23.6.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 184/7

—

ogiltigförklara den överklagade domen,

—

fatta slutgiltigt beslut i målet och ogiltigförklara kommissionens beslut av den 30 april 2008 om det statliga stöd C 56/06 (ex NN 77/06) som Österrike planerar att genomföra till förmån för privatiseringen av Bank Burgenland (EUT L 239, s. 32) och förplikta kommissionen att ersätta rättegångskostnaderna vid förfarandet vid såväl tribunalen som domstolen,

—

i andra hand, återförvisa målet till tribunalen och fatta beslut om rättegångskostnaderna senare.

Som första grund har klaganden, Grazer Wechselseitige Versicherung AG, gjort gällande ett åsidosättande av unionsrätten. Tribunalen anser att Land Burgenland inte fick beakta dess garantiansvar för Bank Burgenlands bestående förbindelser i samband med privatiseringsprocessen. Denna ståndpunkt är rättsligt fel. Tribunalen har tillämpat kriteriet privat investerare. Tribunalen har inte beaktat att garantin är en skyldighet som Land Burgenland övertagit i egenskap av ägare av banken. I likhet med domstolens praxis ibland annat domen i målet Ryanair (1), ska det ansvar som en medlemsstat har antagit i samband med en ekonomisk verksamhet beaktas i samband med tillämpningen av kriteriet privat investerare. Dessutom är tribunalens rättsuppfattning inte förenlig med den gemenskapsrättsliga principen om ”effet utile”. Tribunalens anförda princip, att EU-medlemsstaterna i samband med privatiseringen av banker inte får beakta att förvärvaren övertar medlemsstaternas bestående garantier, ger upphov till väsentliga hinder vid bekämpandet av den aktuella finans- och statsskuldskrisen i Europa.

Genom sin andra grund har klaganden gjort gällande att Tribunalen i den överklagade domen har gjort sig skyldig till ett förfarandefel, eftersom den inte uttalat sig självständigt angående en för målet väsentlig grund utan gjort en hänvisning ”in blanco” till kommissionens argument. Härvid är det fråga om kommissionens felaktiga antagande att de (påstådda) felen i Land Burgenlands upphandlingsvillkor inte påverkade höjden på anbuden. Genom att utan eftertanke godta denna kommissionens rättsligt oriktiga bedömning har tribunalen dessutom åsidosatt unionsrätten. Tribunalen har förbisett att de felaktiga upphandlingsvillkoren skulle kunna leda till att anbudsgivare lägger högre anbud än vad de hade gjort om vid en villkorslös upphandling. Vid privatiseringen av Bank Burgenland riktade sig det anbudsgivande konsortiet uppenbarligen efter ett för högt ett anbud för att kompensera för kvalitativa bister i det egna anbudet (nämligen risken för att Land Burgenland, vid en försäljning till konsortiet, skulle stå för garantin). Om tribunalen fann att det kvalitativa kriteriet ”befrielse från garantin” inte skulle vara statsstödsrättsligt tillåtet, skulle den inte samtidigt ha antagit att konsortiets anbud utgjorde en bra grund för att fastställa Bank Burgenlands marknadspris (utan stöd).

Genom sin tredje grund har klaganden gjort gällande att tribunalen åsidosatt klagandens rätt till försvar. Tribunalen har underlåtit att uttala sig om en väsentlig grund i målet. Mellan parterna är det otvistigt att Bank Burgenland före avslutandet av privatiseringen, även vid en försäljning till konsortiet, hade emitterat obligationer till ett värde av 320 miljoner euro. Dessa obligationer hade omfattats av Land Burgenlands garanti. Klaganden gjorde i sin ansökan av den 17 juli 2008 också uttryckligen gällande att konsortiet därigenom vunnit en större fördel än klaganden. Kommissionen har inte beaktat detta vid jämförelsen av de båda anbuden. Tribunalen har inte uttalat sig om denna grund i den överklagade domen. Därigenom har tribunalen inte slutligt prövat klagandens grunder och dessutom fråntagit unionsdomstolarna möjligheten att utföra de uppgifter de anförtrotts med.