4.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 407/35

—

med beaktande av sina resolutioner av den 13 december 2012 med parlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om ett nytt avtal mellan EU och Ryssland (1), av den 12 september 2013 om Rysslands påtryckningar på länder i det östliga partnerskapet (i samband med det östliga partnerskapets kommande toppmöte i Vilnius) (2), av den 6 februari 2014 om toppmötet mellan EU och Ryssland (3), av den 18 september 2014 om situationen i Ukraina och det aktuella läget för förbindelserna mellan EU och Ryssland (4) och av den 12 mars 2015 om mordet på den ryske oppositionsledaren Boris Nemtsov och den demokratiska situationen i Ryssland (5),

—

med beaktande av slutsatser och uttalanden från Europeiska rådet, rådet (utrikes frågor) och G7-ledarna under de senaste 18 månaderna om läget i Ukraina och förbindelserna med Ryssland,

—

med beaktande av överenskommelserna i Minsk den 5 och 19 september 2014 och den 12 februari 2015 (6) ,

—

med beaktande av förklaringen av den 5 september 2014 från Natos toppmöte i Wales,

—

med beaktande av resolutionerna från FN:s generalförsamling av den 27 mars 2014 (7) och FN:s säkerhetsråd av den 17 februari 2015 (8),

—

med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen

—

med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikes frågor (A8–0162/2015), och av följande skäl:

A.

EU har under flera år strävat efter att bygga upp ett ömsesidigt fördelaktigt strategiskt partnerskap med Ryssland på grundval av delade värden och principer, såsom demokrati och rättsstatlighet, och gemensamma intressen. EU förblir öppet för sådana förbindelser och för dialog som leder fram till dem, och önskar återupprätta samarbete med Ryssland om de ryska myndigheterna uppfyller sina internationella och rättsliga skyldigheter.

B.

Som en reaktion på att Ryssland kränkte Georgiens territoriella integritet 2008, att ockupationen av de georgiska regionerna Abchazien och Tschinvali-regionen/Sydossetien pågår och att Ryssland inte fullgjorde alla sina åtaganden enligt 2008 års avtal om vapenvila – och trots detta agerande – valde EU en modell med utökat samarbete som ett sätt att fortsätta sitt engagemang för Ryssland, till ömsesidig fördel. I stället för att vidta restriktiva åtgärder har man inlett eller fördjupat en rad initiativ till fördjupat samarbete – exempelvis de gemensamma områdena, partnerskapet för modernisering, förhandlingarna om ett nytt avtal mellan EU och Ryssland och människorättsdialogen.

C.

Genom att olagligt annektera Krim – en åtgärd som EU kraftfullt fördömde och som inte kommer att erkännas – och driva en väpnad konflikt mot Ukraina, med direkt och indirekt deltagande av militära enheter och säkerhetsenheter, och genom att med avsikt destabilisera detta suveräna och självständiga grannland, har Ryssland på ett djupgående sätt skadat sina förbindelser med EU genom att äventyra de principer som ligger till grund för Europas säkerhetsordning, genom att inte respektera gränserna och genom att bryta mot sina internationella åtaganden, särskilt i enlighet med FN-stadgan, Helsingforsslutakten, samförståndsavtalet från Budapest, Parisstadgan för ett nytt Europa från 1990 och det bilaterala fördraget om vänskap, samarbete och partnerskap. Den humanitära situationen på Krim och i östra Ukraina har försämrats avsevärt, och dödssiffrorna ligger på flera tusen.

D.

Ryssland är direkt eller indirekt inblandat i ett antal ”frusna konflikter” i sitt grannskap – i Transnistrien, Sydossetien, Abchazien och Nagorno-Karabach – som utgör allvarliga hinder för utvecklingen och stabiliteten i de berörda grannländerna och för deras närmande till Europeiska unionen.

E.

Ryska federationen har svartlistat 89 EU-politiker – bland dem nuvarande och tidigare ledamöter av Europaparlamentet – och tjänstemän och vägrar dem inresa till Ryssland.

F.

Mot andan i goda grannförbindelser och i strid med internationell lag och internationella bestämmelser och normer har Ryssland – på grundval av en doktrin enligt vilken det anser sig självt ha rätt att skydda ryska medborgare utomlands – avsiktligt vidtagit åtgärder som syftar till att destabilisera sina grannländer genom olagliga handelsembargon eller integrationsavtal med separatist- och utbrytarregioner.

G.

Som reaktion på den olagliga annekteringen av Krim och det hybridkrig som Ryssland inlett mot Ukraina har EU antagit en rad stegvisa restriktiva åtgärder. Liknande åtgärder har vidtagits av ett antal andra länder som reaktion på Rysslands angrepp.

H.

På lång sikt krävs konstruktiva förbindelser mellan EU och Ryssland, i båda parters intresse och i syfte att möta gemensamma globala utmaningar, till exempel klimatförändringarna, ny teknisk utveckling och kampen mot terrorism, extremism och organiserad brottslighet. Samarbetet mellan EU och Ryssland får positiva resultat på vissa områden, exempelvis den nordliga dimensionen och det gränsöverskridande samarbetet. Ryssland har varit konstruktivt i den senaste tidens förhandlingar med Iran.

I.

Dessa restriktiva riktade åtgärder är inte inriktade på det ryska folket utan mot vissa enskilda personer och företag som har kopplingar till det ryska ledarskapet och som drar direkt fördel av den nuvarande konflikten med Ukraina inom näringslivs- och försvarssektorerna, och de har som mål att stimulera till en förändring i den ryska regeringens politik gentemot det gemensamma grannskapet och dess åtgärder där. De sanktioner som har samband med destabiliseringen i östra Ukraina bör hävas när Ryssland fullt ut genomfört bestämmelserna i Minskavtalen. Sanktionerna bör förstärkas om Ryssland väljer att fortsätta att direkt eller indirekt destabilisera Ukraina och skada landets territoriella integritet. De sanktioner som har samband med den olagliga annekteringen av Krim kommer att kvarstå tills halvön återlämnas till Ukraina.

J.

Som fullvärdig medlem av Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, och som signatärstat till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, har Ryska federationen förbundit sig att efterleva principerna om demokrati, rättsstatlighet och respekt för mänskliga rättigheter. EU har med kraft stött Rysslands anslutning till och deltagande i olika internationella organisationer och forum, exempelvis G8, G20 och Världshandelsorganisationen. Rysslands inträde i dessa organ har skapat spänningar på grund av landets upprepade överträdelser av bestämmelser; exempelvis har Ryssland inte följt Världshandelsorganisationens normer och skyldigheter (genom att införa ett antal diskriminerande åtgärder mot enskilda EU-medlemsstater och andra länder i dess grannskap), underlåtit att genomföra fler än tusen avgöranden från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och underlåtit att garantera grundläggande mänskliga rättigheter. Överläggningarna mellan EU och Ryssland om mänskliga rättigheter har inte varit bindande eller gett några konkreta resultat.

K.

Rättsstatsprincipen är en av de grundläggande principerna för EU, och den innebär inte bara respekt för demokrati och mänskliga rättigheter, utan även efterlevnad av internationell rätt, garantier för att lagen verkställs och tillämpas rättvist samt oberoende och opartiskhet i rättssystemet. Dessa villkor uppfylls inte i Ryssland, där myndigheterna inte upprätthåller rättsstatligheten eller respekterar de grundläggande rättigheterna, och där situationen i fråga om politiska rättigheter, medborgerliga friheter och mediernas frihet försämrats under senare år. Nyligen har man antagit lagstiftning som innehåller tvetydiga bestämmelser som används för att ytterligare kringskära oppositionen och aktörerna i det civila samhället. Den nyligen antagna lag som straffbelägger så kallad homosexuell propaganda har lett till ökat homofobiskt våld, våld mot hbti-personer och hatpropaganda, något som myndigheterna inte tagit itu med. Efter den olagliga annekteringen av Krim har respekten för mänskliga rättigheter, inbegripet yttrande-, mötes- och föreningsfriheten, allvarligt försämrats på halvön, och krimtatarerna är särskilt utsatta.

L.

Alexej Navalnyj, en framstående oppositionsledare, har åtalats och dömts på grundval av förfalskad bevisning och utsätts för pågående hotelser och förföljelse, bland annat genom att hans bror fängslats. Framstegspartiet, som han är ordförande för, hindras från att delta i det kommande parlamentsvalet. Nadja Savtjenko, ledamot av Ukrainas parlament, kvarhålls olagligt i Ryssland, vilket strider mot internationell rätt.

M.

I korruptionsindex rankas Ryssland på plats 136 av 175. Ryssland ger upphov till allvarlig oro när det gäller internationell korruption och penningtvätt, vilket i sin tur är ett hot mot europeiska ekonomier och deras integritet.

N.

Ryssland använder sig aktivt av hybridkrigföring och suddar avsiktligt ut gränsen mellan militär/paramilitär verksamhet och politisk aktivism.

O.

I det globala pressfrihetsindexet för 2014 rankas Ryska federationen på 148:e plats av 180. Finansieringen av statligt kontrollerade mediekanaler har breddats och utökats betydligt. Initiativ och verksamhet från människorättsförsvarare, oberoende organisationer i det civila samhället, politiska meningsmotståndare, oberoende medier och vanliga medborgare begränsas eller hindras ofta. Utrymmet för uttryckande av oberoende och pluralistiska åsikter har krympt och är under ständigt hot. Det europeiska initiativet för demokrati har riktat in sig på frågan om mångfald i ryska medier, och initiativet uppmanas att tillsammans med sina partner utveckla nya medieinitiativ.

P.

Ryska stridsflygplans oansvariga handlingar nära EU- och Natomedlemsstaters luftrum äventyrar säkerheten för den civila luftfarten och skulle kunna hota säkerheten i det europeiska luftrummet. Provocerande storskaliga militära manövrar har genomförts i Ryssland i EU:s omedelbara närhet, samtidigt som hot om ryska militära och till och med nukleära angrepp har offentliggjorts. Ryssland har tillfälligt upphävt sitt deltagande i förhandlingarna om fördraget om konventionella styrkor i Europa och brutit mot avtalet om att avskaffa medel- och kortdistansrobotar.

Q.

Energin spelar en central och strategisk roll i förbindelserna mellan EU och Ryssland och är ett nyckelinstrument i den ryska utrikespolitiken. Motståndskraft hos EU mot externa påtryckningar kan uppnås genom att energileveranserna diversifieras och beroendet av Ryssland minskas. EU måste tala med en röst och visa prov på stark inbördes solidaritet när det gäller dess energitrygghet.

R.

Ryska federationen har aktivt verkat för den eurasiska ekonomiska unionen. Detta projekt för ekonomisk integration bör inte ses som en konkurrent till Europeiska unionen.

1.

Europaparlamentet upprepar att Rysslands direkta och indirekta inblandning i den väpnade konflikten i Ukraina och dess olagliga annektering av Krim, tillsammans med dess kränkning av Georgiens territoriella integritet, samt de ekonomiska påtryckningarna mot och den politiska destabiliseringen av dess europeiska grannländer utgör en medveten kränkning av demokratiska principer, grundläggande värden och internationell rätt. I detta sammanhang kan EU inte sikta på att återvända till den vanliga verksamheten, utan har inget annat val än att göra en kritisk ny utvärdering av sina förbindelser med Ryssland, vilket inbegriper att så fort som möjligt utarbeta en beredskapsplan för att med mjuk makt bemöta den aggressiva och splittrande politik som Ryssland för, och en övergripande plan för sina framtida förbindelser med detta land och med sina östeuropeiska partnerländer. Lösningen på konflikten i östra Ukraina kan enbart vara politisk.

2.

Europaparlamentet betonar att Ryssland nu på grund av sina handlingar på Krim och i östra Ukraina inte längre kan behandlas som eller anses vara en ”strategisk partner”. Strategiska partnerskap måste grundas på ömsesidigt förtroende och på respekt för internationell rätt, som grundas på demokrati, statlig suveränitet och frihet att välja inre konstitutionell ordning och utrikespolitisk inriktning, staters territoriella integritet samt respekt för rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna och den internationella diplomatins och handelns principer.

3.

Europaparlamentet är mycket oroat över att Ryssland nu öppet positionerar sig självt och utmanar den internationella demokratiska gemenskapen och dess lagstiftningsbaserade ordning, inte minst genom att försöka att med våld rita om gränserna i Europa. Parlamentet är förskräckt över den växande atmosfär av hat som riktas mot oppositionsaktivister, människorättsförsvarare, minoriteter och grannländerna och över försämringen i situationen för de mänskliga rättigheterna och rättsstatligheten i Ryssland. Parlamentet fördömer trakasserierna mot kritiska röster genom våld, rättegångar, fängslanden och andra åtgärder från statens sida.

4.

Europaparlamentet fördömer den godtyckliga åtgärden att förbjuda EU-politiker och tjänstemän att resa in på ryskt territorium och betonar att den ryska ledningen upprepade gånger överträder internationell rätt, kränker allmänna normer och förhindrar insyn. Denna handling är kontraproduktiv och skadlig för de redan svaga kommunikationskanalerna mellan Europeiska unionen och Ryssland. Parlamentet betonar att de drabbade EU-politikerna och tjänstemännen bör informeras om skälen till att de vägras tillträde till ryskt territorium och bör ha rätt att överklaga ett sådant beslut vid en oberoende domstol.

5.

Europaparlamentet anser att ett konstruktivt och förutsägbart förhållande mellan EU och Ryssland är möjligt i det långa loppet, till nytta för båda parter, särskilt mot bakgrund av de befintliga förbindelserna inom områdena politik, handel, transport och energi, direkta personkontakter – däribland genom Erasmus+ och de gemensamma stegen (9) –, gränsöverskridande samarbete, klimatförändringar, miljö och sektorsvist samarbete, med tanke på att ömsesidiga sanktioner skadar båda ekonomier, att gemensamma utmaningar och intressen på global nivå måste hanteras och att den splittrade karaktären av hur säkerheten i Europa uppfattas kan övervinnas genom ökad dialog. I detta hänseende välkomnar parlamentet de positiva resultaten av samarbetet mellan EU och Ryssland på olika områden som kampen mot terrorism, extremism och organiserad brottslighet, partnerskapet för den nordliga dimensionen, kärntekniksamtalen med Iran och fredsprocessen i Mellanöstern. Parlamentet uppmanar Ryssland att delta konstruktivt i att hitta en lösning på konflikten i Syrien.

6.

Europaparlamentet understryker att förbindelserna mellan EU och Ryssland i framtiden måste grundas på internationell rätt och en dialog, varigenom EU skulle vara redo att engagera sig på nytt och återuppta samarbetet med myndigheterna i Moskva på ett antal särskilda områden som är av gemensamt intresse. Ett återupptagande av samarbetet skulle kunna ske på villkor att Ryssland respekterar Ukrainas territoriella integritet och landets suveränitet, inklusive Krim, fullt ut genomför Minskavtalen (som omfattar de ukrainska myndigheternas fulla kontroll över gränserna, ett ovillkorligt tillbakadragande av ryska styrkor och vapen och ett omedelbart stopp för stödet till rebellgrupper) samt upphör med destabiliserande militär- och säkerhetsverksamhet vid EU-medlemsstaternas gränser. Parlamentet understryker att OSSE visat sig vara en struktur som är kapabel att lämna ett bidrag till att lösa krisen. Parlamentet betonar att ett sådant potentiellt förnyat samarbete inte får föras på bekostnad av internationella principer, europeiska värden och normer och internationella åtaganden. EU måste tydligt definiera både sina förväntningar på Ryssland, särskilt när det gäller att respektera internationell rätt och avtalsenliga åtaganden och att agera som en förutsägbar partner, och de åtgärder man kommer att vidta efter den 31 december 2015 om Ryssland skulle underlåta att uppfylla sina åtaganden (eller före detta datum, om det sker en allvarlig utveckling på plats), och vilket samarbete man skulle vara beredd att återuppta vid en eventuell efterlevnad. Parlamentet betonar att sådant samarbete bör ske med fullständig respekt för internationella människorättsnormer.

7.

Europaparlamentet berömmer den solidaritet och enhet som medlemsstaterna visat i samband med Rysslands illegala annektering av Krim och direkta inblandning i kriget i Ukraina, något som gjort det möjligt att anta och utöka motåtgärder, samt deras koppling till ett fullständigt genomförande av Minskavtalen. Medlemsstaterna uppmanas att ge bevarandet av denna enhet högsta prioritet och att avhålla sig från bilaterala förbindelser och avtal som skulle kunna bli till skada för denna enhet eller tolkas som skadliga för den. Parlamentet påminner om att enhet i handling och solidaritet mellan medlemsstaterna och med kandidatländerna är mycket viktiga när det gäller att se till att EU:s politik blir trovärdig, legitim och effektiv och förmår stå emot utmaningar och påtryckningar utifrån, och samtidigt skapar djupare och mera samarbetspräglade förbindelser med länderna inom det östliga partnerskapet.

8.

I detta sammanhang understryker Europaparlamentet att en fördjupad integration inom EU, tillsammans med konsekvens mellan den interna politiken och utrikespolitiken, är nyckeln till en mer sammanhängande, effektiv och framgångsrik politik för EU:s yttre åtgärder och säkerhet, däribland gentemot Ryssland. Medlemsstaterna uppmanas därför att fortsätta med – och intensifiera sina insatser i riktning mot – ett effektivt undanröjande av flaskhalsar i beslutsfattandet och tillsammans med kandidatländerna arbeta för en konsolidering av den gemensamma politiken, särskilt på områdena handel, finansiella tjänster och transaktioner, migration, energi, förvaltning av de yttre gränserna, information och it-säkerhet.

9.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till EU:s institutioner och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja Lissabonfördragets bestämmelser och styrmedel för att göra det möjligt att förstärka den framåtsyftande och strategiska karaktären i den europeiska gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Vidare är parlamentet fast övertygat om att den centrala rollen för de mänskliga rättigheterna i varje aspekt av EU:s yttre åtgärder är en förutsättning för att garantera EU:s respekterade och trovärdiga roll som global aktör.

10.

Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att energipolitiken är ett viktigt inslag i EU:s politik för yttre åtgärder. Därför ger parlamentet sitt starka stöd åt att man snabbt ska inrätta en stabil europeisk energiunion, och särskilt sammankoppla de nationella energinätverken, för att avsevärt minska enskilda medlemsstaters beroende av externa energileverantörer, framför allt av Ryssland. Parlamentet är helt övertygat om att utmaningarna för och sårbarheten hos den europeiska solidariteten, och enskilda medlemsstaters och kandidatländers utsatthet, när det gäller användningen av energi som politiskt och diplomatiskt förhandlingsobjekt kan motverkas effektivt endast genom fullständig tillämpning av EU:s energilagstiftning, framför allt i form av att man genomför det tredje energipaketet och fullbordar en fri, insynsvänlig, integrerad, synkroniserad, energieffektiv och motståndskraftig europeisk inre marknad för energi – med en lämplig andel förnybar energi – med diversifierade leveranser, där konkurrenslagstiftningen otvetydigt måste tillämpas. Parlamentet uppmanar EU att ge lämpligt stöd åt energigemenskapens fördragsslutande parter, som föresatt sig att genomföra EU:s regelverk på energiområdet, i syfte att stärka deras förhandlingsposition gentemot energileverantörer utifrån.

11.

Europaparlamentet betonar nödvändigheten och vikten av att tillfälligt upphäva försvarssamarbetet med Ryssland med tanke på landets aggressiva hållning, och uppmanar medlemsstaterna och kandidatländerna att avstå från beslut som skulle kunna äventyra denna enade position. Trots att avtal med Ryssland på området för försvarssamarbete är av bilateral karaktär anser parlamentet därför att dessa bör utvärderas noggrant på EU-nivå i syfte att fastställa ett lämpligt och konsekvent förhållningssätt. I detta avseende är samarbetet mellan EU och Nato viktigt.

12.

Europaparlamentet är mycket oroat över de ständigt ökande restriktionerna för medie- och internetfriheten, den skärpta kontrollen av onlinemedier, användningen av tvång för att hindra opartisk rapportering, urholkningen av normerna för journalistiken i Ryssland och de statsägda mediekanalernas alltmer tilltagande monopol på den information som finns tillgänglig för ryskspråkiga mottagare utomlands. Parlamentet fördömer att ukrainska och tatariska tv-kanaler förbjudits sända på Krim.

13.

Europaparlamentet upprepar sin uppmaning om en utveckling av en förstärkt förmåga att analysera och övervaka rysk propaganda, särskilt på ryska, i syfte att kunna identifiera och snabbt och på lämpligt sätt kunna reagera på avsiktligt partisk information som sprids på olika EU-språk. Kommissionen uppmanas att snarast öronmärka tillräckliga medel för konkreta projekt för att bemöta rysk propaganda och desinformation inom och utanför EU, erbjuda objektiv information för allmänheten i länderna inom det östliga partnerskapet och utveckla lämpliga instrument för strategisk kommunikation. I detta avseende välkomnar parlamentet slutsatserna från Europeiska rådets möte den 20 mars 2015 om en handlingsplan för att bemöta desinformationskampanjer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att också utarbeta en samordnad mekanism för insyn i – och för insamling, övervakning och rapportering av – finansiellt, politiskt eller tekniskt stöd som Ryssland tillhandahåller politiska partier och andra organisationer inom EU, i syfte att utvärdera landets inblandning i och inflytande över det politiska livet och den allmänna opinionen i EU och dess grannar i öst, samt att vidta lämpliga åtgärder.

14.

Europaparlamentet är mycket oroat över de ryska statskontrollerade mediernas senaste tendens att skriva om och omtolka historiska händelser under 1900-talet, exempelvis undertecknandet av Molotov–Ribbentrop-pakten och dess hemliga protokoll, och över den selektiva användningen av historiska berättelser för aktuell politisk propaganda.

15.

Europaparlamentet är djupt oroat över de alltmer intensiva kontakterna och samarbetena mellan europeiska populistiska, fascistiska och högerextrema partier och nationalistiska krafter i Ryssland, vilket tolereras av den ryska ledningen. Detta utgör en risk för demokratiska värderingar och rättsstatligheten i EU. I detta sammanhang uppmanar parlamentet EU:s institutioner och medlemsstaterna att ta itu med detta hot om bildande av en ”nationalistisk international”.

16.

Europaparlamentet är djupt oroat över Rysslands stöd till och finansiering av radikala och extremistiska partier i EU:s medlemsstater. Parlamentet anser att en sammankomst som nyligen hölls i Sankt Petersburg för partier på yttersta högerkanten skymfar minnet av de miljoner ryssar som gav sina liv för att rädda världen från nazismen.

17.

Europaparlamentet uppmanar EU att ge stöd åt projekt som syftar till att främja och utveckla en hög journalistisk standard, mediefriheten och opartisk och tillförlitlig information i Ryssland samt motverka propaganda i EU och länderna inom det östliga partnerskapet. Parlamentet uppmanar kommissionen att anslå tillräckliga medel till initiativ för utveckling av ryskspråkiga mediealternativ till ryska statskontrollerade medier, så att den ryskspråkiga publiken får tillgång till trovärdiga och oberoende informationskällor.

18.

Europaparlamentet upprepar att förbehållslös respekt för rättsstatsprincipen är en av de kärnprinciper som EU är grundat på och kräver att denna tillämpas strikt, snabbt och förbehållslöst om bestämmelserna inte följs. Kommissionen uppmanas att med samma beslutsamhet tillämpa principen om fri och rättvis konkurrens på den inre marknaden, även i förfarandet mot Gazprom. Parlamentet anser att EU och medlemsstaterna tydligare ska betona att Ryssland på ett konstruktivt sätt måste närma sig sitt medlemskap i Världshandelsorganisationen (WTO) och fullt ut uppfylla alla sina därav följande åtaganden, däribland att upphöra med oberättigade handelsbegränsande åtgärder och erbjuda tillträde till sin marknad utan diskriminering.

19.

Europaparlamentet uppmanar Ryssland att fullständigt samarbeta med det internationella samfundet om utredningen av kraschen av flyg MH17 och fördömer varje försök eller beslut om att bevilja amnesti eller försena lagföring av dem som identifierats som ansvariga. Parlamentet uppmanar än en gång Ryssland att omedelbart lämna tillbaka vraket och alla svarta lådor efter det polska regeringsplan som kraschade i Smolensk. Parlamentet uppmanar alla EU-institutioner att föra dessa begäranden på tal vid alla bilaterala kontakter med de ryska myndigheterna.

20.

Europaparlamentet uppmanar Rysslands regering att erkänna vilket omfattande och allvarligt problem våldet och trakasserierna mot hbti-personer i Ryssland är och åta sig att vidta åtgärder för att stoppa dessa övergrepp, samt att upphäva bestämmelserna i lag nr 135-FZ av den 29 juni 2013 (lagen mot homosexuell propaganda) med förbudet mot spridning av information om hbti-relationer. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och EU:s medlemsstater att vid möten med relevanta ryska tjänstemän, också på högsta nivå, ta upp frågan om homofobi och våld mot hbti-personer och hbti-aktivister. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten, kommissionen och EU:s medlemsstater att, i linje med EU:s riktlinjer från juni 2013, arbeta för och slå vakt om att hbti-personer ska åtnjuta alla mänskliga rättigheter, att bidra till kampen mot allt slags våld mot hbti-personer genom att söka bistånd och upprättelse för offren för sådant våld, genom att stödja initiativ från det civila samhällets och myndigheternas sida till att övervaka fall av våld och genom att utbilda de brottsbekämpande myndigheternas personal.

21.

Med tanke på att ett samhälle berikas genom utvecklingen av ett verkligt och oberoende civilt samhälle uttrycker Europaparlamentet sin djupa oro över det allt sämre läget för de mänskliga rättigheterna, bland annat rättigheterna till yttrande-, förenings- och mötesfrihet, hbti-rättigheter och rättsstatligheten i Ryssland och på Krim efter dess olagliga annektering. Parlamentet fördömer kraftfullt regeringens fortsatta repressalier mot avvikande åsikter, i form av att det oberoende civilsamhället görs till måltavla genom den så kallade lagen mot utländska agenter, och de ihållande och mångfaldiga påtryckningarna mot aktivister, politiska motståndare och regimkritiker. Särskilt uppmärksammas morden på Anna Politkovskaja, Natalija Estemirova, Boris Nemtsov, Sergej Magnitskij, Alexander Litvinenko med flera. Parlamentet kräver att alla mord på politiska aktivister, journalister och visselblåsare undersöks på ett korrekt och oberoende sätt, att de ansvariga ställs inför rätta som ett tecken på en kompromisslös kamp mot straffrihet och att riktade restriktiva åtgärder övervägs om de undersökningar som bedrivs inte ligger i linje med internationell standard. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att infria sitt löfte att försvara dessa principer, och att anta restriktiva åtgärder mot de tjänstemän som är inblandade i det väldokumenterade fallet Magnitskij, på grundval av ett förslag som utan dröjsmål bör läggas fram av vice ordföranden/den höga representanten. Parlamentet understryker att Rysslands skyldighet att följa standarderna för mänskliga rättigheter och rättsstatlighet följer direkt av landets medlemskap i FN, Europarådet och OSSE.

22.

Det är viktigt med fortlöpande politiskt och finansiellt stöd till oberoende civilsamhälleliga aktivister, människorättsförsvarare, bloggare, oberoende medier, frispråkiga akademiker och offentliga personer samt icke-statliga organisationer, med tanke på att främja demokratiska värden, grundläggande friheter och mänskliga rättigheter i Ryssland och på det ockuperade Krim. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att planera för ett mer ambitiöst finansiellt stöd till det ryska civila samhället från de befintliga finansinstrumenten för yttre åtgärder. Parlamentet uppmuntrar EU att försöka nå ryska tjänstemän och civilsamhälleliga organisationer som kan tänka sig att utveckla en vision av de politiska och diplomatiska förbindelserna med EU som grundar sig på partnerskap och samarbete. Det är viktigt att i så stor utsträckning som möjligt främja direkta personkontakter och att, trots förbindelsernas aktuella tillstånd, upprätthålla en kraftfull dialog och samarbete mellan studenter och forskare i EU och Ryssland, mellan de civila samhällena och mellan lokala myndigheter, i syfte att lindra spänningarna och förbättra den ömsesidiga förståelsen.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lagstiftning som säkerställer full insyn i politiska bidrag till och finansiering av politiska partier i EU i linje med Europarådets rekommendation, särskilt när det gäller politiska eller ekonomiska aktörer utanför EU.

24.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, Ryska federationens regering och parlament samt regeringarna och parlamenten i länderna inom det östliga partnerskapet.