92002E3557

SKRIFTLIG FRÅGA E-3557/02

från Marie Isler Béguin (Verts/ALE) till rådet

(12 december 2002)

Ämne: Inrättande av en europeisk bank för förebyggande och reparation av miljöskador

Under det årtionde som gått efter det kommunistiska blockets sönderfall i Europa har EU fastställt som en prioritering att genomföra och uppfölja en ekonomisk och industriell övergång i Östeuropas republiker, såsom ett sätt att bemöta deras önskan om att snabbt integreras i EU och för att förbereda dem inför anslutningen. Som ett led i detta har EU, inför de utmaningar som dessa omvandlingar inneburit på det europeiska planet, grundat en bank enkom för ändamålet, nämligen Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling.

De garantier, den finansiering och de strategier som Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling stått till tjänst med har på ett avgörande sätt blivit till nytta för vart och ett av kandidatländerna vid den övergångsprocess de genomgått. Att EU i dag fastställt en slutgiltig tidpunkt för när dessa länder skall bli medlemmar visar hur långt processen framskridit. Härefter står vägen följaktligen öppen för nya och lika angelägna prioriteringar.

Olika naturkatastrofer vittnar om att det nu står annat på spel, av en storleksordning som fullt ut kan mäta sig med den utmaning som övergången från en kommuniststyrd ekonomi inneburit för den östra hälften av Europa. Att ekosystemen utsatts för störningar framgår av vad som hänt med klimatet, väderleken och haven och konsekvenserna av dessa störningar gör sig gällande med våldsam kraft i vår världsdels vardagsverklighet, med alla de enorma kostnader i ekonomiskt hänseende som detta för med sig. Enligt en uppskattning som nyligen gjorts av FN:s miljöprogram uppgår de nuvarande och framför allt de framtida kostnaderna för denna miljöförstöring, som är ett resultat av att man i flera årtionden producerat och levt på ett sätt som inte alls tagit hänsyn till miljöns berättigade krav, till omkring 150 miljarder dollar årligen.

Är rådet utgående från dessa fakta och sifferuppgifter övertygat om att det behövs en gemensam politik med tanke på vilka utmaningar och faror vi är ställda inför och således också vilka medel och ansträngningar det kommer att krävas för att få i gång åtgärder i en omfattning som motsvarar problemen och för att hantera dessa scenarier för hur det kommer att gå för miljön?

Anser inte rådet att det måste finnas en enda kontaktinstans och verksamhetsansvarig, såsom Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling varit i frågor som berört kriserna för industrin, för att samordna och sköta arbetet med att begränsa omfattningen av dessa ekologiska kriser och reparera de skador de givit upphov till?

Vore det inte ett tecken på att rådet skulle axla sitt ansvar om den verkade till förmån för en europeisk bank för förebyggande och reparation av miljöskador med uppgift att övervaka, informera och undervisa samt främja en övergång i mera ekologisk riktning i dagens och morgondagens värld?

Svar

(56 maj 2003)

Inget förslag i detta ärende har lagts fram av kommissionen för rådet. Rådet har därför inte granskat den särskilda fråga som den ärade parlamentsledamoten tar upp.

Rådet har emellertid i enlighet med förordning 2012/2002(1) av den 11 november 2002 inrättat Europeiska unionens solidaritetsfond, som framför allt syftar till att täcka en del av de offentliga utgifter som åsamkas en medlemsstat eller ett land som kommer att bli medlemsstat 2004, i den händelse dessa länder drabbas av större naturkatastrofer, för att bidra till att normala levnadsvillkor snabbt återställs i de katastrofdrabbade områdena.

Fonden skall täcka skador för vilka kostnaderna i den berörda staten uppskattas överstiga 3 miljarder euro i 2002 års priser eller som utgör mer än 0,6 % av dess BNI. I undantagsfall kan bistånd ur fonden emellertid också beviljas en region, trots att de kvantitativa kriterierna inte uppfylls, om den regionen har drabbats av en ovanligt allvarlig katastrof (huvudsakligen naturkatastrof) som fått följder för större delen av befolkningen med allvarliga och bestående återverkningar på levnadsvillkoren och regionens ekonomiska stabilitet. Bistånd enligt denna kategori skall begränsas till 7,5 % av fondens årliga tillgängliga belopp på en miljard euro.

Bistånd ur fonden som ett tilläggsinstrument skall ses som komplettering till den drabbade medlemsstatens egna insatser. Fonden syftar varken till att ersätta de befintliga instrumenten för ekonomisk och social sammanhållning som medger finansiering av riskförebyggande åtgärder och åtgärdande av förstörd infrastruktur, eller att befria tredje part från deras ansvar eller att finansiera reparationer vid försäkringsbara risker

Avslutningsvis avvaktar rådet de av kommissionen aviserade förslagen inom ramen för dess lagstiftnings- och arbetsprogram för 2003 som syftar till att främja en hållbar utveckling, stärka den sociala och ekonomiska sammanhållningen och samtidigt ge väl avvägda svar på miljöfrågor och sociala och ekonomiska frågor genom att genomföra gemenskapens strategi för hållbar utveckling.

(1) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.