21.4.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 125/65

Föredragande utan studiegrupp:

Jorge PEGADO LIZ

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har i flera av sina yttranden framfört synpunkten att Berecs uppdrag, kompetens och befogenheter bör förstärkas i syfte att ge organet nödvändig kapacitet för att kunna fylla en effektiv reglerande funktion när det gäller denna sektor på EU-nivå.

1.2

Rent generellt stöder kommittén därför syftet med kommissionens förslag.

1.3

EESK beklagar dock att kommissionen ännu inte har gått vidare med den modell som den beskriver under Alternativ 4, som den utan vidare förkastar. I stället föredrar kommissionen att begränsa Berecs verksamhet till samarbete eller samordning, om än i förstärkt form.

1.4

Såsom kommittén redan har påpekat är den övertygad om att endast en modell, som innebär att Berec omvandlas till en ren regleringsmyndighet, resulterar i att organet i framtiden kan säkerställa en lämplig reglering av nya alleuropeiska och globala informationstjänster – som för närvarande omfattas av ett i stort sett oreglerat och oklart regelverk (M2M, over-the-top-tjänster och andra områden av stor vikt, såsom roaming eller transnationella marknader) – eller bindande EU-omfattande tilldelningsförfaranden för vissa frekvensband.

1.5

En aspekt som förtjänar särskild uppmärksamhet och särskilda överväganden är överklagandenämndens sammansättning, organisation och funktion, eftersom man i alla situationer måste garantera att den agerar oberoende och opartiskt samt att den förfogar över ett lämpligt system för överklagande, vilket inte minst är viktigt när det gäller beslut avseende gränsöverskridande tvister.

2.1

I sitt meddelande om ”En strategi för en inre digital marknad i Europa” (1) från maj 2015 påpekade kommissionen att marknadens och den tekniska miljöns föränderlighet gör det nödvändigt att stärka den institutionella ramen genom en betoning av rollen för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (nedan kallat Berec). I sin resolution Mot en rättsakt för den digitala inre marknaden (2) uppmanade Europaparlamentet kommissionen att ytterligare integrera den digitala inre marknaden genom att garantera en effektivare institutionell ram. Detta kan ske genom att den förstärker Berecs kapacitet och beslutsbefogenheter i syfte att främja en enhetlig tillämpning av regelverket för elektronisk kommunikation, för att Berec ska kunna utöva effektiv tillsyn av utvecklingen av den inre marknaden och bidra till lösningar i gränsöverskridande tvister.

2.2

Detta förslag bör ses i kombination med förslaget till direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (3). I förslaget får Berec nya uppgifter som skulle bidra till att säkerställa att regelverket genomförs på ett enhetligt sätt, vilket i sin tur skulle stimulera utvecklingen av marknaden för elektronisk kommunikation inom unionen. Dessutom skulle Berec också bidra till främjandet av tillgången till och användningen av datakonnektivitet med mycket hög kapacitet, av konkurrens vid tillhandahållandet av elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster samt främjandet av unionsmedborgarnas intressen.

2.3

Det främsta syftet med förslaget är därför att förstärka Berecs institutionella roll och förbättra dess ledningsstruktur genom att omvandla både Berec och Berecs byrå till en fullt utbyggd myndighet med ett bredare uppdrag, i syfte att anpassa verksamheten till framtida uppgifter för att fortsätta Berecs arbete – och fortsätta att samla sakkunskap från nationella regleringsmyndigheter – genom att anpassa Berecs struktur och styrning, drift, programplanering och ansvarsskyldighet till det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 19 juli 2012 om decentraliserade organ (nedan kallad den gemensamma strategin) (4). Därigenom införlivas i Berec-förordningen också de uppgifter som tilldelats Berec i den nyligen antagna förordning (EU) 2015/2120, som fastställer regler för att säkerställa öppen internetanslutning och avskaffa tilläggsavgifterna för roaming (5). Dessutom tillkommer en översyn av direktivet om integritetsskydd och elektronisk kommunikation (6), som kommissionen förväntas lägga fram i slutet av 2016.

2.4

För att uppnå detta mål har kommissionen övervägt fyra alternativ: Alternativ 1 – Inga åtgärder, Alternativ 2 – En förstärkt rådgivande roll och större befogenheter, Alternativ 3 – Rådgivande roll med vissa standardförberedande befogenheter samt bättre marknadsöversyn och spektrumtilldelning av nyttjanderätter till radiospektrum (detta alternativ föredras av kommissionen och utvecklas i detalj). Alternativ 4, som kommissionen omedelbart förkastar, avser inrättandet av ett verkligt regleringsorgan på EU-nivå som en förstärkt byrå med nödvändiga resurser att ta emot en överföring av genomförandebefogenheter, inbegripet övervaknings- och verkställighetsbefogenheter samt bindande befogenheter på områden där det är nödvändigt att garantera en enhetlig tillämpning av EU:s regler.

2.5

I följande punkter görs en rättslig analys av det valda alternativet.

3.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har i flera av sina yttranden (7) framfört synpunkten att Berecs uppdrag, kompetens och befogenheter bör förstärkas i syfte att ge organet nödvändig kapacitet för att kunna fylla en effektiv reglerande funktion när det gäller denna sektor på EU-nivå. Rent generellt stöder kommittén därför syftet med kommissionens förslag.

3.2

EESK har dock inriktat sig på en lösning som ligger närmare ”Alternativ 4”, eftersom kommitténs bedömning är att de rent kosmetiska åtgärderna när det gäller Berecs status inte är tillräckliga för att omvandla det till en verklig tillsynsmyndighet.

3.3

Detta har till exempel uttryckligen påpekats i yttrandet TEN/534: ”EESK anser att de föreslagna ändringarna när det gäller statusen för Berec, t.ex. en ordförande på heltid för tillsynsnämnden, kan visa sig vara otillräckliga för att möta konkurrenskraftutmaningarna och behovet av investeringsincitament, särskilt i fråga om bredbandskommunikation och NGN/NGA-näten” (punkt 4.7.1).

3.4

När det gäller fullgörandet av uppgifter på områden där det redan finns en stor brist på lämplig lagstiftning, till exempel i fråga om nya alleuropeiska och globala informationstjänster som för närvarande omfattas av ett i stort sett oreglerat och oklart regelverk (M2M, over-the-top-tjänster och andra områden av stor vikt, såsom roaming eller transnationella marknader) – eller bindande EU-omfattande tilldelningsförfaranden för vissa frekvensband med koppling till de nya befogenheter som tilldelats organet (inte bara i detta förslag utan framför allt i förslaget om en europeisk kodex för elektronisk kommunikation), framstår det inte som acceptabelt att Berecs verksamhet ska ligga kvar på oförändrad nivå och enbart omfatta samarbete eller samordning, om än i förstärkt form.

3.5

Det är också uppenbart att detta förslag inte bidrar med någon framtidsvision i fråga om ökad integration av den digitala inre marknaden, eftersom det fortfarande medger en fragmentering av lagstiftningen genom de nationella regleringsmyndigheterna.

3.6

Detta kanske förklarar de föga uppmuntrande resultat från utvärderingen av Berec som beaktas i förslaget med avseende på relevansen, effektiviteten och mervärdet i den modell som man trots allt förespråkar.

4.1

Artiklarna i vilka man fastställer organets befogenheter, organisation och funktion följer generellt sett den gemensamma mall för organ av denna typ som definieras i det gemensamma uttalandet från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om decentraliserade organ, och kräver inga särskilda kommentarer.

4.2

När det gäller överklagandenämnderna anger man dock följande: ”Deras medlemmar bör även i fortsättningen garanteras opartiskhet och oberoende på grundval av öppna och objektivt verifierbara kriterier som ska fastställas av organen”, i synnerhet att ”rekrytering av medlemmar till överklagandenämnden från organens personal och/eller organets styrelse (…) inte [får] ifrågasätta ovannämnda principer om opartiskhet och oberoende” (punkt 21 i uttalandet).

4.3

I jämförelse med det som har fastställts inom andra organ av samma karaktär, såsom EUIPO (8), Gemenskapens växtsortsmyndighet (9), Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (10) och Europeiska kemikaliemyndigheten (11), för att bara nämna ett fåtal, förvånas EESK över att bestämmelserna om överklagandenämndens juridiska ram i artiklarna 11–14 i förslaget har utformats på ett så knapphändigt sätt.

4.4

EESK konstaterar att alla förordningar med bestämmelser för organisationen av och förfarandena inom de ovannämnda organens överklagandenämnder i detalj anger de tillämpliga förfarandena i dessa instanser, och att man kan begära att deras beslut ogiltigförklaras av Europeiska unionens tribunal, vars avgöranden kan överklagas till Europeiska unionens domstol med ansvar för rättsliga frågor.

4.5

I de flesta fall är dess funktion rent rådgivande, men det finns också fall där bestämmelserna i utkastet till direktiv tillsammans med bestämmelserna i föreliggande förslag innebär att Berec kommer att ha beslutsbefogenhet som kan påverka tredjemans rättsliga ställning, till exempel när det gäller vissa beslut som anges i artikel 2.1, leden b–d:

4.6

Ett tydligt exempel gäller gränsöverskridande tvister, för vilka följande anges: ”Varje part får hänskjuta tvisten till den eller de berörda nationella regleringsmyndigheterna”, som i sin tur ”ska anmäla tvisten till Berec för att lösa tvisten på ett konsekvent sätt, i enlighet med de mål som anges i artikel 3”. Berec ska i detta fall utfärda ett yttrande om att den eller de berörda nationella regleringsmyndigheterna antingen ska vidta särskilda åtgärder för att lösa tvisten eller avstå från åtgärder, så snart som möjligt och i alla händelser inom fyra månader, utom under exceptionella omständigheter.

4.7

I en sådan situation kan överklagandet av ett beslut till en överklagandenämnd av den typ som planeras i förslaget svårligen ses som förenligt med syftet att erbjuda garantier för oberoende och opartiskhet.

4.8

Även om man anger att det alltid ska finnas en möjlighet att vända sig till domstolen förefaller det som att processen på administrativ nivå inte inbegriper en möjlighet att överklaga till ett verkligt oberoende organ.

4.9

EESK hoppas att man fäster vederbörlig uppmärksamhet vid denna fråga i den slutliga versionen av förslaget.

—

EESK:s yttrande om förslaget till ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 531/2012 av den 13 juni 2012 (COM(2016) 399 final), (EUT C 34, 2.2.2017, s. 162, punkt 4.7).

—

EESK:s yttrande om kommissionens förslag om nya åtgärder på EU:s inre marknad för teletjänster (COM(2013) 627 final och COM(2013) 634 final) (EUT C 177, 11.6.2014, s. 64, punkt 4.7.1).

—

EESK:s yttrande om kommissionens meddelande om att främja delad användning av radiospektrumresurser på den inre marknaden (COM(2012) 478 final) (EUT C 133, 9.5.2013, s. 22, punkt 4.10).

—

EESK:s yttrande om en digital inre marknad för alla (EUT C 161, 6.6.2013, s. 8, punkt 3.1.1.1).

—

EESK:s yttrande om kommissionens meddelande om ett öppet internet och nätneutralitet i Europa (COM(2011) 222 final) (EUT C 24, 28.1.2012, s. 139, punkt 2.4.1).

—

EESK:s yttrande om Europaparlamentets och rådets förslag till beslut om inrättande av det första programmet för radiospektrumpolitik (COM(2010) 471 final) och kommissionens meddelande om europeiska bredbandssektorn – investeringar i digitalt baserad tillväxt (COM(2010) 472 final) (EUT C 107, 6.4.2011, s. 53, punkterna 2.13 och 2.14).