29.6.2012

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 191/111

---

Yttrande från Europeiska och sociala kommittén om ”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life)”

COM(2011) 874 final – 2011/0428 (COD)

2012/C 191/20

Föredragande: Pedro NARRO

Europaparlamentet och rådet beslutade den 15 december 2011 respektive den 23 januari 2012 att i enlighet med artikel 192 och artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

”Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life)”

COM(2011) 874 final.

Facksektionen för jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 10 april 2012.

Vid sin 480:e plenarsession den 25–26 april 2012 (sammanträdet den 25 april) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 127 röster för, 2 röster emot och 4 nedlagda röster:

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1   Programmet Life är ett framgångsrikt gemenskapsprogram som under de senaste 20 åren tillsammans med andra fonder och initiativ har lett till synnerligen positiva resultat. Därför bör programmet ges en fortsättning och förstärkas i syfte att gå vidare på ett strategiskt och samstämmigt sätt på området för miljö och klimat i EU.

1.2   Förslaget till ökade anslag för programmet Life (2014–2020) är ett steg i rätt riktning, men vägen är ännu lång innan man effektivt kan integrera miljöfrågorna i all EU-politik. EESK uppmanar medlemsstaterna, som befinner sig i en djup ekonomisk kris, att beslutsamt investera på miljö- och klimatområdet för att lindra krisens återverkningar.

1.3   Inrättandet av ett delprogram för klimatpolitik kan visa sig vara ett positivt verktyg för att bättre belysa dessa initiativ som syftar till anpassning till och lindring av klimatförändringen. Delprogrammet Miljö bör å sin sida även i fortsättningen bidra till skydd av biologisk mångfald och i första hand finansiera Natura 2000-nätverket, utan att därmed förringa bidrag från andra fonder såsom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU).

1.4   Lanseringen av en ny typ av projekt i stor skala, ”integrerade projekt”, måste ske med deltagande av medborgarorganisationer och småföretag, samtidigt som man ser till att ”traditionella projekt” ges en fortsättning och att samordning sker mellan organ på nationell nivå och gemenskapsnivå. I detta syfte föreslår EESK att kommissionen utökar förslaget till förordning med en tydlig anslagsfördelning mellan de två projekten och att den specificerar vilka kriterier som gäller vid geografisk spridning av integrerade projekt. Kommissionen bör även klarlägga hur de fleråriga programmen ska utarbetas utan att skada flexibiliteten i programmet.

1.5   Kommittén ställer sig positiv till att projektfördelningen sker med utgångspunkt i förtjänst och inte i geografiska kriterier. EESK noterar dock att vissa länder knappt deltar i Life-programmet, eftersom de varken har erfarenhet eller tillräckliga resurser för ett aktivt deltagande. Därför är det ytterst viktigt att kommissionen underlättar deras deltagande genom mer rådgivning och bättre institutionell samordning.

1.6   Ökningen av medfinansiering i traditionella och integrerade projekt får inte under några som helst omständigheter leda till att momsen eller kostnaderna för fast personal inte längre kan beaktas. Om dessa kostnader faller utanför kan mindre organisationer i det civila samhället skadas allvarligt, och deras deltagande kan äventyras eller begränsas trots att det är ytterst värdefullt.

1.7   Införandet av enhetsbelopp är en god förenklingsåtgärd. EESK anser att kommissionen bör överväga förbättringar i rådgivningsfunktionerna, förenkling av finansiella formulär och införande av en förhandsutvärdering för de traditionella projekten.

1.8   Kommittén anser att man inte kan frångå Life-programmets gemenskapskaraktär och dess europeiska mervärde. Därför bör kommissionen på förhand klarlägga vilka åtgärder som ska vidtas genom delegerade akter, vilken roll medlemsstaterna ska ha i Life-kommittén och vilka nya befogenheter som tillerkänns genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation (EACI).

1.9   Trots att Life-programmet har rönt stor framgång bör Europeiska kommissionen göra ytterligare ansträngningar för att sprida kunskap om programmet och uppmuntra organisationerna i det civila samhället till aktivt deltagande. I detta sammanhang är det av grundläggande betydelse att förbättra spridningskanalerna, insynen i hur projekten väljs ut och medborgarnas medvetenhet om hur viktigt ett gemenskapsverktyg som Life-programmet är för samhället och vilket mervärde det tillför.

2.   Bakgrund

2.1   Den 12 december 2011 publicerade Europeiska kommissionen förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life). Den övergripande finansieringsramen för Life-programmet för perioden 2014–2020 uppgår till 3 618 miljoner euro uttryckt i löpande priser.

2.2   Life-programmet ingår i kommissionens förslag om den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020, där man fastställer budgetramen och de huvudsakliga riktlinjerna i Europa 2020-strategin. Kommissionen har beslutat att betrakta miljön och klimatpolitiken som integrerade delar av samtliga viktigare instrument och interventioner.

2.3   Ända från starten 1992 har Life-programmet varit en av de främsta drivkrafterna för miljöfinansiering i Europeiska unionen. Den nya förordning som kommissionen föreslår avses ersätta Europaparlamentets och rådets nuvarande förordning nr 614/2007 av den 23 maj 2007 om det finansiella instrumentet för miljön (Life+).

2.4   Förslaget till ny Life-förordning har byggts upp utgående från ett Life-program med två delprogram, nämligen Miljö och Klimatpolitik. Delprogrammet Miljö består av tre prioriterade områden: 1. Biologisk mångfald, 2. Miljö- och resurseffektivitet, och 3. Miljöstyrning och miljöinformation.

2.5   Delprogrammet Miljö tilldelas 2 713,5 miljoner euro. Hälften av de medel som avsätts för stöd till projekt som innehåller konkreta åtgärder riktas till Natur och biologisk mångfald. Delprogrammet Klimatpolitik har tilldelats en budget på 904,5 miljoner euro och är uppbyggt kring tre prioriterade områden: Begränsning av klimatförändringar, Klimatanpassning och Klimatstyrning och klimatinformation.

2.6   Europeiska ekonomiska och sociala kommittén har alltid fäst stor vikt vid Life-programmet inom utvecklingen och utformningen av EU:s miljöpolitik. I de tre senaste EESK-yttrandena om Life har kommittén upprepat att projektet är ett värdefullt men begränsat bidrag till miljöskyddet i Europa (1).

3.   Allmänna kommentarer

3.1   Budget

3.1.1   Budgeten för Life-programmet i förslaget till flerårig finansiell ram innebär en betydande ökning av de tilldelade medlen jämfört med perioden 2007–2013. Life-programmets anslag ökar från 2 143 till 3 200 miljoner euro i 2011 års priser (3 618 miljoner i nuvarande priser). Delprogrammet Miljö får 2 713,5 miljoner euro (hälften för insatser för biologisk mångfald och natur) och delprogrammet Klimatpolitik 904,5 miljoner euro.

3.1.2   De planerade anslagen utgör 0,3 % av EU:s totala budget. De ökade anslagen är en positiv signal med tanke på miljöomsorgen, även om man måste tänka på hur den ekonomiska krisen påverkar möjligheterna till lokal privat och offentlig finansiering, i synnerhet inom ambitiösa projekt som kräver större anslag. EESK vill under alla omständigheter understryka behovet av att satsa på miljöskydd och klimatåtgärder för att motverka den ekonomiska krisens följder. Kommittén anser att finansieringen av Life-programmet inte bör inverka negativt på andra anslag som möjligen kan användas på samma område, till exempel EJFLU eller strukturfonderna.

3.1.3   Kommissionen bör fästa särskild uppmärksamhet vid behovet av tilläggsfinansiering för att fullfölja verksamheten på områdena kommunikation, spridning och överföring av kunnande. Den särskilda finansieringen av samråd och utbildning bidrar inte bara till en förenklad styrning av programmet, utan framför allt även till ökad effektivitet och en bättre resursanvändning.

3.2   De viktigaste nyheterna i förslaget

3.2.1   Genom samråd med berörda parter och konsekvensanalyser har kommissionen beslutat att införa tre betydande förändringar i den nuvarande praxisen. Tanken är att förbättra strukturen, förenkla funktionen, öka flexibiliteten och tydligare fastställa mål och strategier. Förändringarna är följande:

1)	Mer specifika prioriteringar.

2)	Två delprogram: Miljö och Klimatpolitik.

3)	En ny typ av projekt, ”Integrerade projekt”.

3.3   Fastställande av prioriteringar

3.3.1   En av de frågor som diskuterats mest under den förhandsrådfrågning som Europeiska kommissionen anordnade gällde huruvida det är lämpligt att fastställa prioriteringar i det nya programmet. Kommissionen har med rätta avvisat fasta årliga prioriteringar som kunde hindra sökande från att genomföra planering, förberedelser och presentation av förslagen på ett korrekt sätt. Kommissionen beslutade sig till sist för att – utan närmare preciseringar – tillsammans med medlemsstaterna utarbeta arbetsprogram som löper över minst två år. EESK kan inte för närvarande yttra sig om denna arbetsplanering eftersom det saknas tydliga uppgifter om detta i det förslag till förordning som är föremål för föreliggande yttrande. Trots avsaknaden av uppgifter bör fastställandet av arbetsprogram i huvudsak följa Life-programmet i fråga om flexibilitet och anpassning till förändringar.

3.3.2   EESK stöder koncentrationen av insatser på bestämda politiska prioriteringar och på verksamhetsområden som sammanhänger med miljö och klimat. Kommissionen bör lägga fram mer information om hur programkommittén för Life ska fungera, om översynen av de nationella kontaktpunkterna och om användningen av delegerade akter för att fastställa kriterier för lämpligheten i projekt och för geografisk balans i fråga om de integrerade projekten.

3.4   Delprogrammet Klimatpolitik

3.4.1   Inrättandet av ett särskilt delprogram för klimatfrågorna och dess tre prioriteringar (begränsning, anpassning och klimatstyrning) bör stimulera en förbättring av genomförandet av EU-lagstiftningen på klimatområdet, stärka styrningen och befästa nya nät och plattformar. Det nya delprogrammet är av största vikt för att uppnå målen för Europa 2020-strategin (2) och ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050” (3).

3.4.2   Det nya delprogrammet bör, trots den begränsade finansieringen, inriktas på en rad specifika mål som möjliggör en förbättring av kunskaperna ute på fältet om klimatfrågorna, och se till att denna prioritering ingår som en del i EU:s instrument och åtgärder. Samverkanseffekterna mellan miljömålen och klimatmålen är uppenbara. Som kommissionen påpekar i sitt förslag till förordning kan klimatprojekt uppnå en rad mål.

3.4.3   Kommittén anser att beslutet att uppgradera det tidigare tematiska området klimatförändringar inom ramen för Life+ Miljöpolitik och miljöstyrning är lämpligt och positivt. Det handlar inte bara om att förbättra synligheten, utan om att inse dess strategiska och sektorsövergripande värde.

3.5   Integrerade projekt.

3.5.1   Ett integrerat projekt är ett traditionellt Life-projekt som täcker ett geografiskt område som är större än en region, där de sökande avser skapa den nödvändiga kapaciteten för att förvalta en särskild sektor, och använda finansiering från Life-programmet, men också annan EU-finansiering liksom nationella och regionala medel och finansiering från den privata sektorn.

3.5.2   I allmänhet handlar det om omfattande projekt (5–10 miljoner euro i medfinansiering från EU) med syftet att lösa miljöproblem och förbättra tillämpning och integrering av miljöaspekter inom andra politikområden. De prioriterade åtgärdsområdena är lämpliga (Natura 2000-nätverket, vatten, luft, avfall osv.), men kommissionen bör inte marginalisera den roll som vissa traditionella projekt har spelat – de har skapat många fördelar till minimal kostnad. De integrerade projekten kommer att innebära en ny genomförandemekanism med flera syften vad avser tillämpningen av miljö- och klimatlagstiftningen, men det finns rimliga farhågor för att de i praktiken ska öka komplexiteten i förvaltningen och skapa svårigheter att samordna de olika fonder som utnyttjas samtidigt.

3.5.3   De integrerade projekten kommer att fördelas geografiskt, men man har ännu inte fastställt hur detta ska ske. Kommissionen kommer att fastställa geografiska kriterier genom delegerade akter, men det vore positivt om förordningen innehöll grundläggande riktlinjer om hur man kan stimulera länder som av tradition inte är särskilt aktiva inom ramen för Life att förbättra sitt deltagande i programmet. Man bör därför erbjuda dessa länder rådgivning i större utsträckning och förbättra samordningen med behöriga nationella organ. Kommittén anser att man i samband med valet av integrerade projekt bör prioritera meritkriterier framför geografiska kriterier eller liknande. Att öka medfinansieringen upp till 80 % av de stödberättigande kostnaderna är kanske inte tillräckligt för att främja deltagande från offentliga och privata aktörer i dagens krissituation, då det är mycket svårt att ta fram tillräckliga medel för så ambitiösa projekt.

3.5.4   De integrerade projekten bör på ett mer beslutsamt sätt försöka involvera organisationer i det civila samhället för att underlätta utveckling och genomförande ute på fältet, så att man undviker att de blir instrument som uteslutande används av myndigheter. Det är av grundläggande betydelse att man ökar deltagandet från organisationer i det civila samhället och främjar skapandet av nätverk som möjliggör utbyte av goda metoder och kunskapsöverföring mellan medlemmarna.

4.   Särskilda kommentarer

4.1   Förenklingar

4.1.1   Kommissionen betonar större förenkling genom ökad användning av schablonsatser och enhetsbelopp. Dessa åtgärder är positiva och kan undanröja onödiga byråkratiska bördor.

4.1.2   Kommittén kan emellertid inte ställa sig bakom förslaget om en omprövning av de stödberättigande kostnaderna så att de inte längre omfattar mervärdesskatt eller kostnader för fast personal (kostnader som i allmänhet uppgår till 30 %). Om dessa kostnader inte beaktas ökar man svårigheterna för projekt som i huvudsak utvecklas av små aktörer i det civila samhället eller på lokal nivå. Förenklingarna bör bestå i en avsevärd förändring av formulären, bättre rådgivning i utformningsfasen, flexibilitet vad avser budgetändringar i efterhand samt en utvärdering i förhand (screening). Enligt kommitténs mening bör en del av de åtgärder som tagits fram för de integrerade projekten också användas för de traditionella projekten, t.ex. att ha två faser i projekturvalsprocessen.

4.1.3   Förslaget till förordning förbättrar avsevärt komplementariteten mellan finansinstrumenten när det gäller den otydliga utformningen av nuvarande artikel 9. EESK ställer sig bakom principen att Life-programmet bör komplettera andra EU-finansieringsprogram (Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Horisont 2020 osv.), vilket skulle förbättra samordningen i syfte att förhindra dubbelfinansiering.

4.1.4   De nya åtgärderna för att förenkla programmets funktion och förvaltning bör åtföljas av ökad öppenhet vad gäller urvalskriterierna för projekten, och av en förstärkning av de befintliga instrumenten för rådgivning och vägledning för potentiella stödmottagare.

4.2   Unionens strategi/Verksamhet utanför unionen

4.2.1   De vägledande nationella anslagen kommer att tas bort (artikel 6 i den nuvarande förordningen) för att ersättas enbart av ännu icke fastställda kriterier rörande geografisk balans i de integrerade projekten. De nationella anslagen har inte gett de förväntade resultaten, och fungerade inte som incitament för de minsta länderna eller för länder med liten erfarenhet av fondförvaltning. Avskaffandet förefaller logiskt och kompenseras av kommissionen med geografiska kriterier för större projekt (integrerade projekt). För närvarande är Italien, Tyskland och Spanien de stora stödmottagarna, men man bör aktivt främja deltagande av länder med mindre erfarenhet eller teknisk beredskap.

4.2.2   Utvidgningen av Life-programmets geografiska tillämpningsområde förefaller lämplig, men bör inte få påverka programmets gemenskapskaraktär negativt. Undantag från den allmänna regeln bör begränsas till mycket specifika fall på särskilda områden, till exempel marina eller migrerande arter eller internationellt samarbete mellan organisationer. EESK ställer sig bakom att minst 15 % av programmets finansiering bör kanaliseras via transnationella projekt.

4.2.3   Hittills har kommissionen till fullo svarat för förvaltningen av Life-programmet, men det framgår inte tydligt i det nya förslaget vilken roll de nya genomförandeorganen, i synnerhet genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation, kommer att få inom ramen för traditionella projekt. I det sammanhanget är det relevant att be kommissionen förklara vilka befogenheter genomförandeorganen kommer att få i samband med urval av projekt och vilka instrument som kommer att användas för att stärka de nationella kontaktpunkterna.

4.3   Natura 2000-nätverket

4.3.1   Life-programmets bidrag till finansieringen av utvecklingen av Natura 2000-nätverket är en prioritering som har gett avsevärda resultat. Under nästa period bör Life-programmet fortsätta att bidra till förbättrat utnyttjande av nätverket hos lokala aktörer och förvaltningar. Av den anledningen är det viktigt att Life-programmet bidrar till att befästa de gemensamma kriterierna för förvaltning och administration av Natura 2000-områden. Denna uppgift bör samordnas av kommissionen och inriktas på de länder där genomförandet har skett nyligen.

4.4   Samfinansiering

4.4.1   Den maximala finansieringsandelen för Life-projekt kommer att vara 70 % av de stödberättigande kostnaderna, mot tidigare 50 %. När det gäller integrerade projekt kan andelen stiga ända till 80 %, en procentandel som också kommer att tillämpas på särskilda stödprojekt för speciella behov i samband med genomförandet och utvecklingen av EU:s politik eller lagstiftning, med beaktande av det strategiska värdet. Ökningen av medfinansieringsgraden syftar till att kompensera det faktum att vissa betydande kostnader nu inte längre är stödberättigande, till exempel mervärdesskatt och utgifter för fast anställd personal. Under den nuvarande perioden åtnjuter emellertid vissa projekt som avser biologisk mångfald redan medfinansiering på 75 %, och kommissionen bör därför analysera om denna medfinansiering är tillräcklig som kompensation eller om man borde fastställa en fast medfinansieringsandel i stället för en högsta andel.

4.5   Miljöinnovationer

4.5.1   Under den nuvarande perioden har projekt för miljöpolitik och miljöförvaltning varit inriktade på tillämpning av innovativa affärsmetoder eller förvaltningsmetoder. Konsekvensbedömningen har utfallit mycket positivt när det gäller framstegen inom miljöinnovationer. Trots detta föreslår kommissionen en begränsning av innovation i den privata sektorn eftersom det finns andra särskilda instrument, till exempel Horisont 2020, som ansvarar för detta.

4.6   Främjande av deltagande av små och medelstora företag och icke-statliga organisationer

4.6.1   I det nya Life-programmet har man övergivit nedifrån-och-upp-strategin och valt att använda en flexibel uppifrån-och-ned-strategi. Resultatet av denna filosofi är de integrerade projekten. EESK avvisar inte kommissionens nya synsätt, men vill peka på vikten av att främja projekt på lokal och regional nivå, som involverar småföretag och icke-statliga organisationer som kan åstadkomma stora resultat med minimala kostnader.

4.6.2   EESK:s instämmer i att projekt som finansieras av Life-programmet på ett effektivt sätt kan främja användningen av grön offentlig upphandling.

4.7   Finansiering av icke-statliga miljöorganisationer

4.7.1   Kommissionen använder Life-instrumentet för att finansiera icke-statliga miljöorganisationer som deltar i den europeiska beslutsprocessen. Traditionellt har ett trettiotal organisationer dragit nytta av dessa medel, och resultatet har varit mycket positivt enligt kommissionens bedömning. Kommittén lovordar i det avseendet det arbete som utförts av dessa organisationer men anser att det kan finnas skäl att ändra urvalskriterierna för tilldelningen av medel, så att andra organisationer som lämnar viktiga bidrag på miljö- och klimatområdet kan få stöd.

---

(1)  CESE (EUT C 80, 30.3.2004, s. 57), CESE (EUT C 255, 14.10.2005, s. 52), CESE (EUT C 132, 3.5.2011, s. 75).

(2)  COM(2010) 2020 final.

(3)  COM(2011) 112 final.

---