26.10.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 354/19

1)

Ska det allmänna förbudet mot diskriminering i artikel 21.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tolkas så, att det förbud och det skydd som där föreskrivs kan omfatta en arbetsgivares beslut att säga upp en arbetstagare, som dittills har ansetts vara klanderfri i arbetet, enbart på grund av att arbetstagaren var sjukskriven – på obestämd tid – till följd av en arbetsskada, när vederbörande [orig. s. 25] erhöll sjukvård och ekonomiska förmåner från socialförsäkringen?

2)

Ska artikel 30 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna tolkas så, att det skydd som ska ges en arbetstagare som blir föremål för en uppenbart godtycklig uppsägning som saknar grund, ska vara det som föreskrivs i den nationella lagstiftningen för varje uppsägning som innebär att en grundläggande rättighet åsidosätts?

3)

Omfattas en arbetsgivares beslut att säga upp en arbetstagare, som dittills har ansetts vara klanderfri i arbetet, enbart på grund av att arbetstagaren var sjukskriven – på obestämd tid – till följd av en arbetsskada, när vederbörande erhöll sjukvård och ekonomiska förmåner från socialförsäkringen, av tillämpningsområdet för och/eller det skydd som föreskrivs i artiklarna 3, 15, 31, 34.1 och 35.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (en, flera eller samtliga av dessa bestämmelser)?

4)

Om de tre föregående frågorna (eller någon av dem) besvaras jakande och en arbetsgivares beslut att säga upp en arbetstagare, som dittills har ansetts vara klanderfri i arbetet, enbart på grund av att arbetstagaren var sjukskriven – på obestämd tid – till följd av en arbetsskada, när vederbörande erhöll sjukvård och ekonomiska förmåner från socialförsäkringen, anses omfattas av tillämpningsområdet för och/eller det skydd som föreskrivs i någon eller några av artiklarna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, får de tillämpas av den nationella domstolen för att avgöra en tvist mellan enskilda, antingen på grund av att de har horisontell effekt – beroende på om det rör sig om en ”rättighet” eller en ”princip” – eller genom tillämpning av ”principen om konform tolkning”?

Om de fyra föregående frågorna besvaras nekande, ställs en femte fråga:

5)

Omfattas en arbetsgivares beslut att säga upp en arbetstagare, som dittills har ansetts vara klanderfri i arbetet, enbart på grund av att arbetstagaren var sjukskriven – på obestämd tid – till följd av en arbetsskada av begreppet ”direkt diskriminering på grund av funktionshinder” såsom utgörande en diskrimineringsgrund som anges i artiklarna 1, 2 och 3 i direktiv 2000/78 (1)?