ramdirektiv 89/391/EEG är arbetsgivaren skyldig att ha en strategi för systematiskt förebyggande av alla risker. När arbetet läggs ut på underleverantörer, liksom när det utförs av personal från bemanningsföretag, kan det bli svårare att veta vem som ansvarar för att arbetsmiljöbestämmelserna följs. Odeklarerat arbete och falskt egenföretagande är en allvarlig utmaning, både för genomförandet av arbetsmiljöåtgärder och för arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

P.

Arbetsmarknadens parter spelar en viktig roll när politiken för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen utformas och genomförs, både på nationell, internationell och EU-nivå. I artiklarna 153–155 i EUF-fördraget fastställs arbetsmarknadens parters handlingsutrymme och auktoritet när det gäller att förhandla fram avtal om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och genomdriva att de följs.

Q.

EU:s lagstiftningsram söker förhindra olycksfall i arbetet och ohälsa för alla arbetstagare. Ju mindre ett företag är, desto mindre välinformerade kan det hända att dess arbetstagare är om risker mot hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Man har inte kunnat påvisa något som helst samband mellan antalet olyckor och företagens storlek. Däremot finns det ett uppenbart samband mellan antalet olyckor och typen av produktion samt vilken sektor företaget är verksamhet inom (27).

R.

Det finns varken tillräckliga eller tillräckligt jämförbara uppgifter om yrkessjukdomar på EU-nivå (28).

S.

Sexuella trakasserier på arbetsplatsen och den känsla av osäkerhet som sådana trakasserier orsakar bör bekämpas.

T.

Segregeringen på arbetsmarknaden, lönegapet, arbetstider, arbetsplatser, osäkra arbetsvillkor, sexism och könsdiskriminering samt skillnader relaterade till de specifika fysiska aspekterna av moderskap är faktorer som sannolikt påverkar kvinnors arbetsvillkor.

U.

Det råder en stereotyp föreställning om att kvinnor har mindre riskfyllda arbeten. Den allmänna tendensen i Europa är att fördelningen av arbetet mellan kvinnor och män aldrig är neutral, och på grund av denna fördelning döljs i allmänhet kvinnors hälsoproblem, vilket leder till färre förebyggande åtgärder inom kvinnoarbeten.

V.

Inom EU är kvinnor i betydligt högre utsträckning sysselsatta inom tjänstesektorn än inom industrin. Kvinnor sysselsätts i första hand inom hälso- och socialvårdssektorn, detaljhandeln, tillverkningsindustrin, utbildningssektorn och affärssektorn, med en ökad koncentration av deltidsanställningar och tillfälliga anställningar, vilket får återverkningar för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

W.

På vissa arbetsplatser där kvinnor är i majoritet kan de på grund av arbetets karaktär komma att utsättas för särskilda risker, i synnerhet muskuloskeletala besvär eller särskilda typer av cancer, såsom bröstcancer och endometriecancer (29).

X.

Kvinnor har fler arbetsrelaterade hälsoproblem än män, oavsett vad de arbetar med (30), och är särskilt utsatta för åldersrelaterade sjukdomar, vilket innebär att åtgärder till förmån för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen måste utformas enligt kön och bygga på ett livscykelsbaserat tillvägagångssätt.

Y.

En särskild typ av hälsoproblem kan hota förökningsförmågan och kan uppstå när blivande föräldrar och deras ofödda barn utsätts för effekterna av miljöföroreningar och riskfaktorer i arbetsmiljön.

Z.

Empiriska undersökningar visar att kvinnor är underrepresenterade i beslutsprocesser som berör hälsa och säkerhet.

AA.

Kvinnor i landsbygdsområden har större problem med utövandet av sina arbetstagarrättigheter och hälsorelaterade rättigheter, och det är svårare för dem att få tillgång till grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster, särskilda medicinska behandlingar och undersökningar för tidig upptäckt av cancer.

1.

Europaparlamentet betonar att alla arbetstagare, också inom den offentliga sektorn, har rätt till högsta nivå av skydd för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, något som måste säkerställas oberoende av arbetsgivarens storlek, typen av arbete, det avtal som ligger till grund för anställningen eller anställningsmedlemsstaten. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för EU arbetsmiljölagstiftning ta fram arbetsspecifika strategier som omfattar alla anställningsformer. Parlamentet betonar att det behövs bättre och ändamålsenligare bestämmelser om arbetsmiljö.

2.

Europaparlamentet välkomnar att många viktiga verksamhetsområden utpekas i EU:s strategiska ram för arbetsmiljö. Parlamentet beklagar trots detta att kommissionen inte fastställt några konkreta mål i den ramen. Parlamentet betonar här att såväl mer konkreta åtgärder, både av lagstiftningskaraktär och/eller annan karaktär, som redskap för genomförande och verkställighet bör tas med i ramen efter översynen 2016, om vetenskapliga belägg och resultaten av efterhandsutvärderingen av EU:s arbetsmiljölagstiftning talar för det.

3.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram vägledande minskningsmål för yrkessjukdomar och arbetsolycksfall efter översynen 2016 av den strategiska ramen för arbetsmiljö, och att utgå från forskningens senaste sakkunniggranskade rön vid denna översyn. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att särskilt prioritera de sektorer vilkas arbetstagare är utsatta för de största riskerna, och att uppmuntra till utbyte av god praxis för genomförandet av arbetsmiljöpolitiken.

4.

Europaparlamentet beklagar att det dragit ut på tiden med att utforma EU:s nuvarande strategiska ram för arbetsmiljö. Parlamentet anser att de många utmaningarna som EU:s arbetstagare, företag och arbetsmarknader står inför, bland annat de som påpekats av kommissionen, påkallar snabba och effektiva åtgärder.

5.

Europaparlamentet betonar att människor måste få en fysiskt och psykiskt säker och hälsosam arbetsmiljö under hela sin tid i arbetslivet för att målen om ett aktivt och sunt åldrande för alla arbetstagare ska kunna uppnås. Parlamentet anser att förebyggandet av yrkessjukdomar och olycksfall, tillsammans med att det ägnas ökad uppmärksamhet åt de kumulativa effekterna av arbetsmiljörisker, skapar mervärde för arbetstagarna och för samhället i stort.

6.

Europaparlamentet framhåller att man måste vidta konkreta åtgärder för att motverka krisens effekter genom att stödja företag som vidtar åtgärder för en bättre arbetsmiljö.

7.

Europaparlamentet betonar att nationella strategier för arbetsmiljön är väsentliga och bidrar till bättre hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i medlemsstaterna, och att man bör uppmuntra till regelbunden rapportering om framstegen. Parlamentet understryker att man bör uppmuntra till regelbunden rapportering om framstegen. Parlamentet anser att det är absolut nödvändigt att fortsätta att ta initiativ till och samordna politik på ett harmoniserat sätt på EU-nivå, varvid man samtidigt bör fästa ökat avseende vid att befintlig arbetsmiljölagstiftning genomförs och verkställs, för att tillförsäkra alla arbetstagare en hög nivå av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet anser att politiken för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, både på EU-nivå och på nationell nivå, måste göras konsekvent med annan offentlig politik, och att man måste göra klart vilka regler som gäller, så att det blir lättare för företagen, framför allt de små och medelstora företagen, att följa dem. Parlamentet anser att jämställdhetsperspektivet bör integreras inom alla politikområden, så att man får en bättre bild av vilka specifika risker manliga och kvinnliga arbetstagare ställs inför.

8.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att de nationella arbetsmiljöstrategierna medger fullständig insyn och är öppna för bidrag från arbetsmarknadens parter och det civila samhället, bland annat för berörda parter inom området hälso- och sjukvård, i enlighet med medlemsstaternas sedvänjor och praxis. Parlamentet anser att både delgivning av god praxis och dialog mellan arbetsmarknadens parter är ett viktigt sätt att förbättra arbetsmiljön.

9.

Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att i sina nationella strategier ta med situationsanpassade mål som är mätbara och jämförbara. Parlamentet understryker att man bör uppmuntra till mekanismer för regelbunden och öppen rapportering om framstegen, och betonar vikten av tillförlitliga data.

10.

Europaparlamentet erkänner att man måste beakta situationen, de särskilda behoven och svårigheterna med efterlevnaden för mikroföretag och småföretag samt för vissa sektorer inom de offentliga tjänsterna, när det gäller genomförandet på företagsnivå av arbetsmiljöåtgärder. Parlamentet påpekar att åtgärder till förmån för ökad medvetenhet, utbyte av god praxis, samråd, användarvänliga handledningsböcker och nätplattformar är ytterst viktiga för att små och medelstora företag samt mikroföretag effektivare ska kunna följa arbetsmiljölagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha) och medlemsstaterna att fortsätta med utvecklingen av praktiska redskap och riktlinjer som stöder, underlättar och förbättrar de små och medelstora företagens uppfyllande av kraven i fråga om arbetsmiljö.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid översynen av den strategiska ramen ta fortsatt hänsyn till den särskilda karaktären och situationen för små och medelstora företag samt mikroföretag, för att hjälpa dessa företag att bättre uppnå målen i fråga om arbetsmiljö. Parlamentet framhåller att begreppet små och medelstora företag i sin nuvarande utformning omfattar omkring 99 procent av alla företag, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra mer för att samla in tillförlitliga uppgifter om hur arbetsmiljölagstiftningen faktiskt genomförs i dessa företag.

12.

Europaparlamentet välkomnar införandet av Europeiska arbetsmiljöbyråns (EU-Osha) OiRA (det interaktiva onlineverktyget för riskbedömning), liksom av andra e-verktyg i medlemsstaterna, som underlättar riskbedömning och syftar till att främja laglydnad och en kultur av förebyggande åtgärder, framför allt i mikroföretag och småföretag. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att använda EU:s anslag till arbetsmiljöåtgärder i allmänhet och i synnerhet till utveckling av e-verktyg, för att stödja små och medelstora företag. Parlamentet framhåller vikten av kampanjer för ökad medvetenhet, såsom kampanjerna Ett friskt och hälsosamt arbetsliv, inom området hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och betonar att arbetsgivare och arbetstagare måste väckas till ökad medvetenhet om grundläggande rättigheter och skyldigheter inom detta område.

13.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att, i enlighet med nationell lag och praxis, ta initiativ för att skyddsombud och ledningspersoner med ansvar för hälsa och säkerhet ska kunna förkovra sina färdigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja arbetstagares aktiva medverkan vid genomförandet av förebyggande arbetsmiljöåtgärder, och att se till att skyddsombuden kan få utbildning som går längre än bara till de grundläggande modulerna.

14.

Europaparlamentet anser det bör arbetas för en kultur av ömsesidig tillit samt ömsesidigt förtroende och lärande av varandra, där arbetstagare uppmuntras bidra till utvecklingen av en hälsosam och säker arbetsmiljö, något som också blir till nytta för arbetstagarnas sociala delaktighet och företagens konkurrenskraft. Parlamentet betonar här att arbetstagare inte får drabbas negativt av att de tar upp frågor om hälsa och säkerhet.

15.

Europaparlamentet påpekar att det centrala i ett gott handhavande och goda resultat av arbetsmiljöfrågor är väl genomförd och verkställbar lagstiftning samt fullständigt dokumenterad riskbedömning, i vilken arbetstagare och företrädare för dem deltar, så att det går att vidta lämpliga förebyggande åtgärder på arbetsplatsen.

16.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att övervaka att arbetsmiljölagstiftningen genomförs och verkställs i medlemsstaterna. Parlamentet anser att efterhandsutvärderingen av det praktiska genomförandet i medlemsstaterna av EU:s arbetsmiljödirektiv ger ett bra tillfälle att utföra detta och förväntar sig att det som ett led i översynen av den strategiska ramen tas hänsyn till vad man kommit fram till om genomförandet av den befintliga lagstiftningen.

17.

Europaparlamentet anser att det ofrånkomligen behövs likvärdiga verksamhetsförutsättningar inom hela EU och att illojal konkurrens och social dumpning måste bort. Parlamentet betonar att yrkesinspektionerna spelar en central roll för verkställigheten av arbetstagarnas rättigheter till en säker samt fysiskt och psykiskt hälsosam arbetsmiljö samt för tillhandahållandet av rådgivning och vägledning till arbetsgivare, framför allt små och medelstora företag samt mikroföretag. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa ILO:s normer och riktlinjer för yrkesinspektion och att ge yrkesinspektionerna adekvat personal och adekvata resurser samt yrkesinspektörerna bättre utbildning, såsom Europeiska ekonomiska och sociala kommittén rekommenderat (31). Parlamentet välkomnar samarbetet mellan de nationella yrkesinspektionerna i yrkesinspektörskommittén (Slic).

18.

Europaparlamentet framhäver problemet med att genomföra arbetsmiljölagstiftningen för arbetstagare som utför odeklarerat arbete. Parlamentet erinrar om att yrkesinspektionerna spelar en nyckelroll för att avskräcka från odeklarerat arbete, och uppmanar medlemsstaterna att utföra strikta inspektioner och utdöma lämpliga påföljder för arbetsgivare som anställer odeklarerade arbetstagare. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att bekämpa odeklarerat arbete. Parlamentet framhåller att flertalet olycksfall med dödlig utgång inträffar inom arbetsintensiva sektorer, där det är vanligare med odeklarerat arbete än inom andra sektorer.

19.

Parlamentet anser att en effektiv tillämpning av arbetsmiljölagstiftningen också i hög grad beror av yrkesinspektionerna och anser att resurserna bör inriktas på de sektorer som påtalats som mest riskfyllda för arbetstagarna. Parlamentet uppmanar med kraft de relevanta myndigheterna, att i samband med sina fortsatta undersökningar av stickprovskaraktär, tillämpa en riskbaserad övervakning och rikta in sig på upprepade regelbrytare för att arbetsgivare som inte följer kraven i fråga om arbetsmiljö ska ställas till svars. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa informationsutbyte och förbättra samordningen mellan yrkesinspektionerna för att förbättra det gränsöverskridande samarbetet.

20.

Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts för att förbättra regelverket, och förväntar sig ytterligare framsteg på detta område. Parlamentet erinrar dock kommissionen om att då arbetsmiljödirektiven underställs prövning enligt programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat, samt då det görs ändringar av dem, bör detta ske med respekt för demokratins regler och med insyn och medverkan från arbetsmarknadens parters sida och bör under inga omständigheter leda till minskad hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det bör tas hänsyn till förändringar på arbetsplatserna till följd av den tekniska utvecklingen. Parlamentet påpekar att det står medlemsstaterna fritt att anta normer som är striktare än minimikraven i fråga om arbetsmiljö, men anser trots detta att de nuvarande bestämmelserna bör förbättras, bland annat genom att överlappningar undviks och att arbetsmiljölagstiftningen integreras bättre i andra politikområden, samtidigt som man arbetar för att arbetstagarna ska få ha kvar sin nuvarande nivå av arbetarskydd och att denna nivå ytterligare ska höjas.

21.

Europaparlamentet understryker att ett effektivt genomförande av arbetsmiljölagstiftningen förutsätter medverkan från arbetstagarnas och arbetsmarknadens parters sida på alla nivåer, i enlighet med nationell lag och praxis, och att arbetsmarknadens parters medverkan på EU-nivå kan ge garantier för att den strategiska ramen för arbetsmiljön är av relevans för de europeiska arbetsgivarna och arbetstagarna. Parlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter och kommissionen till en konstruktiv dialog om hur den nuvarande lagstiftningsramen skulle kunna förbättras och anser att arbetsmarknadens parter måste få en starkare roll.

22.

Europaparlamentet påpekar att många arbetstagare måste skyddas mot exponering för carcinogener, mutagena ämnen och reproduktionstoxiska ämnen. Parlamentet betonar i detta sammanhang att kvinnor ofta exponeras för en cocktail av ämnen som kan innebära ökade hälsorisker, inbegripet för deras barns livsduglighet. Parlamentet upprepar med eftertryck sin uppmaning till kommissionen att den ska lägga fram ett förslag om översyn av direktiv 2004/37/EG, utgående från vetenskapliga rön och, vid behov, med tillägg av flera bindande yrkeshygieniska gränsvärden, och att i samarbete med rådgivande kommittén för arbetsmiljöfrågor utveckla ett bedömningssystem som bygger på tydliga och explicita kriterier. Parlamentet anser att man i detta sammanhang bör åtgärda fall av överlappande lagstiftning som leder till att lagstiftningen oavsiktligen inte följs.

23.

Europaparlamentet framhåller vikten av ett striktare arbetarskydd, där man inte bara ser till exponeringstiden utan även till den blandning av kemiska och/eller toxiska ämnen som arbetstagaren exponeras för. Parlamentet påpekar att många arbetstagare inom hälso- och sjukvården är exponerade för farliga kemikalier på arbetsplatsen. Parlamentet uppmanar kommissionen att åtgärda kemiska riskfaktorer inom hälso- och sjukvården och att i strategin för arbetsmiljön ta med särskilda bestämmelser om de vårdanställdas exponering för farliga läkemedel. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att alla arbetstagare som direkt eller indirekt arbetar med att använda eller bortskaffa vassa medicinska instrument får adekvat skydd. Parlamentet påpekar att detta vid behov kunde förutsätta en översyn av direktiv 2010/32/EU om förebyggande av stick- och skärskador inom hälso- och sjukvården.

24.

Europaparlamentet påpekar att många arbetstagare fortfarande är exponerade för asbest på sina arbetsplatser och uppmanar EU att i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och medlemsstaterna främja och samordna medlemsstaternas arbete med att utveckla nationella handlingsplaner, samt att ställa adekvata anslag till förfogande och att vidta lämpliga åtgärder för asbesthantering och säker asbestsanering.

25.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning (32) till kommissionen att utarbeta och genomföra en modell för screening och registrering av asbest, i enlighet med artikel 11 i direktiv 2009/148/EG. Parlamentet uppmanar till en europeisk kampanj mot asbest, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att kompensera asbestutsatta arbetstagare.

26.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder mot ett av de vanligaste arbetsrelaterade hälsoproblemen i Europa och att utan dröjsmål lägga fram ett förslag till ett övergripande direktiv om muskuloskeletala besvär, för att sådana besvär ska kunna förebyggas effektivare och orsakerna till dem åtgärdas. Parlamentet påpekar att det kan bli till nytta för både arbetstagare och arbetsgivare om unionslagstiftningen som fastställer minimikrav på hur arbetstagare ska skyddas mot exponering för ergonomiska riskfaktorer konsolideras, eftersom detta gör det lättare att genomföra och följa lagstiftningsramen. Parlamentet understryker här vikten av att utbyta god praxis och att arbetstagarna måste göras mer uppmärksamma på ergonomiska riskfaktorer och få bättre information om dem.

27.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att så snabbt som möjligt genomföra direktiv 2002/44/EG av den 25 juni 2002 om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska agens.

28.

Europaparlamentet uppmärksammar kommissionen på att de förebyggande åtgärderna mot exponering för hormonstörande ämnen i arbetslivet måste utvecklas, eftersom dessa ämnen har många slags skadeverkningar på kvinnliga och manliga arbetstagares hälsa, liksom också på deras barn (33). Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål fastställa en helhetsstrategi mot hormonstörande ämnen, där det vid behov skulle kunna ingå att unionslagstiftningen om utsläppande på marknaden av pesticider och biocider genomförs samt att bestämmelserna om förebyggande av yrkesrisker skärps. Parlamentet betonar att EU:s stöd till forskning kring säkrare alternativ är livsviktigt för att försiktighetsprincipen och produktvalsprincipen ska kunna tillämpas.

29.

Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020 gått in för att förbättra förebyggandet av arbetsrelaterade sjukdomar, framför allt inom nanoteknikens och bioteknikens område. Parlamentet framhåller osäkerheten om distributionen och användningen av nanoteknik och anser att det behövs ytterligare forskning om vilka potentiella risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som den nya tekniken är förknippad med. Parlamentet anser här att försiktighetsprincipen måste tillämpas för att minska de potentiella riskerna för hälsa och säkerhet för arbetstagare som hanterar nanoteknik.

30.

Europaparlamentet fäster kommissionens uppmärksamhet på att det bland arbetskraften finns allt fler som lider av kroniska sjukdomar, och anser arbetstillfällen som är tillgängliga och säkra bör finnas att tillgå för personer med dödliga sjukdomar, kroniska och långvariga sjukdomar och funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att inrikta sig på hur personer med kroniska sjukdomar kan kvarstanna och integreras i arbetslivet, samt att stödja skälig anpassning av arbetsplatser, något som kommer att garantera att de i rätt tid återvänder till arbetslivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja åtgärder för integrering och rehabilitering av personer med funktionsnedsättning och att stödja medlemsstaternas arbete genom att öka medvetenheten och kartlägga och delge exempel på god praxis i fråga om anpassningar på arbetsplatserna. Parlamentet uppmanar Eurofound att ytterligare undersöka och analysera vilka möjligheter personer med kroniska sjukdomar har att få anställning i medlemsstaterna samt hur anställbara de är.

31.

Europaparlamentet konstaterar att teknisk utveckling kan bli till nytta för samhället i stort, men oroar sig för de nya risker som dessa förändringar fört med sig. Parlamentet välkomnar här kommissionens avsikt att inrätta ett nätverk av yrkesfolk och vetenskapare inom området arbetsmiljö för att bättre åtgärda framtidens utmaningar. Parlamentet framhåller att det blir allt vanligare med smarta samarbetande robotar, till exempel inom industriproduktionen samt på sjukhus och ålderdomshem. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kartlägga potentiella risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen till följd av teknisk innovation, och att vidta lämpliga åtgärder mot dem.

32.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla och genomföra ett program för systematisk övervakning och hantering av psykosociala risker och stöd till arbetstagare som drabbats av dem, bland annat i form av stress, depression och burn out, för att bland annat utarbeta effektiva rekommendationer och riktlinjer för bekämpning av dessa risker. Parlamentet understryker att stress i arbetet har erkänts som ett svårt hinder i Europa, både mot produktiviteten och mot den enskildes livskvalitet. Parlamentet konstaterar här att psykisk hälsa och psykosociala risker kan påverkas av ett flertal faktorer, av vilka inte alla är arbetsrelaterade, men påpekar dock att psykosociala risker och arbetsrelaterad stress är ett strukturproblem som sammanhänger med arbetsuppläggningen, och att psykosociala risker och arbetsrelaterad stress kan förebyggas och hanteras. Parlamentet betonar att man vid översynen 2016 av den strategiska ramen för arbetsmiljö måste utföra studier, förbättra det förebyggande arbetet och överväga nya åtgärder, dels utgående från delgivning av bästa praxis, dels utgående från redskap för återintegrering på arbetsmarknaden.

33.

Europaparlamentet välkomnar kampanjen ”Friska arbetsplatser förebygger stress”, och framhåller att jämställdhetsaspekten måste finnas med i initiativen mot arbetsrelaterad stress, på grund av kvinnornas särskilda arbetsvillkor.

34.

Europaparlamentet uppmärksammar frågan om mobbning och vilka konsekvenser den kan få för den psykosociala hälsan. Parlamentet påpekar att trakasserier och våld i arbetet måste bekämpas och uppmanar därför kommissionen att i nära samarbete med arbetsmarknadens parter överväga att lägga fram ett förslag till rättsakt, utgående från ramavtalet om trakasserier och våld i arbetet. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft medlemsstaterna att ta fram effektiva nationella strategier mot våld i arbetet.

35.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta ett målinriktat tillvägagångssätt för att få bort osäker anställning och att beakta vilka negativa inverkningar på hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som osäker anställning har. Parlamentet understryker att arbetstagare med atypiska avtal kan ha det svårare att få både utbildning och tjänster i frågor som berör hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet betonar att arbetstagare inom alla anställningsformer måste få en bättre arbetsmiljö, vilket också gäller sådana som kan befinna sig i en utsatt ställning, såsom ungdomar och personer som tidigare varit långtidsarbetslösa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla kraven i direktiv 96/71/EG för att bekämpa social dumpning och här vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomdriva och skydda utstationerade arbetstagares rättigheter till likabehandling när det gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

36.

Europaparlamentet betonar att arbetet i privata hushåll måste beaktas i diskussionen om främjande av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet uppmanar med kraft arbetsgivarna och de politiska beslutsfattarna att sörja för och underlätta en sund balans mellan arbetsliv och privatliv, med samtidig hänsyn till att allt fler arbetstagare behöver förena förvärvsarbete med vård- och omsorgsarbete. Parlamentet betonar att frågan om alltför långa arbetstider måste åtgärdas för att man ska kunna tillförsäkra en sund balans mellan arbetsliv och familjeliv. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullständigt genomföra direktiv 2003/88/EG och framhåller i detta sammanhang att man måste övervaka att bestämmelsen om maximala antalet arbetstimmar följs.

37.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utforma lämpliga politiska åtgärder mot problemet med den stigande åldern bland arbetstagarna och anser att arbetsmiljölagstiftningen bör främja ett sunt arbetsliv och ett åldrande med god hälsa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja åtgärder för rehabilitering och återintegrering genom att genomföra resultaten av Europaparlamentets pilotprojekt för äldre arbetstagares hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

38.

Europaparlamentet betonar vikten av sådana åtgärder för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen som inriktar sig på de särskilda utmaningarna och riskerna för kvinnor i arbetslivet, bland annat sexuella trakasserier. Parlamentet uppmanar kommissionen och arbetsmarknadens parter att se till att män och kvinnor finns mer likvärdigt företrädda inom alla led av dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att beakta jämställdhetsaspekten som ett led i översynen 2016 av den strategiska ramen för arbetsmiljön. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en europeisk strategi för bekämpning av våld mot kvinnor i arbetslivet och, som ett led i detta, utvärdera om direktiv 2006/54/EG borde ses över så att det kommer att omfatta nya former av våld och trakasserier. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra kommissionens rekommendation 92/131/EEG för att öka medvetenheten om sexuella trakasserier och andra former av sexuella övergrepp.

39.

Europaparlamentet gör kommissionen uppmärksam på vilken roll kommittéerna för sektorsvisa dialoger mellan arbetsmarknadens parter kan spela för att åtgärda sektorsspecifika risker för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och skapa potentiellt mervärde, med hjälp av överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter, varvid deras omfattande kunskaper om sektorsspecifika situationer får komma till användning.

40.

Europaparlamentet betonar att kommissionen bör samla in uppgifter, stå till tjänst med forskning och utveckla köns- och åldersspecifika metoder för utvärdering av det förebyggande arbetet, för att inrikta sig på de särskilda utmaningar som utsatta grupper, bland dem kvinnor ställs inför i arbetslivet.

41.

Europaparlamentet betonar att man måste investera mer i en politik för riskförebyggande, liksom också främja, utveckla och stödja en förebyggande kultur för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta för ökad medvetenhet och ge det förebyggande arbetet och frågor om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen en mera framträdande ställning i skolornas läroplaner på alla nivåer, inklusive inom lärlingsutbildningen. Parlamentet anser att man måste fokusera på det förebyggande arbetet så tidigt som möjligt inom produktionsprocessen och arbeta för att genomföra systematiska program för förebyggande, som bygger på riskbedömningar som uppmuntrar arbetsgivare och arbetstagare att bidra till en säker och hälsosam arbetsmiljö. Parlamentet påpekar att de förebyggande tjänsternas kvalitet i många medlemsstater är utslagsgivande för stödet till företagen, framför allt de små och medelstora företagen, i deras arbete med att utföra riskbedömningar och vidta lämpliga förebyggande åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka vad som i medlemsstaternas nationella lagstiftning föreskrivs om de förebyggande tjänsternas uppgifter och utbildningskraven i samband med dem.

42.

Europaparlamentet understryker att kvinnor måste involveras i beslutsprocesserna när det gäller utvecklingen av bättre hälso- och säkerhetsmetoder i deras arbetsmiljö.

43.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte förbise frågan om hur arbetsrelaterad cancer utvecklats, såsom cancer i näshålan, en cancerform som uppträder oftare i fall där arbetstagarnas andningsorgan inte skyddats ordentligt mot relativt vanliga typer av damm, som uppkommer vid bearbetning av trä, läder, mjöl, textilier, nickel och andra material.

44.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera alla sina medborgare lika möjligheter att utöva sina arbetstagarrättigheter och lika tillgång till allmän hälso- och sjukvård, i synnerhet med beaktande av kvinnor i landsbygdsområden och andra utsatta befolkningsgrupper.

45.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra insamlandet av tillförlitliga och jämförbara uppgifter om yrkessjukdomar, exponeringar och risker inom alla sektorer, även den offentliga sektorn, för att kartlägga bästa praxis, främja benchlearning och upprätta en gemensam databas om exponering i arbetet, utan att det uppstår oskäliga kostnader. Parlamentet betonar vikten av att nationella experter får medverka och att databasen hålls aktuell. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att samla in mera uppgifter om de risker som förknippas med digitalisering, arbetsrelaterad trafiksäkerhet och de konsekvenser som krisen kan ha fått för hälsa och säkerhet i arbetet.

46.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in köns- och åldersspecifika statistiska uppgifter av hög kvalitet om arbetsrelaterade sjukdomar, för att fortlöpande förbättra och, vid behov, anpassa lagstiftningen utgående från de nya och framväxande riskerna.

47.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra studier, uppdelade utifrån kön, ålder och ekonomisk verksamhetssektor, för att fastställa förekomsten av muskuloskeletala besvär på nationell nivå bland den yrkesaktiva befolkningen, för att man ska kunna förebygga och bekämpa uppkomsten av sådana besvär.

48.

Europaparlamentet betonar att det måste tas fram gemensamma hälsoindikatorer för och definitioner av arbetsrelaterade sjukdomar och EU-omfattande statistiska uppgifter, såsom underlag för fastställande av mål för minskning av yrkessjukdomar.

49.

Europaparlamentet betonar svårigheterna med att samla in uppgifter i många medlemsstater. Parlamentet vill att det arbete som utförs av EU-Osha och Eurofound ska förbättras och uppmanar med kraft medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att olycksfall i arbetet ska anmälas av arbetsgivarna.

50.

Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att alla handelsavtal med tredjeländer förbättrar arbetsmiljön till skydd för arbetstagarnas hälsa och säkerhet.

51.

Europaparlamentet framhåller att EU har ett intresse av högre ställda arbetsnormer, också i fråga om nivåerna av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, över hela världen och en skyldighet att förverkliga detta.

52.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att förstärka samarbetet kring arbetsmiljöfrågor med internationella organisationer såsom ILO, OECD, G20 och WHO.

53.

Europaparlamentet beklagar djupt att inte alla medlemsstater ratificerat ILO:s konvention nr 187 om ett ramverk för främjande av arbetsmiljö, och uppmanar alla medlemsstater att ratificera den konventionen.

54.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.