19.9.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 271/91

1.1

EESK välkomnar kommissionens paket om sociala investeringar och det därmed förbundna paradigmskiftet, som innebär att den starkare inriktningen på sociala investeringar inte enbart betraktas som en kostnadsfaktor utan som en investering i framtiden och i tillväxt och sysselsättning som ger ett väsentligt bidrag till uppnåendet av Europa 2020-målen och utgör en central beståndsdel i den europeiska sociala modellen.

1.2

Målinriktade sociala investeringar leder dock inte bara till sociala och samhälleliga framsteg, utan ökar samtidigt konkurrenskraften. Särskilt i en tid med dramatiskt hög arbetslöshet av aldrig tidigare skådad omfattning och ökande fattigdom har investeringar i välfärdsstaten dessutom en central funktion för stärkandet av den sociala sammanhållningen, den sociala delaktigheten samt kampen mot social utestängning och fattigdom.

1.3

Arbetsmarknaden är nyckeln till att klara av de demografiska förändringarna och hållbart konsolidera de offentliga finanserna. EESK anser att starka och målinriktade sociala investeringar varaktigt ökar människornas sysselsättningsmöjligheter. Paketet om sociala investeringar kan därför ge ett viktigt bidrag till en politisk kursändring för mer tillväxt och sysselsättning, om det genomförs konsekvent i praktiken.

1.4

EESK håller med kommissionen om att utformningen av socialpolitiken huvudsakligen är medlemsstaternas ansvar och att varje land måste finna en egen balans mellan hållbarhet och tillräcklighet i sina välfärdssystem och organisationen av sociala tjänster. På grund av de stora nationella skillnaderna bör kommissionen spela en central roll i utbytet av beprövade och innovativa metoder mellan medlemsstaterna och alla relevanta aktörer.

1.5

EESK välkomnar att den sociala ekonomins, de sociala företagens, det civila samhällets och arbetsmarknadsparternas viktiga roll i genomförandet av paketet om sociala investeringar uttryckligen erkänns i meddelandet. Kommittén stöder i detta sammanhang med eftertryck kravet på en grundläggande medverkan av arbetsmarknadens parter och aktörerna i det organiserade civila samhället på medlemsstatsnivå och i samordningsprocessen för den europeiska planeringsterminen.

1.6

EESK uppmanar kommissionen att lägga fram en plan för det konkreta genomförandet av paketet om sociala investeringar, stödja medlemsstaterna när det gäller de nödvändiga åtgärderna och främja utbytet mellan länder, arbetsmarknadens parter, organisationer i den sociala ekonomin, icke-statliga organisationer, det organiserade civila samhället och leverantörer av sociala tjänster. Dessa aktörer förfogar över den nödvändiga sakkunskapen inom sociala investeringar, social innovation och främjande av sysselsättning.

1.7

ESSK kritiserar dock att frågan om finansieringen av paketet om sociala investeringar till stora delar förblir obesvarad. Om inte den ensidiga politiken med utgiftsminskningar ändras verkar ett framgångsrikt genomförande av förslagen inte särskilt realistiskt. En bättre användning av de europeiska struktur- och investeringsfonderna samt så effektiva och målinriktade åtgärder som möjligt måste visserligen välkomnas, men det kommer absolut inte att räcka till för att få till stånd den eftersträvade kursändringen.

1.8

EESK vidhåller därför att det är nödvändigt att finna nya inkomstkällor för de offentliga finanserna. Här bör man nämna åtgärder såsom att ändra och bredda skattebasen, stänga skatteparadisen, stoppa den förödande skattekonkurrensen och bekämpa skattebedrägeri, liksom bidrag från de olika typerna av förmögenhet.

1.9

I synnerhet upprepar EESK i detta sammanhang återigen med eftertryck sitt krav på ett europeiskt konjunktur- och investeringsprogram på 2 % av BNP. På så sätt skulle man kunna finansiera en social investeringspakt som även i praktiken möjliggör den politiska prioritetsändringen i riktning mot sociala investeringar och en stärkt och moderniserad socialpolitik i medlemsstaterna, trots den finanspolitiska konsolidering som eftersträvas. Paketet om sociala investeringar kan bara genomföras framgångsrikt om finansieringen är tillräcklig. Annars förblir det rena avsiktsförklaringar.

1.10

EESK uppmanar kommissionen att se till att ett ökat fokus på sociala investeringar även avspeglas i samordningsprocessen för den europeiska planeringsterminen. Denna nya prioritering måste uttryckligen beaktas i de landsspecifika rekommendationerna och nästa årliga tillväxtöversikt (2014). Kommissionen måste snarast lägga fram konkreta förslag om detta. Det måste klargöras att ökade sociala investeringar är förenliga med en ”differentierad och tillväxtfrämjande” finanspolitisk konsolidering.

2.1

Ett av målen i Europa 2020-strategin är att till år 2020 hjälpa minst 20 miljoner medborgare ut ur fattigdom. De djupgående konsekvenserna av krisen och behovet av att återskapa tillväxt har lett till en rad kommissionsinitiativ som syftar till bibehållande och skapande av arbetstillfällen, smidiga övergångar på arbetsmarknaden och en aktivering i allmänhet (1).

2.2

Kommissionen lade den 20 februari 2013 fram sitt sedan länge emotsedda paket om sociala investeringar. Paketet består av ett meddelande (”Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020”), en kommissionsrekommendation (”Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid”) och sju åtföljande arbetsdokument från kommissionens avdelningar.

2.3

I paketet kopplas förbättrade sociala investeringar till den europeiska planeringsterminen och EU:s och medlemsstaternas styrning och rapporteringsskyldigheter rationaliseras i syfte att uppnå målen i Europa 2020-strategin på det social-, sysselsättnings- och utbildningspolitiska området.

2.4

Kommissionen konstaterar att den kris som råder i Europa sedan 2008 i många medlemsstater har lett till att fattigdomen, den sociala utestängningen och utestängningen från arbetsmarknaden ökat för många EU-medborgare och nått nya rekordnivåer, särskilt bland de mest utsatta grupperna. I sitt meddelande rekommenderar kommissionen därför medlemsstaterna att lägga mer vikt vid sociala investeringar och att använda resurserna på ett effektivare sätt.

2.5

Enligt kommissionen hjälper sociala investeringar medborgarna. De förbättrar deras färdigheter och kvalifikationer och främjar deras delaktighet i samhället och på arbetsmarknaden. Detta leder till mer välstånd, stimulerar ekonomin och hjälper EU att komma ur krisen starkare, mer enat och mer konkurrenskraftigt.

2.6

Välfärdssystemen har således tre funktioner: sociala investeringar för en bättre framtid, socialt skydd under sämre skeden i livet och, inte minst, en stabilisering av ekonomin.

2.7

I detta sammanhang efterlyser kommissionen åtgärder som säkerställer att de sociala trygghetssystemen motsvarar människornas behov i kritiska perioder av livet. För att detta ska uppnås förespråkar kommissionen förebyggande åtgärder i form av så tidiga investeringar som möjligt, i stället för att avhjälpa skadorna i efterhand, vilket är kostsammare. Följaktligen är det viktigt att investera i barn och ungdomar.

2.8

Detta preciseras närmare i kommissionens rekommendation till medlemsstaterna i form av grundprinciper. Förebyggande investeringar mot barnfattigdom och social utestängning som ska främja barnets bästa kan enligt kommissionen uppnås genom en rad olika åtgärder.

2.9

Under rubriken ”Utrymme för effektivitetsvinster i socialpolitiken” efterlyser kommissionen i sitt meddelande en effektivare användning av de ekonomiska medlen för att trygga en tillräcklig och hållbar social trygghet samt en bättre, evidensbaserad socialpolitik. För att uppnå detta bör medlemsstaterna förenkla förvaltningen av förmåner och tjänster, bevilja förmåner på ett mer målinriktat sätt och samtidigt ställa villkor för beviljandet, t.ex. deltagande i fortbildningsåtgärder.

2.10

I meddelandet uppmanas medlemsstaterna flera gånger att göra alla berörda parter, framför allt arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer, mer delaktiga i förbättringen av socialpolitiken inom ramen för Europa 2020-strategin.

3.1

Den finansiella och ekonomiska krisen och dess djupgående konsekvenser för tillväxten och sysselsättningen samt den ekonomiska och sociala sammanhållningen har nu dominerat EU:s politiska dagordning i fem år. Medan medlemsstaterna till en började reagerade med en kontracyklisk, konjunkturstabiliserande ekonomisk politik, har framför allt bankräddningspaketen lett till att den offentliga skulden har ökat avsevärt. Regeringarnas försök att i en konjunkturnedgång konsolidera de offentliga finanserna enbart genom att minska utgifterna anses allmänt ha misslyckats. Kommissionens meddelande om sociala investeringar erbjuder därför ett nytt perspektiv för krisbekämpningen, nämligen att sociala investeringar visserligen är kopplade till kostnader på kort sikt, men på medellång och längre sikt medför ökad välfärd för samhället och högre intäkter för de statliga budgetarna, vilket dessutom minskar de framtida samhällskostnaderna betydligt.

3.2

EESK välkomnar därför uttryckligen kommissionens paket om sociala investeringar och det paradigmskifte i riktning mot en framåtriktad agenda som paketet innebär för EU-institutionerna. Medlemsstaterna uppmanas nu explicit att lägga mer vikt vid sociala investeringar samt att modernisera och förstärka socialpolitiken och använda tillgängliga resurser mer effektivt. Socialpolitiken måste bli mer bärkraftig. Därmed verkar kommissionen korrigera de senaste årens felaktiga utveckling och inte enbart betrakta sociala investeringar som en kostnadsfaktor. Tvärtom förbättrar de medborgarnas färdigheter och kvalifikationer, ökar deras möjligheter i samhället och på arbetsmarknaden och därigenom välståndet, stimulerar tillväxten och hjälper EU att komma ur krisen starkare och mer konkurrenskraftigt. Detta paket skulle därmed kunna utgöra ett av de senaste årens viktigaste socialpolitiska initiativ, om det också faktiskt genomförs på ett konsekvent och ambitiöst sätt. För detta krävs ett långsiktigt stöd från kommissionens sida.

3.3

Utformningen av socialpolitiken ligger emellertid huvudsakligen i medlemsstaternas händer. De olika nationella villkoren och förhållandena gör att varje medlemsstat måste finna sin egen balans mellan hållbarhet och tillräcklighet i sitt välfärdssystem, eftersom det inte finns någon enhetlig modell som passar alla. Kommissionen bör göra en sammanställning av de bästa praktiska exemplen, inklusive främjande av tjänsteföretag som tjänar det allmänna genom offentlig upphandling och valfrihet i fråga om sociala tjänster, och uppmuntra medlemsstaterna att utforma sina välfärdssystem på ett innovativt och effektivt sätt med särskild tonvikt vid sysselsättning och aktivering för att uppnå Europa 2020-strategins mål för fattigdomsbekämpning.

3.4

I en tid med en aldrig tidigare skådad arbetslöshet och ökande fattigdom i EU spelar välfärdsstaten en oumbärlig roll i hanteringen av de aktuella utmaningarna. Genom målinriktade investeringar i socialt skydd och i välfärdsstaten kan man lösa strukturella problem och skapa arbetstillfällen. Den befintliga potentialen kan utnyttjas bättre genom att man följer en aktiv strategi för inkludering och delaktighet som är så heltäckande som möjligt och omfattar så stora delar av befolkningen som möjligt och genom att alla medlemsstater genomför rekommendationerna från 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden.

3.5

Medan sociala utgifter hittills främst har betraktats som ”kostnader” och man har krävt nedskärningar i socialbudgetarna kan meddelandet på sätt och vis sägas utgöra en politisk kursändring på EU-nivå och i vissa medlemsstater. EESK har redan framfört att det finns ett mycket stort behov av investeringar – även sociala – som kan skapa sysselsättning och som förhindrar fattigdom och motverkar social utestängning. För detta måste både privata och offentliga investeringar mobiliseras och reformer genomföras (2).

3.6

EESK välkomnar även den livscykel- och behovsorienterade modell för sociala investeringar som kommissionen presenterar i meddelandet. Denna modell kan bidra till såväl förbättrade möjligheter i livet för enskilda individer och större social sammanhållning som en bättre ekonomisk utveckling och speglar ett nytt synsätt och en ny interventionslogik. Ökade sociala investeringar har positiva effekter särskilt på medellång och lång sikt. Man bör dock absolut inte underskatta de positiva effekterna på kort sikt. Investeringar i en bättre, evidensbaserad socialpolitik ger bevisligen snabba och positiva resultat i olika situationer (3).

3.7

Utöver de arbetsmarknadspolitiska effekterna har sociala investeringar dock också en central betydelse för stärkandet av den sociala sammanhållningen och den sociala delaktigheten samt kampen mot social utestängning och fattigdom. På grund av den djupa ekonomiska krisen i Europa har många människors sociala situation försämrats dramatiskt. För att motverka denna utveckling är en kursändring mot mer sociala investeringar absolut nödvändig.

3.8

I detta sammanhang måste kommissionen närmare förklara och avgränsa sitt krav på ”villkorlighet” i samband med sociala förmåner. Inom t.ex. den aktiva arbetsmarknadspolitiken kan det vara ändamålsenligt att knyta stöd till ett visst mål (såsom deltagande i utbildningsåtgärder), men denna princip får under inga omständigheter gälla generellt för socialpolitiska åtgärder (exempelvis barnomsorg). Sociala förmåner måste betraktas som rättigheter med förutsägbara kriterier, och rättssäkerheten måste garanteras.

3.9

I den rekommendation som lagts fram tillsammans med meddelandet samt arbetsdokumenten avspeglas de viktigaste områden där denna ”nya logik” för sociala investeringar ska tillämpas. Kommissionen bör nu inleda en dialog med alla relevanta aktörer om hur logiken för sociala investeringar ska tillämpas i praktiken på dessa tematiska prioriteringar, samt lägga fram en plan för genomförandet av meddelandet, som bör omfatta en handlingsvägledning till stöd för medlemsstaterna.

3.10

EESK välkomnar att kommissionen uttryckligen erkänner den viktiga roll som den sociala ekonomin, de sociala företagen och det civila samhället spelar i genomförandet av paketet om sociala investeringar (4). Utöver att tillhandahålla erfarenhet och ytterligare resurser medverkar de ofta direkt i omsättningen av de politiska målen i konkreta åtgärder, t.ex. genom att erbjuda sociala tjänster. För att stödja dessa uppgifter måste man förbättra och förenkla tillgången till offentliga medel och privat kapital. Inkluderingen av tematiska mål för sociala investeringar och av investeringar som stödposter inom EU:s sammanhållningspolitik för 2014–2020 är förslag som måste välkomnas. De bör beaktas i de förhandlingar om programmen som – med medverkan av företrädare för det civila samhället – förs mellan nationella myndigheter och kommissionen.

3.11

Innovation är enligt kommissionen en viktig faktor för den sociala investeringspolitiken eftersom socialpolitiken förutsätter en ständig anpassning till nya utmaningar. Privata företag med offentliga beställningar i ryggen spelar därför en viktig roll som alternativ och komplement till den offentliga sektorn.

3.12

Innovativa finansieringsmöjligheter, t.ex. deltagande av den privata sektorn eller obligationer för sociala investeringar (”Social Investment Bonds”), bör enligt kommissionen i större utsträckning utnyttjas i medlemsstaterna, och de skulle kunna leda till budgetbesparingar (5). Det pågår dock en häftig diskussion om obligationer för sociala investeringar, och det krävs en rad ytterligare undersökningar om deras följdverkningar. Dessutom bör det anges närmare vilka områden som eventuellt lämpar sig för ”innovativ finansiering”. EESK betonar i varje fall att dessa instrument under inga omständigheter får leda till en kommersialisering av socialpolitiken. Staten får inte dra sig undan sitt socialpolitiska ansvar.

4.1

Under de kommande åren måste man – inte minst på grund av konsolideringspaketen i de enskilda EU-länderna – tyvärr utgå från att den ekonomiska och sociala nedgången kommer att fortsätta och att den ekonomiska dynamiken kommer att försämras. Man måste därför stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt genom en starkare (inhemsk) efterfrågan, t.ex. genom bättre integration av kvinnor på arbetsmarknaden. Även tillväxten inom de sociala tjänsterna och den sociala ekonomin, som särskilt under krisen har bevisat sin motståndskraft, spelar en viktig roll i detta sammanhang.

4.2

Paketet om sociala investeringar kan ge ett viktigt bidrag till detta. Till exempel har en utbyggnad av sociala tjänster större sysselsättningseffekter än alla andra former av användning av offentliga medel. Dessutom krävs investeringar i sociala tjänster för att tillgodose den växande efterfrågan och det ökande sociala behovet. För att sysselsättningsmålen i Europa 2020-strategin ska kunna uppnås krävs det utöver bekämpning av (ungdoms)arbetslösheten och en bättre integration av äldre på arbetsmarknaden framför allt en höjning av kvinnors sysselsättningsgrad.

4.3

Det är viktigt att erkänna att stödet i paketet om sociala investeringar till de nationella politikområdena social delaktighet, hälso- och sjukvård samt sociala tjänster även bör innefatta lättillgängliga, överkomliga och högkvalitativa sociala förmåner för mindre gynnade samhällsgrupper, t.ex. personer med funktionsnedsättning och det ökande antalet människor som lever i extrem fattigdom. Dessa sociala förmåner ökar deras möjligheter att leva ett värdigt liv samt finna och behålla sysselsättning.

4.4

Just exemplet med barnomsorg visar att man med målinriktade investeringar kan kombinera sociala och samhälleliga framsteg med ökad konkurrenskraft. Ökade investeringar i barnomsorg och sociala tjänster i bredare bemärkelse (äldreomsorg, utbildning, vård, tjänster för personer med funktionsnedsättning, stöd i hemmet och stödboenden osv.) ökar attraktiviteten som lokaliseringsort och ger samtidigt ett viktigt bidrag till att öka sysselsättningsgraden bland kvinnor och de människor som står längst från arbetsmarknaden, t.ex. personer med funktionsnedsättning, samt bidrar på medellång och lång sikt till att avlasta de offentliga finanserna. Såsom kommissionen redan erkänner är det viktigt att se till att dessa investeringar på ett målinriktat sätt är anpassade till en persons särskilda behov i stället för till en grupp, för att uppnå individuellt stöd och bästa möjliga resultat (6). Dessutom anser EESK att det är nödvändigt att förebygga alla slags sociala problem, oberoende av de berörda personernas ålder. Förebyggande åtgärder bör därför vara en allomfattande socialpolitisk strategi som inte bara avser barn, utan alla samhällsgrupper.

4.5

Arbetsmarknaden är nyckeln till att klara av de demografiska förändringarna och hållbart konsolidera de offentliga finanserna. Därför måste kommissionens krav på bättre arbetsmarknadsdeltagande, bl.a. genom en aktiv arbetsmarknadspolitik och förstärkt social delaktighet, välkomnas. Om den befintliga sysselsättningspotentialen utnyttjas bättre kan förhållandet mellan avgiftsinbetalare och förmånsmottagare hållas tämligen stabilt trots den kraftiga ökningen av antalet äldre (7). EESK vidhåller dock att sociala investeringar även måste omfatta samhällsgrupper för vilka mottagandet av sociala förmåner inte utmynnar i att de aktiveras för arbetsmarknaden.

4.6

Samtidigt kan man med sociala investeringar och en bättre socialpolitik uppnå mer än viktiga sysselsättningspolitiska effekter. Ett konsekvent genomförande av politiken för social delaktighet i medlemsstaterna och en konsekvent bekämpning av fattigdom medför betydande fördelar för hela samhället och främjar den sociala freden och sammanhållningen i samhället.

4.7

Den kursändring som beskrivs i meddelandet utgör också ett viktigt bidrag till en hållbar konsolidering av de offentliga finanserna. Främjandet av tillväxt för alla och en betydande höjning av sysselsättningsgraden till år 2020 kan innebära ett ytterligare utrymme i de statliga budgetarna i EU-27 på upp till 1 000 miljarder euro (8).

4.8

Det återstår dock några avgörande obesvarade frågor när det gäller den prioritetsändring som beskrivs i meddelandet och hur den ska införlivas i den europeiska planeringsterminen. EESK välkomnar en förbättrad övervakning, men påpekar att den årliga tillväxtöversikten för 2013 fortfarande är inriktad på det föregående årets prioriteringar. I de landsspecifika rekommendationerna för andra halvåret bör man enligt kommitténs uppfattning fokusera mer på sociala investeringar. I nästa årliga tillväxtöversikt (2014) bör man sedan explicit beakta sociala investeringar, och sociala problem bör integreras i den kommande europeiska planeringsterminen. Dessutom bör man under planeringsterminens gång uttryckligen klargöra att ökade sociala investeringar är förenliga med en ”differentierad och tillväxtfrämjande” finanspolitisk konsolidering.

4.9

Meddelandets uttalanden om finansieringen av socialinvesteringsoffensiven och om ändringen av skattestrukturerna är dock tyvärr snarast en besvikelse och når inte upp till sysselsättningspaketet, där kommissionen utöver sänkt skatt på arbete rekommenderade ökad beskattning av förmögenhet. Den kursändring som tillkännages i paketet om sociala investeringar kan emellertid bara genomföras framgångsrikt om finansieringen tryggas.

4.10

Likväl förblir frågan om finansieringen av paketet om sociala investeringar till stora delar obesvarad. Om de europeiska struktur- och investeringsfonderna, särskilt ESF, används på ett bättre sätt kan de visserligen vara viktiga finansieringsinstrument, men de kommer absolut inte att räcka till för att genomföra den eftersträvade politiska kursändringen. I stället upprepar EESK att det utöver ökad effektivitet och målinriktning i de offentliga utgifterna även är nödvändigt att finna nya inkomstkällor för de offentliga finanserna. I detta sammanhang måste också de möjliga bidragen från de olika typerna av inkomst och förmögenhet beaktas (9). Samtidigt bör de befintliga resurserna användas bättre.

4.11

EESK påpekar att logiken för sociala investeringar även uppnås genom att politiken ändras och förbättras där den har visat sig vara ineffektiv. Här är det inte i första hand ytterligare investeringar som behövs. Kommittén uppmanar kommissionen att informera och upplysa om ny socialpolitik som är bättre för slutanvändaren till en jämförbar eller lägre kostnad.

4.12

EESK förespråkar sedan länge att man inte bara bör se till utgiftssidan, utan att man också måste förbättra de offentliga intäkterna, t.ex. genom att ändra och bredda skattebasen, ta ut en skatt på finansiella transaktioner, stänga skatteparadisen, stoppa skattekonkurrensen och vidta åtgärder mot skattebedrägeri (10). Särskilt mot bakgrund av paketet om sociala investeringar och de utmaningar som är kopplade till det betonar EESK återigen med eftertryck dessa krav samt behovet av ett europeiskt konjunktur- och investeringsprogram på 2 % av BNP (11). I detta paket fastställs visserligen de rätta vägvalen, men det saknas förslag till ett slags social investeringspakt för att det inte ska stanna vid avsiktsförklaringar, utan den nya inriktningen på politiken ska omsättas i praktiken.

4.13

Utöver kravet på att medlemsstaterna i högre grad ska involvera arbetsmarknadens parter och det organiserade civila samhället, något som EESK uttryckligen stöder, bör kommissionen snarast lägga fram konkreta förslag till närmare och kontinuerlig medverkan i samordningsprocessen för den europeiska planeringsterminen. Detta gäller även och framför allt den starkare inriktningen på sociala investeringar och aktiv inkludering. Denna medverkan bör vara grundläggande och möjliggöra ett verkligt inflytande på utformningen av politiken.