14.8.2015   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 268/8

Föredragande:

Anna Maria DARMANIN

1.1

Öar har unika särdrag som medför särskilda svårigheter. Dessa särdrag kan dock vändas till något positivt och skapa möjligheter om man genomför en politik för smart och hållbar utveckling för att ge öarna konkurrensfördelar genom en hållbar tillväxt och bättre arbetstillfällen.

1.2

I samband med utarbetandet och genomförandet av en politik för smart och hållbar utveckling bör man också beakta öarnas särskilda egenskaper, särskilt när det gäller deras sårbarhet för klimatförändringens effekter. Politik och initiativ bör därför säkerställa en lämplig integrering av åtgärder för anpassning till klimatförändringarna i syfte att se till att öarna bygger upp och stärker sin klimattålighet i alla delar av sina ekonomier.

1.3

En smart politik för smarta öar skulle kunna omfatta ett ”ö-test” där man undersöker all EU-politik med hänsyn till vilken effekt den får på öarna, med vederbörlig hänsyn tagen till ödimensionen. EESK uppmanar kommissionen att låta alla generaldirektorat genomföra sådana ö-tester.

1.4

EESK föreslår en rad smarta politiska rekommendationer för att främja smarta öar, som var och en förklaras och beskrivs i detalj i punkterna 4–11 nedan. De avser följande områden:

1.4.1

Utgångspunkten är att dessa rekommendationer i första hand och i enlighet med respektive befogenheter och ansvarsområden, delade eller ej, bör genomföras av myndigheter på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå. Samarbete mellan nivåerna rekommenderas starkt.

2.1

I detta yttrande utgår EESK från FN:s definition av öar, men dels begränsas tillämpningsområdet till öar som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), dels utvidgas det till att omfatta små och medelstora öar som i sig också är stater och medlemmar i EES. Detta gäller särskilt Malta, Cypern och Island.

2.2

Med termen ”smarta öar” avser EESK särskilt en öregion som skapar en hållbar lokal ekonomisk utveckling och en hög livskvalitet genom att nå toppresultat på flera viktiga hållbarhetsområden, såsom ekonomi, rörlighet, energi, miljö, IKT, vatten, utbildning, humankapital och förvaltning.

3.1

Öarna inom EU missgynnas ibland i förhållande till det europeiska fastlandet på grund av sitt isolerade och perifera läge. Men det geografiska läget innebär inte bara nackdelar utan också stora fördelar, och öarna erbjuder i dag en enorm potential för tillväxt och utveckling, inte bara för dem själva utan för hela EU. Det är anledningen till att EESK efterlyser en smart politik och smarta utvecklingsinitiativ på EU-nivå, nationell nivå och regional nivå som också tar hänsyn till öarnas särdrag. Ansvaret för en smart politik för öar bör dock delas mellan alla ovannämnda nivåer och inte falla på enbart en kategori. Mot bakgrund av detta delade ansvar, men inte bara därför, önskar EESK att man inrättar en expertgrupp för öar med uppgift att övervaka politiken och dess tillämplighet och effekter på öarna. Vidare rekommenderar EESK att man inrättar en öppen plattform för öar som kan fungera som ett forum för samordning och åtgärder mellan öarna i anslutning till målen för smarta öar.

3.2

Öarnas särdrag ger ofta upphov till vissa särskilda sociala fenomen, såsom avfolkning när människor flyttar till fastlandet i jakt på vad som kanske betraktas som bättre möjligheter eller på grund av transportsvårigheter och, i vissa fall, marginalisering. Vissa öar har dock lyckats vända sina nackdelar till fördelar genom att utveckla nischmarknader och särskilja sig.

3.3

Med hänsyn till öarnas särskilda egenskaper önskar EESK att EU:s politik ska inbegripa ett ”ö-test” där man undersöker effekten av all politik på öarna och tar vederbörlig hänsyn till ödimensionen. EESK uppmanar kommissionen att låta alla generaldirektorat genomföra sådana ö-tester.

4.1

Internet är klart och tydligt på väg att bli ett tillväxtområde för Europa, och bland våra mål för 2020 ingår att se till att alla medborgare har tillgång till bredband senast 2020 och att 50 % av allmänheten gör inköp via internet senast 2015.

4.2

När det gäller målet att garantera allmän bredbandstäckning senast 2020 finns det problem med infrastrukturen och vissa områden, bland annat vissa öar, släpar efter. Som det ser ut nu har ett flertal öar, särskilt de mer avlägsna, för närvarande en låg internetutbredning och den allmänna tillgången till internet är dålig.

4.3

Ett av Europa 2020-målen var att se till att hela Europa skulle ha internettäckning senast 2013, men detta mål har ännu inte uppnåtts på vissa öar och detta beror i första hand på infrastrukturproblem.

4.4

Digital kompetens är ett sätt för öarna att minska de hinder som den geografiska isoleringen medför, inte bara genom de möjligheter som e-handeln erbjuder för företagandet, sysselsättningen och de små och medelstora företagen, utan också genom att allmänheten kan dra större nytta av den inre marknaden.

4.5

EESK efterlyser därför särskilda insatser på både europeisk och nationell nivå i följande syfte:

5.1

EU har infört energimål för 2020, 2030 och 2050 i syfte att öka hållbarheten och minska användningen av fossila bränslen för att uppfylla våra energibehov. Vissa av öarna i EU är inte bara beroende av fossila bränslen för hela sitt energibehov utan också av specifika begränsade metoder för sjötransporter för att erhålla dem.

5.2

Därför är det särskilt viktigt att öarnas energianvändning blir mer hållbar. Öarna är till sin natur väl lämpade att dra största möjliga nytta av havsenergi, vindkraft och solenergi.

5.3

Det finns framgångshistorier som visar att öar kan bli självförsörjande på ett hållbart sätt i fråga om sina energibehov. Samsø utanför den danska kusten har varit Danmarks ”ö för förnybar energi” sedan 1997. Med hjälp av sina elva landbaserade vindturbiner lyckades ön bli helt självförsörjande på förnybar energi på tio år. 2014 blev El Hierro, en av Kanarieöarna, också helt självförsörjande på förnybar energi genom att använda vindturbiner och vattenkraft.

5.4

Öarna i Europa skulle kunna dra stor nytta av förnybara energikällor. Förutom att minska koldioxidavtrycket skapar sektorn tillväxt och sysselsättning, inte bara inom själva sektorn utan också utanför, såsom i Samsøs fall, där ön har blivit en turistattraktion som en följd av sina ansträngningar att bli självförsörjande på hållbar energi.

5.5

EESK efterlyser därför insatser på både europeisk och nationell nivå på följande områden:

Sådana åtgärder bör ta hänsyn till de specifika förhållandena på öar i de olika haven och oceanerna.

6.1

Transporter är ett särskilt problem för öbor, eftersom de är omgivna av vatten och därför i hög grad är beroende av färjor och flygbolag. Även när det gäller import och export av varor är öar mycket beroende av sjötransporter. Mot bakgrund av detta erhåller färjetrafiken i allmänhet statligt stöd och subventioner för att lätta en del av den börda som färjeutgifterna utgör för de boende. Det finns fortfarande många transportföretag som använder bränsle av låg kvalitet, vilket är ett hot mot sjötransportarbetare, lokalbefolkning och turister.

6.2

Även om rörligheten i städerna är beroende av en utbredd användning av motorfordon, så införs alltfler hållbara transportmedel i städerna. Ett exempel på det är användningen av fordon med låga utsläpp på Eoliska öarna. Det finns större utrymme på öar för införande, eller mer omfattande användning, av hybridbilar och elbilar.

6.3

EESK anser att åtgärder bör vidtas på följande områden:

7.1

De senaste åren har man börjat ägna större uppmärksamhet åt den blå ekonomin och dess potential. Havsfrågor är av stor betydelse för öarna, eftersom de ju är omgivna av vatten.

7.2

Öar kan vinna särskilda fördelar i samband med genomförandet av havspolitiken på EU-nivå.

7.3

EESK upprepar sina tidigare uppmaningar till yttranden om EU-öarnas betydelse för maritima traditioner och kunnande inom sjöfartsverksamhet. Öarna i EU har en komparativ fördel genom att tillhandahålla sjöfolk med flera generationers sjöfartskunnande som inte bör gå förlorat. Trots en period av akut arbetslöshet på land är det allmänt känt att EU:s sjöfartsnäring har brist på sjöfolk från EU som skulle kunna arbeta som befäl i EU:s flotta.

7.4

EESK rekommenderar att åtgärder vidtas på följande områden:

8.1

Öarna runtom i Europa har utvecklats i olika takt. Vissa befinner sig fortfarande i ett stadium präglat av migration, penningförsändelser, bistånd och byråkrati (det s.k. Mirab-stadiet) (Bertram och Watters, 1985), andra är små ö-turistekonomier (Small Island Tourist Economies, SITE) (McElroy, 2006), medan ytterligare andra har uppnått det s.k. Profit-stadiet (människor, resurshantering, utlandsengagemang, finanser och transporter) (Baldacchino, 2006).

8.2

Några tydliga exempel på god praxis bland öar som befinner sig i Profit-stadiet:

8.3

Öarna blir mer konkurrenskraftiga när de lyckas identifiera och utmärka sig på nischmarknader.

8.4

EESK rekommenderar därför följande:

9.1

Öar kopplas mycket ofta ihop med turism (den s.k. SITE-modellen), men även om turismen är en viktig bransch för öarna så bör den inte betraktas som den enda eller den främsta sektorn, och det är också viktigt att beakta branschen som helhet.

9.2

Nischturismen ger en klar konkurrensfördel för öarna jämfört med mer tillgängliga områden på det europeiska fastlandet. Nischturism behöver dock inte innebära dyrare turism. I detta hänseende är öarnas tillgänglighet av central betydelse för att säkerställa tillgänglighet ur ekonomisk och fysisk synpunkt samt ur transportsynpunkt, samtidigt som man respekterar miljöskyddskraven.

9.3

EESK vill därför rekommendera följande:

10.1

Öar ställs inför likartade problem när det gäller vattenförvaltningen, dvs. vattenbrist, försämrad vattenkvalitet, olämplig praxis, såsom överanvändning av resurser och ökad efterfrågan på grund av turismen.

10.2

På vulkaniska öar tillkommer ytterligare en dimension beträffande vattenförvaltningen som normalt inte behandlas inom vattenpolitiken, nämligen användningen av vattenkällor för hälsoändamål.

10.3

EESK rekommenderar därför att vattenförvaltningspolitiken tar särskild hänsyn till öarnas särskilda egenskaper, eftersom deras krav ofta är särskilt inriktade på

11.1

Utbildning betraktas ofta som en nyckelfaktor för förbättrad levnadsstandard. Detta gäller i ännu högre grad för öarna. De eftergymnasiala läroanstalterna på öarna utmärker sig ofta på särskilda områden, och öarnas nischinriktningar avspeglas även i utbildningarna, men hela utbudet av högre utbildning bör vara tillgängligt också för öbor.

11.2

För att åstadkomma detta bör man i större utsträckning ta vara på den digitala världens möjligheter för att se till att lärande och utbildning är lika tillgängligt för öbor som för personer som bor på det europeiska fastlandet. Ett tydligt exempel på utnyttjande av den digitala världens möjligheter hittar vi på Kykladerna, där telefonkonferenser används flitigt för utbildningsändamål.

11.3

Öar lider i högre grad av avfolkning på grund av utflyttningar, och livslångt lärande kan och bör därför vara en av de strategier och åtgärder som används för att bevara en arbetsstyrka som inte bara är mycket anställbar utan som också önskar bo kvar på ön.

11.4

EESK rekommenderar därför att politiken ska