52003AE1175

Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: Innovationspolitiken: en uppdatering av Europeiska unionens ståndpunkt inom ramen för Lissabonstrategin"

(KOM(2003) 112 slutlig)

(2004/C 10/16)

Den 12 mars 2003 beslutade kommissionen att i enlighet med artikel 262 i EG-fördraget rådfråga Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ovannämnda meddelande.

Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion, som svarat för kommitténs beredning av ärendet, antog sitt yttrande den 3 september 2003. Föredragande var Mário Soares.

Vid sin 402:a plenarsession den 24 och 25 september 2003 (sammanträdet den 25 september) antog Europeiska ekonomiska och sociala kommittén följande yttrande med 66 röster för, inga motröster och 1 nedlagd röst.

1. Sammanfattning

1.1. Kommittén välkomnar kommissionens meddelande och ställer sig bakom målet att förstärka innovationskapaciteten i linje med den strategi som definierats av Europeiska rådet i Lissabon.

1.2. Att stärka innovationsverksamheten i Europa är en aktuell fråga med tanke på innovationers betydelse för ekonomisk tillväxt och sysselsättning, i en tid då den europeiska ekonomins svårigheter att återhämta sig förvärras av osäkerhet och politiska risker.

1.3. Kommittén delar kommissionens sätt att se systematiskt på innovationsprocessen och uppfattningen att processen kan anta flera former, även om det i grunden är kompetensen hos de mänskliga resurserna - grundlagd genom utbildning - som ger upphov till innovation i företag. EESK är övertygad om att skapandet av goda relationer, på frivillig basis eller förhandlingsbasis, framför allt på det mänskliga, sociala, finansiella och miljömässiga området, är en avgörande faktor för att stärka Europeiska unionens speciella innovationsmodell.

1.4. Kommittén välkomnar kommissionens ansträngningar i syfte att uppmuntra innovation genom insatser som samordnas mellan medlemsstaterna och EU:s institutioner, och stöder i stort de strategier som skisseras i meddelandet.

1.5. Kommittén bekräftar att det har skett en del framsteg under de senaste åren när det gäller innovation, även om det är uppenbart att situationen för unionen är ofördelaktig i jämförelse med andra parter och det fortfarande finns stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller innovationsverksamheten.

1.6. EESK vill rikta medlemsstaternas uppmärksamhet mot att den inre marknaden, världens största marknad, måste förverkligas i praktiken och att man snarast måste förbättra förutsättningarna att till fullo dra nytta av de enorma möjligheter som den förestående utvidgningen för med sig, så att investeringarna kan återupptas och den ekonomiska tillväxten öka i hela det europeiska området.

1.7. Kommittén understryker att instrumenten för stöd till företag behöver förstärkas, beslutsprocessen behöver bli mindre byråkratisk och smidigare, processen för utbyte och spridning av exempel på bra innovationsverksamhet behöver bli effektivare och företagande måste få ett större erkännande. Därför uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att låta alla krafter i samhället verka för att skapa en samhällskultur som gynnar innovationer, kvalitet och företagens riskvillighet.

1.8. I samband med att man utformar och tillämpar EU-politiken på områden där företag utgör drivkraften, vilket är fallet med innovationer, anser EESK att man bör ta hänsyn till att formerna för huvudaktörernas, dvs. företagares och arbetstagares deltagande och engagemang behöver förstärkas.

1.9. Kommittén är övertygad om att meddelandet kan lägga grunden för en förstärkt innovationskapacitet inom hela unionen och har förhoppningen att medlemsstaterna och EU:s institutioner ser till att det finns tillräckliga förutsättningar och resurser för investeringar i innovationer, vilket har stor betydelse för den ekonomiska tillväxten och för en ökad livskvalitet för EU-medborgarna.

2. Sammanfattning av grunddokumentet

2.1. Innovation är en hörnsten i Lissabonstrategin som presenterades vid Europeiska rådets möte i mars 2000 och som lyftes fram vid de följande Europeiska råden, särskilt i Barcelona 2002.

2.2. Detta meddelande om innovationspolitiken bildar tillsammans med Meddelandet om industripolitiken i ett utvidgat Europa och Grönboken om entreprenörskap ett övergripande ramverk för utvecklingen av en företagspolitik som främjar företagens konkurrenskraft och bidrar till ekonomisk tillväxt i Europa.

2.3. I meddelandet bekräftas forskningens viktiga bidrag till innovation och betydelsen av det nya meddelandet "Mer forskning för Europa - mot 3 % av BNP", och man betonar också att det finns många andra innovationsformer.

2.4. Innovation kan ske successivt i små steg eller vara genomgripande, den kan vara ett resultat av tekniköverföring eller utveckling av nya affärskoncept, den kan vara teknisk, organisatorisk eller salu- och marknadsföringsinriktad.

2.5. Syftet med meddelandet är i första hand att beskriva de olika vägarna till innovation och analysera deras konsekvenser för utformningen och tillämpningarna av innovationspolitiken, så att inte hinder uppstår genom en alltför restriktiv syn på innovation.

2.6. Analysen åtföljs av en undersökning av de aktuella utmaningar som i olika grad är specifika för EU. Det påpekas att strukturer, problem och möjligheter beträffande innovation inte nödvändigtvis är desamma i alla större ekonomiska områden i världen. Bland de faktorer som beaktas finns EU:s ständigt bristfälliga innovationsarbete, följderna av utvidgningen, demografiska trender och den offentliga sektorns stora omfattning i EU:s ekonomier.

2.7. Eftersom innovationspolitiken huvudsakligen bedrivs på nationell och regional nivå, behöver medlemsstaterna och kommissionen intensifiera sitt samarbete för att stärka innovation inom EU, bland annat genom samordnings- och bedömningsmekanismer för ömsesidigt lärande, och värdering av de framgångar som uppnåtts. Meddelandet innehåller konkreta förslag på hur den europeiska mångfalden kan utgöra en styrka.

2.8. I meddelandet ges även förslag på nya vägar för att utveckla EU:s innovationspolitik, särskilt samspelet med andra politikområden. Innovationspolitiken måste ofta förverkligas via andra politikområden, och i meddelandet föreslås bland annat en bättre samordning och en aktiv uppföljning från kommissionens och medlemsstaternas sida.

3. Allmänna kommentarer

3.1. Innovation tillskrevs stor betydelse redan 1995 i grönboken om innovation(1) och därefter i den första handlingsplanen för innovation i Europa(2), som hade som främsta mål att skapa en innovationskultur och en miljö som främjar innovationer samt att uppmuntra till en starkare koppling mellan forskning och innovationer.

3.2. Europeiska rådet i Lissabon i mars 2000 satte upp ett strategiskt mål att Europeiska unionen skulle "bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning" före 2010 och skapade därmed förväntningar på att innovationer skulle lägga grunden för unionens framtid(3).

3.3. Kommissionens meddelande från 2000(4) identifierade fem prioriteringar för att medlemsstaternas insatser och insatser på EU-nivå skall inriktas på att främja innovation.

- Att samordna innovationspolitiken.

- Att skapa ett regelverk som främjar innovation.

- Att uppmuntra nyskapandet av och tillväxten hos innovativa företag.

- Att förbättra de viktigaste formerna av samspel i innovationssystemet.

- Att främja ett samhälle öppet för innovation.

3.4. Kommittén konstaterade i sitt yttrande att sådana mål kan leda till att innovationspolitikens betydelse får det erkännande som krävs, "både av de nationella regeringarna och av EU:s medborgare"(5), och definierade fyra avgörande åtgärdsområden för att stimulera innovation i Europa:

- Information om innovation.

- Övergripande förståelse för värdet av innovationer.

- Ett fungerade rättsligt och organisatoriskt klimat.

- Samordnade åtgärder på nationell nivå och inom branscher.

3.5. Den bedömningen gäller fortfarande, vilket även är fallet med kommitténs bidrag avseende följande aspekter:

- Samordning av medlemsstaternas nationella innovationspolitik.

- Skatteåtgärder i syfte att skapa incitament för den privata sektorn att investera i forskning och utveckling och anställa fler forskare.

- Avlägsnande av hinder för kommunikation mellan å ena sidan små och medelstora företag och å andra sidan universitet och forskningscentrum.

- Uppmuntran till nyskapande av och tillväxt hos innovativa företag (underlätta för nystartade företag att få tillträde till offentlig upphandling och gemenskapsprogram).

- Värdering av de mänskliga resurserna vid forskningsinstitut och elitforskningscentrum samt insatser för att attrahera forskningspersonal och forskare från länder utanför EU.

- Förbättring av de viktigaste formerna av samspel i innovationssystemet.

- Underlättande av kunskapsöverföring.

- Behovet av en process för information och livslångt lärande inom utbildningssystemen, särskilt i grund- och gymnasieskolan, så att medvetenheten om innovationernas verkliga betydelse blir reell och allmänt spridd(6).

3.6. EESK riktar dessutom medlemsstaternas uppmärksamhet mot att det krävs offentliga investeringar i livslångt lärande, särskilt för yrkesverksamma på mellannivå ("knowledge workers"), så att forskning kan utvecklas på plats och företagens innovationsaktiviteter kan stärkas.

3.7. Europeiska rådet i Barcelona har slagit fast att EU:s investeringar i forskning och teknisk utveckling (FoU) bör öka så att de närmar sig 3 procent av BNP samt att företagens finansiering bör öka till två tredjedelar av de totala utgifterna för FoU. Kommittén välkomnar dessa slutsatser och "understryker att målen om konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt, sysselsättning, höga miljö- och hälsonormer och en väl avvägd hållbar utveckling endast kan uppnås genom ökad kunskap, FoU och innovation"(7).

3.8. Kommittén delar kommissionens uppfattning att innovationer fortfarande utgör en svag punkt för Europeiska unionen jämfört med Förenta Staterna och Japan, trots att vissa framsteg åstadkommits, och att denna svaghet är en av de viktigaste orsakerna till att Europa har lägre tillväxt och produktivitet.

3.9. Medan FoU (Forskning och utveckling) lyfts fram i flera av kommissionens tidigare meddelanden och i kommitténs yttranden över dessa(8) är föreliggande yttrande främst inriktat på de aspekter av innovationer som sträcker sig bortom eller ligger utanför FoU, men som kan vara avgörande för att den europeiska innovationspolitiken skall få ny kraft.

3.10. Kommittén välkomnar kommissionens meddelande, som är avsett att väcka ny diskussion för att förbättra förutsättningarna för den europeiska innovationspolitiken, med utgångspunkt i bättre insikter om vilka mekanismer som styr innovationsverksamhet och medlemsstaternas nya politiska vilja att övervinna problem, så att Europa blir mer innovativt och kan nå Lissabonmålen.

3.11. Kommittén fäster stor vikt vid de prioriteringar som Europeiska rådet slog fast den 20-21 mars 2003, bland annat för ökad sysselsättning och social sammanhållning, innovationer och företagaranda samt miljöskydd och medborgarnas livskvalitet, men konstaterar emellertid att dessa prioriteringar i högre grad präglat debatten än lett till konkreta åtgärder från medlemsstaternas sida.

3.12. Kommittén ser också mycket positivt på de allmängiltigt hållna slutsatserna från den 14:e interparlamentariska Eureka-konferensen, som hölls den 23-24 juni med temat "Att utforma en innovationspolitik för Europa".

3.13. När det gäller att få igång den ekonomiska tillväxten och öka sysselsättningen förvärras problemen av osäkerhet och politiska risker som påverkar vår omvärld och särskilt den europeiska ekonomin, vilket gör kommissionens meddelande om innovationspolitiken ännu mer betydelsefullt och aktuellt. Den besvärliga situation som råder borde ge medlemsstaterna och företagen incitament att stödja en investeringspolitik som kan skapa de förändringar som är nödvändiga för att stärka innovationsverksamheten, vilken är avgörande för att öka produktiviteten och konkurrenskraften inom den europeiska ekonomin.

4. Särskilda kommentarer

4.1. Kommittén delar kommissionens sätt att se systematiskt på innovationsprocessen och instämmer i konstaterandet att kapaciteten och verksamheten när det gäller icke-teknologiska innovationer i lika hög kan grad ligga bakom den långsamma takten att närma sig målen från Lissabon som de låga investeringsnivåerna i forskning och utveckling (FoU). En sådan uppfattning innebär dock inte att man fäster mindre vikt vid det europeiska målet att nå 3 procent av BNP för forskning och utveckling (FoU), enligt den utfästelse medlemsstaternas åtagit sig att följa och som de bör infria genom att komma till rätta med det befintliga underskottet när det gäller innovationer.

4.1.1. Utveckling av ny kunskap är i själva verket en förutsättning för att Europeiska unionen - som Europeiska rådet i Lissabon slog fast - skall bli världens mest avancerade kunskapsbaserade samhälle. Ny grundläggande kunskap är resultat av grundforskning. Innovation och den praktiska kunskap den hänger samman med är däremot resultatet av ett samspel mellan grundforskning, tillämpad forskning, utveckling, teknik, förvaltning, salu- och marknadsföring, etc., eller av något av dessa stadier. Den kan uppstå i olika skepnad och genom många olika möjligheter.

4.1.2. Det krävs dessutom effektivare incitament för att uppmuntra till rörlighet för forskare och ingenjörer - som bärare av kunskap och innovativ teknik - mellan näringsliv (inbegripet små och medelstora företag) och universitet och andra forskningscentra. Den immateriella äganderätten bör fördelas på ett balanserat sätt.

4.1.3. Det är särskilt viktigt att de små och medelstora företagen tar på sig rollen att fånga upp idéer och utveckla dem till nya produkter. De små och medelstora företagens affärsmöjligheter och överlevnad avgörs således inte endast av rörlighet, överföring av kunskap och nya idéer, utan i ännu högre grad av det allmänna ekonomiska klimatet, tillgång till egen basutrustning, finansieringsmöjligheter och erfarenhet av företagande. Det är således av stor betydelse för innovationsprocessen att de nya företagens konkurrenskraft, marknadsposition och finansiella kapacitet förbättras, åtminstone de fem första åren.

4.2. Meddelandet tar fasta på att företagen utgör drivkraften för innovationer, genom deras förmåga att se marknadsmöjligheter och reagera på ett innovativt sätt utifrån sin kunskap och kompetens. EESK betonar emellertid att den kunskapsbas som bibringas de mänskliga resurserna genom utbildning och livslångt lärande samt individernas möjligheter och förmåga till lärande är av stor betydelse för innovationsprocessen trots att företagens samspel med den närmaste miljön är väsentligt för deras innovationer och att förhållanden i den allmänna miljön påverkar innovationsbenägenheten.

4.3. EESK framhåller betydelsen av att företagsamhet får ett större erkännande och att kommissionen, medlemsstaterna och samhället i stort måste arbeta för målet att skapa en kultur som främjar innovationer, kvalitet och riskvilliga företag.

4.3.1. Det vore särskilt värdefullt om kommissionen som ett led i en process för ömsesidigt lärande anordnade rundabordsmöten för olika sektorer, inte minst för verksamhet av pilotkaraktär, så att man kan verka för att underlätta spridning av goda exempel på företagens innovationsarbete.

4.3.2. Med tanke på att innovationsverksamhet karaktäriseras av en hög andel misslyckanden med att överföra idéer till finansiellt livskraftiga projekt, vore det berättigat att medlemsstaterna erbjöd särskilda stödtjänster för företagsinnovationer.

4.3.3. Dessutom borde de finansiella institutionerna bli bättre på att bedöma nya idéer så att företag får finansiella möjligheter att dra maximal nytta av den kunskap de har tillgång till och av framväxande kunskap.

4.4. EESK framhåller att Europas största svagheter främst kan illustreras av den andel av BNP som företag lägger på forskning och utveckling (FoU), antalet patent inom högteknologi(9) och industrins mervärde inom högteknologisektorerna. Det betonas att man så snabbt som möjligt måste övervinna problemen, vilket framförts tidigare.

4.5. EESK betonar att skillnaderna mellan medlemsstaterna är särskilt stora när det gäller indikatorer för deltagande i livslångt lärande och antal patent inom högteknologi. Dessutom är skillnaderna mellan medlemsstaterna stora när det gäller företagens utgifter för FoU som andel av BNP och patent inom högteknologin. Dessa är några av de aspekter som bör få särskild uppmärksamhet.

4.6. De problem som har konstateras när det gäller innovationer kräver en adekvat reaktion från medlemsstaterna vad avser dels gemensamma problem som bristande riskvillighet, otillräckliga investeringar i FoU och brist på samarbete mellan forskning och industri, dels kandidatländernas specifika problem i samband med nödvändiga förändringar av den ekonomiska, institutionella, utbildningsmässiga och sociala inramningen.

4.7. Meddelandet betonar att det behövs en politik för mänskliga resurser där villkoren även anpassas till personer i sista skedet i arbetslivet, genom flexibla arbetstider och utbildningsinsatser. EESK anser dessutom att det är viktigt att utveckla samtliga arbetstagares kompetens och förlänga äldre arbetstagares bidrag till ekonomin, vilket man bör ta fasta på för att balansera åldersfördelningen i företag och minska belastningen på socialförsäkringssystemen. Arbetstagare med yrken där fysiska förslitningsskador är vanliga eller som har särskilt riskfyllda arbetsförhållanden bör i detta sammanhang behandlas annorlunda.

4.7.1. Det är särskilt viktigt att ta hänsyn till att äldre personer med kunskapsbaserat arbete ("knowledge workers") kan fortsätta att bidra till den samlade välfärden och levnadsstandarden, genom ett värdefullt tillskott till samhällets produktion och ekonomi baserat på skicklighet och intelligens, samtidigt som de ekonomiska och sociala kostnaderna minskar.

4.7.2. EESK anser därmed att följande är nödvändigt:

- Särskilda instrument som garanterar och försvarar dessa arbetstagares rättigheter, genom att de involveras mer i samband med omorganisationer och omstruktureringar av företag, så att nya lösningar gynnas genom lämpliga stödmetoder och teknisk assistans.

- Incitament bör skapas för företag som anställer personer med kunskapsbaserad yrkesprofil som söker ny anställning.

- Särskilda projekt inom politiken för investeringar, handelsutveckling och partnerskap med medlemsstaterna för att dessa arbetstagare skall blir mer rörliga och värderas högre så att de finner sin plats i systemet och deras värdefulla kompetens och kunskap utnyttjas fullt ut.

- Tillvaratagande av dessa arbetstagares kunskap, inom ramen för politiken för hantering av migrationsströmmar, genom att de utvecklar urvals- och utbildningsinsatser på plats inom företag som är intresserade av att ta emot invandrare.

- Expertstöd för professionell rådgivning på lokal nivå för små och medelstora företag som vill ta sig in på de nya marknader som öppnas i anslutningsländerna.

- Främjande av utbyte mellan dessa arbetstagare för att lokalt stödja processer för att modernisera system för produktion, organisation och administration i unionens nya medlemsstater.

- En särskild politik för de personer med kunskapsbaserat arbete som förlorar sitt arbete och som har problem med att förena rörlighet med familjeförsörjning.

4.8. EESK betonar att arbetstillfredsställelsen, särskilt när det gäller kvaliteten på arbetsförhållanden och arbetsrelationer, har stor betydelse för att stärka företagsinnovationerna. Ett större miljömässigt och socialt ansvarstagande från företag, med allt vad detta innebär, förefaller dessutom vara en grundläggande faktor för att stärka Europeiska unionens särskilda innovationsmodell.

4.9. Kommittén bekräftar att unionens speciella egenskaper som beskrivs i meddelandet är betydelsefulla och att de påverkar innovationspolitiken, exempelvis den offentliga sektorns stora omfattning och dess kontaktytor med de mest innovativa företagsmiljöerna, en förnyelse av stadsområdena som innovationscentrum som attraherar högt kvalificerade personer samt behovet av att låta den europeiska mångfalden spela in i utformningen av en särskild innovationspolitik som syftar till att öka den ekonomiska tillväxten, sysselsättningen och livskvaliteten för EU-medborgarna.

4.10. Kommittén håller med kommissionen om att det krävs nya ansträngningar för att ge incitament till innovation och samordnade åtgärder från medlemsstaterna och EU:s institutioner, men tvingas ändå påpeka att sådana ansträngningar måste ta sig konkret uttryck i exempelvis en politik för stöd till företag, modeller som stimulerar arbetstagarnas deltagande och engagemang och en budgetpolitik inriktad på att anslå de medel som krävs i detta syfte.

4.11. EESK uppmanar medlemsstaterna att ta fram åtgärder för att förbättra den grundläggande utbildningen och den aktiva befolkningens tekniska utbildning samt att genom samordning av den europeiska politiken skapa förutsättningar för en ökad rörlighet för de mänskliga resurserna mellan universitet/forskningsinstitut och näringsliv, mellan länder och mellan företag. Sådana åtgärder skulle kunna bli avgörande för att påskynda spridning av kunskap och goda exempel när det gäller innovationsarbete, så att branscher och företag kan utnyttja och tillämpa tillgänglig kunskap fullt ut i system för utveckling, produktion och försäljning av varor och tjänster. I framtiden borde befintliga nätverk på informationsteknologins område utnyttjas bättre, särskilt av företag och universitet/forskningsinstitut, så att de lättare når de nivåer som eftersträvas genom att lära av varandra.

4.12. Meddelandet inbjuder till en analys av nya vägar för att göra Europa framgångsrikare när det gäller innovation. EESK ställer sig bakom många av de förslag som presenteras, bland annat när det gäller att ta fasta på effekter av politik inom andra områden och systematiskt bedöma dess effekter för innovation (konkurrensfrågor, inre markanden, sysselsättning, skattefrågor, miljö och regional utveckling), att främja en starkare marknadsdynamik (att utnyttja konceptet ledande marknader), att stimulera innovation inom den offentliga sektorn (effektiv, öppen och konkurrenskraftig statlig upphandling, nya typer av tjänster) och att stärka innovationspolitikens regionala dimension (bygga upp kunskap utifrån regionens sociala och ekonomiska särprägel och genom att lära av goda exempel).

4.13. EESK anser att man bör sträva efter att öka innovationsarbetet i Europa med hjälp av samspel som rör:

- Skattepolitik: politik som ger skatteincitament för innovationsarbete, särskilt för små och medelstora företag med verksamhet inom tillväxtmarknader eller marknader med mellan- eller högteknologiska prägel.

- Den offentliga sektorn: investeringspolitik som främjar utveckling av nya varor och tjänster, särskilt sådana som främjar EU-medborgarnas livskvalitet (hälsa, utbildning, miljö, transport och kommunikationer).

- Sysselsättning: Samordnad politik för att stimulera arbetsmarknaden, som verkar för att bevara och skapa arbetstillfällen med hög kvalitet, stärka den sociala sammanhållningen och bana väg för sysselsättningsnivåer i EU som närmar sig full sysselsättning.

- Socialt ansvar och företagens mänskliga resurser: Innovativa organisationer borde vara särskilt måna om sina möjligheter att upprätthålla goda och harmoniska relationer till olika intressenter ("stakeholders") genom att försvara och värna miljöskyddet och därmed tillgodose olika intressen, särskilt från arbetstagare och samhället i allmänhet. En av de mest betydelsefulla utmaningarna för företag för närvarande är att bygga upp goda relationer, framför allt inom områden som rör mänskliga resurser, samhälle, finansväsen och miljö, som kan bygga på ideell grund eller förhandlingsresultat.

- Översyn av gemenskapsmodellen för stöd till innovation: Delar av de medel som gemenskapen anslår till medlemsstaterna för innovation står outnyttjade, eftersom det saknas offentliga medel för den nationella samfinansieringsdelen. Därför bör det tillåtas att man helt täcker den nationella samfinansieringsdelen med privata medel, så att de anslag som Europeiska unionen ställer till medlemsstaternas förfogande kan utnyttjas fullt ut.

4.14. Kommittén anser att de åtgärder som kommissionen har föreslagit leder i rätt riktning, dvs. mot minskade skillnader i produktivitet mellan EU och andra ekonomiska områden, och att de skulle kunna bidra till att man finner specifika och lämpliga vägar och lösningar för att upprätthålla och stärka den europeiska sociala modellen.

4.15. EESK måste avslutningsvis uttrycka sin oro över hur långsam beslutsprocessen i EU är, vilket den inre marknadens funktionssätt och det europeiska patentet kan fungera som exempel på. På grund av dessa problem måste man vid planering, utformning och den konkreta tillämpningen av politiken, särskilt på områden där företag utgör drivkraften, vilket är fallet med innovationer, ta hänsyn till att formerna för huvudaktörerna dvs. företagares och arbetstagares deltagande och engagemang behöver förstärkas. Kommittén är övertygad om att en sådan ny hållning från kommissionens och medlemsstaternas sida är nödvändig för att det europeiska området skall kunna höja sin innovationsnivå.

Bryssel den 25 september 2003.

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

Roger Briesch

(1) KOM(95) 688 slutlig - volymerna I och II; Yttrande från EGT C 212, 22.7.1996.

(2) KOM(96) 589 slutlig.

(3) Yttrande från EESK, EGT C 260, 17.9.2001.

(4) "Innovation i en kunskapsstyrd ekonomi" (KOM(2000) 567 slutlig).

(5) Yttrande från EESK, EGT C 260, 17.9.2001.

(6) Yttrande från EESK, EGT C 260, 17.9.2001, punkterna 3.2 till 3.6.

(7) Yttrande från EESK, EUT C 95, 23.4.2003.

(8) EGT C 260, 17.9.2001. EGT C 94, 18.4.2002. EGT C 241, 7.10.2002, EUT C 95, 23.4.2003, EUT C 95, 23.4.2003.

(9) "Europeisk resultattavla för innovation 2002" (SEC(2002) 1349).

BILAGA

till Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande

Följande ändringsförslag avslogs men fick mer än en fjärdedel av rösterna:

Ny punkt 4.1.4. Lägg till följande:

"Följaktligen anser EESK att så länge man inte har uppnått målet att investeringar i FoU skall motsvara 3 % av BNP bör offentliga investeringar på detta område undantas vid beräkning av offentliga utgifter inom ramen för stabilitetspakten."

Resultat av omröstningen

För: 35; emot: 39; nedlagda: 3.